Kvalitet och resultatrapport för Vård och omsorg 2014

Kvalitet och resultatrapport för Vård och omsorg 2014

Innehåll Inledning 3 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 3 Systematiskt kvalitetsarbete 4 Målprocessen ekonomi och kvalitet 5 Budgetprocessen 5 Kvalitetsprocessen 6 Styrdokument 7 Politiska mål, uppdrag och prioriteringar 2013-15 8 Ordinärt boende 10 Djura hemtjänst 12 Edshults hemtjänst 12 Gläntans hemtjänst 13 Insjöns hemtjänst 13 Noret/Tibbles hemtjänst 14 Siljansnäs hemtjänst 14 Tällbergs hemtjänst 15 Serviceutbud som finns i hemtjänsten 16 Korttidsboende/växelvård och Dagverksamhet 22 Särskilt boende 26 Björkbacken 29 Limsjögården 29 Tibble Granen 30 Tibble Tallen 30 Solhem 31 Edshult 1 31 Edshult 2 32 Edshult 3 32 Kvalitet och serviceutbud som inom särskilt boende 34 Hälso och sjukvård/hemsjukvården 37 LSS (stöd och service till vissa funktionshindrade) 42 Serviceutbud inom LSS gruppbostad och serviceboende 42 Gruppboende LSS 43 Daglig verksamhet 44 Personlig assistans 45 Korttidsvistelse 45 Korttidstillsyn 46 Socialpsykiatrin/boendestöd och dagverksamhet psyk 49 Biståndshandläggning 52 Resultat från egen medarbetarenkät 2014 54 Lex Sara 55 Klagomål och synpunkter 55 Avvikelser 56 2

Inledning Den 1 januari 2012 trädde Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i kraft. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. I det systematiska kvalitetsledningsarbetet skall en Kvalitet- och resultatrapport för vårdoch omsorg sammanställa varje år över de kvalitets resultat ifrån jämförelser utifrån Öppna jämförelser och egna undersökningar. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete För att säkerställa kvaliteten i verksamheten för kund och personal arbetar vi med ett systematiskt arbetssätt genom att följa upp både ekonomiska och kvalitets resultat, analysera och värdera samt planera och prioritera och förbättra verksamheten regelbundet. Vi arbetar efter de rutiner och processer samt de framtagna styrdokument som beskriver och fastställer det som behövs för att säkerställa verksamhetens kvalitet. Ledningsgruppen för vård och omsorg ansvarar för att resultat från statistikdatabaser och nationella kundundersökningar sammanställs och presenteras för enhetschefer på ett sätt som gör att dessa lätt kan se egna verksamhetens kvalitetsnivå i jämfört med andra liknande verksamheter, jämförelser med andra kommuner, jämförelse med tidigare års resultat. Utöver detta ska målgruppsundersökningar göras om det finns förhållningssätt och attityder hos personal som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet. Inkomna rapporter, klagomål och synpunkter och avvikelsehantering analyseras, utreder, dokumenterar, åtgärdar och sammanställs av respektive berörd enhetschef för att vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska kunna se mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Enhetschef skickar dessa vidare till avdelningschef och ledningsgruppen, därefter går uppgifterna till utskottet. Klagomål, synpunkter och riskanalyser med åtgärder sammanställs även i kvartal/tertialsrapporten som lämnas till politiken. Varje månad görs uppföljningar av ekonomi och volym i verksamheterna. Respektive enhet lämnar varje kvartal en rapport för måluppfyllelsen som redovisas för utskottet. 3

Systematiskt kvalitetsarbete Resultat/uppföljning Alla verksamheter i når fram till olika resultat. Det kan vara ekonomiska resultat och det kan vara olika kvalitetsresultat. Vi vill få en så bra kommunal verksamhet och få ut så mycket som möjligt av kommunens skatteintäkter. Därför måste vi följa upp resultaten så att vi ser att vi gör rätt saker enligt lagar, förordningar och politiska beslut. /värdering När vi fått fram resultaten behöver de analyseras. Det gäller att titta på både kvalitetsresultat och ekonomiska resultat. I analysarbetet är det viktigt att föra en dialog inom verksamheterna så att alla känner sig delaktiga. Man kan ställa sig frågor som: Varför ser det ut som det gör och vad beror det på? Måste vi göra några förändringar? Planera/prioritera När man är klar med analysarbetet och har fått svar på frågorna är det dags att planera verksamheten. Nu fastställs vilka prioriteringar områden verksamheten ska satsa på och vilka åtgärder som behövs göras för att nå uppsatta mål. I budgetplaneringen fördelas resurserna utifrån det som är planerat. Det systematiska kvalitetsarbetet består av uppföljning av RESULTAT, ANALYS och PLANERING av verksamheten. Genomförandet av verksamheterna pågår ständigt och stannar aldrig av. Däremot kan det förändras ibland om det behövs 4

Dialog och analys Fyra gånger under 2014 har alla enhetschefer, avdelningschefer, medicinskt ansvarig sjuksköterska, verksamhetsutvecklare träffats tillsammans med sektorchef för att gemensamt analysera och diskutera de ekonomiska resultaten och hur man arbetar med kvaliteten under året. Vid varje tillfälle sker en genomgång av budget och kvalitetsprocessen för att påminna om var vi är i processen och hur vi arbetar efter processerna. Resultaten redovisas därefter via enhetschefer på arbetsplatsträffar. Månadsblad går ut till alla verksamheter för information. Vid behov har verksamhetsutvecklaren varit behjälplig i redovisningen för personalen. Resultaten redovisas även årligen på kommunens hemsida. Målprocessen ekonomi och kvalitet Budgetprocessen Januari/februari Budget året startar med att ledningsgruppen jobbar med ett övergripande budgetarbete inför kommande år. April/maj Bokslutsprognos 1 per april innevarande år analyseras och enheterna ser över åtgärder till förändringar/anpassningar för att nå målet med budget i balans. Maj/juni De ekonomiska ramarna för kommande år ges ut till sektorerna och åtgärder skall inlämnas för eventuella besparingar/anpassningar för att klara ramen. 5

Augusti/september Delårsbokslut per augusti månad skall i dialog med enhetschefer analysera utfallet och måluppfyllelse för att se om eventuella ytterligare åtgärder måste till för att hålla budget i balans. September/oktober Verksamhetsekonom träffar alla budgetansvariga för diskussion och planering av nästkommande års budget. Oktober/november Ledningsgruppen diskuterar/planerar och sammanställer nästkommande års budget. Träff med budgetansvariga enhetschefer och avdelningschefer för information och dialog om budgetramarna. December/januari/februari Bokslutsarbete för innevarande år med både ekonomiska och kvalitetsresultat för alla enheterna. Kvalitetsprocessen November/december Enheterna får ut sina kvalitetsresultat för analys. Januari/februari Enheterna skall arbeta med analys och ta fram mätbara aktiviteter för att uppnå målen för nästkommande år. Februari Kvalitets- och verksamhetsplan skall vara klara för enheterna senast sista februari. Mars En övergripande plan för avdelningen skall vara klar senast sista mars. Mars/juni/september En kvartalsrapport skall inkomma med måluppfyllelse från varje enhet per mars, juni och september månad. Kvartalsrapporten sammanställs och skickas till vård och omsorgs utskott. November/december En kvalitetsrapport för hela vård- och omsorg med måluppfyllelse för innevarande år upprättas. 6

