Investeringsprocessen hos ett IT-företag

Investeringsprocessen hos ett IT-företag en fallstudie av Visma Spcs AB Författare: Hazel Ismail, 840202 Per Kåberg, 840716 Examinator: Jan Alpenberg Handledare: Fredrik Karlsson Magisteruppsats i ekonomistyrning, 4FE02E Linnéuniversitetet VT2010 2010-06-04

Förord Vi vill först och främst passa på att tacka våra respondenter på Visma Spcs AB, Camilla Persson, Peter Härder och Sara Nylén, för att de har tagit sig tid att ställa upp på de intervjuer som gjort denna uppsats möjlig. Vi vill självklart också tacka vår handledare på Linnéuniversitetet i Växjö, Fredrik Karlsson, som har givit oss användbar feedback och konstruktiv kritik under uppsatsens gång. Till sist vill vi även rikta ett stort tack till examinator Jan Alpenberg samt till våra kurskamrater som under vårens seminarier bidragit till att höja kvalitén på denna uppsats. Växjö, 2010-06-04 Per Kåberg Hazel Ismail - 2 -

Sammanfattning Magisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Växjö, VT 2010 Författare: Hazel Ismail och Per Kåberg Handledare: Fredrik Karlsson Titel: Investeringsprocessen hos ett IT-företag en fallstudie av Visma Spcs AB Bakgrund: En strukturomvandling har ökat kraven på dagens företag, krav som rör kontinuerlig förnyelse och förbättring, något som fört med sig ökade investeringsbehov. En bransch som tydligt präglas av de nya omvärldsförhållanden som strukturomvandlingen fört med sig är IT-branschen, en relativt ny och kunskapsintensiv bransch där immateriella investeringar dominerar. Visma Spcs AB är ett Växjöbaserat IT-företag som genomför stora immateriella kapitalsatsningar, framförallt i produktutveckling och humankapital. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och analysera Visma Spcs investeringsprocess, med fokus på företagets immateriella investeringar, och att bidra med kunskap om problematiken kring hantering och beslutslogik gällande ett IT-företags investeringar. Metod: Uppsatsen är utformad som en kvalitativ fallstudie med Visma Spcs som fallföretag. Det empiriska underlaget för uppsatsen utgörs av semistrukturerade intervjuer med tre av företagets anställda, verksamma inom olika avdelningar på företaget. Resultat, slutsatser: Visma Spcs investeringsprocess består av fem stycken olika faser, nämligen initiering, informationsinsamling, utvärdering av alternativ, framdrivning mot beslut samt beslut. Investeringsprocessen liknar således tillverkande företags investeringsprocesser, dock särskiljer sig kunskapsföretaget Visma Spcs när det gäller investeringsrutiner och verktyg, vilka ej är formella och traditionella. Dessutom är Visma Spcs investeringshantering kostnadsinriktad, då i stort sätt samtliga immateriella investeringar behandlas som vilka omkostnader som helst. Detta får konsekvenser för företagets lönsamhet, vilken på kort sikt blir sämre. På lång sikt är dock dessa kapitalsatsningar nödvändiga för att företaget skall kunna förbli konkurrenskraftigt på den föränderliga IT-marknaden. Förslag till vidare forskning: Vi tycker det vore av intresse att kvantitativa studier genomfördes på kunskapsföretag för att då kunna dra mer generella slutsatser kring deras investeringshantering. Även ett IT-företag som ej är lika ekonomiskt lönsamt som Visma Spcs vore intressant att studera för att se om företagens hantering skiljer sig åt. - 3 -

Innehållsförteckning 1. Inledning... - 6-1.1 Bakgrund... - 6-1.2 Problemdiskussion... - 7-1.3 Problemformulering... - 10-1.4 Syfte... - 10-1.5 Disposition... - 10-2. Metod... - 12-2.1 Angreppssätt... - 12-2.2 Undersökningsdesign... - 13-2.2.1 Undersökningsmetod... - 14-2.2.2 Urval... - 15-2.3 Bedömningskriterier... - 16-3. Referensram... - 18-3.1 Referensramens uppbyggnad... - 18-3.2 Investeringsbegreppet... - 19-3.2.1 Investeringsklassificering... - 19-3.2.2 Investeringsplanering... - 21-3.2.3 Investeringskalkylering... - 21-3.3 Kunskapsföretag... - 22-3.3.1 Det intellektuella kapitalet... - 23-3.4 Immateriella investeringar... - 25-3.4.1 Värdering av immateriella tillgångar... - 27-3.5 Investeringsprocessen... - 28-3.5.1 Investeringsbeslutet... - 34-3.6 Konceptuell modell... - 36-4. Empiriskt resultat... - 38-4.1 Intervju 1: Camilla Persson Ekonomi... - 38-4.1.1 Genomförda investeringar... - 38-4.1.2 Investeringsplanering... - 39-4.1.3 Investeringsprocessen... - 40-4.2 Intervju 2: Peter Härder Produktutveckling... - 41-4.2.1 Genomförda investeringar... - 41-4.2.2 Investeringsplanering... - 42-4.2.3 Investeringsprocessen... - 43-4.3 Intervju 3: Sara Nylén Humankapital... - 45-4.3.1 Genomförda investeringar... - 45-4.3.2 Investeringsplanering... - 46-4.3.3 Investeringsprocessen... - 47-5. Analys... - 48-5.1 Visma Spcs ett kunskapsföretag... - 48-5.2 Investeringsplanering... - 50 - - 4 -

