Projekt- och föreningsbidrag, Hassela Helpline, projektperiod: 150101-150331

Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2015-04-01 Vår referens Sigrid Saveljeff Chef Sigrid.Saveljeff@malmo.se Tjänsteskrivelse Projekt- och föreningsbidrag, Hassela Helpline, projektperiod: 150101-150331 GYVF-2014-2723 Sammanfattning Föreliggande ärende avser Hassela Helplines slutrapport gällande grupp 9 inom projektet Hassela Movement under projektperioden 150101 150331. Förslag till beslut Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att lägga Hassela Helplines slutrapport till handlingarna Beslutsunderlag Ansökan Malmö Stad, Hassela Movement 2015, signerad G-GYVF-2014-2251 tjänsteskrivelse Slutrapport Hassela Movement UppföljningMalmöStad9, 150331 Slutrapport Hassela Movement, 150330 Beslutsplanering Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden arbetsutskott 2014-12-08 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 2014-12-17 Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämndens arbetsutskott 2015-04-15 Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden 2015-04-24 Ärendet Hassela Movement är ett arbetsmarknadsprojekt inom ESF (programområde 2), som startade i januari 2012. Efter en lyckad projektperiod med bra resultat beviljades projektet förlängning på 6 månader (140701 141231) av ESF. Hassela Helpline beviljades medfinansiering till projektförlängningen från Malmö stad med 300 tkr för perioden 140701 141231. 2014 avslutades ESFprojekt och Hassela Movement ansökte hos arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen om att driva projektet vidare i väntan på att ESF åter skulle öppna för ansökningar. I december 2014 beviljade arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden Hassela Movement stöd om 784 750 kr för genomförande av grupp 9 inom ramen för Hassela Movement under projektperioden 150101 150331. Målgruppen har bestått av arbetslösa kvinnor och män i Malmö, i åldrarna 16-29 år som av olika anledningar står utanför arbetsmarknaden. Under den projektperiod som föreliggande slutrap- SIGNERAD 2015-04-01

port avser har en nionde grupp rekryterats till projektet, bestående av 15 personer (12 män och 3 kvinnor).vid tidpunkten för inlämnande av slutrapport till nämnden befann sig deltagarna fortfarande inom ramen för projektinsatsen. Projektägaren gör dock bedömningen att ca 10-12 av deltagarna kommer att gå ut i den arbetsplatsförlagda praktiken. 3 av de som rekryterades till utbildningen avslutade sitt deltagande innan utbildningens slut, varav en på grund av att denne person fick ett arbete. Under projektperioden har även samverkan med Arbetsförmedlingen och andra aktörer i Malmö stad ägt rum, med fokus på att uppnå de mål som projektet satt upp för projektperioden. De medel som beviljats av arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden har gått till genomförande av insatsen under den givna projektperioden. 2 (2) Förvaltningens övervägande Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen bedömer att projektet har uppnått bra resultat under den aktuella projektperioden. Projektet bedöms även ha väl kompletterat Malmö stads insatser för unga arbetslösa kvinnor och män, har svarat mot stadens arbetsmarknadspolitiska mål samt de riktlinjer som är beslutade för projekt- och föreningsbidrag inom ramen för arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens budget. Ansvariga Eva Ahlgren Skoldirektör

Sid 1 (20) Projektnamn Hassela Movement Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Hassela Movement blev ett socialfondsprojekt (ESF) våren 2012 med planerat avslut juni 2014, men beviljades en uppgraderingsansökan och hade därmed sitt formella avslut december 2014. Projektidén grundade sig i följande beskrivning: "En stor andel av Skånes unga i åldrarna 16-29 år står utanför arbetsmarknaden och studier. Anledningen till detta är komplex, och individernas behov av stöd skiftar". Hassela Movement har under projektperioden visat sig vara en effektiv insats som genom ett medvetet relations- och motivationsarbete, tillsammans med yrkesinriktad tillämpning ökat ungas anställningsbarhet och med goda resultat fått ut unga i sysselsättning. Dessutom har Hassela Movement också medfört en ökad sysselsättning bland unga även på fritiden genom Hassela Ungdomsrörelse som startades av examinerade barn- och ungdomscoacher. Projektets målgrupp är unga i åldersgruppen 15-29 år som står utanför arbetsmarknaden och syftar till att utbilda dessa till barn- och ungdomscoacher med mål att deltagaren ska bli självförsörjande genom arbete eller studier. Utbildningen till barn- och ungdomscoach består av fyra faser: Intag, Teori och utbildning, Arbetsplatsförlagd tillämpning samt Matchnings- och framtidsplanering. Genom ett medvetet jämställdhets- och tillgänglighetsarbete skapas stor förutsättning för individanpassning också för dem i målgruppen som har specifika behov så som funktionsnedsättning, ofullständiga studier, och andra former av utanförskap. FRIRPT v.1 [1427729071381] d.frirpt v.1 Vi ser att de främsta framgångsfaktorerna i metoden har varit: - Att vår värdegrund genomsyrar allt vi gör - Hur urvalet skett - Vårt medvetna motivationsarbete - Vårt relationsfrämjande förhållningssätt - Vårt breda nätverk - Personalens samlade erfarenhet och kompetens - Vår inställning till individen (Metoddokumentation bifogas denna slutrapport) Hassela Movement har under projektperioden både bidragit till att unga arbetslösa kommit i sysselsättning på arbetstid, och på sin fritid, i och med bildandet av Hassela Ungdomsrörelse som är en direkt produkt av projektet. Därmed har målgruppen som deltagit i projektet stärkts med två av de största skyddsfaktorerna som finns för att människor ska må bra, en meningsfull sysselsättning och en meningsfull fritid. Vi menar även att den unga organisering som skett är viktig för samhället i allmänhet och demokratin i synnerhet. Av de deltagare som gjort färdigt sin projektperiod, dvs examinerats till barn- och ungdomscoacher, har 87 % sysselsättning idag. De arbetar på olika arenor där barn och unga finns, så som skolor, fritidsgårdar, föreningar, öppenvårdsinsatser med mera. De som valt studera vidare har näst intill alla valt studier som direkt kan relateras till projektmetoden.

Sid 2 (20) Flera spår finns för att projektmetoden Hassela Movement ska fortsätta: - Inom ramen för PO3 har en projektansökan lämnats in. - Till Malmö Stad har ett förslag till Partnerskap kring arbetsmarknadsinsatser lämnats. - Växjö kommun har beställt kompetensutbildning, delar av projektmetoden, för befintlig personal. - Helsingborgs Stad har ett ramavtal med Hassela Movement. För vår del har projekttiden med Socialfonden inneburit enormt mycket positivt. Som organisation står vi idag på säkrare ben både administrativt och operativt. Vi har utarbetat en fungerande metod och vi har fått ett enormt mycket större nätverk, både professionellt i alla sektorer, men framförallt bestående av unga ur projektets målgrupp. Detta är ovärderligt och skulle utan projektresurserna förmodligen inte låta sig göras eller ta väldigt mycket längre tid. Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Det huvudproblem som projektet vid projektstart avsåg att arbeta med uttrycks i ansökan vara att "Många unga upplever övergången från ung till vuxen som en omvälvande fas i livet. Viktiga beslut ska fattas om utbildning, arbete, familjebildning och bostad. Utformningen av denna utvecklingsfas kan vara avgörande för ungdomens framtida livssituation. Internationell forskning visar att övergången från ung till vuxen oftare inträffar tidigare och görs på kortare tid för de ungdomar som varit placerade i familjehem eller HVB-hem än för deras jämnåriga utan sådana erfarenheter. De ungdomar som har de mest begränsade förutsättningarna för att klara övergången från ung till vuxen kan därmed också sägas ha de snävaste ramarna för att ta sig igenom den. Dessutom finns inget system för utslussning av unga från samhällsvård". Projektet syftade i huvudsak till att "skapa permanent förbättrade rutiner och metoder i Malmö Stad för att motverka ungdomsarbetslöshet i allmänhet, och underlätta återanpassning av ungdomar från samhällsvård i synnerhet". Hassela Movement har bidragit till att motverka deltagarnas arbetslöshet och, för de deltagare som haft en längre sträcka in i samhället, också återanpassning från samhällsvård (eller återanpassning från kriminalitet som livsstil). Hassela Movement har däremot inte, i skrivande stund, bidragit till att skapa permanent förbättrade rutiner och metoder i Malmö Stad. Dock kan vi sägas vara en bit på väg, i och med vårt arbete med att få till ett Partnerskap (IoP), men inget är klart ännu. Vi ser trots detta att vi lyckats väl och vet att många som arbetar med målgruppen inspirerats av våra metoder. Som kvantitativa mål hade projektet att minst 70 % av deltagarna efter avslutat projekt "fått jobb eller upplever att deras möjligheter att få jobb har ökat". Resultatet blev att av dem som fullföljde projektet har 87 % sysselsättning i form av arbete eller studier. Projektet hade som ambition att skapa LÄRANDE MILJÖER för såväl deltagare som samverkanspartner och angav att lärandet skulle genomsyras av Hasselas pedagogik för att deltagarna ska förstå sig själva och sin omgivning, ta eget ansvar samt träna praktisk tillämpning av ny kunskap. Denna ambition visste vi redan innan start att vi skulle lyckas

