Kyrkfack. Tema Akademiker i kyrkan. Avtalet som stryper våra möjligheter. Vad är en god TEAMANDA? Nr 4 2009 EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND

Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND Nr 4 2009 Vad är en god TEAMANDA? Avtalet som stryper våra möjligheter Tema Akademiker i kyrkan

TEMA NR 4/09 AKADEMIKER I KYRKAN Nybyggnation, renovering, restaurering och service av kyrkorglar Magnussons Orgelbyggeri AB Tallbacken 2, Grimmared 43020 Veddige Tel. 0705-381490 Fax 0340-34204 Kyrkfack ges ut av Kyrkans Akademikerförbund Box 30078, 104 25 Stockholm Besöksadress Mariedalsvägen 4 Stadshagen telefon 08-441 85 60 telefax 08-441 85 77 www.kyrka.se Ansvarig utgivare Bror Holm mobiltelefon 070-341 28 92 bror.holm@svenskakyrkan.se Redaktion Ann Thörnblad mobiltelefon 070-747 12 00 ann.thornblad@kyrka.se Redaktionsråd Bror Holm Katarina Toll Koril Anne-Charlott Karlsson Magnus Gissler Jeanette Kern Ann Thörnblad Redaktör och Grafisk form Ann Thörnblad Text och foto där ej annat anges Omslagsbild Thomas Klockseth. På omslaget: Erik Hagman m fl från Maria Magdalena församling Adressändringar www.kyrka.se Tryck Elanders Falköping, 2009 ISSN 0283-7846 Utgivningsplan nr 5 vecka 44 Annonser Display i Umeå Kontakt Martin Yde 90-711 528 martin.yde@display-umea.se 1/1 färg 11 000:- 1/1 s/v 9 000:- 1/2 färg 6 500:- 1/2 s/v 5 000:- 1/4 färg 3 500:- 1/4 s/v 2 500:- 2 Kyrkfack 4/09

LEDAREN ORD OCH HANDLING? Förslaget från Församlingsförbundet innebär en kraftig försämring och därmed förhindrar Församlingsförbundet de fackliga organisationerna att vara verksamma och en positiv kraft i arbetet för den goda arbetsplatsen i kyrkan. Så mycket var de fagra löftena värda när ord skulle bli handling. Luften och naturens färger antyder att hösten är i antågande. Varje höst fascineras jag av den kraft och energi som mobiliseras när verksamhetens alla hjul i Svenska kyrkan rullar igång. Vilken bredd och djup i omfattning och verksamhetsformer det finns i kyrkan! Alla behövs med sitt engagemang, sin kunskap, sin tro, sin vilja i en positiv samverkan. Tänk om vi i höst kunde ta Bosse Angelöws uppmaning till oss att se möjligheterna och bli framgångsletare. Det skulle bli en spännande höst. Vi får inte blunda för problemen, men inte heller bara stanna vid dem. Låt dig inspireras i detta nummer av Kyrkfack att leta efter det som fungerar, att skapa en god teamanda. Vi är många som arbetar tillsammans i Svenska kyrkan. Vi har olika utbildningar och uppgifter, men för att helheten ska fungera behöver vi alla varann. Uppgifterna i Svenska kyrkan blir mer och mer komplicerade. Akademisk utbildning och kunskap blir därmed allt viktigare i kyrkan. Svenska kyrkan måste uppgradera utbildningens värde. Jag delar den uppfattning som Ove Nyman uttrycker i detta nummer av Kyrkfack. Han tycker sig se en trend att utbildning inte värderas lika högt längre när det gäller rekrytering och lönesättning. Personlig läggning och erfarenhet är viktiga men det behövs också kunskap. Utbildning, kunskap och kompetens måste följas åt. Att lyfta fram den akademiska bredden i KyrkA behöver vi bli bättre på. Vi är fackförbundet för akademiker i kyrkan. Att vi kan kyrkan är självklart och vi vill med kraft verka på ett tydligt sätt för alla våra medlemmar. Vi vill också tydliggöra att vi är många akademikergrupper i vårt förbund. Om Svenska kyrkans arbetsmiljö har mycket sagts och skrivits. Oftast med negativa förtecken. Kyrkan har både genom ärkebiskopen och genom Församlingsförbundet lovat att ta krafttag för att förbättra den. Kostsamma seminarier har anordnats centralt av aktörerna. Vidlyftiga och fagra löften har getts, men när vi kommer till verkligheten stannar Församlingsförbundet bara vid vackra ord. Det personalpolitiska utvecklingsavtalet, PU-avtalet, som bland annat medger att den fackliga verksamheten kan bedrivas med regionala fackliga förtroendemän har Församlingsförbundet sagt upp från och med den 1 augusti. Syftet sägs vara att förtydliga avtalet, men bakom ordet förtydliga gömmer sig verbet försämra. Förslaget från Församlingsförbundet innebär en kraftig försämring och därmed förhindrar Församlingsförbundet de fackliga organisationerna att vara verksamma och en positiv kraft i arbetet för den goda arbetsplatsen i kyrkan. Så mycket var de fagra löftena värda när ord skulle bli handling. Gärna kostsamma konferenser med massor av folk samlade i Stockholm så att det ser ut som om kyrkan gör något, men när vi kommer till din och min arbetsplats, till konkret handlande, då blir löftena bara ord Bror Holm Förbundsordförande I en trovärdig kyrka måste ord och handling följas åt. För Svenska kyrkans skull får vi hoppas att Församlingsförbundet tänker om. Det vill jag fortfarande tro. Kyrkfack 4/09 3

