FOKUSERAT www.fokusrat.s [På MAKT] Fotbollsfrun Malin Wollin ångrar ingt på sin blogg Nummr 1 2008 Frdagn dn 22 fbruari 50 SEK 5 EURO Kalmarungdomar trotsar maktn md L Parkour 1 Rportag om Kalmars rikast kvinnor Från Drottning Margarta till Malin Wollin Q Q 75 334 7 33 817 135 124 Foto: Andras Ivarsson
2 FOKUSERAT Fokusrat Rdigrar: Pll Johansson 3 Rdigrar: Charlott Brunmark & Erik Sundbrg t k a m d m r a g g o l b tt magasin producrat av Dt Röda Mdihust Sidorna 4 5 d trotsar maktn på gatan Sidorna 6 9 t d n o r b r v ö n t k ta ma Sidan 13 mäktigast mackan i stan Rdo att döma. Kristina Almqvist i sitt arbtsrum vid Kalmar tingsrätt md domarklubban som hnns son har gjort i slöjdn. Han vänd sig om i dörrn och sa fuck you bitch Sidan 14 md makt i sk olan t kalmars rikas t kvinna talar u 1 Sidorna 10 1 Sidan 12 Margartas kaxiga systrar tar övr Kalmar M agasints tma dn här vckan är makt. Vårt fokus är kvinnor md makt och inflytand. Starka kvinnor md makt är ingnting nytt för Kalmartraktn. Rdan unionsdrottningn Margarta var n maktfaktor för drygt 600 år sdan. Eftrsom hon var tt hot mot kung Albrt så drabbads hon naturligtvis av hån, förlöjligand och förolämpningar. Konung byxlös var tt av skällsordn. Margarta hämnads så småningom och lät fängsla båd Albrt och hans son. D t var då dt. Vissrlign dominras många områdn fortfarand av män mn dt rådr ingn tvkan kvinnorna är på frammarsch. Inom allt flr områdn trädr kvinnor fram som starka ldar. I dag vimlar dt av kvinnor md makt och stort inflytand. Magasint har träffat några av dm. Malin Wollin, bloggar md makt. Emli Nilsson, kårordförand. Elisabth Brandin, rikast kvinnan i Kalmar. Margarta har fått många ftrföljand kaxiga systrar. Man kan undra vad drott- foto: marln frånbrg Jag dömd n ung kill till fyra månadrs fängls för mnd och när han lämnad rättssaln så vänd han sig om i dörrn, pkad fingr och sa fuck you bitch Sdan 1993 jobbar Kristina Almqvist som rådman. Eftr några år i bland annat Sundsvall har hon nu åtrvänt till hmtraktn och hon tar mot i sitt arbtsrum vid tingsrättn i Kalmar. Att hon vald just juristbanan är något som hon bskrivr som n slump mn hon har aldrig ångrat sitt val. Dt kansk mst är för att jag int vt vad jag skull ha gjort annars, sägr hon och skrattar. Ingn dans på rosor Mn jobbt som rådman är int alltid n dans på rosor. Och ävn om Kristina för dt msta lyckas lämna jobbt när hon slår ign dörrn Jag skull int vilja bskriva dt som om jag har har någon spcill makt i mitt jobb. Kristina Almqvist till sitt kontorsrum på ftrmiddagn så finns dt händlsr som har tsat sig fast hos hnn. Jag arbtar också i något som htr övrvakningsnämndn som, bland annat, ska s till att frigivna brottslingar skötr sig. Och jag kommr särskilt ihåg n gång då jag skull upphäva n villkorlig dom för n fyrabarnsmamma. Dt var i mars och innan jag klv in på polishust för att upphäva frigivningn så notrad jag att d just had börjat plantra i rabattrna utanför. Och när jag sdan kom ut ign så tänkt jag när trädgårdsarbtarna utanför polishust går hm så är dt fint mn vad har jag åstadkommit i dag, jo jag har burat in n fyrabarnsmamma. Makt är ngativt Kristina kan döma folk till fängls llr bstämma att d int är oskyldiga och låta dm gå. Mn hon ansr själv int att hnns jobb innbär någon maktutövning och på tal om makt vill hon gärna dla upp dt i två dlar, n positiv och n ngativ. Jag skull int vilja bskriva dt som om jag har någon spcill makt i mitt jobb. Man dömr ju ftr vissa splrglr och dt finns tt spann inom vilkt strafft ska ligga. Ordt makt är väldigt ngativt laddat för mig. Dn nda gångn jag kan tycka att dt låtr positivt md makt är då man talar om maktn övr sitt gt liv. Att jag har tt fast jobb och att jag därmd också har maktn att bstämma övr min situation. Hotbildn mot åklagar och domar har på snast tidn uppmärksammats n hl dl i mdirna mn för Kristina känns vntulla hot mot hnns prson väldigt främmand. Jag har aldrig varit md om att någon dirkt har hotat mig och för dt msta skötr sig folk i rättssaln. Mn jag kommr ihåg n gång då jag dömd n ung kill till fyra månadrs fängls för mnd. Han var n riktig tuffing, skull bli rgissör och flytta till USA, för i dt här skitlandt skull han minsann int bo. Han Kristina Almqvist. skött sig bra undr hla rättgångn mn när han gick så vänd han sig i dörrn, pkad fingr och sa fuck you bitch och dt känds ju int så kul. Mn för dt msta är alla snälla. Txt: marln frånbrg xx22xx @studnt.hik.s foto: marln frånbrg Fakta Namn: Kristina Almqvist Arbtsplats: Kalmar tingsrätt Yrk: Rådman År i yrkt: Rådman sdan 1993 Om makt: Ett ngativt laddat ord. Positiv makt är att ha maktn övr sin livssituation.