Styrdokument Bilden visar de styrdokument som finns. Kommunens övergripande förvaltningsplan, vård och omsorgs sektorsplan för planperioden, vård och omsorgs ledningsgrupps kvalitet och strategiplan innevarande år, avdelningschefernas kvalitets- och verksamhetsplan (3st) enhetschefernas resultat och kvalitetsplan (22 st.). Kvartalsrapporter från varje enhet som sammanställs till ett dokument och lämnas till utskottet samt ett årligt resultat och kvalitetsrapport för hela sektorn. Planerna innehåller: Sektorsplanen belyser den politiska visionen, målen och uppdragen för de kommande treårsperioden. Utifrån den gör varje enhet en egen kvalitet- och verksamhetsplan samt en övergripande avdelnings/verksamhetsplan. I kvalitets- och verksamhetsplanen framgår hur enheten arbetar med att nå de politiska uppsatta målen och uppdragen. Det framgår hur enheten har brutit ner dessa mål och uppdrag till egna mål och aktiviteter och hur man ska arbeta för att höja och säkra kvaliteten för kund. Utöver detta görs en kvalitet- och strategiplan för vård och omsorgs ledningsgrupp som beskriver hur ledningsgruppen ska arbeta med kommande års kvalitet och åtgärder. Varje månad följs ekonomi och måluppfyllelsen upp samt att varje kvartal görs en kvartalsrapport från respektive verksamhet som lämnas till utskottet. 7

Politiska mål, uppdrag och prioriteringar 2013-15 Här möts öppna och levnadsglada människor i ett modernt samhälle som präglas av valfrihet, professionalitet och omtanke. Leksand är en kommun med 18 000 invånare där människor trivs och känner sig hemma. Vi har en mycket bra levnadsmiljö som är tillgänglig för alla, ett tryggt samhälle och hög kvalitet i våra gemensamma verksamheter. Vi har ett mångkulturellt samhälle och ser det som en styrka. I Leksand finns levande traditioner som tål nytänkande. Det märks inte minst i våra aktiva och levande byar. Det märks också i mötet mellan den gamla kulturbebyggelsen och den moderna arkitekturen, vilket ger möjlighet till ett attraktivt boende oavsett hur du vill att det ska se ut. I Leksands småskaliga stadskärna promenerar man omkring mellan butiker och restauranger. I Insjön hittar man ett modernt industri- och handelscentrum. Ett aktivt och levande samarbete mellan enskilda, familjer, föreningar, byar och företag och kommunen är en framgångsfaktor. Tillgång till både orörd skog och öppna landskap, men även Siljan och våra sjöar, skapar en givande levnadsmiljö. Vi är ledande inom hälsa och idrott, och både naturen och kulturen håller mycket hög klass. Här finns självklart också god tillgång till vård på nära håll. Här skapar ny teknik och effektiva energilösningar goda förutsättningar för både människor och företag. I Leksand är det inte bara nära mellan människor, det är också nära till världen. Snabba och miljövänliga buss- och tågförbindelser tar dig dit du vill oavsett om det är till arbete och studier i vår region eller vidare till Arlanda-Stockholm. 8

Politiken har tagit fram femton uppdrag för perioden, varav fyra är riktade till sektorn för vård och omsorg: De femton uppdragen: 1. Fler bostäder för både unga och äldre, både lägenheter och villor 2. Öppnare landskap i samarbete med byarna, företagare och fastighetsägare 3. Ökat fokus på särskilt utsattas och äldres sociala situation 4. Ökad nöjdhet med maten i våra verksamheter 5. Ännu bättre måluppfyllelse hos eleverna i våra skolor 6. Ökat fokus på barnens läsinlärning i våra förskolor 7. Tillhöra den övre kvartilen i Svenskt Näringsliv ranking av näringslivsklimat 8. Tillhöra den övre kvartilen av Miljöaktuellt rankning av miljökommuner 9. Fortsätta vara en av landets främsta friluftskommuner 10. Satsning på stöd till nyskapande kultur 11. Öka befolkningen 12. Fortsatt sund kommunal ekonomi 13. Ännu friskare och nöjdare medarbetare 14. Fortsatt arbete med att erbjuda våra medarbetare heltid 15. Utveckla och förenkla dialogen och samverkan med våra medborgare och civilsamhället De fyra utvalda uppdragen: Ökat fokus på särskilt utsatta och äldres sociala situation Ökad nöjdhet på maten i våra verksamheter Fortsatt sund kommunal ekonomi Ännu friskare och nöjdare medarbetare 9

Ordinärt boende Fakta ruta om hemtjänsten 2014 Antal hemtjänstgruppen 7 st. Antal kunder egen regi genomsnitt 267/månad Antal extern utförare 2 st. Antal kunder i extern regi ca 10/månad Mål och uppdrag hemtjänst Uppdrag: Ökat fokus på särskilt utsattas och äldres sociala situation Mål: Över medelvärdet för samtliga kvalitetsresultat i jämförelse med deltagande kommuner i Sverige Eftersom nyckeltalen är relativa så kan kommunen fortfarande ha ett dåligt resultat i jämförelse med andra kommuner trots att kommuner höjer sitt värde. Grönt visar de kommuner som ligger i den övre kvartilen av kommuner, gult visar medel och rött den nedre kvartilen av jämförande kommuner. Resultat av nationella brukarundersökningarna, hemtjänst totalt 10

Vård och omsorgs hemtjänst jobbar över hela kommunen men är indelade i sju geografiska områden. Tällberg, Noret/Tibble, Gläntan, Siljansnäs, Djura, Edshult och Insjön. Hemtjänsten i kommunen visar även 2014 ett bra resultat och är en av de bästa i länet och över medel i riket. Helhetsbedömningen visar 92 procent av de som svarat som är mycket eller ganska nöjda. Målet är uppfyllt. Kunderna upplever hemtjänsten mycket trygg och känner sig bra bemötta. De flesta av indikatorerna som mäts har fått ett bättre resultat än året innan. Ett lägre betyg visar fortfarande att kunden inte vet var de kan att framföra klagomål, vilket kommer att bli ett utvecklingsområde 2015. En av orsakerna till ökat kvalitetsresultat är det intensiva arbetet inom hemtjänst med att införa hållbar hemtjänst ett arbetssätt som ökar kvaliteten både hos kund och personal och är hållbar över tid. 2014 hamnar Leksand på 101 plats bland kommunerna. Något sämre i riket men högre i länet. Resultat av nationella brukarundersökningarna, helhetsbedömning länet 11

Djura hemtjänst Djuras resultat i brukarundersökningen visar ett mycket gott resultat överlag. Alla värdena ligger bland de 25 % bästa resultat i riket. Det lägsta resultatet ligger på om kunden tycker att de har möjlighet att påverka sin tid. Målet att ligga över medel i jämfört med andra kommuner som är 91 % är uppfyllt. Djura ligger på 100 % även under 2014. Edshults hemtjänst Edshults resultat i brukarundersökningen visar ett mycket bra resultat. Det lägsta resultatet ligger på om kunden kan påverka den tid som beslutats. Målet att ligga över medel i jämfört med andra kommuner som är 91 % på helhetsbedömningen är uppfyllt. Edshult ligger på 92 %. Om kunderna tycker att personalen har tillräckligt med tid om kunden vet var de kan framföra klagomål har lägre resultat. Helhetsbedömningen, bemötande, trygghet och om personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål, om personalen informerar om tillfälliga förändringar och har höga resultat. 12

Gläntans hemtjänst Gläntans resultat i brukarundersökningen visar ett sämre resultat. Det lägsta resultatet ligger på om kunden vet var de kan framföra klagomål och om kunden tycker att de har möjlighet att påverka sin tid samt helhetsbedömningen. Målet att ligga under medel i jämfört med andra kommuner som är 91 % på helhetsbedömningen är inte uppfyllt. Gläntan ligger på 89 %. Insjöns hemtjänst Insjöns resultat i brukarundersökningen visar ett något sämre resultat. Det lägsta resultatet ligger på om kunden kan påverka sin tid, om kunden tycker att personalen har tillräckligt med tid. Helhetsbedömningen, bemötande, trygghet och om personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål, om personalen informerar om tillfälliga förändringar och om kunden vet var de kan framföra klagomål har höga resultat. Målet att ligga över medel i jämfört med andra kommuner som är 91 % på helhetsbedömningen är uppfyllt. Insjön ligger på 92 %. 13