Sid 3 (20) mycket väl med. Det är här vi har all vår samlade kunskap och erfarenhet, i arbetet med att skapa lärande miljöer för unga i utanförskap. Våra metoder har visat sig hållbara och lätta att sprida i det förebyggande och främjande arbetet med barn och unga, varför vi också menar att vi lyckats med att skapa en INNOVATIV VERKSAMHET. Projektets mål med arbetet kring SAMVERKAN var att skapa ett samverkansklimat som präglas av nyfikenhet och öppenhet mellan offentliga och ideella aktörer och ur det skapa en systematiskt samverkan. Skapandet av samverkansklimatet anser vi oss ha lyckats mycket väl med. Vi har idag ett betydligt större och stabilt nätverk tvärs över sektorerna. Däremot har vi ännu ingen systematisk samverkan, och vi tror också att detta mål var för stort för både oss som organisation och för projekttiden. Samtidigt har vi under projektperioden varit med i nätverket Ett enat Malmö där vi ser att förutsättningar för systematiserad samverkan finns. Men för att detta ska kunna ske behöver fler aktörer delta och tydliga former tas fram. Slutligen ville projektet också bidra till STRATEGISK PÅVERKAN, dels genom samverkan, dels i form av kunskapsspridning via seminarier i syfte att bidra till förnyelse och lärande och öka förutsättningarna för att projektets strategiska påverkan. Påverkansaktiviteter har genomförts lokalt i Malmö, regionalt i Skåne och nationellt samt till viss del internationellt i form av det transnationella arbetet. Projektets mål var att få fler samhällsaktörer att få upp ögonen för och agera inför problematiken som vår målgrupp står inför, samt att lyfta de metoder som använts, som viktiga i arbetet med utsatta unga. Också det TRANSNATIONELLA ARBETET skulle bidra till projektets arbete med programkriterier och hade som syfte att skapa ett utbyte av kunskap, erfarenhet och idéer. På det stora hela anser vi oss ha lyckats väl med våra ambitioner, också här utifrån den tidsram projekttiden haft. Vi har idag etablerat relationer framförallt lokalt och regionalt, men också nationellt och i Spanien och i Danmark som varit de två länder vi haft transnationellt utbyte med. (Transnationell rapport på svenska och engelska bifogas denna slutrapport) Projektet har dock lyckats allra bäst på individ- och organisationsnivå och viktig framgångsfaktor har rekryteringsprocessen och det strategiska urvalet av deltagare varit, där vår bedömning av individernas motivation, engagemang och förutsättningar att klara utbildningen visat sig både viktig och oftast riktig. Metoden i sin helhet utgår från tydliga värden som speglar sig i en humanistisk samhälls- och människosyn. Relationsfrämjande förhållningssätt och motivationsarbete har format ansvarstagande och tillit, både inom individerna men också i gruppen och gentemot samhället. På system- och strukturnivå ser vi den största vinsten i formandet av Hassela Ungdomsrörelse och, den nu mer etablerade och tätare samverkan mellan oss och andra aktörer, som viktiga saker att ta lärdom av. Den unga organisering som möjliggjorts genom projektet tror vi har stor kraft att i framtiden kunna påverka strukturellt. Vår allt mer formaliserade samverkan kommer också att medföra bättre grund i kommande projekt och verksamheter. Vi identifierade tidigt våra mottagare av projektresultaten och våra projektintressenter, för att möjliggöra spridning och implementering. Hassela Movements slutkonferens var en viktig faktor i detta arbete, då beslutsfattare från 13 olika kommuner deltog. Helsingborg Stad har genom offentlig upphandling finansierat 5 platser i grupp 8 samt skrivit under en avsiktsförklaring för att vara en remittent i de projekt vi söker för PO3 och PO2. Växjö kommun har antagit en offert som formulerades på deras uppdrag och som innebär att vi ska leverera kompetensutbildning till anställda coacher i kommunen. Malmö Stad har förutom att öppna upp för eventuellt Partnerskap också visat att man värdesätter våra arbetsmarknadsinsatser i och med att de gick in och finansierade första kvartalet av 2015 för att vi skulle kunna köra ytterligare en grupp med Hassela Movements metoder.

Sid 4 (20) Organisationen har under projekttiden utvecklat ett lärande och kompetens för att också i framtiden kunna driva nya Socialfondsprojekt. Vi ser, både inom ramen för PO2 och PO3 där vi redan utarbetat projektidéer, och inför kommande PO1-omgång, stor potential för att vi ska kunna utforma s.k. pärlbandsprojekt. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Övergripande effektmål för projektet på lång sikt var att: - Fördjupa och effektivisera samverkan kring arbetsmarknadsinsatser för vår målgrupp - Påverka regionala och nationella strukturer för att minska utanförskap - Öka utbudet av arbetskraft - Medverka att färre ungdomar i åldern 16-24 år (ändrat efter mobiliseringsfasen till 16-29 år) befinner sig i utanförskap - Etablera erfarenhetsutbyte med europeiska partners Projektets kärna framgår av följande citat ur projektansökan. Arbetsmarknaden är svår för alla unga med dåliga handlingar i bagaget är vägen vidare i livet ännu svårare. Vi vill i detta projektet stötta unga arbetslösa i allmänhet in på arbetsmarknaden men i synnerhet stärka den grupp unga som varit på fel väg att få en andra chans till ett bra liv. Projektet hade följande delmål: - Kunskap vid två regionala seminarier - Kartläggning av framgångsrika metoder från två andra europeiska nationer för integrering av målgruppen i arbetslivet - Två seminarier med erfarenhets- och kunskapsutbyte med inbjudna partners - 70 % av deltagarna har efter avslutat projekt fått jobb eller upplever att deras möjligheter att få jobb har ökat Strategin för att uppnå projektets syfte och målsättningar har varit inriktad på att utveckla såväl en lokal, regional, nationell och transnationell samverkan samt att ge direkt stöd till projektdeltagarna i form av teori, praktik och handledning. Under projektet har 124 individer deltagit i projektet varav några återsökt och därmed varit i mer än en grupp. I varje grupp finns en eller ett par deltagare som antagits men aldrig startat eller avslutat efter första dagen, och som därmed inte hunnits registreras i SBC. Av sammanlagt 124 deltagare, har 94 examinerats, dvs gjort hela projektperioden. Av dessa 94 individer har 71 arbete, 9 studerar, 2 är långtidssjukskrivna, 6 dokumenterat arbetssökande och slutligen 6 som vi saknar uppgift om. Detta innebär att av de som skrivits in i projektet och är arbetsföra (dvs inte långtidssjukskrivna) har 61 % kommit i sysselsättning. Av dem som antagits har 76 % examinerats. Av de som examinerats (och är arbetsföra) har 87 % kommit i sysselsättning. Huvuddelen av projektets deltagare har kommit från Malmö där det idag sammanlagt cirka 4 000 arbetssökande unga i projektets målgrupp. Men projektet har också rekryterat deltagare