TEMA AKADEMIKER I KYRKAN Hur skulle du vilja beskriva dina arbetsuppgifter? Jag ansvarar för ekonomi, fastigheter och för personal som ger stödservice. Jag sitter också i löneoch MBL-förhandlingar och gör verksamhetsplanering. Min erfarenhet som diakon har jag med mig oavsett om jag sitter med budget eller personal, jag försöker tillföra ett mänskligt perspektiv. Hur fungerar de dubbla ansvarslinjerna? Det ser bra ut på pappret, hur rollfördelningen är tänkt att fungera. Det förekommer att gränserna inte alltid respekteras, men jag förhåller mig pragmatiskt till det och väljer mina strider. Jag respekterar också det engagemang som de förtroendevalda bidrar med. Så länge man kan samtala om saker och hålla en levande dialog går det ofta att hitta lösningar. Kanslichef i Stockholm Hur ser din arbetsmiljö ut? Vi har jobbat aktivt med arbetsmiljön de sista fem åren och att vissa krav ska uppfyllas. I personalsammanhang lyfter vi fram de frågorna och poängterar vad de innebär. Det är inte bara en ledningsfråga, utan varje enskild individ har ett ansvar. Arbetsmiljöfrågorna är färskvara och det gäller att vara tydlig och ta saker i tid, annars kan småsaker lätt växa och formas till problem. Vad är styrkan i att vara kanslichef? Jag är fascinerad av variationen och utmaningen i att kommunicera och samordna inom olika verksamhetsområden. Jag försöker undvika en uppdelning mellan andligt och världsligt och se till helheten. Jag tror på det Namn Erik Hagman GÖR Kanslichef i Maria Magdalena församling, Stockholms stift ÅLDER 45 år FAMILJ Fru och två söner BAKGRUND Tog en teol kand i Lund och började sedan läsa på Stora Sköndal. Diakonvigdes 1994. Blev arbetslagsledare år 2000 och började som kanslichef år 2005 4 Kyrkfack 4/09 tjänande ledarskapet, det har jag med mig från tiden som diakon. En ledare ska underlätta för medarbetarna att fungera, så jag försöker lyssna och vara en samtalspartner och rådgivare när det behövs. Vari ligger svårigheterna? Att inte försöka springa iväg för fort, bara för att du har mycket att göra. Att inte lockas till att fatta snabba beslut för att spara tid. Utan att i stället ge utrymme och för diskussion och eftertanke. Hur fungerar samarbetet och teamandan? Jag strävar efter att lyfta upp varje verksamhet och att vi ska mötas som jämbördiga parter. Vi stångas med vårt arv, det som sker i kyrkorummet värderas per automatik högt, och det är lätt att koppla på den värdeskalan. Men vi är alla beroende av varandra och jag strävar efter att den ömsesidiga respekten ska genomlysa arbetsplatsen. Hur är det att utgöra en tjänsteminoritet på arbetsplatsen? Jag har ett bra samarbete med både kyrkoherden och kyrkorådets ordförande. I vissa ansvarsfrågor kan jag uppleva en viss ensamhet, men jag är med i nätverk för kanslichefer och det är en styrka. Vi träffas i kontraktet och har stort kollegialt utbyte av varandra. Varför valde du KyrkA? Det var naturligt när man jobbar som akademiker i kyrkan, jag har varit medlem sedan 1994. Hur tillvaratas dina intressen? Som diakon var det avgörande vem som förhandlade min lön. Det gjorde en väldig skillnad. Ibland tänker jag jag kan nog förhandla min egen lön eftersom jag ofta sitter på arbetsgivarsidan i löneförhandlingar. Men det blir aldrig bra att sitta på dubbla stolar. Jag är väldigt nöjd med den lön jag har idag. Om jag säger akademiker i kyrkan, vad tänker du då? Det första jag tänker på är prästerna eftersom det är flest medlemmar med den profilen, Men naturligtvis har vi diakonerna, ekonomerna och juristerna också.

Polispräst i Göteborg TEMA AKADEMIKER I KYRKAN Beskriv dina arbetsuppgifter som polispräst? Det är en tjänst som kom till efter spårvagnsolyckan på Vasaplatsen 1992 så numera finns det en etablerad kontakt mellan polis och kyrka. Vi är två präster inom Göteborgs stad, det är jag och en pastor, Göran Bjerhem från Missionskyrkan. Vid dödsbud så ringer polisen sjukhuskyrkan som ringer in en präst eller diakon från den aktuella församlingen som följer med polisen och lämnar dödsbudet. Mitt arbete handlar om att följa poliserna i deras vardag, att till exempel vara med en natt i en polisbil. Men polisen består också av en stor grupp civila och jag finns till lika mycket för dem. Jag sitter främst i enskilda samtal och det kan handla om vad som helst. Något som har hänt inom tjänsten eller en privat kris. Det betyder mycket för människor att vi har absolut tystnadsplikt, det är också samtal som sker här och nu. Vi för inga journaler. Hur är din arbetsmiljö? Omväxlande. Stimulerande. Meningsfull. Och så med insikten att du blir aldrig färdig, det finns alltid mer saker att lära om sig själv och andra. Vad är styrkan i att vara polispräst? Vi kan röra oss fritt i organisationen eftersom vi är anställda av kyrkan och inte av polisen. Vi har ingen arbetsledare inom polisen och det ger oss en väldig frihet och integritet. NAMN Monica Oscarsson GÖR Polispräst 50 %, komminister i Domkyrkan 50% i Göteborgs stift ÅLDER 47 år FAMILJ Ja BAKGRUND Har arbetat som mentalskötare och har en fil kand i humaniora. Prästvigdes 1999. Är också steg 1-utbildad Varför valde du KyrkA? Jag har varit medlem sedan 1999. Det är den största fackliga organisationen för akademiker i kyrkan, så det var helt naturligt. På vilket sätt tillvaratas dina intressen? Väldigt bra, KyrkA har väldigt goda representanter och är bra att ringa till och ventilera frågor med. De är alltid tillgängliga och hjälpsamma och kommunikativa med information. Det tycker jag är ett tecken på aktivitet och engagemang. Om jag säger akademiker i kyrkan vad tänker du då? - På alla vi som arbetar i kyrkan och är högskoleutbildade. Men det gäller ju inte bara oss som har vigningstjänster, utan även klockare och informatörer m fl. Vari ligger svårigheterna? Du måste själv vara aktiv och det ställer vissa krav. Det går inte att sitta och vänta och tro att människor ska söka upp dig. Du behöver göra dig synlig och tala om att du finns. Sedan kan det gå två månader och någon ringer och säger; Du var hos oss för två månader sedan, får jag komma och prata?. Det är viktigt att sätta gränser också, jag finns till för polisens personal, och inte för de som till exempel sitter i häktet. De har andra resurser. Hur ser samarbetet med dina kollegor ut? Vi har ett gott samarbete. Jag och Göran träffas var 14:e dag och stämmer av vad som har hänt. Hur vi tänker och vad vi har reflekterat kring, Sedan ingår jag i ett rikstäckande nätverk med polispräster som träffas en gång om året. Det är väldigt intressant, förutsättningarna ser ju väldigt olika ut för oss beroende på om du jobbar i glesbygd eller storstad. Hur blir du sedd av polisen som en kollega eller konsult? Som deras präst, som finns till för dem och alltid är välkommen. De vet att vi finns och ser oss som en resurs. Hur är det att utgöra en tjänsteminoritet på arbetsplatsen? Det finns så mycket som förenar polisens och prästens arbete, så jag upplever mig inte som en minoritet. Vi möter ju alla typer av människor i livets både vardagliga och tragiska skeenden. Kyrkfack 4/09 5