Noret/Tibbles hemtjänst Noret/Tibbles resultat i brukarundersökningen visar ett gott resultat överlag. Det lägsta resultatet ligger på om kunden kan påverka sin tid, om kunden vet var de kan framföra klagomål. Målet att ligga över medel i jämfört med andra kommuner som är 91 % på helhetsbedömning är uppfyllt. Noret/Tibble ligger på 94 %. Siljansnäs hemtjänst Siljansnäs resultat i brukarundersökningen visar ett bra resultat. Det lägsta resultatet ligger på om kunden vet var de kan framföra klagomål och om kunden tycker personalen har tillräckligt med tid och om kunden har möjlighet att påverka sin beslutade tid. Målet att ligga över medel i jämfört med andra kommuner som är 91 % på helhetsbedömningen är uppfyllt. Siljansnäs ligger på 92 %. 14

Tällbergs hemtjänst Tällbergs resultat i brukarundersökningen visar ett sämre resultat än året innan. Det lägsta resultatet ligger på om kunden känner trygghet och på helhetsbedömningen, om personalen informerar samt om kunden kan påverka sin beslutade tid. Målet att ligga över medel i jämfört med andra kommuner på helhetsbedömning som är 91 % är inte uppfyllt, Tällberg ligger på 85 %. 15

Serviceutbud som finns i hemtjänsten Nyckeltal: Andelen av vilka omsorgs- och serviceutbud hemtjänsten som finansieras av kommunen Mål: Över medelvärdet för samtliga kvalitetsresultat i jämförelse med deltagande kommuner i Sverige Vilket omsorgs-och serviceutbud har hemtjänsten finansierad av kommunen? 2012 2013 Hemtjänsttagaren erbjuds att välja man eller kvinna för personlig hygien, (Ja=1/ Nej=0) 1 1 Hemtjänsttagaren erbjuds att välja tid för insats, (Ja=1/ Nej=0) 1 3 Hemtjänsttagaren erbjuds dagligvaruinköp, (>En gång/vecka=3/ En gång/vecka=2/ < En gång/vecka=1/ Ingår inte=0) 3 1 Hemtjänsttagaren erbjuds dusch två gånger eller mer per vecka, (Ja=1/ Nej=0) 1 2 Hemtjänsttagaren erbjuds enklare matlagning i bostaden, (Efter önskemål=2/ 1-3ggr/vecka=1/ <1 gång/vecka eller inte alls=0) 2 3 Hemtjänsttagaren erbjuds ledsagarservice, (>En gång/månad=3/ En gång/månad=2/ < En gång/månad=1 / Ingår inte=0) 3 1 Hemtjänsttagaren erbjuds möjligheten att följa med vid dagligvaruinköp, (Ja=1/ Nej=0) 1 3 Hemtjänsttagaren erbjuds promenader, (>En gång/vecka=3/ En gång/vecka=2/ < En gång/vecka=1/ Ingår inte=0) 3 2 Hemtjänsttagaren erbjuds service som t.ex. gräsklippning, snöskottning eller fixartjänst, (Ja=2/ Någon=1/ Ingen=0) 2 1 Hemtjänsttagaren erbjuds social dagverksamhet, (Vardag+helg=2/ Vardag=1/ Ingår inte=0) 1 2 Hemtjänsttagaren erbjuds städning, frekvens En gång i veckan=3/ varannan vecka=2/var tredje vecka=1/ingår inte=0 2 2 Hemtjänsttagaren erbjuds städning, omfattning (>Två r.o.k.=3/ Två r.o.k.=2/ Ett r.o.k.=1/ Ingår inte=0) 1 Hemtjänsttagaren erbjuds tvätt, frekvens (En gång i veckan=3/ Varannan vecka=2/ Var tredje vecka eller mer sällan=1/ Ingår inte=0) 3 1 Hemtjänsttagaren erbjuds vid behov trygghetsringning/telefonservice, (Ja=1/Nej=0) 1 1 Hemtjänsttagaren erbjuds välja personal som talar hemtjänsttagarens språk, (Ja=1/ Nej=0) 0 1 Hemtjänsttagaren med syn- och hörselskada erbjuds stöd och rådgivning vid behov, (Ja=1/ Nej=0) 1 1 En av indikatorerna som mäts i kommunens mål är vilket omsorgs och serviceutbud kommunen erbjuder. Mätningen ingår i kommunens kvalitet i korthet (KKIK) och baserar sig på de riktlinjer kommunen tillämpar. Denna nivå baserar sig mot typvärdet för hur andra kommuner ligger till. Detta räknas om i procent och då hamnar Leksands kommuns omsorgs och serviceutbud som erbjuds på 75 %. Medel bland kommunerna ligger på 66 % detta gör att Leksands kommuns omsorg och serviceutbud ligger högre än medelvärdet. Målet är därmed uppfyllt. 16

Beviljade/utförda, budgeterade och arbetade timmar Mål: Att beviljade och utförda timmar samt arbetad tid harmoniserar. Nyckeltal: Genom månatlig uppföljning av enheternas ekonomi och volym för differensen mellan beviljade och utförda hemtjänsttimmar Den röda linjen visar beviljade timmar och den gula visar utförda timmar, detta visar att kunderna får den hjälp som är beviljat. Under året har ca 2000 färre timmar utförts mot de beviljad. Beviljade timmar 2014 har varit 83 835 och utförda timmar 81 566 vilket är färre utförda timmar än beviljat men inga färre kunder. Den utförda tiden är 97 % av beviljad tid vilket är mycket bra. Den gröna linjen visar de budgeterade timmarna inkl. kringtid (restid, utbildning mm) och den vinröda är den arbetade tiden. Dessa linjer bör ligga parallellt för budget i balans men ska samtidigt pareras mot de utförda timmarna. Minskar de utföra timmarna ska även linjen för arbetade timmar minska. Differensen mellan budgeterade timmar och arbetade timmar 2014 är -5551 timmar och jämfört med 2013 då de var +13 277 fler arbetade timmar än vad som är beviljat på hela året. 2012 års differens då var det +22 190 fler arbetade timmar än budgeterat. Ett intensivt arbete med hållbar hemtjänst ett arbetssätt för att planera och bemanna efter kundens behov i hemtjänsten har pågått under hela året med: att cheferna tillsammans med när ansvarig besöker kunden för information och utformning av en genomförandeplan 17

att planera och samordna personalresurserna på ett professionellt sätt efter kundens beslutade insatser att ha en planering som bygger på att 70 % av den arbetade tiden är hos kund att planeringen mellan vardag och helg ska beaktas så att det inte blir mer på helgen att planeringen bygger på grundschemamed flexibilitet över grupperna att planeringen klarar en viss del oplanerade händelser ex larm och hemkomst från sjukhus att med kontinuerlig uppföljning säkra kvalitet och kostnad över tid Med detta arbetssätt ökas kvaliteten hos både kund och personal och hållbarhet över tid. Kunden får det stöd den behöver i sin vardag och vår ambition är att kunden känner trygghet och delaktighet i utformandet av de beslutade insatserna. En del i uppföljningen är vad som ger ökade eller minskade kostnaderna är de beviljade/utförda timmar mot budgeterade och arbetade timmar, mycket kundtiden som görs hos kunden och kronor per timme. 18