Sid 5 (20) från andra kommuner i regionen som Lund, Staffanstorp, Landskrona, Helsingborg, Trelleborg och Hörby. Denna geografiska spridning ser vi har varit dels en metodisk fördel som bidragit till ett breddat nätverk och referensram för individerna, dels en framgångsfaktor för projektet då mobiliteten bland målgruppen har ökat. Hassela Movement har visat sig vara en effektiv metod för att bryta ungas utanförskap. Specifikt har det visat sig att Hassela Movement ökar anställningsbarheten och studiemotivationen hos unga som befinner sig utanför arbetsmarknaden. Projektet har skapat en bred arena för ytterligare spridning av projektets värdegrund till alla de unga som genom coacherna nås ute på skolor, fritidsverksamheter och boenden. Arbetsgruppen har inte heller haft några svårigheter i att hitta praktikplatser eftersom vi ser att den verktygslåda våra barnoch ungdomscoacher fått med sig visat sig lämplig för arbete inom barn- och ungdomsomsorgen. Deltagarna har vittnat om en större känsla av delaktighet och motivation efter projektslut. En oväntad framgångsfaktor med projektet är den unga organisering som ägt rum och som skapade Hassela Ungdomsrörelse. Projektet har således fått in stora delar av målgruppen i både arbete och organiserad fritid. Detta ser vi som mycket viktigt för att motverka det unga utanförskapet. Att vara aktiv på fritiden är inte bara en skyddsfaktor utan ökar också anställningsbarheten. Det transnationella arbetet har främst varit ett kunskapsutbyte via metoder och genererat en ökad medvetenhet, hos arbetsgruppen och de involverade i projektet, om ungdomsarbetslösheten i Europa. Arbetsgruppen har fått nya idéer och lösningar till implementeringen av vår arbetsmetod. Det har lett till en transnationell förankring av vår metod vilket i sin tur lett till att vi har förbättrat rutiner. Vi har även breddat vår kunskap om kooperativt och socialt styrda företag. Det transnationella arbetet har gett projektet en större Vi-känsla i EU-sammanhang. Vi har framför allt upplevt att det transnationella arbetet och utbytet har gett projektet styrka och motivation att fortsätta driva framåt. Lärandet i projektet kan karakteriseras med både konstruktivismens perspektiv och det sociokulturella perspektivet. Hassela Movement har i hög utsträckning varit ett utvecklingsinriktat lärande som genererats i en gemensam kontext och med kunskapsutveckling på flera nivåer, så väl hos den enskilde individen, som hos gruppen och organisationen. Det organisatoriska lärandet har sin grund i Hasselarörelsens kärnvärden i fråga om ledarskapsprinciper, filosofi samt vår pedagogiska strategi. Vi ser alla samverkansoch utvecklingsmöjligheter som ett led i vårt organisatoriska lärande, vår ambition har varit att genom lärande dialoger och samverkan möjliggöra effektiva arbetssätt och metoder som gynnar målgruppen. (Vår värdegrund bifogas denna slutrapport) Lärande från projektet har också åstadkommits externt i möten med olika aktörer via metodutbyte och kunskapsutveckling. Vårt relationsfrämjande förhållningssätt används konsekvent i allt vi gör och vi har under projekttiden utvecklat många relationer som bär också framöver. Vi har suttit i andra projekts referensgrupper, vi har utbildat andra projekts personal och deltagare, vi har skickat våra coacher till externa aktörer för att berätta om sin projekttid, och vi har i flera sammanhang nätverkat för att också försöka påverka strukturer. Ett exempel är Ett enat Malmö där vi sedan start varit väldigt aktiva. Ett enat Malmö är ett tvärsektoriellt nätverk där den gemensamma kärnan är socialt arbete med eller för barn och unga. Malmö Högskola och Malmö Stad samt ett flertal ideella organisationer finns representerade i nätverket. Vi är, eller har under projektperioden varit styrelseledamöter också i Malmö mot Diskriminering och Svenska Föreningen för Lösningsfokuserad

Sid 6 (20) korttidsterapi. Den största framgången har projektet haft med individresultaten som är mycket goda, både kvalitativt och kvantitativt. Vi ser att metoden har potential för att implementeras och spridas, men märker att detta arbete tar tid. I skrivande stund är projektmetoden efterfrågad av flera andra aktörer, både i sina delar och som helhet. Malmö Stad har visat ett intresse för ett eventuellt Idéburet Offentligt Partnerskap kring våra arbetsmarknadsinsatser, Växjö kommun vill köpa utbildning från metoden till de coacher som finns i deras skolor. Stockholm och Göteborg har vi också träffat i detta syfte men där är ingenting klart ännu. Helsingborg Stad, via UVN, har betalt fem platser i Hassela Movement (samkördes men särredovisades, grupp 8) och där har vi ett ramavtal som gäller till 2018. Inga större avvikelser i metoden har påverkat budgeten. Vi hade som ambition att trycka en bok/häfte med resultatet från storytelling i grupp 8, detta har inte gjorts. Istället lades projektresurserna på filmen som också är ett resultat av storytellingsarbetet. Projektet har däremot formats och omformats under projektprocessen, men detta har regelbundet kommunicerats med ESF och inte påverkat budgeten i någon större utsträckning. Arbetssätt Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Konceptet Hassela Movement vilar till stor del på kraften i att arbeta i grupp, genom att arbeta i grupp uppnås viktiga mervärden så som känsla av gemenskap, erfarenhets- och kunskapsutbyte samt dynamik. Till följd av de positiva effekter som genereras av att verka med gruppen som utgångspunkt är konceptet format utifrån gruppintag. Denna medför en viktigt psykologisk och pedagogisk aspekt för individen som söker. Vi har märkt att ett positivt besked till individen skapar en motivation som utgör en positiv kraft när utbildningen påbörjas. Rekryteringsprocessen Målgruppen fick information om aktiviteten genom informationsträffar, information från handläggare hos respektive remitterande intressenter, samt skriftligt informationsmaterial. De som anmälde intresse kontaktades för en personlig intervju med någon av projektpersonalen och så långt det var möjligt representanter från målgruppen. Under intervjun gavs en inblick i deltagarens motivation och drivkraft, samt hur deltagaren reflekterade kring anledningen varför hen ville delta i Hassela Movement. En kartläggning gjordes över individuella behov. Ett urval gjordes utifrån den information som framkommit vid intervjun. De faktorer som vi tog hänsyn till var deltagarens egen vilja och behov av att delta i projektet, deltagarens intresse av socialt arbete samt huruvida deltagaren skulle kunna vara en del av och kunna bidra till en positiv gruppdynamik. Under rekryteringsprocessen har vi haft som ambition att inkludera representanter från flera diskrimineringsgrunder för att skapa en så dynamisk grupp som möjligt. Vi strävade hela tiden efter att fördela platserna jämnt mellan män och kvinnor, utan att kvotera. Vårt fokus har varit hela gruppen och vi försökte alltid tänka ett steg längre och reflektera kring frågor som: Vad kan de lära av varandra? Hur funkar de parvis, eller i triader? Hur kan de

