Årsredovisning 2012 Grästorps kommun
Innehåll 3 Förtroendevaldas tankar om 2012 4 Det här är Grästorp 5 Organisation 6 Ekonomin i sammandrag 7 Förvaltningsberättelse 19 Sammanställd redovisning 21 Personalekonomisk redovisning 26 Resultaträkning 27 Finansieringsanalys 28 Balansräkning 29 Nothänvisningar 34 Driftredovisning 36 Investeringsredovisning 38 Redovisningsprinciper 39 Allmän verksamhet 45 Teknisk verksamhet 52 Bildningsverksamhet 59 Social verksamhet 66 Miljö- och byggnämnd 71 Revisionsberättelse Omslagsbild Invigning av kulturhuset 2012-09-08 med bland annat Andreas Lundstedt.
Förtroendevaldas tankar om 2012 Året som gått i tre backspeglar Förutsättningarna för Grästorps kommun var tuffast tänkbara när det var dags att kliva in i 2012. Negativ befolkningsutveckling och vikande skatte underlag hade kraftigt påverkat kommunens ekonomi och verksamhet. Väl ute på andra sidan konstaterar ordförandegruppen att det gick riktigt hyggligt ändå. Kanske till och med lite bättre än förväntat. Resultatmålet sattes mycket lågt för 2012. Ett magert resultat, 0,5 procent eller 1,7 miljoner kronor. Mer än så vågade ingen räkna med. Verksamheterna sattes på sträng diet och jobbade på bra under tuffa villkor. När AFA Försäkringar lämpligt nog återbetalade premier för 2007 och 2008 under 2012 blev resultatet ett helt annat. Det hamnade på 4 miljoner kronor och för andra gången i historien kunde kommunen betala av en del på pensionsskulden. Även ett större banklån löstes in. Ska jag sammanfatta året så tycker jag nog ändå att det i slutänden blev rätt bra, säger kommun styrelsens ordförande Kent Larsson. En glad nyhet som deklarerades under 2012 var att skatteutjämningssystemet kommer att ändras från 2014, eller rättas till sett från Grästorps sida. Grästorp tillhör nämligen de kommuner som gynnas av förändringen, med hur mycket är dock för tidigt att säga. Finns det något mer som stack ut under 2012? Jag tänker direkt på Kulturhuset. Intensiteten under invigningsveckan var fantastisk och även om den klingat av lite så har det ändå fortsatt bra, inte minst genom aktiviteterna på onsdagskvällarna, säger Svante Classon. Kent Larsson håller med: Det blev ett lyft för hela Grästorp. Jag tror att många känner en stolthet över Kulturhuset. Kommunens satsning fortsatte med demensboendet Vistegården som invigdes 12-12-12, det vill säga den 12 december 2012, och till råga på allt klockan 12. Boendet är genomtänkt i varje detalj, inifrån och ut, för att skapa trivsel. Den 6 april 2013 invigs förskolan Ambjörnsgården som under året genomgått en totalförvandling och nu är toppmodern på alla sätt. En annan sak som rör barnomsorgen är att vi införde nattomsorg under 2012. Det är en service för de kommuninvånare som behöver nattomsorg för sina barn på grund av arbete, och som därmed kan bo kvar i kommunen, säger Svante Classon. En kommuns kärnverksamhet är skola och äldre omsorg och det tycker jag vi jobbar på bra med, anser Kent Larsson. En annan satsning på ungdomar under året var nytt kök och matsal på Centralskolan. En händelse som påverkade många var upptäckten av mögelproblem på Centralskolan och de åtgärder som krävdes för sanering för att kunna fortsätta använda lokalerna. Stora utmaningar väntar runt hörnet. Centralskolan ska byggas om och det ska ske så snabbt som det är möjligt. Vidare måste befolkningstappet bromsas och helst vändas. Kommunen måste vara attraktiv. Det handlar både om att få folk att vilja flytta hit men också att få de som bor här att trivas och vilja stanna kvar, säger Jens Persson. Kent Larsson (M) Svante Classon (C) Jens Persson (S) 3
Det här är Grästorp Vision Grästorp 2020 I Grästorp finns energi Grästorp har Västra Götalands bästa boendemiljö. In vånarna är nöjda med service och fritidsutbud och det är nära till mycket - allt från jobbutbudet i regionen till golfbanan i centrum. Förskolan och skolan ligger i topp i nationella undersökningar. Näringslivet sjuder av entreprenörsanda och de gröna näringarna blomstrar. Kommunen är belägen söder om Vänern. Kommunen ligger mitt i Västra Götalands län där centralorten Grästorp har goda väg-, buss- och tågförbindelser. Från Grästorp till Trollhättan/Vänersborg är det cirka tre mil och till Göteborg är det nio mil. Kommunen gränsar till Lidköping, Vara och Essunga samt i väster mot Trollhättan och Vänersborg. BEFOLKNING 31/12 RESPEKTIVE ÅR 2012 2011 2010 2009 2008 Årlig förändring 35 102 81 6 20 Totalt: 5 639 5 674 5 776 5 857 5 851 - därav 0-6 år 419 424 420 436 421 7-15 år 539 532 579 605 666 16-24 år 642 663 682 700 647 25-64 år 2 782 2 843 2 901 2 937 2 961 65-84 år 1 070 1 021 1 008 989 979 85- år 187 191 186 190 177 - varav män 2 851 2 873 2 933 2 965 2 945 - varav kvinnor 2 788 2 801 2 843 2 892 2 906 UTDEBITERING 2012 2011 2010 2009 2008 Kommunal utdebitering 21,57 22,00 21,75 21,75 21,75 MANDATFÖRDELNING 2011 2014 Totalt 31 mandat i kommunfullmäktige fördelade på: Moderaterna (M) socialdemokraterna (s) Centern (C) Folkpartiet (FP) sverigedemokraterna (sd) svenskarnas parti (svp) 11 mandat 9 mandat 6 mandat 3 mandat 1 mandat 1 mandat Den politiska maktfördelningen domineras av Moderaterna, Centerpartiet och Folkpartiet. Ordföranden i kommunfullmäktige representerar Centerpartiet och i kommunstyrelsen är ordföranden från Moderaterna. Sverigedemokraterna och Svenskarnas parti saknar representation på sina mandat i kommunfullmäktige varför dessa stolar står tomma. ARBETSMARKNAD Arbetstillfällen i Grästorps kommun efter näringsgren (procent) Grästorp Riket vård/omsorg 25 17 Handel 14 12 Utbildning 12 11 Byggverksamhet 11 7 Jordbruk/skogsbruk 9 2 Tillverkning 6 14 Företagstjänster, finans/försäkring 7 13 Personliga/kulturella tjänster 5 4 Transport 3 5 Hotell/restaurang 2 4 information/kommunikation 1 4 Ej specifi cerad verksamhet 5 7 Anm: Avser 2010 vilket utgör senast tillgängliga uppgifter Skillnaden i utdebitering mellan 2011 och 2012 ( 0,43) avser skatteväxling mellan kommunen och Västra Götalandsregionen med anledning av ändrat huvudmannaskap för kollektivtrafiken. 4
Organisation Kommunstyrelsen har tre utskott som utgör beredningsorgan. Det finns en myndighetsnämnd, miljöoch byggnämnden, för myndighetsfrågor och tillsyn inom området för miljö och bygg. Räddningsnämnden är en gemensam nämnd tillsammans med Lidköping, Vara och Essunga kommuner. I kommunstyrelsen fattas alla beslut med undantag av de som fattas i myndighetsnämnden. Det är bara kommunstyrelsen som kan överlämna förslag till kommunfullmäktige och ge kommunens gemensamma förvaltning uppdrag. Utskottens främsta uppgifter finns inom följande områden: Verksamhetsuppföljning Beredning avseende förslag till mål, inriktningar och särskilda uppdrag Medborgardialog Beslut i enskilda individärenden Det allmänna utskottet är även personalutskott. KOMMUNFULLMÄKTIGE STAB KOMMUNSTYRELSE MILJÖ- OCH BYGGNÄMND Allmänna utskottet Bildningsutskottet sociala utskottet REVISION VALNÄMND KOMMUNFÖRVALTNING RÄDDNINGSNÄMND Teknisk verksamhet Allmän verksamhet Bildningsverksamhet social verksamhet 5