2014 års resultat kronor per hemtjänsttimme Mål: Att inte ligga sämre än genomsnitt i jämförelse med andra kommuner Nyckeltal: Kronor per hemtjänsttimme 2011 2012 2013 2014 Siljansnäs 482 719 848 676 Tällberg 529 622 722 643 Insjön 484 548 611 623 Djura 594 787 786 705 Noret/Tibble 438 598 596 628 Gläntan 608 565 616 616 Edshult 591 568 688 656 Genomsnitt hemtjänsttimme 507 605 670 645 Ledsagning 188 219 224 237 Hemtjänsttimmen inkl leds för nationell jämförelse 655 634 Genomsnitt andra kommuner 435 434 443 Hemtjänsten har under flera års tid dragits med underskott. Den analys som genomförts visar att det finns en spridning mellan enheterna i kronor per timme och att man ligger högre än nationell jämförelse. Hemtjänsten i Leksand har en högre hemtjänsttimme än nationell jämförelse. Detta beror på att hemtjänstorganisationen är för liten i förhållande till den overhead kostnad som finns med chefer, assistenter, bilar, nattpatrull, pool, förvaltningsoverhead, enhetschefs overhead och kommunövergripande overhead. En hemtjänsttimme består av egna personalkostnader med 68,5 % Bilar, administration och övrigt 15,3 % (adm. 6,4 %) Nattpatrull 6,9 % Overheadkostnader för sektorn 6,2 % Förvaltningsoverhead 3,1 % Vilket gör att en hemtjänsttimme utan overhead och bilar ligger på 82 % av kostnaderna. I ordinärt boende har det varit 715 unika kunder under året. Inom hemtjänsten 448 unika kunder varav 66 % kvinnor och 34 % män. Genomsnittsåldern har varit 82 år. 98 kunder (225) av de 448 inom hemtjänsten var över 90 år. 19

Kund tid Mål: Öka kund tid och minska kring tiden bemanna efter brukarens behov Nyckeltal: Andel brukartid Över året har kundtiden varit stabilt och legat runt 70 % i genomsnitt per alla grupper varit 71 %. Målet är därmed uppfyllt totalt för grupperna. Däremot har två av grupperna inte uppfyllt målet. 20

Koppling kvalitet och ekonomi Hemtjänst 900 Kr/timme 800 700 600 Tällberg Gläntan Edshult Siljansnäs Insjön Noret/Tibble Djura 500 400 300 70 75 80 85 90 95 100 Totalindex kvalitet Bilden visar på ena axeln kr per timme och den andra axeln total index för helhetsbedömning inom hemtjänst. De olika hemtjänstområdena placeras ut i fyrfältaren och då ser man att fem av hemtjänstområdena har god kvalitet och två har lägre kvalitetsresultat. Alla områdena har en relativt hög hemtjänsttimme och ligger över genomsnitt med jämförande kommuner där medel ligger runt 440 kr per timme. Spridningen mellan områdena är inte lika stor som tidigare år. Inför 2015 kommer hemtjänsten att prioritera Arbeta för att öka nöjdheten hos kunden när det gäller möjligheten att påverka tid samt arbeta för att öka kundens upplevelse av att ha tillräckligt med tid Fortsätta det pågående arbetet med klagomål och synpunkter Arbeta mot att bibehålla 70 % kundtid Måluppfyllelsen ska redovisas mer tydligt på APT Arbeta för tydligare återkoppling till personalen på deras synpunkter och klagomål 21

Korttidsboende/växelvård och Dagverksamhet Antal platser korttidsboende 27 Antal platser dagverksamhet 16 Antal kunder dagverksamhet 82 stycket Uppdrag: Ökat fokus på särskilt utsattas och äldres sociala situation Mål: Över medelvärdet för samtliga kvalitetsresultat i jämförelse med kommunens särskilda boende. Brukarundersökning korttids och växelvård 2014 För att kunna förbättra och utveckla kommunens korttidsboende har det genomförts en egen brukarundersökning under feb-april 2014 då det inte finns någon nationell undersökning. Resultat egen brukarundersökning 2014 Färgerna i ovanstående figur är relativa och ett grönt värde behöver inte var bra och ett rött värde behöver inte vara dåligt. Någon nationell brukarundersökning inom korttidsboende/växelvård och nationell jämförelse finns inte i dags läget utan skalan är satt efter den nationella brukarundersökningen för särskilt boendes resultat 2014. Grönt visar att resultatet ligger i den övre kvartilen av, gult visar medel och rött den nere kvartilen av jämförande kommuner. 22

Det man ser är en överskådlig bild vad verksamheten behöver förbättra och prioritera. 90 % eller mer känner sig bra bemötta, upplever sig trygga på både dag och nattetid, har lätt att få tag i en undersköterska vid behov samt att personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål. Flertalet fick plats när de ville på korttids/växelvård, det är trivsamt i gemensamhetsutrymmena, personalen har tillräckligt med tid för de boende, de kan påverka när de får hjälp, de känner förtroende för personalen och det är lätt att få ta i en sjuksköterska vid behov. Hälften och strax över tycker att det är trivsamt utomhus runt boendet, att maten smakar bra, att måltidsmiljön är en trevlig stund på dagen och att det trivs med sitt rum, att man vet inte var man ska framföra synpunkter och klagomål. Däremot tycker sig färre mellan 33-38 % att de inte har möjlighet att komma ut, att aktiviteterna är mindre bra och att omfattningen inte är tillräcklig. 67 % är ändå mycket eller ganska nöjd med helheten på boendet men vid jämförelsen nationellt vid brukarundersökningar inom särskilt boende är 67 % ett lågt värde. Beläggning på korttidsboende Limsjögården Beläggning korttidsboende 2014: 95,9 % 23

Beläggning på växelvård Limsjögården Beläggning växelvård 2014: 84,3 % Det har under 2014 funnits toppar med överbeläggning, men även perioden med mindre behov då det varit svårt att fylla platserna. Det är dock behovet från kommuninvånarna som styr vår beläggning vilket gör det svårt för verksamheten att påverka. Det går dock att skyndsamt planera in de personer som har behov av en korttidsplats/ växelvårdsplats. Korttidsboende inkl. HSL 2011 2012 2013 2014 Dagar med beslut 10719 11686 8922 10357 Kr/dygn inkl HSL 2213 2162 2643 2012 Medel kr/dygn andra kommuner 2095 I siffrorna ingår korttidsboende på Limsjögården och Edshult. 24

Dagverksamhet Resultat av egen kundundersökningarna, dagverksamhet Ingen brukarundersökning har gjorts under 2014 inom dagverksamheten. Resultat dagverksamheten 2013 Hur nöjd är man med helheten 80 % är mycket nöjd eller ganska nöjd på Solgläntan, 20 % är ganska missnöjd 100 % är mycket eller ganska nöjd på Pärlan Om personalen har tillräckligt med tid Båda enheterna tycker att personalen har gott om tid 93 % Solgläntan och 86 % Pärlan. 14 % tycker inte att personalen har tillräckligt med tid på Pärlan Vad anser de om aktiviteterna som erbjuds 87 % av Solgläntan tycker att de passar utmärkt eller ibland 100 % av Pärlan tycker att de passar utmärkt eller ibland Vad är de mest intresserade av Solgläntan är mest intresserad av pyssla, baka och promenera, därefter spel och sport Pärlan är mest intresserad av pyssla, baka och promenera, därefter sociala, fika och prata Påverka aktiviteter 40 % av Solgläntan tycker att de kan påverka aktiviteterna, 33 % tycker inte 33 % av Pärlan tycker att det kan påverka aktiviteterna, 57 % tycker inte Båda enheterna är nöjd med helheten, lokalerna är godtagbara, aktiviteterna är bra och personalen upplevs ha tillräcklig med tid. Däremot var informationen om flytten inte bra, enheterna upplever stökiga utanför och inne i lokalerna på olika vis. Kunderna tycker inte att de kan påverka aktiviteterna som erbjuds men de är ändå bra. De olika grupperna har olika intressen och vilken aktiviteter de tycker bäst om. Dagverksamhet SOL 2011 2012 2013 2014 Dagar med beslut 16837 16947 15492 14137 Kr/dag med beslut 155 132 140 145 Den dagliga verksamheten har sänkt volymen över åren och höjt kr/dag med beslut. 25