Sid 7 (20) tillgodogöra sig den arbetsplatsförlagda tillämpningen? Information kring rekryteringsprocessen och hur man söker sig till projektet har hela tiden funnits bland annat på organisationens hemsida som gjorts tillgänglig för synskadade genom med lyssnarknappar som syftar till att inkludera och underlätta informationen för synskadade. Här fanns också ett digitalt ansökningsformulär för projektdeltagande. Spridningen om projektet har visat sig vara allra störst och snabbast på sociala medier, speciellt Facebook, där vi fram till idag har nått runt 85 000 människor via Hassela Movement. Projektet har även spridit information och sökt deltagare från riktade kommunala verksamheter (t.ex. arbetsmarknadspolitiska insatser) och behandlingsvården för att hitta deltagare, både via vårt befintliga nätverk och genom informationsutskick. Teori och bildning Den teoretiska fasen av Hassela Movement bestod av 8 veckors utbildning där deltagarna certifierades i fyra olika teman, ART (aggression replacement training), Lösningsfokuserade coachningsverktyg, Hasselas ledarutbildning samt Projektutveckling. Förutom dessa faktiska aktiviteter la vi stor vikt vid arbetsmarknadskunskap och förhållningssätt. Denna fas genomfördes i olika former via föreläsningar, i interaktiv form med hela gruppen, grupparbeten och redovisningar. Vi la också stor vikt vid kultur- och religionsförståelse under hela utbildningsfasen. Under hela projekttiden tog projektpersonalen aktivt upp jämställdhetsperspektivet med deltagarna och med varandra, vi tänkte på fördelningen av män och kvinnor bland de externa föreläsare och gäster som togs in under utbildningsfasen. Vissa externa föreläsare har också berört och belyst tillgänglighetsperspektivet. Föreläsningar, övningar mm. har kontinuerligt anpassats för att vara tillgängligt för alla. Projektpersonalen har också fokuserat de individuella samtalen med deltagarna för att möjliggöra individens behov av anpassning till utbildningen, samt för att de enskilda individernas process skulle belysas. Detta gjordes för att skapa ett individbaserat stöd som löpte parallellt med de gruppbaserade aktiviteterna. I arbetet med deltagare med funktionsnedsättning har vi i hög utsträckning tagit hänsyn till de enskildas behov, oavsett om det handlat om ett extra behov av struktur och tydlighet, anpassad lektionstid, högläsning eller förstärkt handledning. Vi informerade dessutom arbetsgivarna om vilka behov av stöd de enskilda deltagarna hade. Enligt ESF kan tillgänglighet inte förutsättas, men däremot skapas Utifrån denna inställning skapade vi tillgänglighet baserat på de enskilda individernas behov, såsom extra fysisk, informativ, relationell eller kommunikativ tillgänglighet. Arbetsplatsförlagd tillämpning Efter avslutad teori följde 3-6 månaders arbetsplatsförlagd tillämpning. Detta innebar att målgruppen matchades till en arbetsplats på vilken de skulle ha en funktion som ryms inom benämningen barn- och ungdomscoach eller elevassistent. Som praktikant förväntades de arbeta med specifika behov som kunde finnas på skolan så som att arbeta med mobbningsproblematik, språkbruk och förhållningssätt, främja studiemotivation, hantera konfliktfyllda relationer, informera om barnkonventionen och likabehandling med mera. Barnoch ungdomscoachernas roll har varit att vara en brygga mellan elever och pedagoger, samt att stötta upp så att skolmiljön blir främjande för lärande, trygg och motiverande. Under praktiken var syftet att coacherna skulle få tillämpa förvärvade kunskaper som de fått under teorin i en praktisk kontext, och få en förankring i arbetslivet samt ett breddat nätverk

Sid 8 (20) och referenser. Vi ville erbjuda målgruppen ett arbetslivsbaserat nätverk och ge arbetsgivaren en möjlighet att testa en möjlig arbetstagare. Intentionen med rollen som barn- och ungdomscoach har varit att fylla ett reellt behov på arbetsmarknaden, vi har utifrån vår erfarenhet inom den sociala sektorn förstått att funktionen som verkar parallellt med professioner så som pedagoger, kuratorer och socionomer är eftertraktad. De verksamheter som rekryterades till praktikplatser måste ha en verksamhet riktad mot barn och ungdomar och till viss del ett rekryteringsbehov. De praktikplatser som rekryterades är skolor, hem för ensamkommande barn, fritidsgårdar, föreningar m.fl. Utslussningsfas Denna fas pågick i en månad och bestod huvudsakligen av individbaserade aktiviteter. Här planerade vi för framtiden och formulerade CV och personligt brev. Vi informerade om olika studiealternativ och stöttade i att navigera runt i de olika rekryteringskanalerna. Vi formulerade mål och delmål för deltagaren i sitt arbetssökande. Under denna månad hade vi även en kommunikation med arbetsgivare vi har i vårt nätverk, samt med praktikens arbetsgivare angående anställning. AF:s handläggare kopplades också in i denna fas för att undersöka eventuellt lönestöd. Få av våra deltagare har varit kvar i denna fas efter praktikslut, eftersom de snabbt gick in i sysselsättning, vilket ytterligare skapade förutsättningar för att verkligen individanpassa insatserna under matchningen. Våra deltagare har haft väldigt varierade behov i denna fas utifrån tidigare missbruk, kriminell bakgrund, ålder, funktionsnedsättning och krävt olika mycket stöd. Deltagaren har getts möjlighet att träna på arbetsintervju, få hjälp med att reda ut frågor kring privatekonomi, få information kring arbetsrättsregler, stöd i privatadministration och mycket annat som varit relevant för individen och projektmålen. Sammanfattningsvis kan nämnas att vi tror de främsta framgångsfaktorerna i metoden är: - Att vår värdegrund genomsyrar allt vi gör - Hur urvalet skett - Vårt medvetna motivationsarbete - Vårt relationsfrämjande förhållningssätt - Vårt breda nätverk - Personalens samlade erfarenhet och kompetens - Vår inställning till individen - Att rollen som barn- och ungdomscoach hittat sin egen nisch på arbetsmarknaden - Att deltagarnas erfarenheter ses som resurs istället för belastning, och att de lärt sig använda dessa i sin yrkesroll Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? En av de viktigaste samverkansaktörerna för projektet har varit de 58 arbetsplatser som valde att ta emot barn- och ungdomscoacherna på praktik. Praktikplatserna bidrog till att göra coacherna mer anställningsbara och stärka individernas roll på arbetsmarknaden. Praktikplatserna har varit kommunala skolor och friskolor, fritidsgårdar, boende för ensamkommande flyktingbarn och föreningar. Vi hade redan med grupp 3 i projektet (dvs januari 2013) fler praktikplatser som var intresserade än vad vi behövde. Vi har dock fortsatt

Sid 9 (20) bygga vårt nätverk av praktikplatser och har idag en mycket stor bas av verksamheter som vill samarbeta med oss. I sin tur har våra barn- och ungdomscoacher mött dryga 10 000 barn och ungdomar genom sina praktikplatser, och alla dessa barn och unga har också varit viktiga för utvecklingen av vårt projekt. I alla dessa möten ute på de ungas arenor har också en erfarenhets- och kunskapsutbyte gjorts som genererat viktiga lärdomar och utveckling av metoden. Vad detta möte mellan unga vuxna förebilder och yngre barn och unga har skapat för effekter kan vi inte mäta. Vi har i filmen som gjordes till konferensen och under förlängningsperioden hört berättelser om denna påverkan och vi tror utifrån vår erfarenhet att den är långt större än vad vi kan föreställa oss. Det blir som ringar på vattnet när skyddsfaktorer (som våra coacher) ökas i numerär och stärks med kunskaper. Se länken till filmen nedan: https://www.youtube.com/watch?v=uyier64cmbu Arbetsförmedlingen i Malmö, Helsingborg, Landskrona, Hörby, Trelleborg, Lund och Staffanstorp har hänvisat arbetssökande till projektet. Sedan projektstart har projektet medfinansierats genom deltagarersättning från Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i kommunerna. Samarbetet mellan projektet och våra medfinansiärer har varit bra och utan otydligheter. Hassela Movement har även finansierats via Malmö Stad (fd INAR nuvarande Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltning och JobbMalmö). Projektet har även medfinansierats i form av lönebidrag via Arbetsförmedlingen då några av projektpersonalen uppbär detta. Hassela Movement har deltagit vid flera studie- och jobbmässor via Arbetsförmedlingen, vi har även deltagit i Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprojekt Unga IN:s slutkonferens i Stockholm där vi fick möjlighet att sprida metoden och föra en dialog kring målgruppens problematik. Kommunerna har genom socialtjänst både hänvisat deltagare och möjliggjort för oss att rekrytera i deras nätverk. Vi har genom öppenvårdsinsatser rekryterat ett flertal sökande från den primära målgruppen. Deltagare från denna målgrupp har behövt få utbildningen tydliggjord och tillgänglighetsanpassad i tidigt skede och i detta arbete har vi haft bra kontakt med öppenvårdsinsatsen. Malmö Högskola har under hela projektets gång varit involverade i projektets alla stadier. Under utbildningen har vi vid ett flertal tillfällen använt oss av föreläsare från Malmö Högskola. Högskolan har även varit involverad via seminarier och på vår slutkonferens. Högskolan sitter som sammankallande och har initierat nätverket Ett Enat Malmö, där vi nu innehar vice ordföranderollen. (Temanummer om Ett enat Malmö i Magasin Nic bifogas i denna slutrapport) Hassela Movement har en mycket god relation med högskolan och vi är ofta inbjudna att medverka vid olika seminarier och evenemang på högskolan för nätverkande och presentation av metoden. Vi har flera högskolor och institutioner som har sedan start följt Hassela Ungdomsrörelse och rörelsen har också bjudits in till flera högskolor och universitet för att berätta om sin organisering. När de gör detta lyfts också Hassela Movement upp. Det var ju under projektperioden och på grund av projektet som Ungdomsrörelsen kom till. Vi ser detta som en framgång att Hassela Ungdomsrörelse vid flera tillfällen blivit intervjuade för flera forskningsprojekt från Malmö Högskola, Södertörns Högskola och Linköpings Universitet. Projektet organiserades i tre grupperingar som på olika sätt förväntades bidra till att projektets syfte och målsättningar skulle uppnås: projektgrupp, styrgrupp och påverkansgrupp. Syftet med påverkansgruppen var att samla personer som sitter med faktiska mandat att kunna implementera och sprida projektmetoden. Gruppen, som har bestått av mestadels tjänstemän/kvinnor och en politiker, har träffats två gånger under

