Köttindustrin och hållbar utveckling
Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.
Global uppvärmning
Klimatpåverkan 18 procent av växthusgasutsläpp 14 procent av växthusgasutsläpp
Växthusgaser från djurindustrin
Skillnad i utsläpp mellan kött och kött? Enligt tillgängliga studier: Hållbar köttkonsumtion Rapport 2013:1 kycklingkött: 1,5 7,3 kg CO2-eq./kg griskött:... 3,2 9,2 kg CO2-eq./kg nötkött:... 14 19 kg CO2-eq./kg alt. 22 40 kg CO2-eq./kg upp till 700 kg CO2-eq./kg! (baljväxter: Ca 0,5 kg CO2-eq./kg) - Större skillnader mellan enskilda gårdar än mellan ekologiskt och konventionellt - Hög produktivitet en nyckelfaktor för låga utsläpp
Klimatpåverkan Stort problem men samtidigt en stor möjlighet!
Klimatpåverkan Stort problem men samtidigt en stor möjlighet! Om alla i Sverige skippade köttet en dag i veckan skulle det få samma effekt som att ta bort 233 000 bilar från landets vägar.
Miljöpåverkan The livestock sector emerges as one of the top two or three most significant contributors to the most serious environmental problems, at every scale from local to global. The findings of this report suggest that it should be a major policy focus when dealing with problems of land degradation, climate change and air pollution, water shortage and water pollution and loss of biodiversity. Livestock s Long Shadow: environmental issues and options FAO, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (2006)
Principer för energiflöden i ekosystem (Karnivor) (Karnivor) (Herbivor) (Planta) Bild från Campbell och Reece 2008.
Principer för energiflöden i ekosystem Människa (Karnivor) (Karnivor) Gris (Herbivor) (Planta) Sojaböna Bild från Campbell och Reece 2008.
Principer för energiflöden i ekosystem Ju högre upp i näringskedjan vi äter, desto mer energi förloras på vägen.
Människor: ca 7 000 000 000
Människor: ca 7 000 000 000 Grisar, får, getter, kycklingar och kor: ca 77 000 000 000
Hungersituationen idag
Hungersituationen idag 870 miljoner hungriga! 50 procent av världens hungriga är småbönder
Maten finns! Marken finns! Vad vi väljer att äta påverkar den globala livsmedelsförsörjningen!
Markanvändning 70 procent av åkerarealen globalt sett används för djurhållning (bete och foderproduktion) Sverige: ca 75 procent Mato Grosso, Brasilien
Regnskog Amazonas regnskog världens mest artrika regnskog Senaste 30 åren har en yta motsvarande Storbritannien huggits ner Avskogning och förändrad markanvändning står för 75 % av Brasiliens växthusgasutsläpp
Bekämpningsmedel & GMO
Arbetsförhållanden Dåliga villkor för arbetare Skuldsättning Bristfällig skyddsutrustning Rätt till hälsa enligt ILO:s konvention 184 Sojaindustrin har utvecklats mycket snabbare än arbetsvillkoren
Lokalbefolkning Undanträngning Försörjningssvårigheter Förgiftade vattendrag och marker Ursprungsbefolkning hotade kulturer
Konsekvenser av den brasilianska jordbruksexpansionen i korthet Värdefulla ekosystem förstörs Den biologiska mångfalden minskar Ekosystemens motståndskraft minskar Klimatförändringarna förstärks Mänskliga rättigheter kränks lokalt
Matproduktion till människor eller boskapsdjur? Soja produk/on 250000000 200000000 150000000 Column A 100000000 50000000 0 1963 1967 1971 1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 1961 1965 1969 1973 1977 1981 1985 1989 1993 1997 2001 2005 2009 I Europa: 90 procent av importerad soja används som foder
Fisk som foder Ca 25 procent av den upptagna fisken globalt används som djurfoder. Ca 60 procent av den landade fisken i Sverige används till djurfoder.
Var ökar köttkonsumtionen?
Den svenska köttkonsumtionen Konsumtion av... nötkött: Ökning med 54 % sedan början av 1990-talet fram till 2005 griskött: Oförändrad mellan 1995 och 2005. Dock minskade den svenska produktionen och importen fördubblades kycklingkött: Ökning med 89 % mellan 1995 och 2003
... och nu då?!
Vår bedömning är att marknaden själv inte fullt ut kan åstadkomma de förändringar som krävs för att nå miljö- och klimatmålen. Offentliga styrmedel behövs för att förändringar ska ske inom rimlig tid. (Jordbruksverket 2013) Köttskatt Green consumption taxes on meat in Sweden (Säll & Gren 2012)
Väck tanken med köttfri måndag Delta i studiecirkel om t ex köttskatt (det finns platser kvar) Skriv på namninsamling för köttskatt Bli medlem i SMMI, 50 kr/år Engagera dig!
Tack! www.kottfrimandag.se www.smmi.nu