Särskilt boende Fakta ruta särskilt boende 2014 Personer bor 2,5 år eller 903 dagar i genomsnitt på boendet Antal platser i säbo totalt dec 185 Björkbacken 23 Tibble 32 Edshult 71 Solhem 32 Limsjögården 27 Mål och uppdrag särskilt boende Uppdrag: Ökat fokus på särskilt utsattas och äldres sociala situation Uppdrag: Ökad nöjdhet med maten i våra verksamheter Färgerna är här en nationell bedömning. Grönt visar de kommuner som ligger i den övre kvartilen av kommuner, gult visar medel och rött den nedre delen av kvartilen av jämförande 290 kommuner. Eftersom nyckeltalen är relativa så kan kommunen fortfarande ha ett dåligt resultat i jämförelse med andra kommuner trots att kommuner höjer sitt värde Resultat av nationella brukarundersökningarna, särskilt boende totalt 26

Särskilt boende har höjt 8 av 14 indikatorer och helhetsbedömningen har ökat från 78 procent till 85 procent. Särskilt boende har ett av de bästa resultaten i länet och ligger över medel för riket som är 82 % och hamnar på 100 plats i riket. Målet är därmed uppfyllt. En förklaring till de ökade resultaten kan vara införandet av lokala värdighetsgarantier. Det finns fortfarande en hel del utvecklingsområden inför 2015 vad gäller trivseln vid måltidssituationen, utbudet av sociala aktiviteter och förbättrad utomhusmiljö. Resultat av nationella brukarundersökningarna, helhetsbedömning länet 248 unika boenden har bott på de 185 platserna under 2014. 66 % har varit kvinnor och 34 % män. Genomsnittsåldern har varit 87 år. 93 boenden (38 %) av de 248 unika personerna var över 90 år. 27

Uppdrag: Ökad nöjdhet med maten i våra verksamheter Indikator: 75 % av brukarna ska vara nöjda med den mat som serveras Mål: Förbättra trivseln vid måltidssituationen Mål: Dialog med kostenheten Smaken på maten och måltidssituationen 67 procent av kunderna tycker att smaken på maten är ganska eller mycket god i våra särskilda boenden. Leksands kommun hamnar på 234 plats av 290 kommuner när det gäller smaken på maten. 61 procent tycker att måltidssituationen alltid eller oftast är en trivsam stund på dagen här hamnar Leksand på 228 e plasts av landets 290 kommuner. Varken smaken på maten eller måltidsmiljön når måluppfyllelse med 75 %. 28

Björkbacken Helhetsbedömningen har ökat från 80 % till 89 %. 7/14 indikatorer har ökat, 6/14 har minskat och en är lika som tidigare år. De indikator som ligger lågt är de aktiviteter som enheten erbjuder samt utomhusmiljön. Även om kunden kan påverka sin tid och om personalen informerar kunden om tillfälliga förändringar och måltidsmiljön ligger lågt. Förutom helhetsbedömningen har bemötande och trygghet och tillgången till sjuksköterska ökat mest. Limsjögården 9/14 indikatorer har ökat, 2 är lika och 3 har sänkts. Trots en ökning av 9 indikatorer har helhetsbedömningen sänkts från 100 % till 73 %. Trots en ökning med 9 indikatorer ligger fortfarande många av dessa på ett rött resultat som visar att man tillhör de 25 % med lägst resultat i riket. 29

Tibble Granen Tibble Tallen Avdelningarna skiljer sig däremot åt över flertalet av indikatorerna. Målet att ligga högre än genomsnitt bland jämförande kommuner på helhetsbedömning är uppfyllt på Granen men inte på Tallen. Granen har höjt alla resultaten eller de är lika bra som förra året. Inget resultat är rött och visar ett dåligt resultat. Tallen har höjt 5 av 14 indikatorer och sänkt 6 av 14, 3 är lika som tidigare år. De resultat som är bra är bemötande, trygg, om personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål, om kunden tycker att personalen har tillräckligt med tid för dem. Smaken på maten. Flera resultat är röda och bland annat helhetsbedömningen, om kunden får komma ut när de önskar, aktiviteterna, utomhusmiljön och tillgång till sjuksköterska. 30

Solhem 2013 fanns resultat på respektive avdelning Solby och Herrgården, 2014 är det för få svarande på en avdelning och därför inget resultat för 2013 på totalen. Solhems resultat visar bra värden på helhetsbedömningen, bemötande, trygghet, om personalen informerar om förändringar och om kunden tycker att personalen har tillräckligt med tid. De är även nöjd med tillgången på sjuksköterska. Lägre resultat har Solhem avseende frågeställningar om kunden kan påverka sin tid, måltidssituationen, aktivitetsutbud, gemensamhetsutrymmen och utomhusmiljön. Edshult 1 Resultatet för Edshult 1 är att 11/14 indikatorer har ökat, 2 har minskat och en är lika. Helhetsbedömningen har ökat från 50 % till 89 %. Låga resultat har om kunden kan påverka sin tid, de aktiviteter som erbjuds, gemensamhetsutrymmena och smaken på maten. 31

Edshult 2 Inget resultat finns för Edshult 2 under 2014 då svarsfrekvensen inte var tillräckligt hög. Edshult 3 Resultatet för Edshult 3 är att 5/14 indikatorer har ökat, 7 har minskat och 2 är lika. Helhetsbedömningen har ökat från 70 % till 80 %, men ligger jämfört med andra kommuner låg. Låga resultat har om personalen tar hänsyn till önskemål och åsikter, de aktiviteter som erbjuds, gemensamhetsutrymmena, utomhusmiljön, om kunden får komma ut när de önskar, måltidsmiljön och smaken på maten. 32

Resultat av vilket kvalitet och serviceutbud finns i särskilt boende Nyckeltal: Mäta vilket kvalitet- och serviceutbud finns på särskilt boende Mål: Över medelvärdet för samtliga kvalitetsresultat i jämförelse med deltagande kommuner i Sverige Det serviceutbud som finns inom särskilt boende ligger på ett värde på 45 % och jämfört med andra kommuner där medelvärdet ligger på 66 % ligger kommunen lågt. Detta beror till stor del på att kommunen inte erbjuder TV kanaler utöver basutbud i den egna lägenheten eller i gemensamhetsutrymmena. Lågt värde är också på om den boende kan välja när den vill stiga upp på morgonen, när den vill lägga sig på kvällen, om vi erbjuder två organiserade aktiviteter under vardag, om vi erbjuder minst en organiserad aktivitet under vardagar, om den boende kan erbjudas tid utifrån sina egna önskemål, välja alternativ rätt vid huvudmålet samt om vi kan erbjuda sammanboende för make/maka. Färgsättningen är en nationell bedömning. Grönt visar de kommuner som ligger i den övre kvartilen av kommuner, gult visar medel och rött den nedre kvartilen av jämförande kommuner. 33