4 FOKUSERAT Fokusrat 5 Rdigrar: Andras Ivarsson Fotbollsfrun och Rydström styr md bloggn Att blogga har varit populärt tt tag nu. D populärast bloggarna påvrkar sina läsar. Två av Svrigs mäktigast bloggar är kalmarborna Malin Wollin och Hnrik Rydström. D två populärast bloggarna i Kalmar har n gmnsam nämnar n hårdvinklad, och ibland något förvrängd, vrklight. Allt har tt riktigt ursprung mn historin kan få tt gt liv när jag börjar fbryra, sägr Hnrik Rydström om sitt nätalstr. Mittfältarn Hnrik Rydström vt hur man lockar läsar till sin blogg. Hans dagbok på nätt är dn näst mst lästa i Kalmar, ndast slagn av fotbollsfrun Malin Wollin. Från början riktads dn till idl fotbollsintrssrad. Mn nu, i samband md n dl kontrovrsilla påståndn, har andra lockats till sidan. Numra vttfan vilka jag skrivr för, sägr Rydström. Provocrand gaphals För många är Hnrik Rydström n gaphals som oftast uttalar sig mst för att provocra; vilkt är n väldigt förnklad bild nligt honom själv. På tt sätt är jag gapig, mn d som följr bloggn varj dag märkr att jag kan s sakr från många olika sidor. Mitt sätt att skriva har blivit väldigt fbrigt, mångordat och md yttrst få punktr. Jag ösr på. Jag sr mig int som så kontrovrsill, snarar ärlig. Ärlig sägr du. Är allting på sidan n korrkt bild av vrklightn? Jag sägr som vår tränar Nann Brgstrand: Dt finns lika många vrklightsuppfattningar som dt finns människor. Mn man kan säga så här: Allt har ju tt riktigt ursprung mn historin kan få tt gt liv när jag börjar fbryra. Framförallt när dt gällr träningssituationr och sånt så kan jag skarva n dl så att dt blir tt hugg mot nån i lagt. Foto: BAROMETERn Tuffing på wbbn. Dt är int bara på fotbollsplann som Hnrik Rydström är tuff, dt gällr ävn på hans blogg. Just att övrdriva och sptsa till n intrssant llr rolig händls är något som Rydström gör ofta, spcillt när dt handlar om lagkamratrna i fotbollslagt Kalmar FF. Tobb Carlsson och Mick Eklund brukar jag ofta ha md. Eklund är ju ganska rolig att skriva om och så drar jag tt xtra varv på hans gnskapr, dt är ganska kul. Ävn om han sn sägr att så där är jag väl int riktigt. Cntral på annan blogg Samma grpp användr sig Malin Wollin, också känd som fotbollsfrun, utav. Och då är dt ofta Hnrik Rydström som är cntralgstalt i inläggn. Jag läsr ju int dn, sägr Hnrik Rydström. Int? Ibland har jag läst dn och hon är ju rolig, hon kan också dra dt tt xtra varv. Exmplvis har ju jag aldrig varit brusad. Och så skrivr hon att jag pimplar n massa lådvin, dt är ju roligt. Dt är kul ftrsom dt är så otänkbart. Fast kansk finns dt tt korn av sanning i dt ändå. Txt: LASS MANNHEIMER lass.mannhimr @fokusrat.s Grov i munnn. Fotbollsfrun Få sakr är för pinsamma för Kalmars största bloggar Malin Wollin att skriva om. Dt är n flummig skillnad mllan privat och prsonligt. Jag skull lätt kunna skriva om hur man pnslar sina hmorrojdr, sägr hon. Förr bhövd hon bloggn. Dt var tt måst, n vntil för tankar, tt sätt att dämpa aggrssionr. Mn bhovt av att vädra sina åsiktr har lugnat sig. Från att förr ha bloggat för sitt gt välbfinnand, kännr Malin Malin Wollin tvkar int att svära på sin blogg och har spcilla favoritr bland okvädsordn som hon användr flitigt ävn utan för bloggosfärn. numra att dt är för läsarnas skull hon skrivr. Jag tror int man kan blogga i all vight. Man tröttnar, sägr hon. Akta golvt ungjävl Något som tar myckt nrgi och tröttar ut Malin, är när hnns läsar int förstår ironin i dt hon skrivr. Hon drar sig int för att skriva könsord llr att klanka nr på sakr och ting. En gång skrv jag att ungn ramlad ur sängn och att jag då tänkt akta golvt ungjävl. Dt fick jag massa skit för sn, sägr Malin. Bara n idiot Mn ävn om dt är myckt sarkasm i bloggn, mnar Malin att hon alltid är sig själv. Hon går int in i någon roll, utan sägr alltid sanningn. Och hon bryr sig int om vad folk tyckr. Folk kan gnälla på mningslösa sakr som int är konstruktiva. Om nån skrivr till mig att jag har ful tröja är dt