5.3 Investeringsklassificering... - 51-5.4 Investeringsprocessen... - 52-5.4.1 Initiering... - 53-5.4.2 Informationsinsamling... - 54-5.4.3 Utvärdering av alternativ... - 56-5.4.4 Framdrivning mot beslut... - 57-5.4.5 Beslut... - 58-5.4.6 Sammanfattning av investeringsprocessen... - 59-5.5 Konsekvenser av investeringshanteringen... - 61-6. Avslutning... - 65-6.1 Slutsatser... - 65-6.2 Förslag till vidare forskning... - 66 - Källförteckning... - 67 - Bilaga 1: Visma Spcs AB en företagsbeskrivning... - 70 - Bilaga 2: Frågeguide... - 73 - Tabell- & figurförteckning: Tabell 1: Studiens respondenter...- 15 - Tabell 2: Tjänstesektorns indelning efter grad av kundanpassning.- 23 - Tabell 3: Klassificering av Visma Spcs immateriella investeringar - 52 - Tabell 4: Nyckeltal för Visma Spcs AB.. - 72 - Figur 1: Referensramens uppbyggnad.- 18 - Figur 2: Kings modell över investeringsprocessen.. - 32 - Figur 3: Konceptuell modell - 37 - Figur 4: Visma Spcs projekthanteringsmodell....- 44 - Figur 5: Visma Spcs investeringsprocess - 53 - Figur 6: Initieringsfasen..- 54 - Figur 7: Informationsinsamlingsfasen. - 55 - Figur 8: Utvärderig av alternativ-fasen - 57 - Figur 9: Fasen för framdrivning mot beslut - 58 - Figur 10: Beslutsfasen.- 59 - Figur 11: Kartläggning av Visma Spcs investeringsprocess... - 61 - Figur 12: Visma Spcs organisationsschema - 71 - - 5 -

1. Inledning D enna uppsats behandlar investeringsprocessen på Visma Spcs AB, ett företag som är verksamt inom IT-branschen. Fokus ligger på de investeringar som är av immateriell karaktär. Det här inledande kapitlet syftar till att introducera läsaren till ämnesområdet som skall studeras. Kapitlet inleds därför med en kortare bakgrund av uppsatsämnet, följt av en problemdiskussion. Därefter presenteras uppsatsens problemformulering, syfte och disposition. 1.1 Bakgrund En tilltagande globalisering, ny informationsteknologi och kunskapsarbetets ökade betydelse är exempel på faktorer som, enskilt eller tillsammans, präglat dagens företag. Dessa omvärldsförändringar har under de senaste decennierna bland annat lett till ett hårdnande konkurrenstryck, en specialisering på kärnverksamheter, samt en ökad fokusering på medarbetarkompetens och på de processer som skapar värde hos företagens kunder. De nya förhållanden som den här strukturomvandlingen har fört med sig innebär hårdare krav på företagen, krav som berör kontinuerlig förnyelse, utveckling och förbättring. 1 Som en konsekvens av de stegrade kraven följer ofta ökade investeringsbehov. För att kunna överleva och vara konkurrenskraftiga på lång sikt krävs det att företagen genomför löpande nyinvesteringar, exempelvis i förbättrad produktionsoch logistikkapacitet eller i modernare teknologi. 2 Även investeringar av immateriellt slag, såsom investeringar i FoU 3 och humankapital, motiveras av omvärldsförändringarna. 4 Ovan beskrivna strukturomvandling har inneburit att Sverige, och många andra länder och regioner inom den så kallade industrialiserade världen, har gått från att vara utpräglade industrisamhällen till att mer vara informations- eller tjänstesamhällen. Samtidigt som omvärldsförändringarna skapat nya konkurrensförhållanden samt hårdare krav på kontinuerliga nyinvesteringar, har också nya marknader med fokus på tjänsteproduktion vuxit fram. 5 Dessa marknader har blivit allt större och utgör idag viktiga delar av de 1 Lindvall, J. (2001) s. 11-21 2 Alpenberg, J. & Karlsson, F. (2005) s. 10 3 Forskning och utveckling 4 Persson, I. & Nilsson, S-Å. (1999) s. 20f 5 Persson, I. & Nilsson, S-Å. (1999) s. 18ff - 6 -

industrialiserade ländernas ekonomier. 6 IT-branschen 7 är ett exempel på en sådan ny och snabbt växande marknad i vilken tjänsteproduktion dominerar. 8 Visma Spcs AB, ett Växjöbaserat IT-företag, producerar och säljer ekonomirelaterade mjukvaruprogram till små och medelstora företag. Företaget tillhandahåller även en mängd kompletterande tjänster till sina kunder, främst i form av utbildning och rådgivning. Visma Spcs har sedan starten på 80-talet vuxit konstant och idag arbetar över 300 personer på företaget. 9 Investeringarna som företaget har genomfört under åren har framförallt varit inriktade på att höja kompetensnivån hos medarbetarna samt att utveckla och uppdatera företagets produkter för att ständigt kunna tillgodose behoven från marknaden. 10 1.2 Problemdiskussion IT-branschens fackförbund, Unionen, skriver i en nysammanställd rapport om den allt hårdare globala konkurrensen och den snabba förändringstakt som råder inom ITbranschen idag. Unionen menar att dessa omständigheter har medfört att kontinuerliga investeringar, framförallt i FoU och kompetensutveckling, är en förutsättning för att ITföretag skall kunna överleva på lång sikt. 11 Webster understryker fackförbundets åsikt och menar vidare att immateriella investeringar idag är av minst lika stor vikt för företagens långsiktiga resursuppbyggnad och produktionstillväxt som materiella investeringar är. Webster betonar därför värdet av att studera immateriella investeringar, dess hantering och dess särskilda egenskaper. Hon menar att det framför allt är de immateriella investeringarnas nära relation till företagets humankapital som är värt att undersöka närmare, då denna relation ger de immateriella tillgångarna fyra noterbara egenskaper. För det första, arbetskraft kan inte ägas, säljas eller belånas. För det andra är arbetskraften naturligt heterogen och kan därför inte massproduceras på samma sätt som materiella tillgångar kan. För det tredje är människor mer ombytliga och oförutsägbara i jämförelse med exempelvis maskiner. Till sist, arbetskraft tenderar att öka i värde över tiden genom 6 Samuelson, L. (2004) s. 787 7 Till IT-branschen hör företag som sysslar med produktion av IT, exempelvis utveckling av hård- och mjukvara samt IT-system. Totalt innefattar IT-branschen 30 000 företag och 90 000 människor. 8 Unionens rapport Om IT-branschen s. 3 9 Visma Spcs hemsida <www.vismaspcs.se> (2010-03-31 14:26) 10 Personlig intervju med Camilla Persson (2010-04-20) 11 Unionens rapport Om IT-branschen s. 15-7 -