Kvalitet och serviceutbud som inom särskilt boende Tibble Limsjög Edshult 1 Edshult 2 Edshult 3 Solhem Björkbacken Erbjuder enheten möjlighet till daglig utevistelse för den äldre som så önskar? Det ska vara ett aktivt erbjudande från personalen och inkludera all form av utevistelse, ex promenader eller möjlighet att sitta på balkong. JA NEJ JA JA JA JA JA Erbjuds varje boende dagligen möjlighet till tid utifrån sina egna önskemål? Exempel på detta kan vara en pratstund, blomskötsel, korsord, m.m. Här avses det man gör utöver personlig omvårdnad avsatt extra tid i den dagliga planeringen. NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ JA Erbjuder enheten den äldre att välja alternativ rätt vid huvudmål? NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ JA Obs! Antalsfråga: Ange antalet boendeplatser där möjlighet till internetuppkoppling finns i det egna rummet/lägenheten. Avser om det finns en infrastruktur för internetuppkoppling som den äldre kan ansluta sin egen dator eller läsplatta till, oavsett om det är avgiftsfritt för den äldre eller ej. Frågan avser inte tillgång till gemensam dator med internet i gemensam lokal, uppkoppling via eget mobilt bredband eller lösningar som kräver extra teknisk utrustning såsom modem anslutet till telefonjack. 0 0 0 0 0 0 0 Kan den äldre påverka vilka tv-kanaler utöver basutbudet som det finns tillgång till i den egna lägenheten? Med basutbud avses SVT1, SVT2, SVT24, SVTB, Kunskapskanalen, TV4, TV6 och TV Finland. Med frågan avses den enskildes möjlighet att påverka utbudet. NEJ JA NEJ NEJ NEJ JA NEJ Kan den äldre påverka vilka tv-kanaler utöver basutbudet som det finns tillgång till i gemensamhetslokal? Med basutbud avses SVT1, SVT2, SVT24, SVTB, Kunskapskanalen, TV4, TV6 och TV Finland. Med frågan avses den enskildes möjlighet att påverka utbudet. NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Serveras de boende kvälls/nattmål? Avsikten med detta mått är att den äldre inte ska vara utan mat mer än 11 timmar. Serveringen ska ske på ett aktivt och organiserat sätt och inte då och då när den enskilde så begär detta. JA JA JA JA JA JA JA Kan den äldre själv välja när man vill och gå och lägga sig för nattvila? Innefattar veckans alla dagar. JA JA NEJ NEJ NEJ JA JA Kan den äldre själv välja tid för uppstigning på morgonen? Innefattar veckans alla dagar. JA JA NEJ NEJ NEJ JA JA Erbjuder enheten organiserade aktiviteter under helgen? Avser minst en aktivitet på lördag och en på söndag. Organiserad aktivitet avser ex. högläsning, musikstund, bakning, mm. där den enskilde i förväg har möjlighet att ta ställning till innehållet genom exempelvis ett schema. Det är inte nödvändigt att det är kommunens/äldreboendets personal som genomför aktiviteterna. NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ JA Erbjuder äldreboendet minst två organiserade och gemensamma aktiviteter per dag under vardagar? Det är inte nödvändigt att det är kommunens/äldreboendets personal som genomför aktiviteterna. Se definition av organiserad aktivitet på ovanstående fråga. NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Erbjuder enheten sammanboende för maka/make? Erbjudantet ska gälla även om enbart en av makarna har beviljat särskilt boende. JA NEJ NEJ JA JA NEJ NEJ På enhetsnivå redovisas inte svaren i andel av % utan här ser vi om serviceutbudet erbjuds eller inte. Vid en beräkning i % så hamnar boendena på 45 % och flertalet ligger under genomsnittet i kommunen, Resultaten ligger på mellan 17-58 %. Medel för kommunerna är 66 % så här är inte målet uppfyllt. 34

Kr per dygn Resultat från Kostnad per brukare(kbp) Kr per dygn inkl. HSL 2011 2012 2013 2014 Tibble 1150 1476 1640 1600 Solhem 1196 1511 1623 1644 Limsjögården 1383 1449 1586 2100 Björkbacken 1290 1573 1771 1783 Edshult 1500 1903 1987 1943 Genomsnitt Leksand 1484 1620 1776 1832 Genomsnitt andra kommuner 1646 1701 1709 I kr per dygn ingår HSL kostnader för sjuksköterskor och rehabiliterings personal med 220 kr per dygn. Beläggning Beläggningen under året har varit i genomsnitt 97 % för alla särskilda boenden vilket är målet. Alla har erbjudits plats inom 52 dagar och är under lagkravet på tre månader. Edshult och Limsjögården har inte uppfyllt målet med 97 %. I beläggningen finns även korttidsplatser som inte reglerats i statistiken. Ser man till beläggning för endast särskilt boende är beläggningen 96,1 %. 35

Koppling kvalitet och ekonomi Kr/dygn i särskilt boende inkl HSL Kr /dygn 2200 2000 Limsjögården Edshult 3 Edshult 1 1800 Björkbacken 1600 Tibble Solhem 1400 40 50 60 70 80 90 100 Bilden visar på ena axeln kr per dygn och den andra axeln total index för helhetsbedömning inom särskilt boende. De olika boendena placeras ut i fyrfältaren och då ser man att fyra av enheterna har god kvalitet och två har lägre kvalitetsresultat. Spridningen mellan boenden är ganska stor den billigaste kostar 1575 kr/dygn och den dyraste 2116 kr/dygn. Limsjögården har dessutom både höga kostnader och lägre kvalitetsresultat. Edshult 2 saknar kvalitetsresultat därav inget resultat. Inför 2015 kommer särskilt boende att prioritera Personalen ska planera och organisera aktiviteter utifrån de boendes önskemål Ett aktivt arbete med måltidssituationen samt ställa krav och vara delaktiga mot kostenheten Se till att värdighetsgarantierna blir mer kända Den enskilde individen ska bibehålla eller öka sin aktivitets- och funktionsförmåga för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt Införa individuell biståndsbedömning och ha med kunden i fokus Informera kunden om klagomål och synpunktsblanketten Ta fram åtgärder för att höja kvaliteten i de särskilda boendena Återkoppla klagomål och synpunkter till personalen, göra en blankett Begära investeringsmedel för att rusta gemensamhetsutrymmena 36

Hälso och sjukvård/hemsjukvården Mål och uppdrag HSL Uppdrag: Ökat fokus på särskilt utsattas och äldres sociala situation Mål: Över medelvärdet för samtliga kvalitetsresultat i jämförelse med kommuner Färgerna är här en nationell bedömning. Grönt visar de kommuner som ligger i den övre kvartilen av kommuner, gult visar medel och rött den nedre delen av kvartilen av jämförande 290 kommuner. Eftersom nyckeltalen är relativa så kan kommunen fortfarande ha ett dåligt resultat i jämförelse med andra kommuner trots att kommuner höjer sitt värde Resultat 2013 och 2014 från Resultat från Patientregistret, Senior Alert, Palliativa registret, Riks stroke registret och Läkemedelsregistret Kommunen registrerar inte in alla kvalitetssystem nämnda ovan. Det är Landstinget och andra aktörer som gör men de har en viss påverkan på kommunens verksamhet. Det är palliativa registret och senior Alert som kommuner registrerar i. De flesta resultaten 2014 är lägre än under 2013. Resultat av öppna jämförelsers indikatorer visar att Leksands som övriga landet ökar när det gäller fallskador för 80+ och avser personer som vårdats inom slutenvården på grund av fall som blivit in och utskrivna från sjukhus. Fallavvikelser som är registrerade inom vård och 37

omsorg se sid 56. Leksands kommun ligger på 209 plats rankad bland 290 kommuner med 63 % i fallskador. Ny indikator är även hur många av fallen som fått frakturer som varit på höfter och här ligger kommunen också högt. Indikatorer som kommer från Senior Alert har slagits samman för åtgärder fall, undernäring, trycksår och munhälsa. Här ligger Leksand på 54 % och rankad på 153e plats bland kommunerna. Ingen registrering har gjorts inom ordinärt boende. Från palliativa registret visar det sig att resultaten är relativt låga. Brytpunktssamtalen är mycket låga endast 41 % erhåller brytpunktssamtal. Rehabilitering efter stroke och funktionsförmågan efter stroke ligger på 54 % respektive 72 %. Rehabiliteringsvärdet är lägre än medel bland kommunerna medan funktionsförmågan är högre än medel. Vi ger mer olämpliga läkemedel än föregående år samt läkemedel som bör undvikas. Här ligger Leksand bland de 25 % sämsta kommunerna på 206 plats av 290 kommuner. Målet att ligga över medel mot jämförande kommuner är inte uppfyllt då flertalet av indikatorn ligger under medel. Hemsjukvården Inskrivna hemsjukvårdspatienter 2014 Inskrivna hemsjukvårdspatienter har varierat under året mellan 60 och 75 stycken. Sammanlagda antalet hembesök av sjuksköterska dagtid 2014 Under 2014 har det utförts 3540 hembesök utav sjuksköterska distriktssköterska. Det är ca 150 fler besök än året innan. Det har varierat från 240 till 360 besök per månad. Det ger i snitt 68 hembesök i veckan och 13 hembesök per dag (måndag till fredag). 38