Sid 10 (20) projektperioden och deltagit i en gemensam workshop. Projektet har arbetat aktivt med att skapa underlag inför implementering sedan start och påverkansgruppen och dess nätverk har till vissa delar underlättat detta arbete men ännu har det inte medfört några konkreta resultat. I skrivande stund är vi dock längre fram än tidigare, via Idéburet Offentligt Partnerskap, som vi ser kan vara en möjlig väg för implementering. Projektpersonalen har också träffat personer ur påverkansgruppen vid flera tillfällen för enskilda samtal, och har även kunnat använda lokaler och rekryteringsingångar som personer ur påverkansgruppen har tillgodosett. Projektets styrgrupp, som bestått av mellanchefer och projektledare som på något sätt arbetar med målgruppen, har träffats flera tillfällen under projektperioden. Våra externa utvärderare och ESF- rådets handläggare har varit adjungerande i styrgruppen och deltagit i huvudparten av dess möten. Närvaron har varit mycket hög för några ledamöter i styrgruppen, medan flera i både styr- och påverkansgrupp tyvärr missat möten, pga hög arbetsbelastning säkert, men förmodligen också för att vi brustit i att skapa ett aktivt ägarskap. Det är en utmaning att få ihop en grupp som kan ta den tiden konsekvent under de tre år som det krävs. Vi är övertygade om att det inte handlar om bristande vilja och tilltro till projektet utan snarare om hög arbetsbelastning och kanske också otydligt mandat. Detta är en av våra viktiga lärdomar, att inför eventuellt kommande projekt verkligen arbeta för att stärka ägarskapet på flera nivåer. Att det varit så många inblandade tror vi också är en nackdel och vi tänker oss i fortsättningen mindre grupper som tydligare knyts till kommande projekt. Flera personer ur styrgruppen har dock ändå utgjort ett betydande stöd i utvecklingen av projektets verksamhetskoncept. Projektet har även använt sig av ESF-rådets olika processtöd för utbildning och utveckling av projektets verksamhet. I tidigt skede av projektet genomfördes en styrgruppsutbildning med processtöd av SPeL. Styrgruppsarbetet har också stärkt relationerna mellan de berörda organisationerna och även lett till konkreta samarbetsinitiativ vilket är mycket positivt. Samtliga intervjuade styrgruppsledamöter menar att de diskussioner som förts i styrgruppen utifrån projektets information och utifrån utvärderingsrapporterna har varit givande och engagerade. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Under utbildningens gång har vi arbetat effektivt och strategiskt kring jämställdhetsperspektivet genom att försöka vidga deltagarnas vyer och perspektiv med hjälp av olika workshops. Vi har problematiserat och förtydligat begrepp (ex. genus, jämställdhet, jämlikhet, social konstruktion etc.) som ofta har varit helt nya för många av våra deltagare. Vi har reflekterat och haft öppna diskussioner kring genus, då vi har pratat om det biologiska könet och det sociala könet. Vi har haft föreläsningar, genomgångar och värderingsövningar kring moral och etik, samt jämställdhet. Vårt förhållningssätt gentemot varandra i personalen och gentemot våra deltagare har präglats av vår vilja att förändra strukturer och har därmed också haft effekt på jämställdhetsintegreringen. Under den teoretiska delen av projektperioden inledde alltid varje grupp med att skapa sina egna överenskommelser över hur de ville att de skulle agera i gruppen mot varandra men också ansvarsmässigt på egen hand. Överenskommelserna användes sedan medvetet och kontinuerligt som gruppens egen mall. Ett exempel, just i jämställdhetsintegreringen, är hur överenskommelserna i köksgrupperna hanterats. Deltagarna har varit ansvariga över köksbestyren (olika grupper varje vecka) och där delades de in i grupper med hälften killar

Sid 11 (20) och hälften tjejer. Det som projektpersonalen hela tiden varit väldigt medvetna om och observerat kring, är hur deltagarna fördelade sina arbetsuppgifter sinsemellan. Vem som diskade, vem som slängde soporna, vem som torkade av borden och vem som hanterade inköpslistorna vid inhandling av varor till måndagens pedagogiska frukost, osv. Under första veckan i alla grupper såg och hörde vi ofta hur deltagarna resonerade kring att tjejer är mycket bättre än killar på att handla varor. Projektpersonalen tog då upp detta för diskussion under dagens reflektionstimme och poängterade hur viktigt det är att tänka jämställt. Just så, med direkt koppling till vardagliga situationer, har projektpersonalen kunnat nå de flesta deltagare med en ny aha -upplevelse redan under första veckan, vilket sedan bearbetats ytterligare kontinuerligt under utbildningens gång. Det har varit en viktig stor fördel att i den gemensamma referensramen hämta faktiska situationer som kan omvandlas pedagogiskt. Jämställdhet är ett politiskt och främmande begrepp för många av de deltagare vi haft i projektet vilket gör att projektpersonalen haft en viktig uppgift att förenkla temat i form av, mannens och kvinnans lika möjligheter, rättigheter samt skyldigheter. Detta har, som beskrivits ovan, inneburit att gruppen själv blev exemplet vi utgick från och att överenskommelserna blir gruppens facit. I varje grupp har begrepp som solidaritet och respekt formulerats som en del av det förhållningssätt deltagarna eftersträvar av sig själv och av de andra. Användandet av den typen av värdeord gjorde kopplingen till jämställdhetsarbetet mer självklar och vi kunde alltid gå från det lilla till det stora på så sätt. Lika förutsättningar, villkor samt skyldigheter och delat ansvar handlar ju både om köksarbete, makt i samhället och allt däremellan. Under projektperioden har vi återkommande använt oss av en workshop som uppskattades mycket av deltagarna. Workshopen, Vem är mannen/kvinnan?, utgår från ett genusrelaterat arbetsområde som helt enkelt innebär vad som anses vara manligt respektive kvinnligt i vårt samhälle. Projektpersonalens roll under workshopen handlade om att problematisera det sociala och kulturella könet för deltagarna. Poängen var att påvisa att genus är människans egenskaper som blir en uppfattning av vad som anses vara manligt respektive kvinnligt. Det som därmed belyses är att det sociala könet ej är statiskt utan det förändras med tiden. Utbildningen har inneburit ett normkritiskt tankesätt i vårt förhållningssätt. Utmaningen har varit att under utbildningens korta tid försöka upplysa våra deltagare med information som ofta varit som främmande för dem tidigare. Med tanke på att våra deltagare kom från olika hemförhållanden, socioekonomiska olikheter, kulturella skillnader och religiösa differenser så har det varit extra viktigt för projektpersonalen att stå fast vid att jämställdhet inte har med ett åsiktstagande att göra utan att det är kunskapsbaserat ställningstagande. Deltagarna visade inte motstånd eller protesterade kring jämställdhetsfrågan, utan var oftast väldigt aktiva för att föra jämställdhetsarbetet vidare och framåt. Eftersom deltagarna haft som tydligt mål att bli förebilder åt andra barn och ungdomar, har det också varit självklart att föregå med goda exempel. Under våra reflektioner och olika värderingsövningar har projektpersonalen agerat ordfördelare men inte domare, just för att inte påverka några resultat. Deltagarna fick istället utveckla sina resonemang och åsikter med hjälp av att det ställts följdfrågor som lett till att gruppen själv kom fram till en mogen uppfattning. Resultatet blev att deltagarna utmanade sina värderingar, attityder och åsikter kring stereotyper och vad som anses vara det normativa. Vår metod gjorde att våra coacher blev mer rustade, förberedda och medvetna när de sedan kom ut i praktik. Ambitionen med vårt jämställdhetsarbete har varit att, dels kvalitetssäkra projektet, dels kvalitetssäkra våra coacher då de senare ska verka på arenor där jämställdhetsperspektivet har en given och framskjuten plats. Projektpersonalen har under projektets tid arbetat utifrån att konstant tänka på hur