ändå bara n idiot, sägr hon. Att idiotförklara och ndvärdra är Malin, som sagt var, bra på. Hon vräkr ur sig svordomar i bloggn. Favoritsvordomn är sabla, följt av bland andra hlvt och jävlar. Språkt förändras jämt, mn svordomarna lvr kvar. Dt är så skönt att säga jävlar. Ofarligt att vara offntlig Malin sr ingn fara md att vara n offntlig prson. En lärar skrv till hnn n gång att hon bord s skillnadn mllan vad som är privat och vad som är prsonligt. Mn Malin hållr int md. Jag skrivr om sådant som int skadar mig. Jag kansk skrivr något pinsamt och privat, mn så går dt någon vcka och jag tänkr skitsamma, sägr Malin. Vill vara som Schyffrt Malin vt att hon kan uppfattas som provocrand, mn hon önskar att hon vågad vara mr utmanand ändå. Jag skull vilja vara mr som Hnrik Schyffrt. Rådissa mr. Han pissar på folk hla tidn, mn jag är nog mr ängslig, sägr Malin. Dt händr sällan att Malin ångrar dt hon skrivr, mn flra gångr hon varit tvungn att ångra sig. Hon mnar att om man skrivr något som folk int gillar, är man tvungn att ta tillbaka dt för dras skull. Dt är ju int jag som ångrar dt som jag skrivr. Jag vt ju vad jag skrivr, sägr hon bstämt. Något slut på bloggandt finns int i sikt, ävn om d goda idérna och infalln på snar tid svalnat. Hon vill int svika läsarna. Bloggn är n lvand organism som hla tidn är aktiv. Frågan är, hur slutar man? Txt: Charlott Brunmark charlott.brunmark @fokusrat.s S wbbtvinslagt om Malin Wollin när hon bland annat pratar ännu mr om svordomar. WWW Foto: Andras Ivarsson www.fokusrat.s
6 fokusrat fokusrat 7 Rdigrar: Lass Mannhimr PARKOUR killarna utan hindr Förställ dig att du är jagad av n farlig man md mord i sinnt. Du vt att om du stannar llr blir ikappsprungn är dt slut. Du springr för livt och vt int riktigt vart du är på väg. Hlt plötsligt tar vägn slut, du är i n gränd md n tr mtr hög mur framför dig. Mannn lr, han vt att han kommr få tag på dig. Då tar du sats, hoppar, glidr övr murn smidigt som n katt och landar i stgt på andra sidan. Parkourkilln har klarat sig än n gång.
8 FOKUSERAT fokusrat Rdigrar: Danil Olausson 9 Dt är absolut ingn tävlingssport. Om man prssar sig själv att göra mr än vad man klarar kan dt gå illa. Dt gällr att ta dt stg för stg och du har din nivå tills du klarar dt du hållr på md. Jspr Johannsson Dt finns alltid sätt att komma övr, dt finns ingt som stoppar dig mr än du själv. Ordn är väl utvalda och kommr från Jspr Johannsson, 17, tränar och utövar av dn fysiskt krävand sportn L Parkour. Johannsson börjad träna för drygt tr år sdan. Han såg n film om dt på nätt och blv gnast såld. Karriärn tog fart när han träffad Nils från Tyskland. Jag har alltid varit sån att jag int kan sitta still och jag har aldrig gillat fotboll. Jag är för individull utvckling. Nils tränad mig och visad tricks man kan göra och just nu satsar jag på dn mntala bitn för att undvika skador. Dssutom lärd han mig filosofin bakom Parkour, så nu kan jag dt msta. Dt har utvcklats från n hobby till n livsstil. L Parkour skapads av fransmannn David Bll i början av 1990-talt. Sportn har sitt ursprung från hans far Raymond Bll som undr sin tid som militär i Vitnam fattad tyck för hindrbanor, något han tog till n ny dimnsion. Dt handlar om att ta sig förbi hindr, båd fysiska och mntala, på tt så ffktivt och kontrollrat sätt som möjligt, oavstt vad som står i vägn. Finns inga hindr Dt finns inga hindr, bara möjlightr, sägr Jspr bstämt. Dt tanksättt hjälpr ävn i skolan. När jag har tt prov sr jag int dt som tt problm utan dt är n möjlight. Sn är dt n skön frihtskänsla gntmot lagidrottr där dt står någon och pkar vad du ska göra och du måst anpassa dig till lagt. Här anpassar du dig i din gn takt, dt är hlt individullt och dt gr n frihtskänsla du int får någon annanstans. Dn fysiska bitn av Parkour bstår till stor dl av hopp och påfrstningar för kroppn. Grundtankn är att man int ska gå för fort fram för att därmd minska dn skadrisk som ändå sportns xtrma