Ekonomin i sammandrag NYCKELTAL 2012 2011 2010 2009 2008 Antal invånare 31 dec 5 639 5 674 5 776 5 857 5 851 förändring under året 35 102 81 6 20 Verksamhetens kostnader, inkl avskrivning mkr 333,3 325,4 326,1 307,6 310,6 intäkter mkr 71,6 65,5 63,5 59,8 65,7 nettokostnader mkr 261,6 260,0 262,6 247,8 244,9 nettokostnader/invånare kr 46 398 45 817 45 460 42 304 41 856 nettoinvesteringar mkr 42,2 25,1 19,4 22,9 18,6 nettoinvesteringar/invåmare kr 7 492 4 420 3 361 3 910 3 179 Utdebitering % 21,57 22,00 21,75 21,75 21,75 skatteintäkter mkr 207,5 206,1 200,3 198,5 195,9 Totala tillgångar mkr 247,0 223,9 204,9 203,4 187,0 Totala tillgångar/invånare kr 43 810 39 456 35 478 34 728 31 960 Anläggningstillgångar/invånare kr 36 376 30 894 29 528 29 388 27 330 omsättningstillgångar/invånare kr 7 434 8 562 5 950 5 340 4 628 Avsättning/skuld, pensioner mkr 4,3 4,3 1,8 1,0 1,0 Ansvarsförbindelse, pensioner mkr 146,3 147,8 135,6 138,3 132,3 Låneskuld mkr 58,8 38,2 26,7 28,3 30,1 Låneskuld/invånare kr 10 434 6 740 4 619 4 830 5 140 eget kapital mkr 120,0 116,0 108,5 106,5 100,3 eget kapital/invånare kr 21 284 20 436 18 789 18 177 17 142 soliditet % 49 52 53 52 54 soliditet inkl ansvarsförbindelse % 11 14 13 16 17 Borgen och förpliktelser 1) mkr 110,4 81,1 38,0 32,8 38,1 Borgen och förpliktelser/invånare kr 19 582 14 294 6 583 5 598 6 506 Likvida medel mkr 17,0 24,8 16,8 19,5 13,7 Likviditet 2) % 65 73 49 45 47 Finansnetto mkr 2,0 1,7 1,2 0,9 1,0 Årets resultat/invånare kr 721 1 309 479 1 052 1 003 Årets resultat i % av skatt och statsbidrag % 1,5 2,8 1,0 2,4 2,3 1) Exklusive ansvarsförbindelse pensioner 2) Likvida medel och korta fordringar/korta skulder 6
Förvaltningsberättelse Grästorps kommun redovisade år 2012 ett överskott på 2,4 mkr mot budget och ett totalt resultat på +4,1 mkr. Kommunallagens krav på ekonomisk balans uppfylldes, men för att uppnå god ekonomisk hushållning krävdes ett resultat på närmare +5,5 mkr. Totalt redovisade den löpande verksamheten ett underskott på 5,1 mkr. En orsak är att budgeten minskades kraftigt till 2012 eftersom de finansiella förutsättningarna försämrades, bland annat på grund av ett minskat invånarantal. Kostnaderna ökade på grund av ökade behov, till exempel inom hemtjänsten. Finansförvaltningen redovisade ett positivt resultat, vilket främst berodde på att AFA Försäkring återbetalade premier på 5,6 mkr. Investeringsnivån var hög, 42,2 mkr netto. Den höga nivån berodde bland annat på det nya kulturhuset och om- och tillbyggnaden av förskolan Ambjörnsgården. Det krävs en noggrann prioritering av investeringsbehoven så att nivån kan sänkas för att inte belasta kommunens ekonomi för mycket. Nettokostnaderna ökade något och det signalerar en negativ utveckling av kommunens ekonomi. Finansnettot har under de senaste åren utvecklats negativt, vilket försämrar kommunens totala ekonomi. Pengar går till räntekostnaderna istället för till kommunens verksamhet. Kommunens soliditet minskade vilket visar på en ökad skuldsättning i kommunen. En medborgarpanel bildades för att kommunen ska få indikationer på hur kommun invånarna ser på kommunens kvalitet och service. Man arbetar mycket med kundbemötandet i kommunen. Förebyggande arbete och samverkan mellan den sociala verksamheten och skolan är viktigt för att minska ungdomsarbetslösheten. Arbetsmarknadsenheten startade ett program för de ungdomar som står längst från arbetsmarknaden. Grästorpsmässan, Augustifestivalen, nytt kulturhus med mera var roliga händelser under året. Förhoppningen är att sådana aktiviteter ska leda till förbättrad befolkningsstatistik, vilket det tyvärr ännu inte har gjort. Ett problem är låg produktion av nya bostäder. Kommunens nya styrmodell innebär att kommunfullmäktige styr verksamheten med mål inom fyra perspektiv kund/medborgare, verksamhet, personal och ekonomi. För målen finns nyckeltal som ofta är jämförbara med andra kommuner, vilket gör att kommunfullmäktige kan följa verksamhetens utveckling bättre. Modellen fortsätter att utvecklas och målet är att i framtiden konkurrera om titeln årets kvalitetskommun. 1 Sammanfattning 1.1 Kommunövergripande vision och mål Vision 2020 Grästorp har Västra Götalands bästa boendemiljö. Invånarna är nöjda med service och fritidsutbud och det är nära till mycket allt från jobbutbudet i regionen till golfbanan i centrum. Förskolan och skolan ligger i topp i nationella undersökningar. Näringslivet sjuder av entreprenörsanda och de gröna näringarna blomstrar. Arbete i linje med visionen Visionen för Grästorps kommun fastställdes av kommunfullmäktige redan 2008. Det kan vara på sin plats att utvärdera hur långt kommunen kommit. Boendemiljön har utan tvekan förbättrats. Gator som såg bedrövliga ut har asfalterats, torgmiljön imponerar på såväl Grästorpare som besökare. Det finns en nyrenoverad ishall, bättre fotbollsanläggning, ett badhus och ett nytt kulturhus. Näst i tur står ridanläggningen som är en omistlig del av en landsbygdskommun. Förskolan och skolan ligger ännu inte i topp i de nationella undersökningarna. Ett nödvändigt förändringsarbete har inletts som dock mött både motstånd och kritik. Men det fungerar inte att återgå till den gamla hederliga skolan. För att elever, föräldrar och det övriga samhället ska få förståelse för och kan känna sig trygga med skolans utveckling krävs en bättre kommunikation. Arbetsmarknadsläget försämrades i och med SAAB:s konkurs, men det lokala näringslivet hade en god tillväxt och Grästorps kommun hör till de främsta kommunerna i landet vad gäller nystartade företag per 1 000 invånare. Näringslivssamverkan Grästorp (NSG) har haft en god utveckling; företagsklimatet har förbättrats år för år. I och med att kommunen nu satsar på landsbygdsutveckling finns det goda förhoppningar om att de gröna näringarna ska få en accelererad utvecklingstakt. 7
FÖrvALTningsBerÄTTeLse Kommunövergripande mål KF-mål Mått Period Medborgare och kunder är nöjda med nöjd medborgar-index (nmi) 2009 kommunens verksamhet Medborgarpanel Tertial 2 2012 nöjda elever (enkät) 2011/2012 nöjda brukare med särskilt boende (KKiK) 2011 Förbättra barns och ungas uppväxtvillkor i kommunen nöjda brukare med hemtjänst (KKiK) 2012 Antal barnfamiljer med försörjningsstöd Tertial 3 2012 Andel behöriga elever till något nationellt 2011/2012 program på gymnasiet Öka antalet invånare i kommunen Antal invånare Tertial 3 2012 Öka antalet arbetstillfällen och företag i kommunen Antal nya boenden Tertial 3 2012 nöjd region-index (nri) 2009 nyföretagande Halvår 2 2012 nyetableringar Halvår 2 2012 svenskt näringslivs ranking 2012 grästorps kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare nöjd medarbetar-index (nmi) 2010 Önskad sysselsättningsgrad Tertial 3 2012 sjuktal dec 2012 Årets resultat av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå Budgetavvikelse dec 2012 till 0,5 procent Alla verksamheter ska öka sin effektivitet nettokostnad per invånare 2011/2012 Kostnadseffektivitet i grundskolan (kostnad 2012 per betygspoäng) Vissa