TEMA AKADEMIKER I KYRKAN Handläggare på kyrkokansliet Hur ser dina arbetsuppgifter ut? Jag är handläggare för ekumenik och kyrkorelationer på kyrkokansliet i Uppsala. Vi är sju handläggare som arbetar med de här frågorna, inom Sekretariatet för teologi och ekumenik. Jag brukar säga att jag fungerar lite som en diplomat, men att jag lyder under ärkebiskopen istället för under regeringen. Jag har kontakter med de lutherska kyrkorna i Afrika, Mellanöstern och Indien och finns med som en samtalspartner och rådgivare i olika sammanhang. Det blir mycket resor, ungefär 80 dagar om året. Jag har nyligen kommit hem från en resa i Zimbabwe tillsammans med ärkebiskopen. Det är lätt att som västerländsk kyrka komma in som den goda givaren, eftersom vi ger ekonomiska bidrag, till församlingens liv. Men själva grundhållningen i det ekumeniska arbetet är att vi har saker att lära av varandra. Zimbabwe lever under utsatta former såväl ekonomiskt, socialt som politiskt och har ändå klarat av att vara en levande kyrka. Deras erfarenheter och förhållningssätt kan hjälpa oss att få perspektiv på vår egen verklighet. Vi är ofta bra på att se andras behov, men hur ser våra egna behov ut? Vilka behov har församlingarna i Svenska kyrkan? Det kan vara en lite ovanlig utgångspunkt, värd att beakta. Hur är din arbetsmiljö? Det går att sammanfatta i två nyckelord, rörlighet och kommunikation. Det är en rörlig arbetsmiljö, på alla plan, eftersom jag reser mycket. Och i arbetet ligger en ständigt pågående dialog, såväl internt som externt, i de ekumeniska sammanhangen. Vad är fördelarna med att vara handläggare? Det är väldigt roligt att vara med och skapa de här kommunikationsvägarna och att gestalta själva idén med en världsvid, kristen gemenskap. Kyrkan är till sitt väsen global, det finns inga gränser. Det är också något vi vill kommunicera internt, så att det mer blir en del av Svenska kyrkans församlingars identitet. Vari ligger svårigheterna? Kommunikation är aldrig enkelt, vår och till exempel den evangelisk lutherska kyrkans kontexter i Afrika är så vitt NAMN Peter Lindvall GÖR Handläggare i ekumenik och kyrkorelationer på kyrkokansliet i Uppsala ÅLDER 51 år FAMILJ Gift med Anne-Christine, tre utflugna barn BOR Linköping BAKGRUND Prästvigdes 1984. Har jobbat bl a som kyrkoherde i Östra Ryds pastorat, och kontraktsprost i Vikbolands och Hammarkinds kontrakt, Linköpings stift, och varit stiftsadjunkt i Linköping skilda. Det finns minnen från förr som kan vara belastande. Båda parter bär på fördomar och färdiga bilder som kan ligga som ett hinder för kommunikationen. Hur ser samarbetet med dina kollegor ut? Vi är i stort sett bara handläggare där jag jobbar, så vi har en stor förståelse för varandras arbete. Många av oss reser mycket i jobbet, hälften av oss bor dessutom ute i landet och pendlar. Det är självklart en nackdel om man aldrig träffas, men det gör vi och då blir vi istället väldigt fokuserade på de uppgifter vi har. Jag tycker vi har en bra anda, vi strävar efter att jobba mycket i team och samlar människor med olika kompetens. Det är nödvändigt för att vi ska kunna göra ett gott jobb tillsammans med stiften och de kyrkor vi samverkar med runtom i världen. Varför valde du KyrkA? Jag gick med i samband med prästvigningen 1984 och det var självklart av två skäl. Vår arbetsmarknad bygger på att du är solidarisk med ett fackförbund och på den tiden var KyrkA ett utpräglat prästförbund. Om jag säger Akademiker i kyrkan, vad tänker du då? Svenska kyrkan är en kunskapsintensiv organisation, och den utvecklingen kommer att öka. Vi behöver med andra ord fler akademiker. I vår fackliga självbild ligger att vi har en bredd som inkluderar flera yrkeskategorier, men fortfarande lever associationen till KyrkA som ett prästförbund kvar. Jag tror att KyrkA ännu mer behöver leva upp till slogan Vi kan kyrkan och visa att vi är ett brett förbund som samlar de som har en akademisk bakgrund och kyrkan som arbetsfält. 6 Kyrkfack 4/09

TEMA AKADEMIKER I KYRKAN Hur ser din vardag som fackligt förtroendevald ut? Det blir alltfler uppgifter vilka kräver tid. Vi är inte så många heller, så det blir mycket resor till varje enskilt pastorat och varje enskild församling. Om motparten är någorlunda insatt, går förhandlingarna ofta smidigt, men en del arbetsgivare får man undervisa och lägga extra mycket tid på. Just nu är jag involverad i två stora organisationsförändringar med bland annat MBL-förhandlingar. Hur många av kretsens medlemmar är akademiker utan att ha en vigningstjänst? Det är ett tiotal personer; allt från strateger, församlingssekreterare, till en intendent och en församlingskonsulent. Om jag säger akademiker i kyrkan, vad tänker du då? - På vigningstjänsterna i första hand. Men de sista åren tycker jag mig ha märkt av ett visst akademikerförakt. Utbildning värderas inte lika högt till förmån för personliga egenskaper som till exempel social kompetens eller erfarenhet. För tio år sedan räknades en doktorsgrad på ett annat sätt lönemässigt, det är ingen som bryr sig om det idag. Jag säger inte att erfarenhet saknar betydelse, men både det och utbildning behövs för att göra ett bra jobb. Fackligt förtroendevald i Strängnäs Är det svårare att löneförhandla för tjänster som utgör en minoritet? Det kan vara svårt att hålla isär tjänst och person. De här tjänsterna ser desstom så olika ut, en personalkonsulent i en samfällighet kan ha uppgifter som skiljer sig markant från en personalsekeretare i ett pastorat. Generellt tycker jag nog att lönerna ligger högt, med ett utfall på 5,2 %. Men när det inte finns en självklar jämförelsegrupp blir det känsligare. När någon är väldigt duktig är det lätt att lägga på och tvärtom. Det finns inget naturligt jämförelsematerial. Hur påverkas den psykosociala arbetsmiljön av att vara ensam inom sitt område? På en del håll finns det känslor av utanförskap. Det grundar sig främst i att det kan vara diffust att förstå vad till exempel en församlingssekreterare gör. När tjänster ska ses över och ekonomin stramas åt förekommer det diskussioner, ibland ligger dessa tjänster i riskzonen. Vad kan man göra för att öka förståelsen? Prata om sitt arbete, kanske berätta på ett personalmöte vad som är aktuellt och vilka frågor man arbetar med. Men det gäller fler tjänster, för många är det heller inte uppenbart vad som ligger i en diakons eller pedagogs uppgifter. Hur länge har du varit med i KyrkA? Sedan jag prästvigdes 1996. Det var givet att jag skulle gå med i facket, jag har vuxit upp med de värderingarna. Jag hade en kollega i stiftet som var aktiv medlem på 90-talet och jag bad honom ge mig tre skäl att gå med i KyrkA. Nu minns jag inte vilka det var, men han värvade ju mig. NAMN Ove Nyman GÖR Kyrkoherde i Tystberga församling, Strängnäs stift. sedan 1997. Sedan 2001 är jag fackligt förtroendevald på 20 % för kretsen i Strängnäs ÅLDER 42 år FAMILJ Fru och två söner BOR Nyköping Kyrkfack 4/09 7

