Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson



Relevanta dokument
1

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson. Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för husdjurens utfodring och vård

Emissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Växthusgaser i Sverige

Metanproduktion från djur. Maria Åkerlind, Jan Bertilssons material

Datainsamling för djurgård

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Effekt av andel grovfoder och individens vommikrobiota på mjölk- och metanproduktion

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Jordbrukets klimatpåverkan

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Introduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Metan från djurens fodersmältning. Rebecca Danielsson

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Jordbruk, biogas och klimat

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Rörsvingel Vad vet vi om den?

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Konivå uppstallning, handtering och miljö. Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland. Valio Oy Alkutuotanto 1

Metan från kornas fodersmältning. Rebecca Danielsson

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mjölkkon & biologisk mångfald

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Passiv gödselseparering

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet

Netto noll klimatavtryck genom minskat fotavtryck och ökat handavtryck vår färdplan. 18 March 2019

Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Först några siffror som sätter kött i ett sammanhang:

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

AkoFeed Vegetabiliska oljor & fetter för lantbruksdjur. The Co-Development Company

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

Miljösmart utfodring av mjölkkor

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Metanproduktion hos mjölkkor utfodrade med hög andel grovfoder

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST

Gården i ett livscykelperspektiv

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet

Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Jordbrukets klimatpåverkan

Biobränslen. s

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Jordbrukets utsläpp och trender

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Framtidens kött & mjölk

Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå

Svensk djurhållning utan soja?

Nötkreatur och grisar, hur många och varför

Mjölk på gräs och biprodukter

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Konfidentiell P Utsläpp av växthusgaser I mjölkproduktionen underlag till klimatmärkning av mjölk. Christel Cederberg och Maria Berglund SIK

Hur äter vi hållbart?

Vårt klot så ömkligt litet. 3. Konsten att odla gurka

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött

Jordbrukets klimatpåverkan

Klimatkollen i praktiken på mjölk- och Köttgårdar. Nässjö Carin Clason 2019

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

Klimatpåverkan av livsmedel

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat?

Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Vad är lyvscykelanalys,

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Hållbara matvägar. Katarina Lorentzon SP

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Av: Erik. Våga vägra kött

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Släpp tidigt Rotationsbete oftast bäst avkastning både på djur och bete Anpassa beläggningen! Tumregel: Efter halva sommaren, halva beläggningen

NÄRPRODUCERAT FODER TILL SVENSKA MJÖLKKOR

Resurseffektiv utfodring av dikor

Sinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Antal förprövade platser för olika djurslag under 2014

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Metanemissioner från kor i Sverige beräkningar

UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER I MJÖLKPRODUKTIONEN

Transkript:

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Kungsängens forskningscentrum

Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning

Bildning av metan vanligt i syrefattiga miljöer Biogas = metan + koldioxid Bildas i olika biologiska processer som benämns jäsning, rötning, fermentering Exempel på var: Myrar, sjöbottnar, djurs o. insekters digestionssystem Exempel på antropogena källor: Risodling, Husdjur (växtätare)

Litet våmkemi 2 pyruvat + 2H 2 O 2 acetat + 2CO 2 + 8H 2 pyruvat + 8 H 2 propionat + 2H 2 O CO 2 + 8 H CH 4 + 2 H 2 O Med hjälp av metanogena bakterier (Arkeér)

Produktion av växthusgaser i Sverige (källa: Jordbruksverket) 2009 70 milj ton CO 2 -ekvivalenter totalt Varav 13,6 från jordbruk 2,7 från djurens foderomsättnig

Växthusgaser bildas i olika delar av produktionskedjan Odling Skörd o lagring Transport N 2 O CO 2 CH 4 Djur CO 2 CH 4 gödsel CO 2 CH 4 N 2 O

Emissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur (kg metan/djur/år) (använda vid beräkningar för officiell statistik) 140 120 100 80 60 40 20 0 Mjölkkor dikor övriga nöt Får Häst Ren Get gris

Samband foderintag-metanproduktion

Utveckling av metanproduktionen från nötkreatur 1000 tons 100 75 50 25 0 1990 1995 2000 2005 2010 year mjölkkor Dikor övr nöt

Olika former av energi BRUTTO- ENERGI SMÄLTBAR ENERGI OMSÄTTBAR ENERGI NETTO- ENERGI GÖDSEL URIN + TARMGASER VÄRME

Korrekta data är grundläggande

Metan från kor kan beräknas som % av smältbar energi (Har använts i svenska beräkningar, Lindgren, 1980) Metan (% av smb energi) = 15,7-0,030 *DCE -1,4 *L Där Smb energi kan beräknas från omsättbar energi DCE=smb-koeff för energi L=utfodringsnivån som multipel av underhållsbehov Mängden i kg beräknas från energiinnehållet i metan (55,65 MJ/kg metan)

Klassisk respirationskammare för mätning av gaser i andningsluft från kor

Svavelhexaflorid (SF₆) tekniken 14

JDS,2007 vol 90, 2755 2766

IR-technique ( Nottingham-technique )

IR-teknik ökar variationen i mätningarna, men ökar möjligheterna att mäta drastiskt

Hur fungerar åtgärden praktiskt? Åtgärd Preparat Effekt/Djurpåverkan ++ Jonoforer (=antibiotika) fungerar, men är förbjudet i Europa Men vi vill hålla nere antibiotika i svensk djurproduktion

Hur fungerar åtgärden praktiskt? Åtgärd Effekt/djurpåverkan Fettillsats (+) Begränsat utrymme (<5 % fett i fodret) Sänker smältbarheten för fiber produktkvalitet

Hur fungerar åtgärden praktiskt? Åtgärd Oljor, kryddor etc Effekt/Djurpåverkan (+) kan fungera kortsiktigt Långsiktig effekt?

Fungerande åtgärder Åtgärd Effektiv produktion Effekt/djurpåverkan Kan sänka belastningen per kg produkt med >10 % Måste förenas med förbättrad skötsel och utfodring

Beräknad metanemission vid olika mjölkavkastning (g metan/kg mjölk) 15 14,3 13,2 12 10 5 0 9.000 kg ECM 10.000 kg ECM 11.000 kg ECM

Hur blir det om vi ska producera både mjölk och kött? Kanske bättre med större andel av köttet från mjölkrasdjur?

Ny forskning Formas-project (2012-2014): SLU; HUV, NJV, Mikrobiol, MTT Finland, Nottingham university, UK Mitigating methane emissions from dairy cows a mission impossible?

I kombination med fodereffektivitet (SLF )

Datainsamling: Metanproduktion i AMS och kraftfoderstation Foderkonsumtion Smältbarhet Mjölkproduktion Extremer: 30-40 kor/besättning - Samband mellan smältbarhet, metanproduktion och mikrober i våmmen

Kan laddas ner på

Böcker som kan laddas ner från SLUs hemsida