värden visar senaste mätperiod vilket kan vara annat än helåret 2012. FÖRKLARING TILL DE FÄRGMARKERINGAR OCH SYMBOLER SOM ANVÄNDS I RAPPORTEN godkänt resultat / Målet uppnått Målet delvis uppnått Underkänt resultat / Målet inte uppnått Måttet redovisas inte aktuell tid Trendpil, värde jämfört med förra inrapporterade värde förra året 1.2 Kund/medborgare Medborgare och kunder är nöjda med kommunens verksamhet Analys Den stora kundundersökningen genomförs en gång per mandatperiod och nästa gång är 2013. Det finns alltså bara enskilda kundundersökningar från verksamheterna och enheterna. Det är därför svårt att dra några långtgående slutsatser. Det som är lite alarmerande är att hemtjänstens kunder gått från att vara mycket nöjda till att vara mindre nöjda enligt Öppna jämförelser äldreomsorg. Inom bildningsverksamheten gav elev- och föräldraenkäter ett gott resultat. Det är dock viktigt att vara medveten om att dessa resultat är färskvara och snabbt kan förändras. För övriga verksamheter ligger medborgarundersökningen från 2009 till grund för nyckeltalen. En medborgar panel bildades för att kommunen oftare än vart fjärde år ska få indikationer på hur kommuninvånarna ser på kommunens kvalitet och service. Slutsats Kommunens tjänstemannaledning leder arbetet med en kundbemötandeprocess som ska ge nöjda brukare och medborgare. I arbetet ingår att alla medarbetare ska diskutera och definiera kund bemötandet utifrån begreppen respekt, lyhörd- 8
FÖrvALTningsBerÄTTeLse het, ett professionellt förhållningssätt och ökad tillgänglighet. Arbetet bedrivs intensivt under minst två år för att sedan bli en självklar del av kvalitetsutvecklingsarbetet. 1.3 Verksamhet Förbättra barns och ungas uppväxtvillkor i kommunen Analys För bildningsverksamheten och den sociala verksamheten finns flera nyckeltal. Två stycken har valts ut. Den viktigaste faktorn för ett gott liv med god hälsa är att klara av sina grundläggande studier. Ungdoms arbetslösheten är avsevärt högre bland dem som saknar gymnasieexamen, därför är det förebyggande arbetet och samverkan mellan den sociala verksamheten och skolan av avgörande betydelse. I Öppna jämförelser för 2012 ökade resultaten för Grästorps del, men inte tillräckligt för att uppfylla de högt ställda målen. Andelen elever som blev behöriga till något nationellt program på gymnasiet ökade från 88,4 procent 2011 till 91 procent 2012, vilket är en ökning med en procentenhet. Det samlade meritvärdet ökade från 200,9 till 204. Däremot har andelen elever med godkänt i alla ämnen under flera år sjunkit. Måttet för den sociala verksamheten ändrades från antalet barnavårdsärenden till antalet barnfamiljer med försörjningsstöd. Det stämmer bättre överens med Folkhälsorapport 2012 och begreppet barnfattigdom. I december 2012 fanns endast fem barnfamiljer med försörjningsstöd i kommunen. Slutsats Bildningsverksamheten satsar mycket kraft på att öka elevernas motivation för skolarbetet. Bland annat görs en it-satsning som ska leda till att alla elever har tillgång till en egen dator. En annan satsning i samma anda är det entreprenöriella lärandet som innebär ett förhållningssätt där barn och elever ska lära känna sina styrkor och förmågor, formulera sina framtidsdrömmar och på så vis ta ett större eget ansvar för sin egen utbildning. Det förebyggande arbetet med stöd till barn och föräldrar som finns inom den sociala verksamheten ska fortsätta. Samverkan mellan skola och social verksamhet har haft en väldigt bra utveckling de senaste åren genom det så kallade Team Agera-projektet. Det har redan gett effekter men det är de kommande åren som frukterna av arbetet ska skördas. En utvärdering av insatserna som gjordes före sommaren har legat till grund för ställningstagande för fortsättningen. Frågan om fokusplaner, det vill säga ett gemensamt dokument mellan skola och socialtjänst för planerade insatser på individnivå, ska aktualiseras för en gemensam genomförandeplan. Inom alla verksamheter är barnperspektivet viktigt. Det kan handla om miljö- och byggnämndens arbete som trafiknämnd, städrutiner, underhåll och kost inom den tekniska verksamheten eller ungdomsrådets medverkan i den politiska beslutsprocessen. Öka antalet invånare i kommunen Analys Befolkningsminskningen fortsätter men har planat ut väsentligt. Befolkningen minskade med 35 personer. Orsaken var fortfarande att inflyttningen var lägre än tidigare medan utflyttningen var konstant. Däremot var födelsenettot 2012 sämre än tidigare och uppgick till minus 18 personer. Slutsats Mycket positivt hände i Grästorp under året, som Grästorpsmässan, Augustifestivalen, Leader-projekt, nytt Kulturhus etc. Tyvärr har detta ännu inte gett effekt i befolkningsstatistiken. Problemet beror främst på låg produktion av nya bostäder. För att hålla befolkningstalen på en oförändrad nivå skulle det krävas mellan 15 och 20 nyproducerade lägenheter per år. Mot denna bakgrund är en ökad nyproduktion av bostäder såväl i tätorten som på landsbygden av högsta prioritet. Kommunen måste därför öka insatserna för att marknadsföra lediga tomter (Brännebacka), skapa bättre förutsättningar för landsbygdsutveckling och skapa intresse för fastighetsägare att bygga flerbostadshus. Det här är ett generellt problem för så gott som alla mindre landsortskommuner och Grästorp deltar tillsammans med ett stort antal andra småkommuner i SmåKom för att påverka staten att göra insatser för en mer gynnsam utveckling. 9
FÖrvALTningsBerÄTTeLse Öka antalet arbetstillfällen och företag i kommunen Analys Grästorp befäste sin plats bland de hundra bästa i Svenskt Näringslivs ranking över kommuners näringslivs klimat. Grästorp klättrade åtta platser till plats 79. Nyföretagandet är återigen uppe på höga nivåer och 35 nya företag startade i kommunen 2012. Arbetslös heten ökade i början av året till 12 procent, framförallt på grund av SAAB:s konkurs, men återgick sedan till att ligga på rikssnittet kring 8 procent. Ungdomsarbetslösheten är i likhet med resten av riket alldeles för hög. Slutsats Samverkan inom NSG var framgångsrik och arbetet ska fortsätta att utvecklas. Kommunen är nu med i det så kallade Omställningskontoret tillsammans med 17 andra kommuner. Förhoppningsvis innebär det att även Grästorp kan dra nytta av de medel som staten avsatt till regionen. Kommunen har även fått del av extra medel för satsningar på yrkesutbildning inom komvux. Arbetsmarknadsenheten startade i september ett särskilt program för de ungdomar som står längst från arbetsmarknaden. Målet med detta är att ungdomarna ska vara självförsörjande genom jobb eller studier efter sex månader. 