TEMA AKADEMIKER I KYRKAN Se möjligheterna och bli en framgångsletare. Det är en av nycklarna för att skapa en god anda på arbetsplatsen och ett fungerande team, menar föreläsaren och författaren Bosse Angelöw som är docent i socialpsykologi. Vi har en tendens att se problemen och ringa in dem. Men vänd på det och fråga istället vad som har fungerat idag och den här veckan. Leta efter det som fungerar På Nova Futuras hemsida står det att allt förändrings- och utvecklingsarbete utgår ifrån att du bygger vidare på det som fungerar. Därför behöver vi kartlägga just vad det är och uppmärksamma de styrkor som finns och hur de kan användas på bästa sätt för att komma närmare våra mål, drömmar och visioner. Bosse Angelöw är Nova Futuras ledare med över 25 års erfarenhet av forskning, utveckling, utbildningsverksamhet och olika typer av konsultinsatser. Han har bland annat forskat kring hur man skapar friskare arbetsplatser och hur vi hanterar stress. Bosse har arbetat med både näringslivet och Svenska kyrkan och lyfter fram flera konkreta förhållningssätt för att skapa en god teamanda, en anda som gynnar såväl individen som arbetsgruppen. Bosse Angelöw är föreläsare och författare. Själva grunden är att ha tydliga visioner och mål med verksamheten. De målen behöver i sin tur vara förankrade och sedan kommuniceras med alla medarbetare så konkret som möjligt. Vad är syftet, hur ser uppgifterna ut och vad är målet? Man kan jämföra det med att ge sig ut på en gruppresa; om alla sätter sig på tåget utan att veta vart de ska blir det ett förvirrat tillstånd som lämnar plats för otrygghet och rädslor. Men känner du till slutdestinationen, blir resan så mycket trevligare och mer konstruktiv. När målen och visionerna är tydliga, och har kommunicerats, blir nästa steg att varje medarbetare får resurser och förutsätttningar att nå målet. Det kan röra sig om alltifrån en stödjande ledning, till ekonomiska resurser eller vidareutbildning. Likaså att det finns utrymme för medbestämmande, att man får vara med och påverka beslut. Att fastna i tankespår Det beskriver Bosse Angelöw som själva basen för att skapa en god teamanda. När det sedan kommer till den praktiska arbetsvardagen, finns det några tankespår som är lätta att fastna i och som underminerar teamandan. Ett sådant spår handlar om den mänskliga tendensen att se till problem och det som inte fungerar, istället för att fokusera på styrkor. Ett annat spår är tendensen att uppmärksamma och förstora olikheter mellan kollegor och då utifrån ett negativt perspektiv. Försök att se till lösningar och re- Illustration Anna Gunneström SÅ SKAPAR DU EN GOD TEAMANDA Tydliga mål och visioner Kommunicera mål och visioner Skapa förutsättningar för att nå dem Se till lösningar och resultat Leta efter styrkor Lär känna varandras olikheter Tydliga roller och ansvarsfördelningar sultat, istället för att fastna i hinder och problem, säger Bosse Angelöw. Under personalmötet kan man till exempel införa som rutin att också uppmärksamma framgångar och styrkor, det stärker konstruktiva tankemönster. Vi männis- 8 Kyrkfack 4/09 Bosse Angelöw var en av dem som föreläste på Arbetsmiljö 2009 den 25-26 maj 2009.

I boken Se möjligheterna -bli en framångsletare, som utkommer i september 2009, beskriver Bosse Angelöw vad personer, grupper och arbetsplatser kan göra för att stärka sitt möjlighetstänkande. Denna förmåga kan utvecklas genom att vi: * Regelbundet uppmärksammar positiva inslag * Skriver glädjerapporter * Använder styrkefrågor * Genomför ett möjlighetsfokuserat förbättringsarbete * Stärker konstruktiva tankemönster * Blir inspirerade av goda förebilder * Skapar möjlighetsbaserade beskrivningar av verkligheten * Börjar meditera * Skapar målbilder och använder positivt självprat * Bildar en uppmuntrargrupp * Utvecklar ett självhjälpsprogram kor är så tränade i att leta efter problem genom medias löpsedlar och likaså den akademiska världen där hela utbildningssystemet genomsyras av att vara problemfokuserat. Det är ett inlärt beteende och vi behöver därför ofta hjälp med att lära in ett nytt förhållningssätt. Likaså är vi människor olika och vi behöver förstå och möta varandras olikheter. Ett konkret sätt att få inblick i en kollegas arbetsuppgifter är att gå bredvid under en dag, att helt enkelt prya på varandras jobb. Det ger en grund för en ökad respekt och förståelse. Frågan är också hur vi kan använda varandras olikheter och kompetens på ett positivt sätt. Där kan det vara en hjälp att göra personlighetsanalyser i gruppen och kartlägga olika personligheters sätt att fungera och tänka, det bidrar till en ökad insikt och tolerans. Dold optimist På varje arbetsplats finns det vad Bosse kallar dolda optimister, vilket skulle kunna tolkas som en optimist i vardande. Ingen vill vara negativ, det handlar ofta om att man saknar verktyg att se bortom problemen. Det är också viktigt att ge utrymme för missnöje på en arbetsplats och att inte vara för snabb med att bemöta med konstruktiva argument. Bekräfta och låt personen berätta om det som är jobbigt eller inte fungerar. När det ämnet är uttömt kan man bemöta med styrkefrågor; finns det något som du tycker fungerar bra? Om man under ett personalmöte till exempel analyserar helheten och listar det som är både positivt och negativt på arbetsplatsen, är det trots allt ofta plusen som dominerar. Tydliga roller För att skapa den goda teamandan nämner Bosse Angelöw också vikten av tydliga roller och ansvarsfördelningar. De gemensamma värderingarna och målen är grunden som vi alla delar. Men sedan har vi olika roller och där är återigen tydligheten central. Vad ligger i min roll och vilka förväntningar finns det på den? Ju mer det är tydliggjort desto naturligare blir det att sätta gränser när det behövs. Otydlighet och diffushet leder i förlängningen till ohälsa och förlorad arbetsglädje. Ingen mår bra av det diffusa, det skapar missförstånd och irritation. Han talade då om Positiv kommunikation. Kyrkfack 4/09 9