utövningssätt gr. Dt är något tränarn Jspr försökr föra vidar till sina tr yngr adptr. Dt är absolut ingn tävlingssport. Om man prssar sig själv att göra mr än vad man klarar kan dt gå illa. Dt gällr att ta dt stg för stg och du har din nivå tills du klarar dt du hållr på md. Jspr illustrrar flra gångr undr samtalt olika övningar man kan träna på för att ta sig från n dimnsion till n annan. I likht md n orhört ngagrad talar gstikulrar han båd md kroppn och ansiktsuttryck, och md dn inlvls och nrgi han spridr förstår man snabbt att Parkour är dt han brinnr för. Trots dn sunda synn på sportn råkad Jspr förra sommarn bryta högrfotn som nu har blivit inflammrad, vilkt är tt hindr han för tillfällt int kan bstiga. Tvingas ta omvägar Nu när jag har skadat fotn är dt hmskt. Annars går jag aldrig runt sakr utan jag går övr murar och buskar och jag förstår knappt varför man måst gå runt dm. Mn nu måst jag göra dt och dt är jättfrustrrand, sägr han uppgivt. Sportn utövas på bästa sätt i stadsmiljö något som oftast tar n dl uppmärksamht till sig, mn dn är yttrst sällan ngativ. När jag tränar händr dt att äldr stannar och tittar och yngr tar några bildr md mobiltlfonn. Jag brukar int träna i stan så ofta ftrsom dt är så myckt folk, mn när jag gör dt brukar dt bli folksamlingar runt mig och man får höra positiva kommntarr. Är dt någon som undrar vad dt är jag hållr på md tar jag mig några minutr att förklara vad dt är för något för att kunna vara tt positivt ansikt utåt för sportn. Dt rör mig int längr om någon tyckr sakr om oss som hållr på. Vad uppnår man gnom utövandt av dt här? Jag strävar ftr självdisciplin, jag har blivit myckt starkar mntalt och fått tt myckt bättr självförtrond plus att jag har blivit fysiskt starkar. Nu fungrar man som n förbild för yngr och då kan man utnyttja dt gnom att till xmpl uppmuntra dm att int rta tjjr llr liknand. Txt: danil olausson Ett glatt gäng Parkourkillar md 17-åriga Jspr Johannsson från vänstr följd av dn 15-åriga trion Tor Sohlström, Adam Christrsson och Jonas Hilding. Sn är dt n skön frihtskänsla gntmot lagidrottr där dt står någon och pkar vad du ska göra och du måst anpassa dig till lagt. Här anpassar du dig i din gn takt, dt är hlt individullt och dt gr n frihtskänsla du int får någon annanstans. Jspr Johannsson foto: lasse mannheimer WWW På vår wbb visar grabbarna hur du går tillväga för att börja utöva L Parkour. S ävn intrvjur md dm. www.fokusrat.s
10 fokusrat fokusrat 11 Rdigrar: Axl Prshagn Maktkampn på Högskolan Kårn hjälpr Som studnt är man int hlt maktlös. Vill man påvrka sin studisituation har man nämlign n hl organisation bakom sig. Dt är upp till studntkårn att granska, bvaka och påvrka utbildningarna i rätt riktning. Vm som hlst som studrar llr forskar på Högskolan i Kalmar kan kontakta kårn och komma md gna förslag på förbättringar. Allt som oftast handlar klagomåln om sakr som rör studimiljön, till xmpl i samband md tntor. En grj som vi har jobbat md är införandt av tntakodr, brättar Emli Nilsson, ordförand för studntkårn vid Högskolan i Kalmar. Förslagt kom upp för att förhindra att lärarna btygsättr ftr vm som har skrivit tntan. Om lärarn ogillar mig för att han tyckr att jag är för uppkäftig llr något, så ska han int kunna g minus när han sr att dt är mitt namn som står på tntan. Att g tntaomslagn siffrkodr iställt för namn skull minska riskn för särbhandling. Studntkårns blysand av dtta har ltt till att man startat n diskussion om att starta tt provprojkt på något program för att s om dt är gnomförbart. Studntkårn påminns ständigt om dn stora okunskapn om kårarbtt som faktiskt finns bland studntrna. Många vt int att Studntkårn fyllr flr funktionr än bara fstvrksamht och andra studntupptåg. Niklas Carlsson, Studntkårns nyanställda informatör, har bland annat till uppgift att lyfta intrsst för kårns arbt. Just nu gr vi ut Das Papir som hängr inn på toalttrna, vi har tt nyhtsbrv md övr 800 prnumrantr och n hmsida som