erhållen erfarenhet och kunskap medan materiella tillgångars värde istället minskar vid användning. 12 Dessa skillnader mellan immateriella och materiella tillgångar och resurser kan bland annat ställa till vissa redovisningstekniska problem för företagen, speciellt som andelen immateriella investeringar ökat med åren. Skinner hävdar att de senaste decenniernas strukturomvandling har föranlett en diskussion om att redovisningsstandards bör revideras för att bättre passa dagens företag. Många företag är idag service- och kunskapsbaserade, vilket ofta innebär att de ser sina medarbetares kompetens som den främsta tillgången, något som medfört att immateriella tillgångar i betydande omfattning är den nya ekonomins främsta drivkraft. De som yrkar på redovisningens revidering menar att den finansiella redovisningen inte har tagit hänsyn till dessa förändringar som har skett i omvärlden, och därmed inte heller tagit hänsyn till företagens immateriella investeringar. Till skillnad från materiella resurser återfinns exempelvis inte immateriella investeringar som tillgångar i företagens balansräkningar. Enligt vissa forskare innebär detta att företag vars värde är beroende av immateriella tillgångar ständigt blir undervärderade och får som en följd av detta svårare att generera kapital från externa intressenter. Åsikterna går dock isär på den punkten då andra forskare menar att balansräkningen ej är något underlag för värderingar, och att företag med stora immateriella tillgångar inte har större problem än andra företag att erhålla främmande kapital. 13 Med existerande redovisningsstandarder får immateriella investeringar för övrigt en direkt negativ påverkan på det finansiella resultatet eftersom de inte kan skrivas av på samma sätt som materiella tillgångar, utan istället kostnadsförs direkt. 14 Konsekvensen blir att en denna typ av resurssatsningar sällan blir placerade i företagens investeringsbudgetar. 15 Det kan även medföra att de immateriella investeringarna riskeras att helt förbises av beslutsfattarna, speciellt vid ekonomiska recessioner, på grund av ett kortsiktigt resultattänkande. 16 Det kan emellertid vara skattemässigt fördelaktigt att klassificera utlägg som en omkostnad istället för en investering, då företaget får hela skatteavdraget redan det 12 Webster, E. (2000) s. 3 13 Skinner, D. J. (2008) s. 191ff 14 Pearl, J. (2001) s. 14 15 Alpenberg, J. & Karlsson, F. (2005) s. 34 16 Pearl, J. (2001) s. 14-8 -

första året, istället för utspritt över en längre tidsperiod som vid avskrivningar av materiella tillgångar. 17 Utöver de ovan beskrivna redovisningstekniska problem som kan uppstå på grund av immateriella tillgångars särskilda egenskaper är investeringar av immateriellt slag dessutom betydligt svårare att bedöma och motivera, speciellt eftersom traditionella investeringskalkyler inte kan användas som beslutsunderlag på samma sätt som vid materiella investeringar. Kalkylerna är ett hjälpmedel av begränsat värde eftersom intäkterna som de immateriella investeringarna förväntas inbringa är nästan omöjliga att förutse. Även den ekonomiska livslängden är svår att prognostisera. Med anledning av detta väljer många företag att inte ens se sina satsningar på exempelvis kompetensutveckling som investeringar i traditionell bemärkelse, utan alltså mer som löpande kostnader. 18 Investeringar som skapar tekniska problem vid redovisning och som därtill är svåra att motivera samt analysera med hjälp av investeringskalkyler, men som ändå alltså är centrala för företagens fortsatta överlevnad, torde kunna innebära bekymmer för beslutsfattarna. Detta då komplexiteten vid investeringsbedömningar i regel är hög, och information kring investeringsobjektet är nödvändigt för att kunna skapa sig en god förståelse för själva investeringssituationen 19. Frågeställningar som; vilka drivkrafter är det som ligger bakom investeringsbehovet, vilken information skall användas som beslutsunderlag, och hur ska investeringarna kunna motiveras; kan därför tänkas vara särskilt svåra för beslutsfattarna att svara på vid investeringar av immateriellt slag. Problematiken kring immateriella investeringar har, trots dess svåröverskådliga natur, inte behandlats i någon större omfattning i tidigare forskning, utan merparten av den investeringslitteratur och -forskning som vi har kunnat finna är tydligt fokuserad på materiella investeringar. Webster och Segelod gör samma konstaterande, och menar att i jämförelse med investeringar i materiella tillgångar har forskning kring immateriella investeringar varit relativt försummad 20. När immateriella investeringar väl har undersökts har det främst varit i åtskilda och orelaterade forskningsområden som exempelvis 17 Yard, S. (2001) s. 28 18 Persson, I. & Nilsson, S-Å. (1999) s. 27ff 19 Persson, I. & Nilsson, S-Å. (1999) s. 180 20 Webster, E. (2000) s. 1 och Segelod, E. (2000) s. 135-9 -