Sid 12 (20) arbetsfördelningen är uppdelad också i vår egen personalgrupp. Vi ville visa deltagarna i handling (och inte bara förmedla det i ord) hur jämställdhetsperspektivet kan forma en vanlig arbetsmiljö, nämligen vår egen organisation. Vi har alltid varit mycket noga med vår arbetsfördelning och vi söker hela tiden förhålla oss normkritiskt. Det normkritiska förhållningssättet har vi alltid och arbetar hela tiden med att stärka, men just med koppling till deltagarna blir det också en pedagogisk process då vi tänker aktivt och medvetet på vilken bild vi ger deltagarna av vår organisation. Ofta skapades en kompensatorisk effekt då vi hellre valde kvinnliga föreläsare i utbildningen och manliga sekreterare vid möten, som ett exempel på detta. Projektpersonalen har med stöd av ESF utbildat oss ytterligare kring jämställdhet, samt haft regelbundna uppföljningar av vårt jämställdhetsarbete under våra möten. Vi tog också del av Jämställdhetspraktikan som är en metodbok för jämställdhetsintegrering. Vår strategi inom verksamheten har varit att jämställdhet ska integreras som ett perspektiv i reguljära sakfrågor. Delat ansvar, delad makt. Vi som arbetar i verksamheten har stor kompetens och tänker normkritiskt konstant just för att förändra normer genom att jämnt fördela makt, beslut och resurser. Under urvalet och rekryteringsprocessen av deltagare hade vi många fler manliga sökande än kvinnliga. I början av projektet märktes det snabbt att det var fler intressenter bland killarna vilket gjorde det lite mer problematiskt att hitta tjejerna. Vi tror att detta kan bero på flera faktorer och har spekulerat i om det handlar om att tjejerna oftare än killarna hittar vägar till innanförskap på egen hand? Att kanske tjejerna inte syns i statistiken, dvs egentligen inte är tillgängliga för insatser? Eller om ledarrollen lockar fler killar än tjejer? Fördelningen har varit cirka 60% män och 40% kvinnor under projektets gång. Och trots våra ansträngningar att försöka jämna ut fördelningen har denna fördelning varit ganska konstant under hela projektperioden. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Projektpersonalen arbetade kontinuerligt med att förbättra våra rutiner för att möjliggöra största möjliga inkludering och skapa tillgänglighet för så många behov (individer) som möjligt. Vår målgrupp har befunnit sig i någon form av ett utanförskap, som kan bero på skiftande faktorer, när de kom in i projektet. Utanförskapets villkor och mönster märks naturligtvis också på skiftande sätt. Vi har bland våra deltagare mötte allt ifrån dem som "bara" är arbetslösa, dem som avtjänat fleråriga fängelsestraff och vidare individer som har ett långt missbruk bakom sig. Flera av våra deltagare har också haft olika former av funktionshinder, oftast neuropsykiatriska, som krävt anpassade metoder och förhållningssätt. Vårt mål har varit att konvertera ett utanförskap till ett innanförskap, oavsett hinder. Redan vid rekryteringsprocessen så har vi haft förberedelsemöten med extra resurspersoner kring individer som sökt till projektet. Ibland har vi hållit intervjuer med den sökande tillsammans med dennes handläggare/mentor/behandlare. Vi gjorde oss tillgängliga och tillmötesgående för de personer som behövde extra resurser för att klara utbildningen. Det medförde att vi hade en nära kontakt med behandlingshem, socialsekreterare och handläggare. Utöver detta erbjöd vi deltagaren en extra stödjande funktion under utbildningen som kan innebära extra individuella samtal om deltagaren ville och behövde. Det blev mycket viktigt att ha kontinuerliga uppdateringsmöten kring individen tillsammans med respektive handläggare, för att inte tappa viktig information om utvecklingen hos individen. Detta förutsättningslösa, individstyrda och behovsstyrda förhållningssätt har genomsyrat hela projektet och är förmodligen en anledning till att även många av dem bland våra deltagare som har mycket tung bakgrund/problematik idag befinner sig i sysselsättning.

Sid 13 (20) Med tanke på att många våra deltagare kunde tänkas ha en längre sträcka för att nå ett arbete så erbjöd vi en praktikförlängning om vi såg att det skulle bidra till att ytterligare öka anställningsbarheten hos individen. Vanligtvis så var praktikperioden under tre månader men det fanns deltagare som under projektperioden befann sig i början av vad vi bedömde som en lång process och som därmed behövde mer tid för att acklimatisera sig med vardagliga fungerande rutiner. Detta medförde att projektpersonalen ökade antalet handledningstillfällen under praktiken, samt bjöd in till fler möten med diverse handläggare. Vi har konsekvent valt att vara tillmötesgående kring deltagarnas ibland väldigt individuella behov som kanske inte alltid kunde härledas till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel är den deltagare som var gravid under utbildningen och som självmant avbröt sin praktik för att hon inte orkade fysiskt. Deltagaren examinerades ändå, efter avslutad graviditet, med förstärkt handledning och anpassad praktik (då hon nu hade ett litet barn att ta hand om), tillsammans med sista projektgruppen. Detta menar vi är både ett resultat av vårt förhållningssätt kring jämställdhet och vårt arbete med tillgänglighet. Information om vår verksamhet och utbildning har funnits tillgänglig på nätet. Vår hemsida finns i både tal och skrift. Vi har försökt nå ut i alla sociala medier för att kunna nå så många människor som möjligt, vilket också visat sig vara ett bra sätt att marknadsföra projektet och att rekrytera nya deltagare. Vi uppdaterade regelbundet på Facebook och Instagram om hur det gick för våra deltagare. Det i sin tur spred sig vidare via våra coacher och deras nätverk, samt blev en identifikation och bekräftelse för individerna. Vår verksamhet befinner sig centralt i Malmö och vår utbildningslokal är på femte våningen. Det finns tillgång till hiss med en sittplats för de som inte har den fysiska möjligheten att kunna stå. Vi har tre toaletter och en av dem är anpassade för rörelsehindrade personer. Utifrån tillgänglighetsperspektivet har inte lokalen varit optimal då hörselslinga saknas och hissen inte är tillräckligt stor för till exempel permobil om det skulle behövas. Vi har inte behövt neka några individer plats i projektet på grund av lokalens begränsningar dock. Våra deltagare har kommit till projektet med olika ekonomiska förutsättningar, vilket ibland inneburit att deras hälsoval (som ju kostar pengar) och kostvanor varit mycket varierande i gruppen. Eftersom vi anser att en hälsosam livsstil är viktig ur många perspektiv, har vi försökt göra vad vi kunnat för att utjämna villkoren för deltagarna. Bland annat har vi haft friskvård varje vecka, under projektets ordinarie projektperiod var denna friskvård på individuell basis, men i grupp 8 där nya utvecklingsmöjligheter testades gjordes friskvården i grupp. Vi har också erbjudit deltagarna gemensam pedagogisk frukost på måndagsmorgnarna för att ge veckan en bra start, vilket uppskattades mycket av deltagarna. Våra deltagare har också visat uppskattning över att vår verksamhet kunde hjälpa till ekonomiskt med att lägga ut pengar i förväg för friskvårdsaktiviteterna, eftersom många av dem helt enkelt inte hade ekonomi för att först köpa till exempel ett träningskort och sedan mot kvitto få sitt utlägg betalt. Överlag är vi nöjda med hur vi arbetat med tillgänglighet. Vi är mycket duktiga på att skapa relationell tillgänglighet och under projektperioden har vi också finslipat alla andra delar ur tillgänglighetsperspektivet. Det har blivit ett självklart perspektiv för oss oavsett vilka verksamheter det handlar om.