AKTUELLT Församlingsförbundet sa den 1 augusti upp PU-avtalet som bland annat reglerar förutsättningarna för den fackliga verksamheten inom Svenska kyrkan. I Församlingsförbundets förslag till reviderat avtal har möjligheterna till att arbeta fackligt begränsats. - Vi finner det anmärkningsvärt, säger Magnus Gissler, kanslichef på KyrkA. Avtal begränsar fackliga möjligheter Mitt under semestertider sa Svenska kyrkans församlingsförbund upp det personalpolitiska utvecklingsavtalet, PU-avtalet, med KyrkA och övriga förbund inom kyrkans område. PU-avtalet är ett styr- och utvecklingsdokument som bland annat tar upp arbetsmiljöfrågor, kompetensutveckling, företagshälsovård och facklig förtroendemannatid. (se faktaruta) Vi ställer oss frågande till skälen att säga upp det gällande avtalet. Det tar hänsyn till att förutsättningarna ser olika ut i landet för den fackliga verksamheten. Församlingsförbundets reviderade förslag begränsar möjligheterna till fackligt arbete, säger Magnus Gissler. Möjligheterna till anpassade lösningar för den regionala och lokala verksamheten minskas, istället föreslås en mer oflexibel centralistisk styrning. Det blir en bristande verklighetsförankring som passar Svenska kyrkan dåligt. Förutsätt- ningarna ser så olika ut; från till exempel Luleå stift med enorma geografiska avstånd till tätorter där man relativt snabbt och enkelt når flera arbetsställen och arbetsgivare. Det gällande avtalet ger en helt annan möjlighet till flexibilitet och anpassning till faktiska förhållanden. Det reviderade förslaget begränsar också möjligheterna för de fackliga representanterna att samverka mer långsiktigt och strategiskt med arbetsgivaren, i och med att tiden begränsas. Det leder till att medlemmarna får ett försämrat stöd och en försämrad service liksom sämre förutsättningar för Svenska kyrkan att fullgöra sitt uppdrag. Jösta Claesson, förbundsordförande i Församlingsförbundet, menar att otydligheter var motivet till att säga upp PUavtalet. Vi var i huvudsak nöjda med PUavtalet. Men vissa ställen har diskuterats, framförallt uttaget av den fackliga tiden. Där behövde vi komma fram till något. Det har varit för många otydligheter som våra medlemmar uttryckligen har bett oss att styra upp. Det uppsagda avtalet har mötts med förvåning och kan i viss mån ses som provocerande. Vad är din kommentar till det? Det var inte syftet, säger Jösta Claesson. Men under en längre tid har vi diskuterat en revidering av PU-avtalet för att komma tillrätta med nämnda otydligheter. Vi kan inte komma i mål med dem om vi inte säger upp avtalet och gör en omförhandling. Varför har möjligheterna till att utöva fackligt arbete begränsats? Vi vill inte se det så, men det har funnits olika tolkningar av förtroendemannatiden. Enligt lagen och avtalet har man rätt till fyra timmar per anställd och år, men i praktiken har det blivit fler timmar. Det är något som Magnus Gissler ser som helt naturligt. Avtalet är anpassat efter verkligheten. Det ger utrymme för lokala avtal för att man kunna bedriva fackligt arbete efter de lokala förutsättningarna. Många gånger är det ju arbetsgivaren som påkallar förhandlingar till frågor som inte facket har initierat, säger han. Den 1 augusti sa Svenska kyrkans Församlingsförbund upp det personalpolitiska utvecklingsavtalet, PU-avtalet, med KyrkA, Lärarförbundet, Kommunal och SKTF och en sammanslutning av flera Sacoförbund. Församlingsförbundets förslag till nytt avtal innebär en kraftig försämring som reducerar möjligheterna att arbeta fackligt inom Svenska kyrkan. 10 Kyrkfack 4/09 Arbetsmiljön i skymundan Förändring betyder i bästa fall utveckling, men det reviderade förslaget ser Magnus Gissler som en försämring på flera punkter. Jag hade förväntat mig att det reviderade förslaget skulle utgå mer från de senaste årens arbetsmiljöarbete och lägga grunden för ett modernt, utveck-

lat PU-avtal. Ett avtal som ger både goda förutsättningar till lokal och regional facklig verksamhet utifrån hur verkligheten ser ut, och tar fasta på väsentliga områden inom arbetsmiljön. Det gedigna arbete som Svenska kyrkan har bedrivit inom bland annat ramen för arbetsmiljöprojektet har inte gett något avtryck i förslaget. Det är uppseendeväckande. Men Jösta Claesson menar att arbetsmiljöfrågorna har lyfts fram i det reviderade förslaget. Det är synd om det inte upplevs så. Församlingsförbundet har drivit ett arbetsmiljöprojekt i tre år och samverkat med Svenska kyrkan på nationell nivå och frågorna vill vi fortsätta lyfta fram. Även om avtalet har sagts upp vill vi fortsätta diskussionerna vid förhandlingsbordet, säger han. Det uppsagda PU-avtalet löper ut den sista oktober och i början av september börjar förhandlingarna om ett nytt avtal. Samtliga berörda fackförbund drabbas lika mycket av Församlingsförbundets förslag. Vi som har tecknar avtal med Församlingsförbundet, det vill säga KyrkA, Lärarförbundet, Kommunal, SKTF och en sammanslutning av flera Sacoförbund, har en tydlig gemensam syn på vad som är viktigt att föra fram och driva i förhandlingarna. Vår ambition är, naturligtvis, att ha ett nytt avtal färdigt innan det nuvarande går ut. Men det är inte bara upp till oss på den fackliga sidan, utan det beror minst lika mycket på Församlingsförbundets vilja att ta ansvar för lösningar och villkor som värnar Svenska kyrkans verksamhet, säger Magnus Gissler. PU-avtalet Personalpolitiskt utvecklingsavtal PU-avtalet är ett kollektivavtal, tecknat mellan Församlingsförbundet och de fackliga parterna i Svenska kyrkan. Avtalet ger råd och stöd till arbetsgivaren för att åstadkomma en god personalpolitik i samverkan med arbetstagarna och deras fackliga organisationer. Avtalet innehåller bland annat områden som: Inflytande och medbestämmande på arbetsplatsen Verksamhetsutveckling Arbetsmiljöarbete Facklig verksamhet och facklig förtroendemannatid Företagshälsovård Enligt lag har fackligt ombud rätt att på betald arbetstid utföra fackligt arbete hos den egna arbetsgivaren. Avsnittet i PU-avtalet om facklig verksamhet och förtroendemannatid öppnar dessutom för möjligheten att på betald arbetstid ha regionala fackliga ombud som är verksamma hos flera arbetsgivare. Kostnaden för de regionala fackliga ombuden fördelas proportionerligt mellan de berörda arbetsgivarna. I dag ger varje medlem i facket rätt till 4 timmar betald regional förtroendemannatid per år. Utöver detta ska hänsyn också tas till de lokala och regionala förutsättningarna inom stiften, såsom till exempel geografiska avstånd, antal arbetsgivare och arbetsställen samt medlemsstrukturen i respektive fackförbund. Med Svenska kyrkans rikstäckande verksamhet och geografiska spridning innebär detta enligt avtalet att det fackliga tidsuttaget kan komma att överstiga fyra timmar per medlem och år. Hanna Brande är trött men glad. Vissa strider är värda att ta. Diskriminerades under föräldraledigheten Den 1 juli i år fick Hanna Brande ett sms som markerade slutet på en två år lång process. Du vann, stod det. Efter två år av förhandlingar, där komminister Hanna Brande och Kyrkans Akademikerförbund hävdat hennes rättigheter till löneutveckling under föräldraledigheten, konstaterade Arbetsdomstolen att Hanna Brande diskriminerats. Nu får både hon och Kyrkans Akademikerförbund ett ekonomiskt skadestånd. Jag blev väldigt glad och oerhört lättad, säger Hanna några veckor efter beskedet. Nu kan jag äntligen gå vidare och få ett avslut på det här. Två år är en lång tid och det hade inte varit värt kampen om det bara varit för min skull, men under händelseförloppet blev det politik av frågan. Den 1 oktober 2006 började Hanna som komminister i Häggenås, Lit och Kyrkås församlingars kyrkliga samfällighet. Hon och hennes man var på väg att bilda familj, första barnet var på väg, och hon såg fram emot att återvända till det norrländska lugnet och den storslagna naturen. Jag kommer från Östersund och längtade hem efter flera år i Stockholm. Jag var väldigt glad över tjänsten, men det var inte riktigt ordnat för att jag skulle börja. Den första arbetsdagen fanns det varken skrivbord eller telefon, vilket inte var så välkomnande. Men jag trivdes med arbetet och församlings- Forts nästa sida