marknadsföring, industriell ekonomi och förvaltningskunskap 21. Vi anser därför att det vore lämpligt att studera den bakomliggande beslutsprocessen rörande immateriella investeringar och på så vis bidra till ökad kunskap kring ämnet. Anledningen till att just ITföretaget Visma Spcs valdes ut som fallföretag för denna studie är för att Visma Spcs kan ses som ett typiskt IT-företag då de satsar stora resurser på investeringar av immateriellt slag, framfört allt i produktutveckling och i kompetenshöjande utbildningar för sina medarbetare. Dessutom tycker vi att det är av intresse att se hur ett framgångsrikt och lönsamt företag som agerar inom en bransch som tydligt är påverkad av kraven som de senaste decenniernas strukturomvandling fört med sig praktiskt går tillväga innan beslut angående investering fattas. 1.3 Problemformulering Hur ser investeringsprocessen ut i IT-företaget Visma Spcs, framförallt gällande deras immateriella investeringar, och vad blir konsekvenserna av företagets hantering av dessa investeringar? 1.4 Syfte Syftet med studien är att kartlägga och analysera Visma Spcs investeringsprocess, med fokus på företagets immateriella investeringar, och att bidra med kunskap om problematiken kring hantering och beslutslogik gällande ett IT-företags investeringar. 1.5 Disposition Med en bakgrund rörande dagens investeringskrav syftar detta första kapitel till att introducera läsaren till uppsatsämnet samt, genom en problemdiskussion, bidra till att skapa en förståelse för varför studien enligt oss författare är berättigad. Som andra kapitel i uppsatsen följer metodavsnittet, vilket avser att redovisa det tillvägagångssätt som användes under denna studie. Vi ämnar förklara och argumentera för de val som vi har gjort, bland annat vad gäller metodologiskt angreppssätt, undersökningsdesign och -metod. Även de bedömningskriterier som vi under studien har strävat efter att följa redovisas under metodkapitlet. Som tredje kapitel har vi valt att placera studiens referensram. I referensramen har vi redovisat de teorier och den tidigare forskning som vi anser vara av relevans för att kunna studera ett IT-företags investeringsprocess. Referensramen tar därför upp teorier och forskning angående investeringsbegreppet, kunskapsföretag, immateriella 21 Webster, E. (2000) s. 2-10 -

investeringar och investeringsprocessen. Referensramen avslutas med en konceptuell modell, vilken kommer att fungera som ett analysverktyg i senare kapitel. I det fjärde kapitlet presenteras det empiriska material som införskaffades i samband med de intervjuer som genomfördes med personal från Visma Spcs. Kapitlets fokus kommer att ligga på företagets investeringar i humankapital och i produktutveckling. Därefter, i det femte kapitlet, kommer det empiriska materialet att analyseras med hjälp av den teoretiska referensramen och den konceptuella modellen. Avslutningsvis, i det sjätte kapitlet, presenteras de slutsatser som kommits fram till under arbetet med denna studie. Även förslag på vidare forskning inom ämnesområdet framförs i det avslutande kapitlet. Därefter följer källförteckning och bilagor med en företagspresentation av Visma Spcs samt studiens intervjuguide. - 11 -

2. Metod D et här kapitlet syftar till att ge läsaren en fördjupad förståelse för det tillvägagångssätt som vi har brukat för att erhålla den kunskap som vi är i behov av för att kunna svara på vår problemformulering, och med detta uppfylla studiens syfte. 2.1 Angreppssätt Enligt Davidsson och Patel är ett av forskningens mål att bygga upp kunskap i form av teori, och detta kan ske på olika sätt, antingen deduktivt, induktivt eller abduktivt. 22 När kunskap byggs upp på ett deduktivt vis härleder forskaren antaganden utifrån en viss teori eller forskning, och prövar sedan dessa antaganden empiriskt i det aktuella fallet. Kunskapen kan som ovan nämnt också byggas upp induktivt, varvid forskaren samlar in information kring de fenomen han valt att studera och utifrån den insamlade informationen, empirin, drar generaliserbara slutsatser och formulerar en teori. 23 Merriam menar att deduktiva forskare hoppas finna information som passar in på teori, medan induktiva forskare vill hitta en teori som kan förklara den information de har. 24 Det tredje angreppssättet, abduktion, är en mix av dessa två ansatser. 25 Det vetenskapliga angreppssätt som vi har arbetat med har varit deduktivt, då vi i vår studie har utgått från en referensram, uppbyggd på väsentliga teorier och forskning som undersöker processen som föranleder beslut om investeringar. Därefter undersöktes förhållandet mellan referensramen och det empiriska material som vi samlade in hos Visma Spcs. Det finns två olika metodologiska angreppssätt att följa vid företagsekonomisk forskning, nämligen kvantitativ och kvalitativ metod. Vi har i vår studie valt att använda en kvalitativ metod. Den kvalitativa forskningens mest framträdande drag har av Merriam beskrivits som ett försök att se något med någon annans ögon. Forskarna utgår från att innebörden finns inneboende i människors erfarenheter och att denna förmedlas via forskarens egna upplevelser i situationen. 26 Forskaren måste ha inifrånperspektiv, det vill säga forskarens erfarenheter och värderingar är hjälpmedel för att erhålla den information som ska 22 Davidsson, B. & Patel, R. (2003) s. 23 23 Patel, R. & Tebelius, U. (1987) s. 7 24 Merriam, S. (1994) s. 33 25 Davidsson, B. & Patel, R. (2003) s. 24 26 Merriam, S. (1994) s. 31-12 -