Hemsjukvårdsbesök är till inskrivna hemsjukvårdspatienter. Hembesöken görs på vårdbegäran ifrån Landstinget. Enbart blodprovstagningar är också specificerade. Hembesök kväll och natt 2014 Planerade och oplanerade hembesök till ordinärt boende efter kl 16.00 utav kvälls och nattsjuksköterska har under året 2014 varierat mellan 0 och 22 hembesök /månad. Sammanlagda hembesök på obekväm arbetstid har under året 2014 varit 73 stycken, vilket är 51 fler än året innan. 39

Telefon kväll och natt 2014 Under 2014 har det ringt 50 samtal under kväll och natt till joursköterskan. Det är oftast hemtjänstens nattpatrull eller 1177 som ringer. Rehabenheten Sammanlagda antalet hembesök av rehab dagtid 2014 Under året har det utförts 700 hembesök till ordinärt boende utav sjukgymnast och arbetsterapeut. Det är 240 hembesök fler än året innan. 460 hembesök till ordinärt boende utav sjukgymnast och arbetsterapeut. Det har varierat från 45 till 76 besök per månad. Det ger i snitt ca 13 hembesök i veckan. Telefon Under 2014 är det 600 samtal som tagits emot på telefontiden som rehab har två förmiddagar i veckan. 40

Inför 201 kommer HSL och hemsjukvården att prioritera Mål: Budget i balans - Regelbundet medvetandegöra personal om ekonomisk situation. - Regelbundet gå igenom pågående HSL uppdrag med framförallt personal som arbetar mot ordinärt boende. Titta över schablontiderna. - Tillsammans med MAS och förrådsansvariga titta över kostnader och avtal för sjukvårdsmaterial. Mål: Att minska fall, undernäring och trycksår - Se över rutiner kring registreringar i kvalitetsregistret Senior Alert. - Fortsätta utveckla och effektivisera strukturen på omvårdnadsmötena. - Mål: God palliativ vård - Genom fortsatta registreringar i palliativa registret ska vi fortlöpande utveckla och ge lika vård till alla i kommunen. - Fortsatt arbete för att bli bättre på att symtomskatta och dokumentera detta. - Fortsätta utveckla rutiner för god palliativ vård i ordinärt boende. Mål: Se över rehaborganisationen - Förtydliga uppdraget - Att arbeta för en enad rehabenhet säbo ordbo Mål: Tryggad hemgång - Arbetsgrupp för Tryggad hemgång ska under våren ta fram ett förslag till arbetssätt. Mål: Kvalitetssäkra dokumentation / effektivisera arbetet - Lägga in rutiner och riktlinjer på Intranätet - Upphandling / implementering av nytt verksamhetssystem Mål: Samarbeta med Landsting om tydliga lokala riktlinjer i kommunaliseringen - Ny verksamhetschef är anställd. 41

LSS (stöd och service till vissa funktionshindrade) Antal brukare 92 Antal insatser boende platser 25 Antal insatser med daglig verksamhet 35 Antal insatser med assistans 28 Antal insatser med kontaktpersoner 37 Antal insatser med korttidsvistelse 14 Antal insatser med fritids Antal insatser med ledsagning 8 Antal insatser med avlösarservice Totalt antal insatser Uppdrag: Ökat fokus på särskilt utsattas och äldres sociala situation Mål: Att inte ligga sämre än medelvärdet i jämförelse med andra kommuner Nyckeltal: Vilket serviceutbud finns inom LSS grupp och serviceboende Serviceutbud inom LSS gruppbostad och serviceboende 2013 2014 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där alla på boendet har möjlighet att äta huvudmålet tillsammans minst en gång per vecka, andel (%) 100 100 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende ges möjlighet att vara ute på aktiviteter som kräver personalstöd efter kl. 21.00 minst en gång i månaden, andel (%) 100 100 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende har möjlighet att planera matsedel, handla livsmedel, tillaga lunch/middag och äta i egen lägenhet alla dagar i veckan, andel (%) 100 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende har möjlighet till en individuellt anpassad aktivitet per dag utanför bostaden, andel (%) 100 0 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende har möjlighet till internetuppkoppling i det egna rummet/lägenheten, andel (%) 100 32 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende har tillgång till egen brevlåda som posten levererar till, andel (%) 81 77 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende kan bestämma över vilken mat (huvudmålet) som serveras, andel (%) 100 100 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende kan ta emot gäster alla kvällar efter kl. 21.00, andel (%) 100 100 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där det är möjligt att bli sambo eller få hjälp att hitta gemensam lägenhet på annat boende, andel (%) 100 100 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där hot eller våld mot brukare inte förekommit på boendet under de sex senaste månaderna, andel (%) 73 77 Det serviceutbud som finns inom LSS gruppbostad och servicebostad visar ett värde på 80 % jämfört med andra kommuner som medel ligger på 82 %. Värdet har sjunkit från 2013 års nivå då två av indikatorerna visar ett lågt värde.. 42

Resultat egen brukarundersökning 2014 Redovisningen nedan görs i form av boxanalys, ett verktyg som används inom SKL. Färgerna brukar spegla jämförelse med andra kommuner där grön motsvarar de 25 % bästa kommunerna, rött 25 % sämsta kommunerna och gul alla kommuner där emellan. Eftersom ingen nationell brukarundersökning görs och det finns ingen kommun att jämföra med, så är färgerna i detta fall satta efter egen bestämd nivå där grönt ligger mellan 70-100 %, gult mellan 50-69 % och rött under 50 %. LSS undersökningen 2014 visar överlag ett bra resultat med hög svarsfrekvens. De allra flesta 75 procent trivs med sin insats, 76 procent är trygga med personalen och 76 procent upplever ett bra bemötande. Områden som fått lägre resultat är var brukaren kan framföra sina klagomål och synpunkter, om de kan påverka sina aktiviteter. Gruppboende LSS 43

10/16 parameter har blivit förbättrade mellan åren. 2/16 lika och 4/16 har försämrats. Under 2013 fanns 5 röda värden på 42 %, 2014 finns endast en parameter med rött värde. De fem delarna var: Om brukaren har möjlighet att påverka när de vill äta, vilka aktiviteter de vill delta i, om personalen meddelar tillfälliga förändringar och smaken på maten. Ett rött värde kvarstår under 2014 och det är om brukarna vet var man ska framföra klagomål. De två parameter som fått lägre värde är, om brukaren kan bestämma själv hur de vill ha det i lägenheten samt trivsel i de gemensamma utrymmen. Nöjdheten med helheten av boendet har ökat från gul 67 % till grön 75 %. Svarsfrekvensen är 59 %. Daglig verksamhet Daglig verksamhets resultat skiljer sig åt mot 2013. Totalt något lägre resultat. Om brukaren trivs med sin dagliga verksamhet har sjunkigt men ligger kvar på grönt värde. Smaken på maten är den samma som 2013, om brukaren kan påverka sin dagliga verksamhet har minskat rejält från 70 % grön till 47 % rött. Om brukaren har möjlighet att framföra klagomål har minskat. Den enda paramter som ökat är om personalen informerar om förändringar. Svarsfrekvensen var 50 %. 44