1.4 Personal Grästorps kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare Analys Grästorps kommuns övergripande mål för personal är att vara en attraktiv arbetsgivare. Intentionen är att vara en arbetsgivare som inte har några svårigheter att rekrytera nya medarbetare med rätt kompetens och att behålla de medarbetare som finns i organisationen. Inom vissa kompetensområden är tillgången på arbetskraft inte så stor. Det är därför mycket viktigt att Grästorps kommun kan profilera sig bland övriga arbetsgivare och framstå som en attraktiv arbetsplats. För att mäta hur attraktiv en arbetsgivare är kan man bland annat följa sjuktalen månadsvis. Målet är en sjukfrånvaro på maximalt 4 procent sett till helåret. Under perioden januari till december var den totala sjukfrånvaron 4,6 procent. Det fanns endast en handfull långa sjukfall (över 60 dagar) i kommunen. Måttet låg över målvärdet och utvecklingen följs noga. Önskad sysselsättningsgrad är ett annat sätt att mäta hur attraktiv en arbetsgivare är. Det finns ett beslut i kommunfullmäktige att verka för att erbjuda heltidsanställningar. Ofrivilliga deltids anställningar fanns i alla verksamheter i kommunen. Inför varje rekrytering ser chefer över om det går att erbjuda högre sysselsättningsgrad till medarbetare istället för att rekrytera en ersättare. Tyvärr är det inte möjligt att göra det vid alla rekryteringar eftersom kommunen bedriver en personalintensiv verksamhet och i vissa fall måste det vara bemannat med ett visst antal personer. I social verksamhet erbjuds medarbetare tillfälliga utökade sysselsättningsgrader. Medarbetare får då önskad sysselsättningsgrad temporärt, vilket är bra även om det inte är permanent. I social verksamhet pågår även ett utredningsarbete som undersöker förutsättningarna för ett årsarbetstidsavtal. Med årsarbetstid erbjuds alla medarbetare önskad sysselsättningsgrad och ett syfte är att medarbetarna ska kunna täcka upp behovet av personal vid planerad och oplanerad frånvaro. Under första tertialet pågick ett kommunövergripande partsgemensamt arbete för att revidera samverkansavtalet. Det nya avtalet innebär bland annat förtydligande av de olika samverkansnivåernas ansvar. Parterna enades om innehållet. Avtalet syftar till att öka medarbetarnas delaktighet i beslutsprocessen och lyfta fram arbetsmiljöfrågorna. Under hösten implementerades avtalet på alla nivåer i verksamheterna. Under andra tertialet införde samtliga verksamheter lönerapporteringssystemet Besched. Alla medarbetare, med några få undantag, utbildades i rapportering och avvikelsehantering i Besched. Det stora flertalet löner hanteras via Besched istället för pappersrapporter. I slutet av 2012 överfördes den sista delen från lönekontoret i Grästorp till löneenheten i Skövde kommun. Numera sker all lönehantering i Skövde, vilket innebär att alla underlag skickas dit och frågor från medarbetare och externa parter besvaras av löneadministratörer i Skövde. 10
FÖrvALTningsBerÄTTeLse Slutsats Medarbetarenkäten görs vart tredje år och mäter bland annat attityder. Resultatet visar om arbetsgivaren har lyckats att göra fler medarbetare till ambassadörer för Grästorps kommun. Hur medarbetare pratar om sin arbetsgivare med familj, vänner och bekanta är bland det viktigaste för att se hur attraktiv arbetsgivaren är. Om Grästorps kommuns medarbetare pratar positivt om sin arbetsplats så skapar det fler ambassadörer för kommunen. Möjligheten att erbjuda önskad sysselsättningsgrad är ett stort steg mot att vara en attraktiv arbetsgivare. Inom många enheter erbjuds utökad sysselsättningsgrad, om än bara temporärt. Ett årsarbetstidsavtal inom social verksamhet är under framtagande. Det kommer att innebära stora fördelar för medarbetarnas möjlighet att få önskad sysselsättningsgrad. Andra aktiviteter under året för att nå målet att vara en attraktiv arbetsgivare var att arbeta med ledarskap, bra bemötande och att förbättra rutiner för löne- och medarbetarsamtal. 1.5 Ekonomi Årets resultat av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till 0,5 procent Analys Totalt redovisade kommunen ett positivt resultat på 1,5 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Det uppfyllde med bred marginal målet på 0,5 procent. Det var dock inte den löpande verksamheten som bidrog till ett positivt resultat, utan det kunde uppnås tack vare extra intäkter i form av återbetalda premier från AFA Försäkringar och en positiv skatte avräkning, till stor del engångseffekter. Verksamheterna redovisade ett totalt underskott på 5,1 mkr. Endast tre gånger sedan år 2000 har verksamheterna redovisat ett sammantaget positivt resultat, nämligen 2011, 2007 och 2005. Senast en så stor budgetavvikelse som 2012 redovisades i den löpande verksamheten var 2003. En bidragande orsak till den stora budgetavvikelsen är att budgeten minskades kraftigt till 2012 då de finansiella förutsättningarna försämrades, bland annat med anledning av ett minskat invånarantal. Vidare ökade kostnaderna på grund av ökade behov, bland annat inom hemtjänsten. Bildningsverksamheten redovisade ett överskott på 2,8 mkr och social verksamhet redovisade ett underskott med 4,1 mkr. Detta är de två största verksamheterna. Teknisk verksamhet redovisade ett underskott med 3,9 mkr som till stor del bestod av minskade hyresintäkter med anledning av försäljning av ett äldreboende. Den minskade kostnaden genom försäljningen balanserade inte intäktsbortfallet. Vidare belastades verksamheten av kostnader för åtgärder som direkt kan kopplas till mögelsanering av Centralskolans lokaler. Att teknisk verksamhet haft underskott i mer än 10 år i rad visar att den tilldelade budgeten inte tål några oförutsedda händelser som snörika vintrar, många vattenläckor eller maskinhaverier. Det är viktigt att det finns avsatta medel för ett planerat underhåll som leder till mindre akuta insatser och därmed kostsamma underhålls- och reparationsåtgärder. Slutsats Det är mycket positivt att kommunen redovisade ett bra resultat för 2012 och uppnår det finansiella målet med god marginal. Det är dock viktigt att komma ihåg att resultatet påverkades av stora engångsposter. Den löpande verksamheten, totalt sett, redovisade fortfarande stor obalans mot den budgetvolym som kommunfullmäktige beslutat om för året. Det är nödvändigt att anpassa de löpande kostnaderna efter de förutsättningar som finns för att finansiera verksamheten. Att år efter år vara beroende av tillfälliga intäkter eller positiva skatteavräkningar för att nå ett positivt resultat är ingen hållbar strategi för kommunens ekonomi. Behovet att anpassa kostnaderna genom prioriteringar av verksamhet och investeringar blir därför allt nödvändigare för att komma tillrätta med de strukturella obalanser som finns i budgeten. Alla verksamheter ska öka sin effektivitet Analys I den kommunala verksamheten ska effektiviteten mätas med utgångspunkt att högsta möjliga värde skapas för de ekonomiska medel som satts in i verksamheterna. De nyckeltal som används i mätningen är hämtade från bland annat Vad kostar verksamheten i din kommun (VKV). Där finns möjlighet att mäta och jämföra med andra kommuner men 11