uppnås. 27 Metoden kännetecknas också av försöken att komma källan närmare och djupare inpå till skillnad från kvantitativ metod då undersökaren har avstånd till sin informationskälla. 28 När kvalitativa forskare ska beskriva resultatet utav den företeelse som har studerats använder de ord och bilder snarare än siffror. Kvalitativ forskning är på det sättet deskriptiv, det vill säga den ger insikter om och beskriver den företeelse som studeras. 29 Kvantitativa metoder är istället mer formaliserade och strukturerade, och präglas av att det är forskaren som bestämmer och har kontroll. 30 Studiens fokus ligger på hur Visma Spcs investeringsprocess ser ut, i synnerhet vid immateriella investeringar, något vi menar kan vara svårt att kvantifiera i siffror. Vi ville därtill erhålla en djupare förståelse för det vi studerade, något som föranledde valet av kvalitativ metod då vi med ett sådant tillvägagångssätt kunde komma närmare källan. Dock kan sägas att valet av en kvalitativ metod inte är den vanligast förekommande metoden när en deduktiv ansats kring kunskapsuppbyggnad tas. Kvalitativ metod är nämligen i huvudsak induktiv till sin natur, det vill säga den utvecklar abstraktioner, begrepp, hypoteser och teorier snarare än att pröva existerande teorier, vilket är normalfallet i en kvantitativ studie 31. Trots det ansåg vi att ett kvalitativt tillvägagångssätt passade bäst just för denna studie, då alltså Visma Spcs investeringsprocess skulle kartläggas och analyseras, något som krävde att fyllig information samlades in. 2.2 Undersökningsdesign Vad gäller utformningen av undersökningens design finns det flera olika strategier att välja bland. De vanligast förekommande varianterna är experimentella, longitudinella och komparativa undersökningar, samt fall- och surveystudier. 32 Vår kvalitativa undersökning är utformad som en fallstudie, med Visma Spcs som fallföretag. Vår studie har således en enfallsdesign, med en analysenhet som den utarbetade referensramen prövades i relation till. 27 Patel, R. & Tebelius, U. (1987) s. 45 28 Holme, I. M. & Solvang B. K. (1997) s. 14 29 Merriam, S. (1994) s. 31ff 30 Holme, I. M. & Solvang B. K. (1997) s. 14 31 Merriam, S. (1994) s. 31ff 32 Bryman, A. & Bell, E. (2005) s. 54-13 -

Fallstudien som forskningsstrategi innebär att en specifik företeelse, som exempelvis en händelse, en grupp eller en organisation, studeras djupgående. 33 Enligt Yin är fallstudien främst användbar vid förklarande studier, det vill säga då hur eller varför frågor ställs för att kunna förklara det aktuella skeendet eller sammanhanget. 34 Då studiens syfte är att kartlägga Visma Spcs investeringsprocess samt analysera hur företaget praktiskt går tillväga innan beslut om investering fattas anser vi att fallstudiens design lämpat sig väl för vår studie. Fallstudien bidrog nämligen till att generera detaljerad kunskap gällande vårt specifika fallföretag. 2.2.1 Undersökningsmetod Vid fallstudier finns inga speciella metoder för insamling eller analys av data, utan alla tillgängliga undersökningsmetoder för att samla in information kan nyttjas. 35 Vi valde att använda oss av semistrukturerade intervjuer som metod för informationsinsamling i denna studie. Semistrukturerade intervjuer innebär att forskaren sitter ner med respondenterna och intervjuar dem utifrån en i förväg utarbetad intervjuguide. Vid semistrukturerade intervjuer har respondenterna stor frihet att utforma sina svar efter eget huvud. Frågor som ej är inkluderade i intervjuguiden kan i och med intervjuns semistrukturerade upplägg också komma att ställas, samt uppföljningsfrågor vilka anknyter till något som respondenten sagt. 36 Anledningen till att vi valde att genomföra semistrukturerade intervjuer i vår fallstudie var för vi ville uppnå en flexibel intervjusituation, där både vi och respondenterna från Visma Spcs kände en frihet i kommunikationen, samt för att fokus lättare kunde styras in mot det som under själva intervjun upplevdes som intressant. Vi valde att anteckna respondenternas svar under intervjuerna. Anledningen till att vi inte spelade in intervjuerna var att det kunde finnas en risk att respondenterna inte kände sig helt bekväma inför en sådan situation. Risken med vårt val är emellertid att empirisk data delvis kan ha försummats, men vi bestämde oss för anteckningsmetoden då vi kände att intervjusituationerna på det viset kunde blir mer avspända och därmed ge ett bättre resultat. 33 Merriam, S. (1994) s. 24 34 Yin, R. K. (2007) s. 17 35 Merriam, S. (1994) s. 24 36 Bryman, A. & Bell, E. (2005) s. 363f - 14 -

