Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt



Relevanta dokument
Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Tio recept från Ekomatsedeln

Planering av måltiderna

60 kg 80 kg. 1,5 dl 3 % naturell yoghurt 1 dl 3 % naturell yoghurt. 1 msk nötter 1 msk nötter. 1 st morot 1 st morot

Råd om mat till dig som ammar

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Råd om mat till dig som ammar

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!

Bra mellanmål på fritids

Läsa och förstå text på förpackningar

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Kolhydratinnehåll i olika livsmedel

Tio steg till goda matvanor

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Diabetesutbildning del 2 Maten

Centrum för folkhälsa. Tillämpad näringslära. Andrea Friedl.

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Vad påverkar vår hälsa?

Kolhydrater (g) per 100 gram

Anna-Karin Jälminger

Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

Sunda matvanor för skolbarn

Hem- och konsumentkunskap

KOSTRÅD VID HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

6 h &udtips l 4 frukostar

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Följdfråga (om annan typ av kost): Vilken annan typ av mat äter du, t.ex. Halal eller Koscher

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Aktuella kostrekommendationer för barn

god mat i dagarna sju

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan och Den ska stå för procent ( kcal) av dagens energibehov.

SUNDA MATVANOR FÖR SKOLBARN

6 hu vudm tips &å l4 frukostar

Bra mat för hela familjen

KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK

Hälsomålets Mellanmålsguide. Mellanmål till barn på fritids i åldern 6-12 år baserade på Svenska Näringsrekommendationer 2005

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Viktigt att tänka på efter operationen 3. Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7

Yvonne Wengström Leg. Dietist

Kolhydratinnehåll i olika livsmedel

Maten under graviditeten

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

DASH. Dietary Approaches to Stop Hypertension. Tabeller.

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

ARBETSMATSEDEL. Järfälla förskolor och familjedaghem. vecka

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

Mellanmålet. Källängsgården fritidsgården med hälsa som profil

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Kolhydratinnehåll i olika livsmedel

Kompis med kroppen. 6. Mitt mellanmål

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

TOTALA UTGIFTERNA

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Årets Pt 2010 Tel

RIKSMATEN VUXNA Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

BOK. Lättlagade recept och smakportioner månader. Får endast skrivas ut för privat bruk

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål

MELLANMÅL Frukt och grönsaker 1 valfri frukt/grönsak med ProPoints värde 0... FRUKOST. Frukost Mellanmål Lunch Middag

Lunch Köttgryta med röd curry och kokosmjölk med råris Majs och gröna ärtor

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium

ARBETSMATSEDEL. Järfälla förskolor och familjedaghem. vecka

En riktig må bra-kasse!

Nyttig mat på 20 minuter

s matdagbok (Skriv barnets namn)

s matdagbok (Skriv ditt namn)

Bra mat för idrottande barn och ungdomar

Recept och måltidsförslag

LIVSFS 2015:1. Villkor för följande livsmedelsgrupper. Bilaga 2 (till LIVSFS 2005:9)

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen

Ekologiskt utbud i Upplands-Bro kommuns livsmedelsbutiker våren 2015

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Vad räknas till frukt och grönt?

RÅD OM BRA MATVANOR LÄTTLÄST SVENSKA. Hitta ditt sätt. Att äta grönare, lagom mycket och röra på dig

Kost och träning F-00

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Det lilla extra Hur mycket kan du äta under en vecka?

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

Vecka 1 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag. Ost, pålägg Smörgås Grönsak, mjölk, frukt. Gröt mos/sylt. mos/sylt Mjölk, frukt

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning

MELLANMÅL Frukt och grönsaker 1 valfri frukt/grönsak med ProPoints värde 0. FRUKOST. Frukost Mellanmål Lunch Middag

Kostråd energirik kost

Transkript:

MATGUIDEN sval, gravida, månad 1-3 9,4 MJ (2250 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll och näring ska stämma i de olika exemplen kan man inte byta livsmedel mellan de olika livsmedelsgrupperna men byten inom samma livsmedelsgrupp går bra. Blomkål kan t ex bytas mot ärtor i grönsaksgruppen men inte mot äpplen i fruktgruppen. De mängder, vikt eller volym, som anges i de olika livsmedelsgrupperna avser råvara t ex köttfärs, livsmedel t ex mjölk eller färdig livsmedelsprodukt t ex sylt. FLINGOR, GRYN och MJÖL 5 portioner per vecka Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt Vetemjöl i pannkaka, pirog, pizza 2,5 portioner à 35 g, 1 portion ca 1 dl 2,5 portioner à 35 g, 1 portion müsli knappt 1 dl 1 portion flingor ca 2,7 dl 90 g/vecka, ca 1,5 dl BRÖD 4 skivor per dag (ca 110 g/dag) varav minst 3-4 st nyckelhålsmärkta Antal skivor per vecka Knäcke 7 12 g/skiva Grovt rågbröd 7 35 g/skiva Fullkornsbröd 7 35 g/skiva Ljust bröd 7 30 g/skiva POTATIS, PASTA, BULGUR eller RIS minst 1 portion varje dag Välj fullkornsvarianter av pasta, bulgur och ris till varannan portion! Potatis Pasta/fullkornspasta Ris/fullkornsris Bulgur/fullkornsbulgur Pitabröd eller hamburgerbröd Antal portioner per vecka 5 portioner à 180 g, 1 port = ca 2-3 st 3 portioner à 80 g, 1 port okokt ca 1,75 dl 1 portion kokt ca 3,6 dl (200 g) 1 portion à 70 g, 1 port okokt 0,9 dl 1 portion kokt ca 2,4 dl (195 g) 1 portion à 55 g, 1 port okokt ca 0,7 dl 1 portion kokt ca 2,4 dl (195 g) 1 portion, ca 40 g Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting 2014 1