ska förbättras. Dssutom satsar jag på att få in oss mr i mdia. Dn snast tidn har vi synts i samband md dbattn om kårobligatorits vntulla avskaffand, sägr han. Majorittn av Studntkårns inkomstr kommr från kåravgiftn, mn dlar av pngarna rullar in gnom olika samarbtsavtal md bland andra SEB, kommunn och Länsförsäkringarna. Mn rsursrna räckr ändå int riktigt till. Dt skull undrlätta md flr mdarbtar, styrlsn har nämlign haft så fullt upp dn snast tidn att vi int riktigt hunnit ta itu md okunskapn lika myckt som vi har vlat, mn vi får hlt nklt rätta oss ftr d rsursr vi har, sägr Niklas Carlsson. Johanns Nilsson Sandra Svnsson FAKTA: ETT ÄRENDE I STUDENTKÅREN Problm: Studntn får ingt utvärdringspappr på n kurs Lösning: 1. Prata md lärarn, oftast lösr dt sig rdan här. Vänta hlst int för läng, då kursutvärdringar ska sk i anslutning till kursn. 2. Om lärarn är oförstånd, vänd dig till studntkårn. D flsta mailar, mn man kan också ringa. 3. Studntkårn talar antingn md dn brörda lärarn, llr md någon övrordnad. 4. Inom n vcka bör du få svar på vad som händr md ditt problm. Mindr problm som dtta bör få n snabb lösning. Källa: Åsa Rollsjö, studntpolitisk vic ord Studnt Avskaffa kårobligatorit! Dt förslog nylign rgringns utrdar Erland Ringborg. På studntkårn vid Högskolan i Kalmar vill man att mdlmskapt ska vara frivilligt, mn man sr ävn riskr md d förslagna förändringarna. Dt vi ragrad på var bland annat n mning i utrdningn, där man sa att studntkårrna givtvis kommr få mindr inflytand om dssa förändringar skr, sägr Emli Nilsson, ordförand för Studntkårn vid Högskolan i Kalmar. Utrdningn prsntrads dn 13 fbruari i år, och just nu arbtar man på studntkårn md att diskutra förslagn grundligt. Snar kommr man bjuda in riksdagsldamötr från länt för att g synpunktr på hur förändringarna bör sk. Högskolgnral md skinn på näsan Agnta Bladh är rktor för Högskolan i Kalmar. Dt är hon som har maktn övr tusntals studntrs vardag och hon trivs md sitt jobb. Dt är stimulrand att få jobba md unga människor som vågar ifrågasätta. Som rktor har Agnta Bladh dt yttrsta ansvart för all vrksamht på högskolan. Hon är också ldamot i högskolstyrlsn som slår fast d konomiska ramarna och hon har rätt att fatta gna bslut som rör institutionrna, så kalllad rktorsbslut. Agnta Bladh är alltså n kvinna md avsvärd makt övr mångas studir och yrksvardag. Ja, fast själva innhållt i kursr och på program bstämmr jag int övr. Kön splar ingn roll Hnns rfarnht av att jobba md utbildningsfrågor är gdign. Och hon har aldrig känt sig motarbtad för att hon int bara är chf utan också kvinna. Nj, jag har rätt myckt skinn på näsan ftr alla år. Mn jag upplvr hllr int att jag har någon dirkt fördl av mitt kön, dt känns hlt nutralt. Sdan fbruari 2004, då hon ftr nästan 40 års frånvaro åtrvänd till hmstadn Kalmar och tillträdd tjänstn som rktor på högskolan, har hon jobbat myckt md dn framtida stratgin. Dt har varit n viktig dl av mitt uppdrag att dra upp riktlinjrna för hur dn högr utbildningn här ska s ut. Dn 30 novmbr förra årt fattad också högskolstyrlsn bslut om tt samgånd md Växjö univrsitt. Om rgringn godkännr förslagt kommr alltså dt som idag är Högskolan i Kalmar att i framtidn vara n dl av tt störr univrsitt i sydöstra Svrig. Vrksamhtn bräknas vara igång dn 1 januari 2010. Dt är n månad innan Agnta Bladhs förordnand som rktor löpr ut. Och några planr på att fortsätta har hon int. Uppmuntrar tt avskaffand Vi sr ju vissa riskr md dt här. Bland annat får högskolstyrlsn mr makt att bstämma övr studntkårn. Man kommr då att värdra d olika kårrna på n kvantitativ grund, dt vill säga antalt mdlmmar. Vi vill att bdömningn ska sk på n kvalitativ grund, så att arbtt som utförs blir dt viktigast. Studntkårn vid Högskolan i Kalmar uppmuntrar trots allt tt avskaffand av kårobligatorit. Vi tror på förningsfriht. Bland Svrigs förningar och organisationr är dt bara studntkårn som dt är obligatoriskt att vara md i, och dt är ju int så dmokratiskt