Personal inom olika avdelningar på Visma Spcs intervjuades för denna studie. Detta för att erhålla flera olika perspektiv på företagets investeringsprocess. Vi skickade ut de frågor som vi hade planerat att ställa till våra respondenter i förväg. Detta för att de skulle känna sig mer bekväma inför själva intervjun, samt att de då hade tid på sig att förbereda eventuellt material. 2.2.2 Urval I denna studie användes ett så kallat snöbollsurval som urvalsteknik. Ett snöbollsurval innebär att den initiala kontakten tas med en eller ett fåtal personer som är av intresse för undersökningen, för att sedan använda dem för att få kontakt med ytterligare respondenter. Ett snöbollsurval är således inte slumpmässigt, utan det är den inledande kontakten som styr mycket över vilka respondenter som kommer att vara tillgängliga för intervjuer. Det kan därför vara svårt att veta om studiens urval kan ses som representativt för den population som skall studeras. 37 Den inledande kontakten i arbetet med denna studie togs med Sara Nylén som arbetar med personalfrågor på Visma Spcs HR 38 -avdelning. Efter att ha informerat henne om studiens syfte och inriktning bad vi henne ta kontakt med ytterligare ett par personer som skulle kunna vara av intresse för oss att intervjua. Sara Nylén ansåg att vi borde tala med en person från företagets ekonomiavdelning samt en person från produktutvecklingsenheten, vilket blev Camilla Persson respektive Peter Härder. Namn: Befattning: Avdelning: På Visma Spcs sedan: Sara Nylén HR-specialist HR 2002 Camilla Persson Gruppledare Ekonomi 2007 Peter Härder Test- och kvalitetschef Utveckling 1995 Tabell 1: Studiens respondenter Intervjuerna lyfter som ovan nämnt fram tre olika perspektiv om hur Visma Spcs hanterar sina investeringar, vilket vi menar bidrog till en mer fullständig kartläggning av Visma Spcs investeringsprocess. Samma intervjuguide användes dessutom vid samtliga intervjuer, vilket innebär att jämföranden mellan de tre respondenternas svar enklare kunde genomföras. 37 Bryman, A. & Bell, E. (2005) s. 126f 38 Human Resources, den avdelning som hanterar Visma Spcs humankapital. - 15 -

2.3 Bedömningskriterier Eftersom vi i vår studie använde oss av en kvalitativ forskningsmetod valde vi att inte nyttja traditionella begrepp som validitet och reliabilitet för att mäta tillförlitligheten av vår studie. Detta då det enligt Bryman & Bell är mer lämpligt att använda begreppet trovärdighet vid bedömning av tillförlitligheten hos kvalitativa studier. Författarna fortsätter med att nämna fyra olika bedömningskriterier som kan brukas för att uppnå en hög trovärdighet. De fyra begreppen är tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och bekräftbarhet. Innebörden med tillförlitlighet är att resultatet som forskarna har kommit fram till har härletts i enlighet med de regler som finns och att rapporten sedan har presenterats för undersökningens deltagare för att låta dessa personer verifiera att forskarna faktiskt uppfattat deras verklighet på ett riktigt sätt. Det andra delkriteriet, överförbarhet definierar Bryman & Bell som att ju mer detaljerat forskaren skildrar den miljö som undersöks, desto lättare är det för läsaren att bedöma om det går att överföra eventuella slutsatser på andra miljöer. Pålitlighet i studien kan uppnås genom att forskaren sparar det framställda forskningsmaterialet och låter andra intresserade granska materialet. Det sista kriteriet, bekräftbarhet, innebär att trots att total objektivitet från forskaren inte är möjlig att uppnå inom kvalitativ forskning, skall forskaren ändock försöka sträva efter att inte blanda in personliga värderingar i sina slutsatser. 39 För att åstadkomma en god trovärdighet i denna studie hade vi som målsättning att uppnå hög tillförlitlighet, pålitlighet och bekräftbarhet. Genom att ha fått det empiriska avsnittet bekräftat av respondenterna hoppas vi att resultatet av studien erhåller en högre tillförlitlighet än vad som varit fallet om personal vid fallföretaget ej hade fått tagit del av uppsatsen. För att nå en hög pålitlighet har vi sparat allt det material som vi har samlat under de olika intervjuerna. Pålitlighet försöker vi också uppnå genom vår källförteckning, där läsaren har möjlighet att kontrollera våra källor. Bekräftbarheten strävade vi efter genom att vi ansträngde oss att vara så pass objektiva som det går, så att så få egna värderingar och erfarenheter som möjligt påverkar studiens resultat. Vi har som ovan nämnt dessutom intervjuat personer vid flera olika avdelningar av Visma Spcs, vilket medför att flera olika perspektiv skildras och att objektiviteten ökar. Dock inser vi att total objektivitet inte går att uppnå i en kvalitativ studie. Vad gäller överförbarhet är vi medvetna om att resultatet från vår studie kan sakna generaliserbarhet, och att vårt 39 Bryman, A. & Bell, E. (2005) s. 306ff - 16 -

fallföretag inte kan antas vara representativt för andra organisationer inom andra miljöer. Vårt huvudsyfte var emellertid inte att dra allmänna slutsatser som ska gå att överföra på samtliga företag, utan vi var först och främst intresserade av att utifrån teoretiska infallsvinklar beskriva och illustrera den möjliga problematiken med immateriella investeringar hos vårt fallföretag, Visma Spcs, varför fokus inte har legat på att uppnå just detta bedömningskriterium. - 17 -