FÖrvALTningsBerÄTTeLse också att avläsa trender i utvecklingen mellan åren i olika verksamheter inom den egna kommunen. Ett utvecklingsarbete pågår för att hitta former för att mäta effektiviteten på enhetsnivå. Slutsats Inom många enheter pågick effektiviseringsarbete med hjälp av den så kallade lean-metoden som bygger på att identifiera slöserier och använda den tid man vunnit till värdeskapande aktiviteter. En utvärdering av genomförda lean-aktiviteter presenteras 2013. Kostnaderna för hemtjänsten analyserades med konsultstöd. Ett arbete för att effektivisera både planering och genomförande av beslutade insatser startade och fortsätter under 2013. 2 Verksamhet och viktiga händelser I april genomfördes för första gången en företagarmässa i ishallen. Det blev en formidabel succé med över fem tusen besökare. Nossan ljusfestival som genomfördes för femte gången lockade över tjugo tusen besökare. Ljusfestivalen har utan tvekan blivit det största besöksmålet i kommunen. Den höga investeringstakten fortsatte och totalt investerade kommunen 42,2 mkr. I september invigdes det nya Kulturhuset som innehåller bibliotek, lärcenter för vuxenstudier och aktivitetslokaler. Det råder ingen tvekan om att såväl själva huset som torgmiljön inneburit ett riktigt lyft för kommunen. Det är stort intresse för den verksamhet som bedrivs i huset. Förskolan Ambjörnsgården genomgick en om- och tillbyggnad. Lokalen ska även rymma de barn som finns i Smultronställets lokaler när den är färdig i början av 2013. Förskolan är byggd för Reggio Emiliapedagogik som syftar till att ta vara på och utveckla barns kreativitet. Den kooperativa hyresrättsföreningen, RKHF Trygga Hem i Grästorp, som köpt Vistegården av kommunen genomförde ett omfattande ombyggnadsarbete för 72 mkr. Anläggningen ger Grästorp ett av Sveriges bästa och modernaste demensboenden där varje detalj är genomtänkt och anpassad efter verksamhetens behov. Samverkan med en kooperativ hyresrättsförening gör att kommunen med fortsatt kontroll och inflytande kan skapa boenden som uppfyller höga krav utan att belasta sin investeringsbudget och utan ökade driftkostnader. Verksamheten fick minskade budgetramar för 2012 och behövde därför lägga mycket kraft på att anpassa organisationen utifrån dessa förutsättningar. Det finns en hög kostnadsmedvetenhet i den kommunala organisationen, men med kreativa lösningar kunde utvecklings- och förbättringsarbetet fortsätta. 3 Framtiden Alla verksamheter står inför stora utmaningar. Skolan ska enligt visionen ligga i framkant och ligga i topp i alla nationella mätningar. Just nu är det inte så, men den inriktning som verksamhetsledningen bestämt sig för kommer att leda till målet. Det stora förändringsarbetet inom kommunens äldreomsorg fortsätter och ska leda till högre kvalitet till en lägre kostnad. För den tekniska verksamheten behövs mer rimliga ekonomiska möjligheter för att sköta underhållet av gator, parker, va-anläggningar och fastigheter om kommunen ska nå målet om en bra boendemiljö. För den allmänna kommunadministrationen är utmaningen att ta vara på de tekniska möjligheter som finns för att effektivisera administrationen. Alla verksamheter står alltså inför stora utmaningar som kräver uthållighet och målmedvetna prioriteringar. Förändringar leder alltid till oro och i vissa fall till motstånd. Det är därför viktigt att de är väl förankrade såväl i verksamheten som bland de förtroendevalda. I och med verksamhetsåret 2012 har kommunen utvecklat sin styrmodell som innebär att kommunfullmäktige styr verksamheten med mål inom fyra perspektiv kund/medborgare, verksamhet, personal och ekonomi. För alla mål finns nyckeltal som ofta är jämförbara med andra kommuner. Det innebär att kommunfullmäktige kan följa verksamhetens utveckling bättre i fortsättningen. Modellen ska fortsätta att utvecklas och målet är att i framtiden kunna konkurrera om titeln årets kvalitetskommun. Planerna för framtiden handlar mycket om hur Grästorp ska kunna skapa en effektiv organisation för att klara de uppgifter kommunen har. En liten kommun måste alltid välja vad den ska klara själv och inom vilka områden den ska samverka med andra. Genom en sådan strategi och kvalitetsutveckling i verksamheterna kan man också dra nytta av de fördelar som en liten kommun har, med korta beslutsvägar och goda möjligheter att kom- 12
FÖrvALTningsBerÄTTeLse municera visioner och mål till alla anställda. Det är grunden i alla framgångsrika organisationer, särskilt i en verksamhet som kommunens. Det är mötet mellan lärare och elev, mellan undersköterska och boende i äldreomsorgen med mera som avgör vilken kvalitet kommunen kan uppnå till en rimlig kostnad. Att jobba med bemötande och värdskap innebär inga stora kostnader men ger kunderna ett avsevärt ökat mervärde. 4 Ekonomisk sammanfattning Årets resultat blev ett överskott på 2,4 mkr mot budget och ett totalt resultat på +4,1 mkr. Genom det positiva resultatet uppfyllde kommunen kommunallagens krav på ekonomisk balans. För att uppnå god ekonomisk hushållning räcker det inte att ha en ekonomi i balans. I Grästorp krävs ett resultat på närmare +5,5 mkr för att uppnå god ekonomisk hushållning, vilket alltså inte uppnådes av kommunen år 2012. Resultatet var sämre än 2011. Ekonomin har sedan mitten på 1990-talet långsamt förbättrats från ett mycket svagt utgångsläge. År 2000, 2001 och 2002 hade kommunen balans i ekonomin enligt definitionen i kommunallagen, men inte 2003 och 2004. Med resultaten från 2005 och framåt har kommunen åter balans i ekonomin. Budgetavvikelserna i den löpande verksamheten, som nämnder och utskott ansvarar för och som framgår av driftredovisningen, varierar mellan +2,8 mkr och 4,1 mkr. Totalt redovisade den löpande verksamheten ett underskott på 5,1 mkr mot budget och en nettokostnad på 268,9 mkr. Budgetavvikelsen uppgick därmed till cirka 1,9 procent. År 2011 redovisade verksamheterna ett sammanlagt överskott på 2,1 mkr mot budget. Finansförvaltningen redovisade en positiv avvikelse. Överskottet beror främst på att AFA Försäkring återbetalat premier för åren 2007 och 2008 med sammanlagt 5,6 mkr. Av dessa medel användes 3,2 mkr till en partiell inlösen av pensioner i ansvarsförbindelsen. Även kostnaden för arbetsgivaravgifter och försäkringar blev lägre än budget. Tack vare ökade skatteintäkter förstärktes också det totala resultatet för kommunen. Den viktigaste uppgiften fram över är att stärka kostnadskontrollen för att även i fortsättningen få positiva resultat för kommunen. Genom god kostnadskontroll och budgetdisciplin kan Grästorp ha en stabil ekonomi och långsiktigt klara en nivå som uppfyller kraven för god ekonomisk hushållning. Investeringsvolymen var 42,2 mkr netto, vilket är en väldigt hög nivå historiskt sett. 2011 var investeringsvolymen 25,1 mkr. Finansnettot, det vill säga skillnaden mellan kostnads- och intäktsränta, var sämre än 2011 och belastade kommunens resultat med cirka 2,0 mkr. Kommunen behöver göra en noggrann prioritering av olika investeringsbehov för att hålla investeringarna på en nivå som kan finansieras långsiktigt utan alltför stora påfrestningar på ekonomin. En ökad upplåning för att finansiera höga investeringsnivåer ökar det negativa finansnettot. Nettokostnadsutvecklingen ökade jämfört med 2011. Den procentuella förändringen var också högre än förändringen av skatte- och bidragsintäkterna som minskade med 0,5 procent jämfört med 2011. För att klara de finansiella målen, och en god ekonomisk hushållning, måste verksamhetens nettokostnader stabiliseras på en nivå som är anpassad till de ekonomiska förutsättningarna. Kommunens negativa finansnetto behöver förbättras för att inte räntekostnaderna ska tränga undan utrymmet för att bedriva verksamhet, så som det har varit de senaste åren. Pengar som då frigörs kan kommunen använda till att stärka sin ekonomi, vilket ökar möjligheterna att bedriva verksamhet. Återhållsamhet och noga prioriterade investeringar minskar behovet att lånefinansiera planerade investeringar. 