forts fr sid 11 borna och var i stort sett nöjd när jag gick på föräldraledighet i december 2006. Hanna födde sitt första barn och började finns sig tillrätta i sin nya roll som mamma, när hon fick ett samtal från Rolf Nordström som tillsammans med Sten Bylin är fackligt förtroendevald i Härnösands stift. Han och Sten Bylin satt i löneförhandlingar med arbetsgivaren för samfälligheten och undrade hur Hannas anställningsförhållanden låg till. Om det stämde att hon verkligen hade accepterat att lönen skulle vara enligt 2007 års löneläge? När Hanna anställdes kom samfälligheten och hon överens om en begynnelselön på 28 000 kronor och ett fast tillägg på 2000 kr i månaden. Det fasta tillägget utgjorde kompensation för oreglerad arbetstid, men det var en överenskommelse som gällde för år 2006. Jag hade aldrig avsagt mig att förhandla om 2007 års lön, något som arbetsgivaren försökte få det till i efterhand. Enligt arbetsgivarparterna fastställdes Hannas begynnelselön på 28 000 kronor i 2007 års löneläge varför hon inte skulle omfattas av 2007 års lönepåsyn. Men när begynnelselönen förhandlades i samband med att jag började min anställning, diskuterades överhuvudtaget inte frågan om i vilket års löneläge som lönen skulle sättas i. Första reaktionen var ilska Hannas första reaktion var ilska. I praktiken blev hon diskriminerad för att hon var föräldraledig. Något som inte hör hemma i modern tid och den ilskan blev drivkraften till att hävda sina och andra föräldraledigas rättigheter. En rättighet som borde varit självklar. Den finns reglerad i då gällande kollektivavtal och föräldraledighetslagen innehåller dessutom förbud mot att i lönehänseende missgynna arbetstagare på grund av föräldraledighet. Den första tiden var jobbigast, då rannsakade jag mig själv och om jag hade varit otydlig, eller missuppfattat något. Jag tvivlade till och med på om jag var en bra präst, men jag kom hela tiden tillbaka till att jag hade rätten på min sida. Under de här två åren har jag också haft ett väldigt fint stöd från familj och vänner som har bekräftat att jag tänker rätt och inte varit ute på villospår. Sten Bylin och förbundsjurist Robert Svec har också uppmanat mig att kämpa vidare, de har stöttat och uppmuntrat mig under hela perioden. Ärendet gick vidare till AD Arbetsgivarparterna påstod inte bara att Hannas lön fastställdes 12 Kyrkfack 4/09 Hanna Brande: Jag har gått från ren ilska till att landa i att det är sorgligt å samfällighetens vägnar att detta har kostat så mycket pengar. Pengar som kunde ha använts till ren verksamhet. Den här processen har kostat mycket tankemöda och påverkat mitt privatliv och min vardag. Men jag har blivit starkare och fått en ökad inblick i Svenska kyrkans organisation. i 2007 års löneläge, de hävdade också att det inte är ovanligt att man inom Svenska kyrkan sätter en lön i kommande års löneläge när nästa års lönerevision ligger nära i tiden. Men det är en utsaga som faller på sin egen inkonsekvens. När en kollega till Hanna anställdes i slutet av år 2008 sattes hans lön i 2008 års löneläge, i december månad, trots att han skulle börja tjänstgöra först den 15 februari 2009. Hanna hoppades och trodde att arbetsgivaren till sist skulle inse att de hade gjort ett misstag och be om ursäkt. Men så blev inte fallet och under försommaren 2008 gick ärendet vidare till Arbetsdomstolen. Då väckte Kyrkans Akademikerförbund talan i Arbetsdomstolen mot Svenska kyrkans församlingsförbund och Häggenås, Lit och Kyrkås församlingars kyrkliga samfällighet. Jag tvekade först inför att ta det steget. Jag ville inte bli stämplad som en bråkstake. Men så fick jag flera samtal från kvinnliga präster ute i landet som uppmuntrade mig att kämpa vidare och det gav mig nytt mod. Arbetsmiljön har dessutom påverkats av processen med arbetsgivaren. Det var med ganska tunga steg Hanna gick tillbaka till arbetet efter föräldraledigheten i januari 2008. Förutom några kollegor, som jag har kunnat prata med under den här tiden, är det ingen som har kommenterat ärendet i samfälligheten. Så det är lätt att göra sig föreställningar om vad andra tänker och tycker om dig. Men det var aldrig ett alternativ att inte gå tillbaka till arbetet, det hade lämnat för många ouppklarade frågetecken. Vad har du hämtat styrkan ifrån under den här tiden? Bönens kraft, säger hon omedelbart. Och när man har lätt att var duktig själv kommer man till en punkt när man inser att det är inte bara upp till mig. Det blir ett slags överlåtande som lämnar plats för anden, säger Hanna över telefon. Hennes och makens nyfödda dotter Ingrid jollrar lite i bakgrunden, från den 1 juni i år är Hanna föräldraledig med deras andra barn. Den 29 juni föddes Ingrid och den 1 juli kom Arbetsdomstolens dom där det konstaterades att samfälligheten diskriminerat Hanna Brande och därför ska betala skadestånd till henne och Kyrkans Akademikerförbund. Hanna får ett allmänt skadestånd på 40 000 kr och 400 kr per månad för utebliven löneutveckling under första kvartalet år 2008. Kyrkans Akademikerförbund får 35 000 kronor för brott mot kollektivavtalet och ersättning för rättegångskostnaderna.