dirkt. Bidrag rsättr int avgift Om antalt mdlmmar i studntkårn minskar så tror hon att studntkårns vrksamht kommr att minska. Dt statliga bidrag som nligt utrdningns förslag Träffar ofta studntkårn Nj, man är förordnad på sx år, hlt nklt. Jag har gjort mitt när d årn har gått. I dt dagliga arbtt mötr Agnta Bladh ofta studntrna och dras rprsntantr, främst i form av studntkårns ordförand Emli Nilsson. Dt tyckr hon är viktigt. Dt är ju framför allt för studntrna högskolan är till. Studntrna tillför nya och viktiga prspktiv. Att studntrna dssutom blivit bättr på att föra fram sina krav, tyckr Agnta Bladh är n tydlig trnd. På snar år har studntrprsntantrna markrat mr var d står och hur d vill ta dl av bslutsfattandt. Dt är bra. carina östman carina.ostman@fokusrat.s ns makt kan försvinna md kårobligatorit Emli Fransson. På snar år har studntrprsntantrna markrat mr var d står och hur d vill ta dl av bslutsfattandt. Dt är bra. Agnta Bladh. FAKTA: Cirka 800 prsonr arbtar på Högskolan i Kalmar och mr än tio gångr så många, övr 9 000, är studntr. Vrksamhtn omsättr årlign 600 miljonr kronor. 1995-1998 var hon gnraldirktör för Högskolvrkt och därftr arbtad hon som statsskrtrar i utbildningsdpartmntt. skull rsätta mdlmsavgiftrna, kommr int att g lika myckt inkomstr som dssa. Mn vi kommr ändå att ha n konomisk grund gnom bidragt. Går förslagn ignom kommr vi att jobba för att studntrna int ska drabbas av förändringarna. Myckt av dt vi gör syns ju int nu, mn försvinnr dt så kommr dt att märkas, sägr Emli Nilsson. Johanns Nilsson johanns.nilsson@fokusrat.s Sandra Svnsson sandra.svnsson@fokusrat.s
12 FOKUSERAT fokusrat 13 Rdigrar: Johanna Kärnstrand & Ccilia Hdquist Hon hjälpr dig ta makt övr ditt brond Har du försökt att gå nr i vikt utan att lyckas? Vill du sluta röka mn saknar motivation? Nu finns dt hjälp att få. Gunilla Strnr arbtar som hälsokoordinator och hjälpr människor att ta maktn övr sitt brond. Vi är till för att stötta mn int g några moraliska råd. Vi ska tillsammans försöka finna n väg ut ur brondt. Foto: johanna kärnstrand Enklt. Trots 28 miljonr väljr Kalmars rikast kvinna Elisabth Brandin att bo i lägnht. Jag brukar int skylta md min förmögnht, dt får folk lista ut själva sägr hon. Hon är rikast i Kalmar Trots n förmögnht på bankn vill hon lva tt nklt liv Hon jobbar som lktor på univrsittt och har 28 miljonr på bankn. Elisabth Brandin, 50 år, är Kalmars rikast kvinna. Pngarna är n trygght, jag har aldrig bhövt fundra övr hur myckt sakr och ting kostar, sägr hon. Fokusrat har listat Kalmars tio rikast kvinnor. Majorittn är övr 40 år och tillsammans har d närmar 180 miljonr kronor. Elisabth Brandin är dn allra rikast md n taxrad förmögnht på 27 841 606 kronor. Hon har ärvt miljonrna och varit rik hla sitt liv. Mn dt är något som hon gärna int talar om. Fördomar Jag brukar int skylta md min förmögnht, dt får folk lista ut själva, sägr hon och mnar att pngarna int alltid är till hnns fördl. Jag stötr ofta på förutfattad mningar. Många brukar säga; du som har så myckt pngar, du bhövr väl int jobba och anstränga dig. Mn jag hållr int md, Foto: HÖGSKOLAN Elisabth Brandin är dn rikast kvinnan i Kalmar. dt vill jag absolut göra, sägr hon. Mn när d sägr så blir jag int ldsn, bara väldigt förvånad! Svnssonliv Trots miljonr på bankn har Elisabth Brandin valt att lva tt vanligt Svnssonliv. Hon bor i lägnht, går till jobbt och gör ingt spcillt md sina pngar. Jag rsr nog till och md mindr än mina kollgor. Därmot är dt väldigt lätt för mig att köpa bil och bostad, sägr hon. Jag bhövr aldrig fundra övr vad dt kostar. På andra plats på listan övr Kalmars rikast kvinnor liggr förtagarn Catharina Grundström, vd för ICA Maxi i Kalmar. Till skillnad mot Elisabth Brandin har hon tjänat ihop mrpartn av sina pngar. Stor omsättning Catharina Grundström och hnns man tog övr butikn för tio år sdan. Höstn 2006 fick butikn tt rjält lyft då dn flyttad till störr lokalr och xpandrad. Samma år