Personlig assistans Personlig assistans har även 2014 ett bra resultat. 8/12 parametrar har ökat, en är lika och 3/10 har försämrats men är fortfarande höga värden. Svarsfrekvensen är något lägre under 2014, 52 %. Ingen av parametrarna är röda. Under 2013 var möjligheten att påverka när personalen skulle komma och om personalen informerade om tillfälliga förändringar på rött värde 44 % respektive 45 % dessa två ligger nu på grönt värde och 73 %. Korttidsvistelse 45

Resultatet för korttidstillsynens skiljer sig åt mot 2013 år resultat. Alla värderna har förändrats både till det bättre och till det sämre. 4/10 prametrar har förbättrats och 6/10 försämrats. Totalt så har det blivit ett något sämre resultatet. Svarfrekvensen är den samma som 2013 på 55 %. Om brukaren är nöjd med helheten så var värdet 75 % grön på ja under 2013 men endast 50 % röd under 2014. Slår man ihop ja och delvis visar värdet däremot 83 % grönt. Korttidstillsyn Korttidstillsynen fritids har en låg svarsfrekvens 33 % under 2014. 3/10 parametrar har ökat och 7/10 har minskat. Det finns inga gröna värden och 9/10 är gula. Däremot finns det bara ett rött värde under 2014 mot fyra under 2013. De parametrar som ökat är om det finns möjlighet till påverkan av fritidsaktivitet, om personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål och smaken på maten. 46

Resultat från Kostnad per brukare(kbp) 2011 2012 2013 2014 Kronor per brukare totalt 564701 588370 578446 Kronor per dygn i gruppbostad exkl. 3022 2852 2802 3328 HSL Kronor per beslutad daglig verksamhet 632 610 790 612 Nettotimkostnad personlig assistans 101 106 128 128 Kostnaderna är preliminära då räkenskapssammandraget inte är klart. Kostnaden per dygn i gruppbostad har ökat mellan åren. Antal dagar med beslut har ökat och kostnaderna har minskat därav en lägre kronor per beslut. Nettotimkostnaden för personlig assistans är lika mellan åren. Antal unika brukare under 2014 har varit 99. Det har varit 55 män och 44 kvinnor. 16 av brukarna är över 65 år, vilket motsvarar 16 % och dessa står för 24 % av den totala kostnaden inom LSS. 47

Inför 2015 kommer LSS verksamheten att prioritera Den egna medarbetarundersökningen som gjorts under året visar överlag ett bra resultat med hög svarsfrekvens. De allra flesta trivas med sin insats och är trygga med personalen. 76 % är trygga med personalen och 76 % upplever ett bra bemötande. Områden som får ett lägre resultat är var brukaren kan framföra sina klagomål och synpunkter och om de kan påverka sina aktiviteter. Färdigställa informationsmaterial för resp. insats och lägga ut information på hemsidan och intranät Samverkan med andra aktörer, externt/internt Öppethus /dialogmöten 1 gånger om året Du är mitt fokus, värdegrunden Förbättringsförslagblankett för personal tips o ideér 48

Socialpsykiatrin/boendestöd och dagverksamhet psyk Antal kunder med boendestöd genomsnitt 44 Antal beviljande timmar 2014, 5750 Antal personer i dagverksamhet psyk: 15 Boendestöd Uppdrag: Ökat fokus på särskilt utsattas och äldres sociala situation Mål: Att inte ligga sämre än medelvärdet i jämförelse med övriga kommunala verksamheter inom vård och omsorg För att kunna förbättra och utveckla kommunens boendestöd och daglig verksamhet har det genomförts en egen brukarundersökning under feb-april 2014 då det inte finns någon nationell undersökning. Resultat från brukarundersökning 2014 Boendestöd Färgerna i ovanstående figur är relativa och ett grönt värde behöver inte var bra och ett rött värde behöver inte vara dåligt. Någon nationell brukarundersökning inom boendestöd och nationell jämförelse finns inte i dags läget utan skalan är satt efter den nationella brukarundersökningen för särskilt boendes resultat 2014. Grönt visar att resultatet ligger i den övre kvartilen av, gult visar medel och rött den nere kvartilen av jämförande kommuner. Boendestöd hamnar på ett bra resultat men brukarna tycker inte de kan påverka sin tid, tycker inte att personalen har tillräckligt med tid samt det vet inte var de ska framföra sina klagomål och synpunkter. 49

Kostnader Mål: Att inte ligga sämre än genomsnitt i jämförelse med andra kommuner Nyckeltal: Kronor per hemtjänsttimme Boendestöd 2011 2012 2013 2014 Antal timmar 6632 6457 5373 5750 Kr/timme 503 461 787 715 Medel kr/timme andra kommuner 435 449 464 Antalet timmar har ökat och kostnaderna har minskat därav även en lägre kr per timme. Resultat socialpsykiska dagverksamhet Färgerna i ovanstående figur är relativa och ett grönt värde behöver inte var bra och ett rött värde behöver inte vara dåligt. Någon nationell brukarundersökning inom dagverksamhet och nationell jämförelse finns inte i dags läget utan skalan är satt efter egen bedömd nivå. Daglig verksamhet visar överlag ett bra resultat där alla indikatorerna hamnar på grönt. 50

Kostnader Mål: Att inte ligga sämre än genomsnitt i jämförelse med andra kommuner Nyckeltal: Kronor per hemtjänsttimme Dagverksamhet psyk 2011 2012 2013 2014 Antal timmar 7542 5806 4879 5119 Dagar med beslut 128 178 210 214 Dagverksamheten har en låg kr per timme för 2014 och ligger nästa i nivå med 2013 år siffror. Detta beror på att kostnaderna har minskat samtidigt som volymen ökat. 51

Biståndshandläggning Antal biståndshandläggare 5 heltider Antal ärenden per handläggare ca 100 ärenden/handläggare Mål, uppdrag och nyckeltal Uppdrag: Ökat fokus på särskilt utsattas och äldres sociala situation Mål: Att bidra med ökat inflytande i den nationella brukarundersökningen Nyckeltal: Om brukaren fick välja utförare av hemtjänst Nyckeltal: Om handläggarnas beslut är anpassat efter kundens behov Resultat från nationella brukarundersökningarna 2014 52

Om kunden fick välja utförare av hemtjänst ligger Leksand på 50 % och medel för riket är 53 %, och länet är 43 %, målet är inte uppfyllt då kommunens mål är att ligga över medel i riket. Det sämre resultatet beror på att de inte fanns någon annan utförare än den i egna regin vid mättillfället. Om handläggarnas beslut är anpassat efter kundens behov ligger Leksand på 71 % och rikets medel är 73 % och länet är 75 % vilket gör att målet inte är uppfyllt. Uppföljning och förväntningar från kund måste tydliggöras. Beviljade timmar 2014 i egen regi har varit 83 835 och utförda timmar 81 566 vilket är färre utförda timmar än beviljat. Antal utförda timmar i extern regi har vari 2171 timmar. Uppdrag: Ännu friskare och nöjdare medarbetare Mål: Att nöjdheten ska vara minst 70 % och medel 75 %. Nyckeltal: Kommunen ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats. Mätning genom medarbetarenkät 53

Resultat från egen medarbetarenkät 2014 I enlighet med Socialstyrelsens SOFS 2011:9 gällande det kvalitetssystem som kommunen är skyldiga att följa, ingår att målgruppsundersökningar bör göras för att se om det finns förhållningssätt och attityder hos personalen som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet. En personalundersökning har genomföras under september månad. Resultatet visar att 78 % är nöjda med helheten. Personalen trivs mycket bra med sitt arbete och sina arbetsuppgifter, känner att det är meningsfullt och ser framemot att gå till jobbet. De har en bra balans mellan arbetet och privatlivet. Ett lägre resultat är på om närmsta chef visar uppskattning för medarbetarna, visar förtroende och ger de förutsättningar som behövs. 54