FRÅGA JURISTEN Skriv till Fråga juristen med dina frågor kring avtal och arbetsrätt så svarar KyrkAs förbundsjurist Robert Svec, i mån av utrymme, på dina frågor. Mailadressen är svec@kyrka.se Hur hanterar vi konflikten med en arbetsledare? För någon tid sedan anställdes en ny medarbetare på pastorsexpeditionen. Stämningen var väl fram till dess inte alltid den bästa men med den nya medarbetaren, som även har vissa arbetsledande uppgifter, förändrades situationen fullständigt. Nu präglas relationerna inom personalen av ständiga kontroverser. Den nya medarbetaren övervakar också i det närmaste sin omgivning och skäller ut den som tar eget initiativ. Ska vi andra behöva tåla detta? Högst irriterad Det ligger i sakens natur att konflikter emellanåt uppstår på arbetsplatsen. Det allvarliga är dock om dessa inte i tid hanteras på ett professionellt sätt. Olösta konflikter leder ofta till samarbetssvårigheter, hög sjukfrånvaro och stor personalomsättning. Naturligtvis är det bra om det finns tydliga regler för konflikthantering. Det skapar trygghet och beredskap att hantera samarbetssvårigheter och andra motsättningar. Inom ramen för arbetsmiljöarbetet har också arbetsgivaren huvudansvaret för att utforma en tydlig arbetsmiljöpolicy och ta fram rutiner för att tidigt fånga upp signaler på problem. Viktigt är att utsatta arbetstagare snabbt får hjälp och stöd och att arbetsgivaren tydligt klargör att kränkningar inte accepteras. Omplacering kan bli aktuellt En arbetsgivare är alltså skyldig att utreda orsakerna till problemen och göra seriösa försök att lösa samarbetssvårigheter, exempelvis genom att anlita extern expert på arbetsmiljöfrågor av aktuell karaktär. Det förekommer dock att arbetsgivaren, trots ansträngningar, inte lyckas lösa konflikterna. Vid sådana förhållanden kan det i stället bli aktuellt att omplacera arbetstagare. Rent allmänt kan sägas att samarbetssvårigheter i och för sig kan godtas som skäl för en omplacering. Många gånger är också en omplacering det lämpligaste sättet att komma till rätta med relationsproblem och kan även göra det möjligt att undvika mer långtgående åtgärder, exempelvis uppsägning. Vid omplacering på Svenska kyrkans område måste dock beaktas att gällande kollektivavtal innehåller bestämmelse om att vid stadigvarande förflyttning av arbetstagare vägande skäl ska finnas för att förflytta denne mot hennes eller hans önskan. Uttrycket vägande skäl anses uppställa ett krav på att arbetsgivaren i första hand försöker uppnå sitt syfte med mindre ingripande åtgärder om detta är möjligt. Då samarbetssvårigheter uppstått torde det därför i de flesta fall kunna begäras av arbetsgivaren att denne överväger om samtal med de berörda personerna, eller andra administrativa åtgärder inom ramen för den bestående personalorganisationen, är tillräckligt för att komma till rätta med problemen. När en arbetsgivare försöker lösa samarbetssvårigheter genom att förflytta en viss arbetstagare innebär dessutom kravet på vägande skäl att arbetstagaren inte väljs ut godtyckligt, utan att förflyttningen av just denne framstår som en riktig åtgärd i sammanhanget. Det avgörande är dock om åtgärden är ägnad att avhjälpa svårigheterna. En bedömning av arbetsgivarens beslut ska därför utgå från den sistnämnda aspekten och inte i första hand avse frågan vilka av de berörda personerna som är främsta anledningen till att svårigheterna uppkommit. En arbetsgivare är skyldig att överväga möjligheter att omplacera en arbetstagare innan eventuell uppsägning kan komma i fråga. I den mån ett friktionsfritt samarbete är av avgörande betydelse och de faktiska möjligheterna att på annat sätt åstadkomma en tillfredsställande arbetsmiljö synes obefintliga, accepteras dock tanken att problemet löses genom att arbetstagare får lämna arbetsplatsen genom uppsägning. Det krävs då också att samarbetsproblemen är av mycket allvarlig art. Avskedande, då arbetsgivaren utan uppsägningstid omedelbart avbryter anställningen, är i princip inte tillåtet vid samarbetssvårigheter. En uppsägning förutsätter också normalt att arbetsgivaren på ett bestämt och otvetydigt sätt redan tidigare gjort klart för arbetstagaren följderna av ett fortsatt negativt uppträdande. Det är alltså inte tillräckligt att arbetsgivaren i allmänna ordalag ber någon att ändra sitt beteende. Å andra sidan finns exempel på fall där uppsägning godtagits redan av det skälet att arbetstagaren inte kunde varit omedveten om de allvarliga störningarna i samarbetet eller att arbetsgivaren sett allvarligt på situationen. En inte alldeles klarlagd fråga är i vad mån den anställdes egen skuld till meningsmotsättningarna inverkar på bedömningen. I rättspraxis finns flera exempel på fall där en uppsägning har godtagits efter konstaterandet att den anställde inte har varit utan egen skuld till det inträffade. Samtidigt finns exempel på fall av samarbetssituationer där det varit svårt eller omöjligt att slå fast att den ene bär större skuld än den andre till den uppkomna situationen och där arbetsgivaren ansetts ha saklig grund att säga upp vilken som helst av arbetstagarna. För mig är det inte möjligt att avgöra hur allvarliga störningarna är på din arbetsplats och vilka åtgärder som arbetsgivaren nu bör och får vidta. Däremot kan jag utan vidare säga att det är viktigt att situationen snarast hanteras för att undvika ytterligare påfrestningar. Om ni inte önskar vända er direkt till arbetsgivaren bör i vart fall förhållandena snarast anmälas till skyddsombudet. Kyrkfack 4/09 13

FÖRBUNDSINFORMATION TEXT JEANETTE KERN ETT NYTT dubbelanslutningsavtal! En nyhet för dig med en fot i Svenska kyrkan och en i universitetsvärlden. I juni undertecknade KyrkA ett avtal med Sacoförbundet SULF om att de medlemmar som delvis eller under kortare perioder även arbetar på universitet och högskolor ska kunna ta del av båda förbundens kompetens på respektive område. Man får två förbund för priset av ett skulle man kunna säga. Medlemsavgiften blir ungefär densamma men stödet dubbelt: KyrkA har koll på Kyrkans område och SULF på universitets och högskolevärldens regler, avtal och utveckling. Dessutom kommer SULF:s goda insikt i utbildningsfrågor alla KyrkAs medlemmar till nytta. På det här sättet har vi inte bara tryggat de dubbelanslutna medlemmarnas medlemsnytta, utan även fått en stark partner när det gäller att driva frågor knutna till utbildning och forskning, något som ligger KyrkA varmt om hjärtat, men som man alltid vill lägga ännu mer tid på, något vi får möjlighet till nu. säger en mycket nöjd Magnus Gissler, kanslichef på KyrkA. Delad glädje är dubbel glädje. Nu får du två förbund för priset av ett. KyrkAs kanslichef Magnus Gissler skakar hand med SULF:s förbundsdirektör Git Claesson Pipping. Foto Urika Herstedt Många nya fackligt förtroendevalda på grundutbildning i höst Ett överraskat men mycket nöjt team från KyrkAs kansli tar i oktober emot hela 42 nya fackligt förtroendevalda för en tredagars grundläggande facklig utbildning. Ett otroligt gensvar på en ny satsning från förbundets sida. Tidigare har all grundutbildning skett kretsvis. Det visar på att det finns ett enormt sug där ute på att lära nytt och ta sig an nya utmaningar, något vi är mycket glada över, säger delansvarig Vibeke Hammarström. 42 personer motsvarar cirka en femtedel av förbundets samtliga förtroendevalda och många är helt nya på sitt uppdrag vilket visar att det fackliga engagemanget frodas och glädjen på kansliet går inte att ta miste på, inte minst hos kanslichefen Magnus Gissler: Det här är ett drömscenario, att så här många vill vara med och utveckla våra arbetsplatser och därmed Svenska kyrkan och dessutom är beredda att gå 14 Kyrkfack 4/09 in och ta eget ansvar är otroligt roligt. Att ta tillvara alla de förhoppningar och förväntningar som finns i gruppen blir en stor utmaning och vi arbetar nu hårt för att det ska bli en utbildning som ger både ett starkt kontaktnät och en stabil grund att stå på såväl värderingsmässigt som kunskapsmässigt. Vi har dessutom valt att kombinera utbildningen med den för de mer erfarna fackliga förtroendevalda som bär på mycket samlad kunskap och erfarenhet. Något vi hoppas ska ge stort utbyte för båda grupperna. Utbildningen som omfattar sammanlagt ca 60 deltagare hålls utanför Stockholm och kommer ge grundläggande Det här är ett drömscenario, att så här många vill vara med och utveckla våra arbetsplatser och därmed Svenska kyrkan och dessutom är beredda att gå in och ta eget ansvar är otroligt roligt. kunskap i lag och avtal men också ge en tydlig bild av vad som förväntas av individen och vad den enskilde förtroendevalda kan förvänta sig av KyrkA i form av stöd, kunskap och utveckling.