5 Omvärldsanalys 5.1 Samhällsekonomin De ekonomiska förutsättningarna för Sveriges kommuner även för Grästorp påverkas av den ekonomiska utvecklingen både inom landet och i omvärlden. Kommunernas ekonomiska utrymme är direkt beroende av skattebasen, som i sin tur påverkas av sysselsättningen och summan av antalet arbetade timmar. Efterspelet av finanskrisen har i många länder medfört en dramatisk ökning av skuldsättningen, både den offentliga och privata. Trots otaliga krismöten och olika åtgärder i euroområdet för att återställa förtroendet för skuldsatta länder syns inget slut på krisen. Situationen innebar att tillväxten också stannade av i länder som hade ordning i 13
FÖrvALTningsBerÄTTeLse sina finanser. Sverige har stått starkt mot den härjande skuldkrisen i Europa men under 2012 märktes en avmattning även i den svenska ekonomin. Att den svenska ekonomin bromsade är ett tydligt tecken på vårt starka utlandsberoende. Trots det växte den svenska ekonomin något jämfört med 2011. Att ekonomin vuxit i måttlig takt har gett en relativt stabil sysselsättning även om arbetslösheten kommer att stiga som en följd av alla varsel som ligger på arbetsmarknaden. Bedömningen är att 2013 blir betydligt svagare och en viss återhämtning sker tidigast mot slutet av året. Det finns en förmodan att svensk ekonomi ändå kan klara sig relativt bra, trots en skakig omvärld, på grund av att de offentliga finanserna är i ordning. Tillväxten förblir svag en bra bit in på nästa år, men mot slutet av 2013 kan arbetslösheten börja pressas tillbaka. Det bidrar till att det reala skatteunderlaget ändå växer, om än måttligt, under perioden och nivån i skatteunderlaget klarar sig trots allt relativt bra. Bedömningen är att arbetslösheten stiger i början av nästa år och att antalet arbetade timmar fortsätter att minska något. Sammantaget innebär det att antalet arbetade timmar, sett över helåren 2011 till 2013, förändras ganska lite. Skatteunderlaget förväntas dock växa under 2013 trots en stillastående arbetsmarknad. Det är framförallt pensionsinkomsterna som ökar. Skatteunderlagets utveckling gynnas även av att löneökningarna förväntas bli något högre än föregående år. Slutligen kan konstateras att en förutsättning för en ekonomisk återhämtning i Europa och globalt är att den ekonomiska oron skingras och förtroendet återskapas för de finansiella marknaderna. 5.2 Grästorps kommuns ekonomi Ekonomin i Grästorps kommun har varit stark från 2005 och framåt. Sedan balanskravet infördes år 2000 har kommunen redovisat positiva resultat alla år utom 2003 och 2004. Resultatet för 2012 blev +4,1 mkr trots att redovisningen innehåller engångsposter som minskade resultatet. Den löpande verksamheten redovisade ett underskott på 5,1 mkr medan resultatet på verksamhetsnivå 2011 var ett överskott på 2,1 mkr, en försämring på totalt 7,2 mkr. Totalt sett innebar 2012 ett sämre resultat på alla nivåer jämfört med 2011. Utvecklingen av skatteunderlaget har en betydande inverkan på kommunens ekonomi. Skatteintäkterna 2012 var cirka 1,9 mkr högre än budgeterat. 2011 var skatteintäkterna 4,1 mkr högre än budgeterat och 2010 3,4 mkr högre än budgeterat. Att de positiva skatteavräkningarna starkt bidrog till positiva resultat för kommunen under de senaste åren är tydligt. En viktig del i den kommunala ekonomin är invånarantalet och hur det förändras. Grästorps kommun ökade sitt invånarantal med totalt 95 personer 2006 2009 efter att befolkningen minskat tio år i rad. En kraftig förändring skedde 2010 då kommunen minskade med 81 personer och trenden fortsatte även 2011 då befolkningen minskade med 102 personer. Totalt innebar det en minskning med 183 personer på två år, vilket medförde stora minskningar av skatte- och bidragsintäkter. En analys av förändringen under dessa år visar att det främst är inflyttningen till kommunen som minskat. År 2012 fortsatte invånarantalet att minska men planade ut. Totalt uppgick förändringen till minus 35 personer. Det budgeterade resultatet 2013 är endast +2,7 mkr. Inför kommande år är förutsättningarna för den kommunala planeringen osäkra. Därför är det viktigt att skapa en finansiell reserv i budgeten. Det är också nödvändigt att kommunen fortsätter effektivisera, förändra organisationsmönster, samverka med andra aktörer med mera för att möta osäkerheten. För 2014 kommer regelverket för inkomst- och kostnadsutjämningen att ändras. I de beräkningar som finns att tillgå gynnas Grästorps kommun av förändringarna. Hur stor förändringen blir är för tidigt att bedöma men ger kommunen bättre ekonomiska förutsättningar i sin planering för kommande år. 6 Ekonomiskt resultat Årets resultat blev +4,1 mkr, vilket motsvarade +721 kronor per invånare. Resultatet överträffade budgeten med 2,4 mkr. Mellan 1993 och 1999 redovisade kommunen negativa resultat på sammantaget 52,8 mkr. Åren 2000 2002 var resultatet totalt +9,8 mkr, medan resultaten åren 2003 2004 åter var negativa och gav ett sammanlagt underskott på 14
FÖrvALTningsBerÄTTeLse 12 mkr. Från och med 2005 uppgick de sammanlagda resultaten i kommunen till +52,0 mkr. Sedan balanskravet infördes har kommunen redovisat ett ackumulerat resultat på +49,8 mkr. 6.1 Balanskravet Från budgetåret 2000 kräver lagen att kommunens budget ska vara balanserad, det vill säga att intäkterna måste vara större än kostnaderna. Kommunens resultat sedan 2000, efter balanskravsutredning, redovisas i tabellen. BALANSKRAVSUTREDNING (mkr) År Resultat enligt resultaträkning Justering Resultat efter balanskravsutredning 2000 +6,2 2,6 3,6 2001 +3,2 1,3 1,9 2002 +0,4 0,1 0,3 2003 7,2 +1,4 5,8 2004 4,8 +1,5 3,3 2005 +10,9 0,0 10,9 2006 +9,1 0,1 9,0 2007 +5,9 +0,3 6,2 2008 +5,9 0,6 5,3 2009 +6,2 0,0 6,2 2010 +2,8 +3,6 6,4 2011 +7,4 0,0 7,4 2012 +4,1 0,0 4,1 Justering av resultatet enligt resultaträkningen består av vinst eller förlust vid fastighetsförsäljning samt kostnader för omstrukturering inom kommunens fastighetsbestånd. Av balanskravsutredningen framgår att kommunen klarade balanskravet 2000 2002 och 2005 2012, men inte 2003 och 2004. Enligt kommunallagens kapitel 8, 5, ska kommunen, om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, reglera det negativa resultatet och återställa det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen under de närmast följande tre åren. Kommunen ska besluta om att göra en sådan reglering i budgeten senast det andra året efter det år då det negativa resultatet uppkom. Kommunfullmäktige kan besluta att låta bli att göra en sådan reglering om det finns synnerliga skäl att inte återställa resultatet. Den kommunala redovisningslagen, 4:4, anger i sin tur att om fullmäktige beslutar att inte göra en reglering av ett negativt resultat, ska kommunen i förvaltningsberättelsen för det året skriva att man beslutat att inte reglera underskottet, ange sina skäl till beslutet och även beskriva när och på vilket sätt man istället tänker återställa det negativa resultatet. Genom resultatet 2005, efter genomförd balanskravsutredning, återställde kommunen det egna kapitalet i sin helhet efter 2003 och 2004 års underskott. Kommunen uppfyllde därmed kommunallagens krav och är fortfarande i fas med kraven på en ekonomi i balans även efter 2012. 