3. Referensram I det här kapitlet presenteras studiens referensram. Kapitlet inleds med ett avsnitt angående referensramens uppbyggnad. Detta för att öka förståelsen för hur de olika avsnitten inom referensramskapitlet hör ihop. Därefter följer teoretiska avsnitt i vilka tidigare forskning kring investeringsämnet tas upp. Kapitlet avslutas med att en konceptuell modell av referensramen redovisas. 3.1 Referensramens uppbyggnad Ett övergripande avsnitt som definierar själva investeringsbegreppet inleder uppbyggnaden av referensramen, vilken kan ses i figuren nedan. Även investeringsklassificering, - planering samt -kalkylering berörs i det inledande avsnittet. Därefter återfinns två stycken längre och mer djupgående teoretiska avsnitt som tillsammans utgör en central del av referensramen. Det första avsnittet behandlar kunskapsföretag, dess speciella egenskaper och investeringsbehov medan det andra fokuserar på vad som karaktäriserar immateriella investeringar och hur dessa investeringar värderas. Dessa två ämnen kunskapsföretag, och immateriella investeringar är centrala när referensramens nästa avsnitt, investeringsprocessen, behandlas. Hur investeringsprocesser och investeringsbeslut hanteras påverkas nämligen av vilken typ av företag som gör investeringen samt om den är av materiell eller immateriell karaktär. De fyra avsnitten som beskrivits ovan mynnar avslutningsvis ut i en konceptuell modell som användes vid utformningen av själva frågeguiden, och som sedan även används som ett undersökningsverktyg i analyskapitlet. 3.2 Investeringsbegreppet 3.3 Kunskapsföretag 3.4 Immateriella investeringar 3.5 Investeringsprocessen 3.6 Konceptuell modell Figur 1: Referensramens uppbyggnad - 18 -

3.2 Investeringsbegreppet Den allmänt rådande definitionen av en investering är att det är en kapitalsatsning vid en viss tidpunkt som ger konsekvenser under en längre tid framöver. 40 Alpenberg & Karlsson skriver att en investering således är en produktionsomväg för företag, då resurser från en period satsas i tron om att det skall generera en ökad eller förbättrad prestationsförmåga i en framtida period och att denna effekt är av varaktig karaktär. 41 Huvudsyftet med en investering är alltså kort sagt att tillföra företaget ett ökat värde. 42 Det som gör investeringsbedömningar komplexa är tidsavståndet som råder mellan kapitalsatsningen som alltså görs i nutid och den förväntade avkastningen av investeringen som sker i framtiden. 43 Kunskapen om framtiden är nämligen mer eller mindre bristfällig vilket gör avvägningen mellan att konsumera idag eller att investera blir problematisk, något som ibland leder till att felaktiga investeringar genomförs. 44 Investeringsbegreppet kan delas in i tre huvudkategorier; realinvesteringar, finansiella investeringar och immateriella investeringar. Realinvesteringar är investeringar i materiella resurser såsom maskiner, inventarier och byggnader medan finansiella investeringar främst innebär förvärv av aktier och värdepapper. 45 Den tredje kategorin, immateriella investeringar, innebär att företaget genomför så kallade mjuka kapitalsatsningar, exempelvis i forskning, produktutveckling, utbildning av anställda samt marknadsföring. 46 Såväl materiella som immateriella investeringar är av stor vikt för företagens framtida produktivitetstillväxt och är nödvändiga för deras framtida existens. 47 3.2.1 Investeringsklassificering Drivkrafter och motiv bakom investeringar kan variera, varför det med fördel går att dela in investeringar, materiella som immateriella, i olika kategorier. I praktiken hanteras nämligen olika typer av investeringar på olika sätt av företagen, vilket medför att investeringsprocessen ter sig olika för olika typer av kapitalsatsningar. Exempelvis är det 40 Ljung, B. & Högberg, O. (2007) s. 9 och Andersson, G. (2008) s. 293 och Yard, S. (2001) s. 23 41 Alpenberg, J. & Karlsson, F. (2005) s. 34 42 Löfsten, H. (2002) s. 7 43 Yard, S. (2001) s. 23 44 Persson, I. & Nilsson, S-Å. (1999) s. 14 45 Andersson, G. (2008) s. 293 46 Alpenberg, J. & Karlsson, F. (2005) s. 34 47 Webster, E. (2000) s. 3-19 -

vanligt att företagen har varierande kravnivåer och bedömningskriterier för olika investeringar. En första indelning som kan göras är att skilja på inriktningsinvesteringar och anpassningsinvesteringar. 48 Till inriktningsinvesteringar hör de investeringar som genomförs i anknytning till en förändringsprocess, vilken ska se till att företagets verksamhet ligger i linje med den rådande omgivningens krav. Det handlar ofta om kapitalstarka investeringar, som exempelvis investeringar i produktutveckling, förbättrad produktionskapacitet och ny teknologi. Inriktningsinvesteringarna följer således den riktning som företaget har valt för den framtida verksamheten. 49 Anpassningsinvesteringar genomförs ofta som en konsekvens av tidigare gjorda inriktningsinvesteringar. Satsningarna görs således för att anpassa verksamheten efter nya förutsättningar, och det kan exempelvis röra sig om ersättning av sliten utrustning eller mindre modifieringar av produkterna. Traditionella investeringskalkyler är särskilt användbara vid den här typen av investeringar, då de i regel är mindre komplexa än inriktningsinvesteringarna. 50 Ytterligare indelningar av investeringar kan göras. Exempelvis har Alpenberg & Karlsson, med stöd av tidigare investeringsforskning, listat vanligt förekommande klassificeringar av investeringar: 51 Expansionsinvesteringar Kvalitetsförbättrande investeringar Rationaliseringsinvesteringar Miljöinvesteringar (inre & yttre) Ersättningsinvesteringar Är investeringar för ökad kapacitet för befintliga produkter eller nyinvesteringar. Investeringar för att uppnå högre kvalitet i produktionen. Syftar till att sänka kostnaderna, något som ofta innebär ökad automation och mekanisering. Satsningar på miljövänliga produkter och produktion samt på god arbetsmiljö. Handlar om att ersätta utsliten och omodern utrustning. 48 Alpenberg, J. & Karlsson, F. (2005) s. 40f 49 Persson, I. & Nilsson, S-Å. (1999) s. 31 50 Persson, I. & Nilsson, S-Å. (1999) s. 31f 51 Alpenberg, J. & Karlsson, F. (2005) s. 42f - 20 -