Kontakta oss på KyrkA Behöver du facklig rådgivning är du som medlem alltid välkommen att kontakta dina lokala förtroendevalda. Deras kontaktuppgifter hittar du här eller på vår hemsida www.kyrka.se ERIK HOLMLUND Kretsordförande, Luleå stiftskrets 090-200 26 08 STEN BYLIN Kretsordförande, Härnösands stiftskrets 0663-108 60 ANDERS SKAGERSTRÖM Kretsordförande, Uppsala stiftskrets 070-324 91 12 ELISABETH HÅRD AF SEGERSTAD Kretsordförande, Västerås stiftskrets 070-252 26 36 INGEMAR HANSSON Kretsordförande, Karlstads stiftskrets 0554-68 80 82 LEENAH MALMI PAUSER Kretsordförande, Stockholms stiftskrets 070-525 04 72 CHRISTER EDVINSON Kretsordförande, Skara stiftskrets 0514-122 91 ANNA-LISA SAAR Kretsordförande, Göteborgs stiftskrets 070-515 00 22 ULF KUNDLER Kretsordförande, Visby stiftskrets 0498-40 49 28 LARS GUNNAR SELINDER Kretsordförande, Växjö stiftskrets 070-270 48 05 ANNA WRAMBY-NIHLGÅRD Kretsordförande, Lunds stiftskrets 040-27 90 18 MARIA HAMMARSTRÖM Kretsordförande, 14:e kretsen 018-64 06 45 Vi arbetar på kansliet LENA FORSBERG Handläggare medlemsregistret lena@kyrka.se MAGNUS GISSLER Kanslichef magnus.gissler@kyrka.se VIBEKE HAMMARSTRÖM Ombudsman vibeke.hammarstrom@kyrka.se KRISTINA HARRISON Ekonomi & IT kristina.harrison@kyrka.se JEANETTE KERN Kommunikationsstrateg jeanette@kyrka.se ROBERT SVEC Förbundsjurist svec@kyrka.se SOFIE TILLGREN Handläggare medlemsregistret sofie.tillgren@kyrka.se ANGELINA BACKMAN Kretsordförande, Strängsnäs stiftskrets 0585-315 41 GUNNAR KARLQUIST Kretsordförande, Linköpings stiftskrets 013-36 85 76 THOMAS PETERSSON Kretsordförande, Utlandskretsen 4930-864 95 90 ÄNDRING AV MEDLEMSUPPGIFTER Dina medlemsuppgifter ändrar du enklast själv efter att du loggat in på www.kyrka.se eller via e-post till lena@kyrka.se eller sofie@kyrka.se FRÅGOR KRING DITT MEDLEMSKAP Har du praktiska frågor kring ditt medlemskap kontaktar du Lena eller Sofie på medlemsregistret. Du når dem säkrast mellan 9.00-12.00 måndag till fredag: lena@kyrka.se 08-441 85 71 sofie@kyrka.se 08-441 85 70 ÖVRIGA FRÅGOR I övriga frågor kontaktar du kansliet på kansli@kyrka.se eller vår växel 08-441 85 60 så ser vi till att ditt ärende hamnar hos rätt person. Du kan även besöka vår hemsida www.kyrka.se Kyrkfack 4/09 15

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen till baksidan Posttidning B Kyrkans Akademikerförbund Box 30078 104 25 Stockholm Utveckling av Saco Lönesök Just nu pågår ett omfattande utvecklingsarbete av Saco Lönesök. Arbetet med det nya och förbättrade Saco Lönesök beräknas vara klart den 30 september 2009. Saco Lönesök skapades 2001 och har sedan dess haft närmare en miljon användare. Ambitionen - då som nu - är att erbjuda dig som är medlem bästa möjliga statistikstöd med högkvalitativ och lättillgänglig lönestatistik. Huvudsyftet med nya Saco Lönesök är att förbättra användbarheten och göra det enklare för dig som medlem att navigera i systemet. I utvecklingen av det nya Saco Lönesök har Saco tillsammans med KyrkA och de andra förbunden bland annat utgått från användarnas erfarenheter och synpunkter under årens lopp. Användbarhetskonsulter har anlitats i utvecklingsarbetet och testgrupper bestående av medlemmar har fått lämna synpunkter under arbetets gång. Nya Saco Lönesök kommer att ha större flexibilitet men också nya funktioner. Saco Lönesök är Sveriges största databas för akademikerlöner och det är unikt genom sin professionskoppling. Planerad lansering av nya Saco Lönesök är den 1 oktober 2009. SVENSKA PRÄSTERSKAPETS UNDERSTÖDSSTIFTELSE - ANSÖKAN SENAST 6 NOVEMBER 2009 Kyrkans Akademikerförbund ansvarar sedan 1996 för Svenska Prästerskapets Understödsstiftelse. Stiftelsen som bildats av överskottsmedel dels från Pensionskassan Svenska prästerskapets understödsförening, dels från Hilda och Håkan Theodor Ohlssons fond har till ändamål att lämna understöd till präster och deras närmaste efterlevande vid sjukdom, rehabilitering, habilitering och andra behjärtansvärda behov och bidrag till präster för fortbildning och vidareutbildning i teologiska ämnen av betydelse för den prästerliga verksamheten, varvid präster och änkor efter präster, vilka varit medlemmar i föreningen skall äga företräde vid tilldelning av understöd eller bidrag. Enligt dess stadgar riktar sig stiftelsen följaktligen till präster och deras närmaste efterlevande. Ansökningar om medel från stiftelsen avseende första halvåret 2010 ställs till Svenska Prästerskapets Understödsstiftelse, Box 30078, 104 25 Stockholm, och skall ha inkommit senast den 6 november 2009. Vid ansökan om understöd skall sökanden redovisa nu aktuella inkomst- och förmögenhetsförhållanden samt bifoga kopia av senaste till skatte myndigheten ingiven deklaration. I annat fall skall sökanden lämna uppgifter om ändamålet med utbildningen och bifoga kostnadsberäkning. Besked om styrelsens beslut lämnas till sökanden före utgången av december 2009.