Sid 14 (20) Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Hassela Movement har inte arbetat med de regionala prioriteringarna. Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Organisationen Hassela Helpline kan inte av egen kraft och likviditet implementera (utifrån den samhällsvetenskapliga definitionen på implementering) Hassela Movement. För att kunna driva verksamheten vidare efter projektets slut behövs finansiärer. Ett alternativ som vi redan under projektperioden testade är offentliga upphandlingar. Hassela Movement blev ombedd av Utvecklingsnämnden i Helsingborg Stad att skicka in ett anbud. Detta gjordes våren 2014 och i augusti 2014 avropades 5 platser till just Helsingborgsdeltagare som startade i grupp 8 tillsammans med 10 deltagare finansierade av Socialfonden. Det finns en inneboende svårighet när en ideell organisation som är starkt förankrad i sin värdegrund ska upphandlas och därmed passa in en strikt fyrkantig ram. Vi har tidigare valt bort detta spår, just för att vi är oroade över att våra värden går förlorade i den typen av ramar. När UVN, Helsingborgs Stad, lyfte detta som alternativ beslöt vi ändå att testa det, mycket på grund av att vi kände att just denna upphandling var friare än många andra vi tagit del av, men också för att vår relation med den strategiska utvecklaren för arbetsmarknad och EU-projekt på Arbetsmarknadsförvaltningen i Helsingborg under projektperioden varit mycket god och konstruktiv. Med facit i hand kan konstateras att det hela blev en ekonomisk förlust för vår organisation, framförallt på grund av att vi valde att köra en gemensam grupp som särredovisades mellan Socialfonden och UVN, och för att vi orutinerat satte kostnaden för låg. Vår metod är kostnadskrävande på så sätt att den håller individen i projektet under lång tid och på heltid vilket gör att färre individer får plats. Huruvida vi som organisation kommer att delta i fler offentliga upphandlingar är ännu inte bestämt. Redan i slutet av 2012 började vi gå på möten kring Idéburet Offentligt Partnerskap (IoP) eftersom vi snabbt insåg att detta kunde vara ett alternativ för att Hassela Movement ska fortsätta. Det har varit en lång resa kring IoP, både i nätverkandet med andra ideella organisationer, men också i möten med kommunens (i detta fall Malmö) tjänstemän där vi vid två tillfällen (Sociala Resursförvaltningen, fd INAR) haft individuella möten med dem för att föreslå IoP mellan oss och dem. Malmö Stad har sedan ett år tillbaka utrett frågan om IoP och man är ännu inte helt klar. Ambitionen finns där dock, Malmökommissionens slutrapport gav en tydlig rekommendation för hur det offentliga bör samverka mer långsiktigt och formaliserat med civilsamhället. Regionen har sedan flera år tillbaka ett antal fungerande IoP med civilsamhället. I början av mars 2015 blev vi så inbjudna till Arbetsmarknads- Gymnasie- och Vuxenutbildningsförvaltningen för en diskussion kring IoP mellan nämnda förvaltning och ett antal ideella organisationer, som tidigare fått bidrag från förvaltningen. Vi blev ombedda att lämna in ett förslag på ett Partnerskap som man nu valde att kalla det. Förslaget skulle vara tvåårigt och innehålla marknadsanalys (med fokus på konkurrens), finansieringsplan och ansvarsfördelning bland annat. Vi har lämnat in ett sådant förslag och fått veta att vi kommer

Sid 15 (20) att bli inbjudna till en fortsatt diskussion kring om och hur ett Partnerskap eventuellt kan formaliseras. Då vi sökt till PO3 för Hassela Movements räkning och i dagarna lämnar in en ansökan till PO2 för Hassela Empowerments räkning så har vi i vårt förslag till Partnerskapet föreslagit att Partnerskapets finansiering skulle kunna vara medfinansiering i ett eller båda projekt (vid bifall). Vi har också gett utrymme för ett scenario (vid avslag på båda ansökningarna till Socialfonden) där Partnerskapets finansiering till fullo täcker Hassela Movement och därmed finansierar en arbetsmarknadsinsats för 60-80 deltagare (Malmöbor) under de två år som Partnerskapet gäller. Sammanfattningsvis kan nämnas att vi i vårt spridnings- och påverkansarbete nått ett stort antal aktörer från samhällets alla sektorer. Vi har som organisation en stark tradition i just samverkan och vårt relationsfrämjande förhållningssätt är en stor fördel också i det externa arbetet. Som tidigare nämnts sitter vi representerade i flera styrelser, referensgrupper och nätverk. Vi har deltagit på många olika event (så som paneldebatter, seminarier) och under två i rad även under Almedalsveckan. Allt externt vi gör har till syfte att sprida information om vår verksamhet. Hassela Movement har under projekttiden blivit det dominerande i vår verksamhet och vi märker tydligt hur intresset för Hassela Movement hela tiden växer. Vi får regelbundet förfrågningar av olika slag och bemöter alla förutsättningslöst till en början och utreder om det finns något att bygga vidare på. Men vi intar också en försiktig hållning i detta. Det är inte självklart att vi ska växa och spridas snabbt. Just i den typen av organisation som vi är, tror vi det är en fördel att det går långsamt. Vi har inte på egen hand kapacitet att snabbt växla upp. I varje fall inte om metoden samtidigt ska kunna kvalitetssäkras, och det menar vi, är det viktigaste av allt - både för oss som organisation och för de deltagare som vi möter. Vi menar dock ändå att Hassela Movement som metod kan modifieras och omsättas i flera verksamheter med goda resultat, både som arbetsmarknadsinsats och som kompetensutveckling, och både i sin helhet och i sina delar. Växjö Kommun har i dagarna godkänt en offert på delar av metoden Hassela Movement i syfte att kompetensutveckla befintlig personal. Det handlar om ett tiotal coacher som redan är ute i arbete på skolorna i kommunen, och som Växjö vill ska få ta del av Hassela Movements verktygslåda. De erfarenheter som vi haft under projektperioden och de faktorer som vi tror har direkta kopplingar till vårt resultat, kan definitivt anammas av andra aktörer som verkar inom alla sektorer för att bryta det unga utanförskapet. Vi ser mycket gärna att fler som arbetar med målgruppen tar del av det vi noterat varit effektivt. Ju fler unga i utanförskap som möter medvetna förhållningssätt och får möjlighet att skapa relationer med både individer och organisationer - desto större vinst också för samhället. Vi ser också att en ökad medvetenhet kring relationens kraft i förändringsarbete med unga vuxna börjar ta form. Vi tror att Partnerskap kan vara en väg att gå för att Hassela Movement ska bli långsiktigt på egen hand (utanför projektfinansiering). Ansvaret för att detta ska bli av har vi och den andra parten i Partnerskapet. Men metoderna som används i Hassela Movement kan omsättas i alla verksamheter som arbetar med och för människor i utsatthet av olika slag. Ansvaret för detta är gemensamt. Vi har gjort och kommer att fortsätta göra vad vi kan för att lyfta perspektivet på att formandet av innanförskap måste få ta tid och kosta pengar. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet?

Sid 16 (20) Hassela Movement har använt sig av Framtidsutbildning AB för extern utvärdering. Syftet med lärande utvärdering är att utvärderaren ska anta både en stöttande och en störande roll i relation till projektverksamheten. Den stöttande innebär att utvärderaren bidrar med information och material som bidrar till projektets lärandeprocess, den störande rollen innebär att utvärderaren intar en problematiserande roll i syfte att utmana antaganden som tas för givna. Detta för att stimulera vidare reflektion och analys. Bra med den externa utvärderingen har varit det stöd vi fått i framtagandet av dokumentation kring projektet och också deras infallsvinklar kring metoden. Vår ansökan om förlängning grundades till stor del på de utvecklingsmöjligheter (deras "störande" perspektiv) som utvärderarna identifierat och projektperioden för deltagarna i grupp 8 blev ett praktiskt test av dessa utvecklingsmöjligheter. Detta innebär att följande moment lades till metoden: - Förstärkt individuell handledning med matchning mot arbete var i fokus - Integrerade fältstudier under teoridelen - Utbildning för praktikplatserna i syfte att skapa aktivt ägarskap kring projektmålen - Framtagande av praktikloggbok för processdokumentation för individen - Friskvård i grupp - Storytelling som utvärdering Resultatet av testandet av utvecklingsmöjligheterna föll väl ut, och de mesta av de ovan nämnda tilläggen kommer vi fortsätta använda oss av efter vissa revideringar. Ett bra exempel på det lärande som ett stöttande/störande perspektiv utifrån kan ha på projektmetoden. Mindre bra har vår olika syn på projektets målgrupp varit. Vi anger i ansökan att vi ska arbeta med den målgrupp som står längst från arbetsmarknaden och som kommer från behandlingsvård eller kriminalvård. Vi som projektgrupp har inte haft samma syn på denna målgrupp som utvärderaren utgått från. Till viss del kan detta förstås utifrån hur vi formulerade detta i ansökan, "Målgrupper för det direkta stödet: unga som har varit inskrivna på behandlingshem eller inom kriminalvården, och andra unga som står utanför arbetsmarknaden," men vi menar också att det handlar om skillnader mellan teori och verklighet. Även om det direkt står angivet i ansökan att de ska ha varit inskrivna på behandlingshem eller inom kriminalvården menar vi att det finns en massa nyanseringar i denna formulering, framför allt för oss. En definitiv lärdom vi gjort av detta är att aldrig mer formulera en ansökan så kategoriskt. Vi har tagit emot flera deltagare som tidigare varit kriminella och ännu fler med missbruk bakom sig. Inte alla har detta med sig dokumenterat när de kommer in i projektet. Några har avtjänat fängelsestraff och några har varit placerade på behandlingshem och/eller i öppenvård. Men många av dem har haft kriminalitet och/eller missbruk som livsstil, utan att de för den sakens skull "åkt fast". Oavsett vilket så har de med sig ett beteendemönster och attityder från sin gamla livsstil. Och detta menar vi, är avgörande, för hur målgruppens behov borde definieras - eller snarare - för vilka insatser som krävs för målgruppen och hur resultaten av arbetet med dessa ska värderas. Vi har tagit emot 124 unika individer och det är vår kvalificerade bedömning att åtminstone hälften av dem har komplexa orsaker till sitt utanförskap med sig in i projektet. Den andra hälften av våra deltagare representerar "vanligt" arbetslösa och bland dem skiftar tiden i utanförskap kraftigt. I dokumentationen av vilka målgruppen representerar, krockade därmed två system, utvärderarnas - det formella, administrativa och kvantitativa, vårt - det informella, operativa