had butikn 365 miljonr kronor i omsättning och idag är Catharina Grundström chf övr 100 mdarbtar. Själv är hon god för 27 369 955 kronor. I dag bor hon tillsammans md sin familj i n stor lyxvilla md sjöutsikt i dt ftrtraktad områdt Långvikn. Txt: Johanna Kärnstrand johanna.karnstrand@fokusrat.s Txt: Josfin Pttrsson josfin.pttrsson@fokusrat.s Tio rikast kvinnorna i Kalmar Brandin, Margit Anna Elisabth 27 841 606 Grundström, Eva Catharina Mari 27 369 955 Edstin, Ingvor Carina 18 493 070 Alfrdsson, Mohna Elsbritt 16 376 970 Tiblom, Frida Louis 15 815 938 Lindgård, Mona Ingrid Bol Göransdottr 13 489 702 Brandin, Maud Anna Margarta 13 489 702 Wichman, Mtt Inga-Lill Mariann 11 015 13 Brnsby, Birgit Astrid Margarta 9 120 933 Nilsson, Anita Elisabth 9 120 933 Wrin, Åsa Astrid 8 944 967 Nilsson, Ingrid Margarta 8 938 464 Foto: johanna kärnstrand Lyx. Catharina Grundström, vd för ICA Maxi, bor i tt stort vitt hus vid Långvikn och har båd havsutsikt och stor trädgård. På samtliga vårdcntralr i Kalmar län finns dt så kallad hälsokoordinatorr till förfogand. Koordinatorrna, som ofta är distriktsskötrskor i grundn, arbtar för att hjälpa patintr som på tt llr annat sätt vill lägga om sin livsstil. Jag arbtar md dtta n och n halv dag i vckan då jag får patintr som oftast kommr på rmiss från våra doktorr. Dt är människor som främst har problm md vikt, alkohol llr rökning, sägr Gunilla Strnr som är n av två hälsokoordinatorr på Kvarnholmns vårdcntral. Bryta mönstrt Innan patintrna kommr på sitt första möt får d fylla i n blanktt för att kartlägga sitt brond. Därftr försökr koordinatorn tillsammans md patintn komma fram till hur prsonn ska kunna bryta mönstrt. Mn vägn dit, till att rkänna att man har tt problm och sdan våga ta dn första kontaktn md sin vårdcntral, kan för många människor vara lång. Först måst man ju rkänna för sig själv att man har tt brond och därftr ta stgt att kontakta sin läkar. Patintn måst ha n viss motivation för att till xmpl kunna sluta röka, sägr Gunilla Strnr. Andras Zdig från Kalmar är n av alla d människor som vid flra tillfälln försökt att bli fri från tt brond. Försökt sluta Jag är brond av många sakr: snus, kaff, kärlk, mat, luft och så vidar. Mn dt är snust som jag sr Så tar du maktn övr ditt brond 1. Foto: Ccilia Hdquist Brond? Då kan någon av vårdcntralrnas hälsokoordinatorr hjälpa dig att lägga om din livsstil. Du kan få hjälp md allt ifrån alkoholproblm till att gå nr i vikt. Erkänn för dig själv att du har tt brond Andras Zdig snusar. 2. Kartlägg dina vanor. När rökr du, hur sr dina matvanor ut och så vidar 3. 4. 5. S hur du kan ändra dina dåliga vanor gnom att söka information. Dt skrivs massor om hur man ätr rätt, hjälp att sluta röka, bra motion och så vidar. Ta hjälp av dina vännr och anhöriga som kan pppa dig på vägn. Går dt int på gn hand: Kontakta din vårdcntral för att få hjälp av n hälsokoordinator som tt ngativt brond i sådana fall, sägr han. Andras Zdig har försökt sluta snusa många gångr mn han har alltid trillat dit ign, något han sr som tt misslyckand. Mn att söka hjälp av någon utomstånd, så som n hälsokoordinator, för att bli av md sitt brond är ingnting som han fundrar på att göra. Nj, jag är fortfarand rätt övrtygad om att vill jag vrklign sluta så går dt, sägr han. Summan av alla lastr är att förbli konstant. Dt handlar väl om karaktär hlt nklt, fortsättr han. Hälsokoordinator Gunilla Strnr mnar att många av d patintr som hon mötr upplvr n känsla av maktlösht övr sitt brond. Vägldning Spcillt när dt gällr övrvikt. Man kansk har varit övrviktig undr hla sitt liv och vt int hur man ska ta tag i dt. Då är dt viktigt att dn här prsonn själv hittar n lösning. Dt är patintn som md hjälp av min vägldning ska hitta lösningn och göra jobbt. Txt: Ccilia Hdquist ccilia.hdquist@fokusrat.s 0480 44 755 Foto: Ccilia Hdquist Förändring. Gnom mötn och kontinurlig kontakt md råd och stöd hjälpr Gunilla Strnr sina patintr att lägga om sina vanor.