FRUKT och BÄR minst 3 portioner (ca 310 g) varje dag Ät varierat av olika sorters frukt och bär. Välj frukt och bär efter säsong! Hel frukt är ett bättre alternativ än juice och nektar. Under graviditeten ökar behovet av folat. Välj i första hand folatrika frukter och bär. Folatrika frukter: Apelsin, clementin, kiwi, mango Folatrika bär: Färska bär innehåller mer folat än djupfrysta, speciellt jordgubbar 1 portion frukt = 1 medelstor frukt eller 2 små, ca 100 g 1 portion bär = 2-3dl, t ex 3 dl jordgubbar eller 2 dl blåbär/hallon FRUKT- och BÄRPRODUKTER - 6 port per vecka Sylt/mos Russin Max 4 portioner à 2 msk Max 2 portioner à 2 msk OBS! 6 portioner sylt, mos och russin kan bytas mot 7 st färska frukter, ca 700 g. GRÖNSAKER minst 2 rejäla portioner (ca 225 g) varje dag Ät både råa och kokta och variera gärna mellan olika sorters grönsaker och rotfrukter för att maximera näringsintaget. Ät gärna fiberrika sorter. Välj grönsaker och rotfrukter efter säsong! Rotfrukter T ex kålrot, palsternacka, rödbeta, morot 7 portioner à 50 g Grova grönsaker 7 portioner à 105 g T ex broccoli, brysselkål, blomkål, ärtor, lök, röd och gul paprika, spenat Salladsgrönsaker T ex salladskål, frisésallad, tomat, gurka 7 portioner à 30 g Grönsakskonserver 7 portioner à 40 g T ex krossad tomat, tomatpuré, ketchup, kons sparris, ättiksgurka MJÖLK 5 dl per dag varav minst ¾ lättmjölk I denna mängd ingår mjölk som dryck, mjölk till kaffe och te, fil eller yoghurt och mjölk till matlagning. Välj lättmjölk som dryckesmjölk. En portion magrare gräddprodukter (fetthalt max 15 %) per vecka är lagom. Välj gärna ekologisk och osötad mjölk, fil och yoghurt! Lättmjölk Mellanmjölk Matlagningsyoghurt, gräddfil, lätt crème fraiche eller matlagningsgrädde Föredrar du vispgrädde blir det mindre Per dag 3,75 dl 1,25 dl ¾ dl, ca 75 g 1,5 msk, ca 22 g Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting 2014 2

OST knappt 2 skivor per dag I denna mängd ingår ost till smörgåsar, matlagning och sallad med mera. Cirka 25 % av osten är avsedd för matlagning. En portion keso per vecka ingår också. Antal skivor per vecka till smörgås Mager ost (fetthalt 17 %) 10 10 g/skiva Ost till matlagning (fetthalt 28 %) 0,75 dl per vecka, ca 30 g Keso 1 portion à ½ dl, ca 50 g MATFETT Till smörgås 3 smörgåsar per dag med ett tunt lager nyckelhålsmärkt bordsmargarin (fetthalt 35-80%), ca 1 tsk = 4,5 g Till matlagning - flytande margarin D-vitamin berikat Till dressing - rapsolja Mängd per dag 14 g, ca 1 msk 7 g, ca ½ msk PÅLÄGG - till 3 smörgåsar per dag Magert köttpålägg som saltkött, skinka och hamburgerkött, mager leverpastej, mager ost, fiskpålägg, grönsaker/frukt, kikärtsröra och messmör är bra pålägg. Under bredbara pålägg har vi inte räknat med att margarin används. Mager leverpastej, messmör, jordnötssmör och kaviar är bredbara pålägg. Mängd per smörgås Köttpålägg 2 portioner 1 skiva, ca 15 g Fiskpålägg sardin/makrill i tomatsås 2 portioner 1 st, ca 20 g Marmelad 1 portion 1 msk, ca 15 g Ost 17 %, se ovan 10 skivor Grönsaker/frukt tomat, gurka, paprika, banan 3 portioner T ex 2 skivor tomat, 2 ringar paprika, 4-5 skivor gurka, ¼ banan Mosad avokado 1 portion 20 g, ca 2,5 msk Kikärtsröra/hoummus 1 portion 1 msk, ca 15 g Jordnötssmör 2 portioner 1 msk, ca 15 g Messmör 2 portioner 1 msk, ca 15 g Mager leverpastej 2 portioner 1 msk, ca 15 g Kaviar 1 portion 2 tsk, ca 10 g Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting 2014 3