6.2 Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader visar hur mycket kommunens verksamheter kostade under året. Här ingår även vissa kostnader i finansförvaltningen inklusive avskrivningar, det vill säga hur mycket skatte intäkter och bidrag som behöver skjutas till för att finansiera den löpande verksamheten. Nettokostnaderna var 261,6 mkr år 2012, vilket var en ökning med 0,6 procent från 2011. För att klara en ekonomi i balans är det viktigt att verksamhetens kostnader är anpassade till kommunens ekonomiska förutsättningar. Verksamhetens förmåga att hålla budget är avgörande. För att kunna jämföra olika år måste nettokostnadernas utveckling ses i förhållande till både skatte intäkterna och statsbidraget. Skatte- och bidragsintäkterna minskade med 0,5 procentenheter och uppgick till 267,9 mkr i bokslutet. Minskningen av intäkterna, räknat i procent, var alltså nästan lika stor som den procentuella ökningen av kostnaderna en skillnad på 1,1 procentenheter mellan förändringen av intäkts- och kostnadsnivån. Skatteintäkter och statsbidrag blev 2,1 mkr högre än budgeterat. 2011 var motsvarande avvikelse +2,7 mkr och 2010 +3,4 mkr. Av redovisningen framgår att nettokostnadsökningen de senaste fem åren var större än ökningen av skatte- och bidragsintäkter vid två tillfällen, 2010 och 2012, medan förändringen var lika stor 2008 och 2009. 2011 ökade intäkterna mer än kostnaderna. Kostnads- och intäktsförändringen 2012 signalerar en negativ utveckling av kommunens ekonomi. Det är viktigt att nettokostnaderna inte ökar mer än skatte- och bidragsintäkterna för att kommunen ska 15
FÖrvALTningsBerÄTTeLse kunna skattefinansiera sina investeringar och resultatutvecklingen inte ska försämras. Utvecklingen 2008 och 2009 stabiliserade förutsättningarna för en ekonomi i balans och ökningen 2011 gav en positiv inverkan på ekonomin. 2012 var situationen den omvända, vilket gav direkt effekt på resultatet och minskar förutsättningarna att finansiera kommunens investeringar med skatteintäkter. UTVECKLINGEN AV NETTOKOSTNADER OCH SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG (procent) 8 6 4 2 0 2 2008 2009 2010 Nettokostnad 2011 Skatt/bidrag 2012 6.3 Resultat före extraordinära poster Resultatet visar hur mycket årets verksamhet inklusive finansförvaltningen kan bidra med till investeringar och/eller påverka rörelsekapitalet. Resultatet 2012, +4,1 mkr, var sämre än 2011, vilket bland annat beror på en engångskostnad avseende en partiell inlösen av pensionskostnader med 3,1 mkr inklusive löneskatt. Finansnettot, som påverkar resultatnivån, är skillnaden mellan ränteintäkterna och räntekostnaderna för kommunens lån inklusive räntekostnaden på avsättningen till pensioner. Finansnettot 2012 var cirka 2,0 mkr i kostnader, vilket betyder att kommunens räntekostnader var högre än ränteintäkterna. Finansnettot var därmed sämre 2012 än både 2011 och 2010. De senaste årens negativa utveckling av finansnettot försämrar kommunens totala ekonomi, eftersom räntekostnaderna tar utrymme i anspråk som annars skulle kunna användas till kommunens verksamhet. FINANSNETTO (mkr) 6 4 2 0 2 4 6 6.4 Årets resultat Ett mått på resultatutvecklingen är hur stor andel resultatet utgör i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag. Miniminivån, en ekonomi i balans, är långt ifrån tillräcklig för att man ska anse att kommunen har långsiktigt stabila ekonomiska förutsättningar. I ett längre perspektiv kan kommunen därför inte nöja sig med att nå ett resultat lika med noll eller strax över noll. Kommunen måste ha ett ekonomiskt överskott för att ha handlingsutrymme och kunna hantera svängningar i skatte- och statsbidragsintäkterna eller andra oförutsedda händelser. Resultatet 2012 var 1,5 procent av skatte- och bidragsintäkterna. Därmed klarade kommunen resultatmålet som endast uppgick till 0,5 procent för 2012. Däremot uppnår kommunen inte god ekonomisk hushållning då det riktvärdet ligger på 2,0 procent. ÅRETS RESULTAT AV SKATT OCH STATSBIDRAG (procent) 3 2 1 0 2008 Resultat Resultat mål 2008 2009 2009 2010 2010 2011 2012 2011 2012 16
FÖrvALTningsBerÄTTeLse 7 Eget kapital Förändringen av det egna kapitalet i balansräkningen var +4,1 mkr, samma som årets resultat. Det egna kapitalet uppgick till 120,0 mkr i bokslutet. Den del av pensionsåtagandet som är intjänad före 1998 redovisas i sin helhet som en ansvarsförbindelse enligt den så kallade blandmodellen. Totalt uppgick ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelserna till 117,7 mkr, inklusive ränta. Totalt, med löneskatten inräknad, uppgick pensionsåtagandet till 146,3 mkr. Kommunens framtida utrymme för konsumtion begränsas av tidigare pensionsåtaganden. Det är viktigt att kommunen skapar utrymme för dessa kostnader under lång tid framöver. På skuldsidan i balansräkningen redovisas bara de pensions - för pliktelser som intjänats från och med 1998 och som gäller det tidigare pensionsavtalet PA-KL. För övriga pensionsåtaganden har kommunen valt en försäkringslösning som regleras via premieinbetalning. PENSIONSFÖRPLIKTELSERNA I SIN HELHET (mkr) 2012 2011 2010 Avsatt för pension inklusive löneskatt 4,2 4,3 1,8 - Pensionsförpliktelser inklusive löneskatt som redovisas som ansvarsförbindelse 146,3 147,7 136,0 summa pensionsförpliktelser (återlån) 150,5 152,0 137,8 UTVECKLING AV EGET KAPITAL (mkr) 125 100 75 50 25 0 8 Rörelsekapital De likvida medlen minskade med 7,8 mkr och var vid årsskiftet 17,0 mkr. Förändringar i kortfristiga skulder och fordringar påverkade också kommunens rörelsekapital. De kortfristiga fordringarna ökade med 1,2 mkr och var vid årets slut totalt 24,3 mkr. De kortfristiga skulderna minskade med 1,4 mkr till 63,9 mkr vid årsskiftet. Rörelsekapitalet var totalt 22,0 mkr, vilket innebär att kommunens kortfristiga skulder (63,9 mkr) var betydligt större än omsättningstillgångarna (41,9 mkr). LIKVIDA MEDEL (mkr) 25 20 15 2008 2009 2010 2011 2012 10 5 FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL (mkr) 8 0 2008 2009 2010 2011 2012 6 4 2 0 2008 2009 2010 2011 2012 9 Soliditet Soliditet är ett mått på den finansiella styrkan. En sjunkande soliditet är ett tecken på en ekonomi i obalans. Inom den privata sektorn är soliditetsbegreppet viktigt för att mäta den ekonomiska styrkan i ett företag. Inom den offentliga sektorn har inte soliditetsmåttet samma tyngd, bland annat på grund av beskattningsrätten. Soliditeten 2012 var 48,6 procent, 3,2 procentenheter sämre än 2011 och 4,4 procentenheter sämre än 2010. Utvecklingen visar tydligt en ökad skuld- 17