Sid 17 (20) och relationella. Det vi fick veta om individerna var inte självklart att individerna ville dela med sig till andra oavsett om det handlade om kriminalitet, missbruk eller annan problematik. Ett bra exempel är också den deltagare som svarade nej på frågan om hen befunnit sig i "utanförskap" innan projektet, som svar på fråga från utvärderarna, trots att denne deltagare varit hemlös i två år innan hen började i projektet. Vi försökte förmedla detta vidare till utvärderarna, utan att svika förtroendet från individen, men vi hittade ingen gemensam lösning på hur målgruppen skulle definieras. Nu tror vi inte att detta egentligen är beroende av vilka utvärderarna var, utan snarare om de krav som följer med utvärderingens form. Därmed hoppas vi att vår redogörelse för denna problematik tas med som erfarenhet inför kommande programomgångar. Framförallt tror vi att detta kan uppstå när civilsamhället driver Socialfondsprojekt eftersom det inte finns en tradition och förståelse för den här typen av utvärderingar inom sektorn, av den enkla anledningen att stora delar av de verksamheter som bedrivs görs i mellanrummet mellan det som går att mäta. Vi behöver därför komplettera kraven på lärande- effekt- och projektutvärderingar med mer narrativa metoder, exempelvis storytelling. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Den egna utvärderingen och ekonomisk rapportering har skett i form att lägesrapporter via ESF:s projektrum varje månad. Personalen har även haft interna egna avstämningar vid varje personalmöte veckovis samt arbetsgruppsmöte för de som arbetat direkt med målgruppen. På individnivå har deltagare genom veckoutvärderingar och via individuella samtal lämnat sin input kring den egna utvecklingen, men även kring förväntningar och utvecklingsmöjligheter för organisationen. Vi har även mätt deltagarnas anställningsbarhet och hur många som är i sysselsättning efter projektslut. Vi har kontinuerligt fyllt i när våra deltagare fått arbete eller påbörjat studier, men också vid två tillfällen (april 2014, mars 2015) följt upp alla gruppernas resultat. Vi har endast "tappat" 6 av sammanlagt 97 examinerade coacher. Dessa 6 individer vet vi inget om idag. I övrigt har vi fortfarande kontakt i någon form med de andra 91 deltagarna. Flera av dem besöker oss regelbundet och drygt 30 av dem är engagerade i vår Ungdomsrörelse. Detta, att våra relationer består, kommer att ge värdefull input till våra metoder också framöver. Distansen i tid ger deltagarna en delvis ny bild av sin medverkan i projektet, och efter att de har arbetat på fältet en längre tid har vi märkt att deras lärande om den egna yrkesrollen hela tiden fördjupats. I stort sett alla som nu arbetar med barn och unga har framhävt att de dagligen i sitt arbete använder sig av de verktyg de fick med sig från projektet. Som organisation har vi en tradition av att alltid fotografera eller filma våra verksamheter och detta har också gjorts i projektet. Orsaken är att vi av erfarenhet vet att bilder på deltagare, grupper, personal också skapar identifikation och gynnar både motivation och relation. Exempelvis är alla grupper fotograferade med sina diplom vid två tillfällen under sin projekttid, då de diplomeras i ledarutbildning och då teoridelen avslutas, innan de ska ut i praktik. Dessa bilder hänger i vår utbildningssal och har fungerat som viktig morot för grupperna. Vi har, utöver detta, också varit mycket aktiva på framförallt Facebook där Hassela Movement har en egen välbesökt sida.

Sid 18 (20) Kombinationen av olika dokumentationsförfaranden ger en hel bild av projektet och är extra viktig då många delar av det vi gör är svåra att dokumentera med traditionella metoder. En viktig framgångsfaktor för projektet har också varit vår väl fungerande projektadministration som under projektperioden hela tiden förbättrades och effektiverades. Vårt interna utvärdering- och dokumentationsarbete är väl organiserat idag och alla faser i projektet har dokumenterats och arkiverats. Vi står på betydligt mer stabila ben nu som organisation efter projekttiden i Socialfonden och vi har lärt mycket som även kommer våra andra verksamheter till gagn. Att som liten ideell organisation driva ett Socialfondsprojekt är inte självklart och långt ifrån enkelt, men för oss har kraven på tydlig dokumentation och administration verkligen gjort skillnad. Personalen i projektgruppen har under hela projektets gång fått och haft möjlighet till individuella samtal och individuell utvärdering kring våra personliga insatser i projektet, vilket har varit värdefullt. Vi jobbar mycket med kollegial handledning eftersom vi använder oss själv som verktyg. Vårt arbete har en tendens att "sluka" oss och det är viktigt att hela tiden följa upp personalen så att ingen riskerar att bli för "uppslukad" av sitt engagemang. Vårt relationsfrämjande förhållningssätt, som ju också är en av våra viktigaste framgångsfaktorer, gör att våra deltagare upplever oss som alltid tillgängliga. Det har varit mer regel än undantag att sms, tfnsamtal, meddelande på Facebook, har skickats från våra deltagare till oss också kvällar och helger. Den typen av kontakter är inget vi har dokumenterat (om det inte direkt varit viktigt för projektet) utan handlar mest om att vi faktiskt har en relation och att denna relation inte slutar kl 16.30 på vardagar. Det är så vi alla vill jobba, eftersom vi är övertygade om att här finns en viktig skillnad som gynnar både oss, deltagaren och projektets mål. Sammanfattningsvis kan nämnas att det finns en uppsjö av varierat material från vår projekttid. Förutom det som är en del av den ekonomiska redovisningen finns också: - Filmer och tusentals bilder - Extern utvärdering - Metoddokumentation - Alla moment i teoridelen - Alla diplom - Mötesprotokoll från alla olika former av möten - Olika praktikmanualer och all kommunikation kring praktiken - Sammanfattningar från workshops Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Hassela Movement har, tycker vi, varit ett mycket framgångsrikt projekt. Vi tror att en viktig anledning till detta är att den metod som har utvecklats, har sitt ursprung i tidigare väl förankrade och framgångsrika metoder för att bryta ungas utanförskap. Hassela Movement kan sägas vara ett resultat av runt 45 års arbete med målgruppen där metoderna som använts kontinuerligt har prövats, reviderats och utvärderats. Utöver detta är metoden Hassela Movement starkt förankrad i den värdegrund som organisationen har. Här skapas mervärden som definitivt gynnat resultaten. Väldigt mycket under projektperioden har gått bra. En hel del har behövts förändras under projekttidens gång och här har vår handläggare varit ett stort stöd som öppet och konstruktivt hjälpt oss hitta lösningar. Vi har som organisation lärt oss oerhört mycket.