FISK och SKALDJUR 3 portioner per vecka Fisk från vissa fiskevatten innehåller förhöjda halter av miljögifter. Denna fisk bör man undvika när man är gravid. Annan fisk kan man äta normala mängder av och odlad fisk går alltid bra. OBS! Serveringsfrekvensen gäller för 2 veckor. Portionsstorlek Antal gånger på 2 veckor Fet fisk, utan ben 3 T ex ansjovis, lax, makrill, sardiner, sill Mager fisk, utan ben 2 T ex Alaska pollock, hoki, kolja, rödspätta, sej, torsk Kokta skaldjur, skalade 95 g 1 T ex blåmusslor, hummer, kräftor, räkor OBS! Detaljerade råd om fiskkonsumtion finns på sverkets hemsida www.slv.se och Världsnaturfondens fiskguide finns på www.wwf.se. I fiskguiden finns också uppgifter om fisksorter som är bra för miljön. TORKADE BALJVÄXTER och NÖTTER 3 port per vecka Till baljväxterna räknas både de traditionella bruna bönorna och ärterna i ärtsoppan, linser, kikärtor och bönor. Ha gärna lite baljväxter bredvid eller i salladen och ät gärna en maträtt i veckan baserad på baljväxter. Lite nötter passar bra som komplement i vissa sallader eller som ingrediens i någon maträtt. Använd helst naturella och osaltade nötter, ej rostade eller med tillsats av olja. Valnötter är en god källa till alfa-linolensyra, vilken behövs i större mängd under graviditeten. Torkade: Kokta: Nötter t ex valnötter, mandel, hasselnötter 2 portioner à 60 g, 1 portion ca 0,7 dl 2 portioner à 150 g, 1 portion ca 1,75 dl 1 portion à 60 g ÄGG 3 st à 60 g per vecka Ägg som används i matlagning ingår i denna mängd. KÖTT & CHARK - 6,5 portioner per vecka Magra sorter av kött och korv. Skär bort det synliga fettet först när köttet är färdiglagat. OBS! Serveringsfrekvensen gäller för 4 veckor. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting 2014 4

Portionsstorlek Antal gånger på 4 veckor Köttfärs nöt, lamm, bland max 15% fett 80 g 8 Kött, utan ben, nöt, gris, lamm max 15% fett 100 g 8 Skinka/kassler 75 g 1 Kyckling, utan ben 3 Mager korv, max 18 % fett 100 g 4 Blodpudding 150 g 2 UTRYMMET Det lilla extra Utrymmet är ett samlingsnamn för livsmedel som ur näringssynpunkt är onödiga. Det är produkter med hög energitäthet som oftast innehåller mycket energi (kalorier) på en liten volym vilket beror på högt innehåll av antingen fett och/eller socker. Godis, choklad, snacks, kakor, bullar, vispgrädde, läsk och saft är exempel på sådana produkter. Hur stort Utrymmet kan vara beror på energi- och näringsbehov, vilket påverkas av ålder, kön, hur mycket vi rör oss och hur vi äter för övrigt. Under graviditeten är det extra viktigt att lämna plats för riktig mat som ger de näringsämnen du och ditt barn behöver. Drick vatten som måltidsdryck och törstsläckare eftersom läsk, saft och juice innehåller mycket kalorier. Avstå även helt från alkohol. Utrymmet för gravida kvinnor månad 1-3 är mindre än för kvinnor på basnivå. OBS! Endast ett alternativ per vecka får plats. Utrymmet alternativ 1 Gräddtårta Fruktdryck Chips Chokladrulle Glass 1 flaska à 500 g 100 g 75 g 1,5 dl, ca 75 g Utrymmet alternativ 2 Kanelbullar Småkakor Popcorn Milkshake Pommes frites Utrymmet alternativ 3 Smulpaj Vaniljvisp max 12 % fett Lösgodis Läsk Glasstrut 2 st à 100 g 2 st à 10 g 5 dl, ca 35 g 4,5 dl 0,75 dl 225 g 1 flaska à 500 g 1 st, ca 75 g Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting 2014 5