FÖrvALTningsBerÄTTeLse sättning i kommunen. Ett annat och tydligare sätt att redovisa soliditeten är att räkna in det totala pensionsåtagandet, alltså även de pensionsförpliktelser i ansvarsförbindelsen som intjänats före 1998. Med det sättet att räkna hade kommunen en negativ soliditet, 10,6 procent. Det är en följd av att pensionsförpliktelsen i ansvarsförbindelsen (146,3 mkr) var betydligt större än det egna kapitalet (120,0 mkr) i balansräkningen. Hela ansvarsförbindelsen minskade med 1,5 mkr mellan 2011 och 2012, vilket till stor del beror på en partiell inlösen av pensionsåtagandet med 3,1 mkr, inklusive löneskatt. Inbetalningen finansierades med återbetalda premier från AFA Försäkring. Utbetalningar av pensionsmedel från ansvarsförbindelsen innebar också en minskning med 6,6 mkr. Motsatt effekt, ökning av ansvarsförbindelsen, får den finansiella posten som värdesäkrar åtagandet. Den förändringen uppgick till 7,3 mkr inklusive löneskatt. Diagrammet visar utvecklingen av soliditeten, dels exklusive pensionsförpliktelser i ansvarsförbindelsen (den övre, rosa kurvan), dels inklusive ansvarsförbindelsen (den nedre, grå kurvan). SOLIDITET (procent) 60 50 40 30 20 10 0 10 20 30 2008 Exkl. ansvarsförbindelse Inkl. ansvarsförbindelse 2009 2010 2011 2012 och tillbyggnaden av Ambjörnsgårdens förskola. Resterande belopp som redovisas som nya lån i finansierings analysen avser konvertering av befintligt lån. Någon ytterligare upplåning är inte budgeterad under 2013. Enligt balansräkningen hade kommunen långfristiga skulder på 58,8 mkr vid årsskiftet. Den faktiska låneskulden till kommunens långivare var 62,5 mkr. Grästorps kommun har inga utlandslån. 68,4 procent av den totala låneskulden har bunden ränta, medan resterande 31,6 procent löper med rörlig ränta. Att ha delar av den totala låneskulden med rörlig ränta innebär att kommunen är känslig för ränteförändringar och därmed utsatt för en viss ränterisk. År 2007 räntesäkrade kommunen delar av låneskulden med rörlig ränta genom ett räntederivat. Vid årsskiftet 2012 var 5 mkr fortfarande räntesäkrade till oktober 2014. Totalt är krediterna fördelade på Kommuninvest AB 42,7 mkr, Nordea Hypotek 5,9 mkr och Åse och Viste Härads Sparbank 13,9 mkr. Krediter med bunden ränta finns hos Kommuninvest AB, 42,7 mkr varav 9,7 mkr förfaller i juni 2013, 13,9 mkr i maj 2014, 3,0 mkr i augusti 2015 och 16,1 mkr i maj 2017. LÅNESKULD (mkr) 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 10 Låneskuld Av finansieringsanalysen framgår att kommunen 2012 amorterade låneskulden med 9,1 mkr. Summan består av en amortering enligt löpande kredit avtal (2,7 mkr), inlösen av lån efter beslut i kommun styrelsen (2,5 mkr), konvertering av befintligt lån (3,4 mkr) och skillnaden (0,5 mkr) mellan 2012 års budgeterade amortering, som återförts från kortfristiga skulder, och avsättningen av 2013 års planerade amorteringar till kortfristiga skulder. Kommunen lånade totalt 26,5 mkr för att finansiera nybyggnationen av Kulturhuset och om- 18
Sammanställd redovisning Redovisningen ger en samlad bild av det totala ekonomiska åtagandet för kommunen och dess bolag oavsett verksamhetsform. I den sammanställda redovisningen ingår Grästorps kommun och Grästorps Fjärrvärme AB, GFAB. Sammanställningen baseras på kommunens och bolagets resultat- och balansräkningar. Alla interna mellanhavanden mellan enheterna i koncernen är eliminerade. Kommunens redovisningsprinciper har varit vägledande när redovisningen upprättades. I aktiebolag anses kommunen ha ett bestämmande eller väsentligt inflytande om kommunen har en röstandel på minst 20 procent. Kommunens andel i Grästorps Fjärrvärme är 40,2 procent. Grästorps kommun är även delägare i andra verksamheter, men kommunens andel i dessa verksamheter är mindre än 4,5 procent, vilket gör att kommunens ekonomiska åtagande är försumbart och därför ingår inte dessa verksamheter i den sammanställda redovisningen. Grästorps Fjärrvärme AB Grästorps Fjärrvärme AB startade 1999 med produktion och försäljning av fjärrvärme till det befintliga kulvertnätet i Grästorps tätort. Bolaget var tidigare helägt av Grästorps kommun. Den andra delägaren i bolaget är Lantmännen Agrovärme AB med en ägarandel på 59,8 procent. Bolaget producerar och säljer färdig värme, huvudsakligen baserad på biobränsle, via fjärrvärmekulvert till fastigheter i Grästorps tätort. Panncentralen i Grästorp är integrerad med kulvertnätet. Bolagets verksamhet är anmälningspliktig enligt miljöbalken. Den anmälningspliktiga produktionen står för 99 procent av bolagets nettoomsättning. Bolaget har utarbetat kontrollprogram för att besikta utsläpp och ta hand om restprodukter. Bolaget planerar att bygga ut kulvertnätet ytterligare och prioriterar att ansluta nya kunder kring det befintliga kulvert nätet. Kommunens borgensåtagande för bolaget uppgick vid årets slut till totalt 1,3 mkr. 19
SAMMANSTÄLLD RESULTATRÄKNING 2012 (tkr) Kommunen Koncernen Koncernen 2012 2012 2011 2010 verksamhetens intäkter 71 623 74 237 67 637 65 786 verksamhetens kostnader 321 251 322 248 313 508 315 421 Avskrivningar 12 014 13 347 13 975 12 416 Verksamhetens nettokostnader 261 641 261 358 259 846 262 052 skatteintäkter 207 511 207 511 206 129 200 326 generella statsbidrag 60 239 60 239 62 973 66 211 Finansiella intäkter 466 466 596 176 Finansiella kostnader 2 509 2 653 2 412 1 595 Resultat före extraordinära poster 4 065 4 205 7 440 3 067 Årets resultat 4 065 4 205 7 440 3 067 SAMMANSTÄLLD BALANSRÄKNING 2012 (tkr) Kommunen Koncernen Koncernen 2012 2012 2011 2010 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 205 127 206 223 176 452 172 100 Materiella anläggningstillgångar 198 946 202 730 172 559 168 207 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 189 860 193 644 166 679 162 951 Maskiner och inventarier 9 086 9 086 5 880 5 256 Finansiella anläggningstillgångar 6 181 3 493 3 893 3 893 Aktier och andelar 6 181 3 493 3 893 3 893 Omsättningstillgångar 41 918 44 031 50 889 36 669 Förråd 619 735 844 881 Fordringar 24 263 25 052 23 783 17 588 Kassa och bank 17 036 18 244 26 261 18 199 SUMMA TILLGÅNGAR 247 045 250 253 227 340 208 768 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 120 021 120 432 116 228 108 787 därav årets resultat 4 065 4 205 7 440 3 067 Avsättningar 4 250 4 250 4 313 1 763 Pensioner och liknande förpliktelser 4 250 4 250 4 313 1 763 Skulder 122 774 125 570 106 799 98 218 Långfristiga skulder 58 837 61 096 40 739 29 406 Kortfristiga skulder 63 937 64 474 66 060 68 811 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 247 045 250 253 227 340 208 768 20