14 FOKUSERAT Rdigrar: Pll Johansson En guid till Kalmars bästa Kalmar har många kafér md varirand utbud. Var du hittar din oas bror myckt på vad du ltar ftr. Fokusrat har tstat mackor, atmosfär och srvic på fyra slumpvis valda kafér i Kalmar i jaktn ftr dn mst prisvärda mackan. Panln har kartlagt varj kafés populärast macka och jämfört för och nackdlar md varj kafé. I d svarta skinnfåtöljrna har tt gäng unga tjjr slagit sig nd och d bläddrar hurtigt i modtidningarna som finns till låns. Stämningn är livlig bland gästrna, kansk på grund av stadns puls som gnomsyrar atmosfärn. Utanför panoramafönstrt som vttr mot gågatan jäktar människor förbi. Vissa bstämmr för att slinka in för n värmand kopp kaff, andra skyndar strssat vidar. Skaffrit: Mitt i cntrum liggr dtta trndiga vattnhål som i dag lockat till sig svttiga träningskillar som varvar nr ftr tt gympass i lokaln brdvid. Blysningn är dämpad och väggarna pryds av stora, vackra målningar. Skaffrit * Norra Långgatan 7 A * Kyckling ciabatta md sallad och mangorajadrssing för 48.* Stora matiga mackor som mättar som n hl måltid. * Mackorna kostar mllan 48-55 kr + Cntralt + Öppt mån-sön + Trvlig prsonal + Trndigt + Sköna fåtöljr - Strssig miljö - Få sittplatsr - Klnt mackutbud - Dyrt kavalkad av frstlsr finns uppradad. Trots få anställda är prsonaln vänlig och tar mot önskmål om allt från GIbröd till glutnfritt. En vindpust går ignom dn lilla lokaln så fort dörrn slås upp och dn råa luftn drar in, mn lika fort spridr sig värmn ign när dörrn stängs. Txt: Silvia Rydbrg och Ea wållgrn Foto: annika karlbom fullsmockat md folk i lokaln. Rutiga dukar och matchand gardinr skapar n gmytlig atmosfär i dn gamla lotsutkikn. Eklunds Café: Eklunds Café är tt cntralt blägt kryp in. Här varvas traditionlla kondisbitar md dn mr modrna ciabattan. Dt lilla cafét är spartanskt möblrat och popigt inrtt, md fokus på dn stora diskn där n Kafé Lotsutkikn: Ut på tjärhovt liggr n röd litn stuga, inklämd bland vindpiskad grå tankar och ndgångna lagrlokalr. Hit vallfärdar taxichafförr, säkrhtsvaktr, polisr och till och md prästr, för n matig macka och n kopp värmand kaff. Rdan klockan fm på morgonn dykr d första gästrna upp och framåt klockan åtta är dt Kullznska: På Kaggnsgatan 26, n trappa upp, hittar du tt unikt tillhåll för kaffdrickar. Här sr int n möbl likadan ut så gröna plyschsoffor trängs md utslitna pinnstolar och gamla rokoko bord. Träplankorna knarrar undr föttrna och här och var brdr tjocka orintaliska mattor ut sig. På väggarna har murbrukt lossnat på sina ställn och n storblommig tapt blottas i dagsljust. Dt liggr tt slags lugn övr hla ställt och människor talar lågmält och diskrt md varandra. Kafé Lotsutkikn Kullznska Eklunds kafé * Tjärhovt * Hålkaka md stkta ägg, biff, sallad och stkt lök för 25:-. * Traditionll husmanskost på mackorna till bra prisr. * Mackorna kostar mllan 15-25 kr. + Hjälpsam prsonal + Vackr utsikt + Prisvärt + Öppnar tidigt - Stängr tidigt - Liggr avsids - Omodrn inrdning - Tungt matos i lokaln WWW * Kaggnsgatan 26 * Trkornsbröd md philadlphiaost, rivn morot, soltorkad tomat och sallad för 45 kr. * Nyttiga smörgåsar md grönsakspålägg, skaldjur llr soltorkad tomatr. * Smörgåsarna kostar från 15-45kr. + Mysig lokal + Bra utsikt + Gott om platsr + Avslappnad atmosfär + Cntralt - Dyra mackor Skicka in ditt bästa mack-rcpt på www.fokusrat.s * Norra Långgatan 34 * Smörgåstårtbit md bland annat skinkfyllning, lax, ägg och sallad på ljust formbröd. Pris 45kr. * Här finns stor variation från tonfiskbaguttr till smörgåstårtbit. * Cirka 15-45 kronor. + Cntralt + Bra utsikt + Trvlig prsonal + Bakgrundsmusik + Stor valfriht i mackutbudt - Få sittplatsr - Litn lokal