Försörjningsinvesteringar Är investeringar i biutrustning till FoU-investeringar Strategiska investeringar 3.2.2 Investeringsplanering huvudinvesteringar som har genomförts. Investeringar som framförallt berör produkt- och processförnyelse. Är långsiktiga investeringar med inverkan på företagets strategi, ofta inom FoU. Sättet att bedriva investeringsplanering på varierar från företag till företag. Enligt Persson & Nilsson använder de flesta företag emellertid någon form av investeringsbudget i sitt planeringsarbete, i vilken årets förväntade investeringar tas upp. Även de resurser som investeringarna väntas ta i anspråk inkluderas i budgeten. Utformningen av investeringsbudgeten får effekter på företagets övriga planeringsarbete, då såväl likviditetsbudgeten som resultat- och balansbudgetarna påverkas av de investeringar som företaget planerar att genomföra under året. 52 I budgetarbetet delas investeringarna ofta in i olika grupper, varpå de tillgängliga resurserna sedan fördelas på dessa grupper. Målet är att åstadkomma ett så gynnsamt investeringsprogram som möjligt för företaget. 53 investeringsbudgeten av någon anledning sedan överskrids brukar företagen ha rutiner som säger att ett tilläggsanslag för investeringen ifråga måste beviljas av företagsledningen innan investeringen kan genomföras. 54 Även så kallade investeringsmanualer används av en del företag i själva planeringsarbetet. Dessa manualer, vilka är ofta formulerade av företagsledningen, syftar till att förmedla företagets investeringsrutiner och riktlinjer till lägre organisationsnivåer. Investeringsmanualerna klargör hur investeringsbedömningar skall upprättas och genomföras i företaget. Även hur beslutsprocessen skall gå till inkluderas i en del manualer. 55 3.2.3 Investeringskalkylering För att utvärdera och motivera investeringar används ofta olika typer av investeringskalkyler, vilka syftar till att visa om de planerade investeringarna uppfyller förutbestämda lönsamhetskrav. 56 Enligt Yard är nuvärdesmetoden, internräntemetoden, annuitetsmetoden samt paybackmetoden några av de absolut vanligast förekommande 52 Persson, I. & Nilsson, S-Å. (1999) s. 46 53 Ljung, B. & Högberg, O. (2007) s. 14 54 Persson, I. & Nilsson, S-Å. (1999) s. 46 55 Segelod, E. (1997) s. 221ff 56 Yard, S. (2001) s. 12f Om - 21 -

kalkylmetoderna idag. 57 Segelod menar dock att dessa traditionella investeringskalkyler utarbetades med materiella investeringar i åtanke, något som han menar har lett till att kalkylerna endast är ett begränsat hjälpmedel vid immateriella investeringar. 58 För att investeringens lönsamhet skall kunna uppskattas måste nämligen den ekonomiska livslängden 59 kunna beräknas, något som kan vara särskilt svårt vid immateriella investeringar. Även intäkterna som investeringen förväntas inbringa inkluderas i investeringskalkylerna, något som också är komplicerat att prognostisera vid investeringar av immateriellt slag. 60 Bower menar dessutom att traditionella investeringskalkyler nästan alltid är av underordnad betydelse vid investeringsbeslut, oavsett investeringstyp, och att företag istället använder sig mer av strategiska beslutsfaktorer. 61 3.3 Kunskapsföretag Idag är de flesta branscher, företag och organisationer informationsintensiva, det vill säga beroende av kunskap för att attrahera kunder och av informationsteknologi för att kunna driva verksamheten. 62 Enligt Sveiby är kunskapsföretag en undergrupp inom tjänstesektorn. Tjänstesektorn består av olika organisationer och företag, från dem som är helt anpassade till sina kunder till dem som har konkretiserat och förpackat sin tjänst så att det liknar en produkt. 63 Det finns två stora grupper av kunskapsföretag, vilka är professionella serviceföretag och FoU-företag. Det förstnämnda kan exempelvis vara advokatbyråer och datakonsultföretag. Det sistnämnda kan vara läkemedelsföretag och högteknologiska företag. Kärnan för professionella serviceföretag utgörs av medarbetarnas problemlösningskompetens. Alvesson anser att det finns en väsentlig skillnad mellan dessa två typer av kunskapsföretag och det är hur de producerar sina tjänster. Professionella serviceföretag har situationsanpassade tjänster vilket innebär att deras anställda samspelar direkt med marknaden. När det gäller FoU-företag framställer företagen en fysisk produkt och kontaktytan mellan dess anställda och kunder är oftast mindre. 64 Figuren nedan presenterar hur tjänsteföretag kan indelas efter grad av kundanpassning. 57 Yard, S. (2001) s. 45f 58 Segelod, E. (2000) s. 136f 59 Den ekonomiska livslängden är den tidsperiod som investeringen bedöms vara ekonomiskt lönsam. 60 Persson, I. & Nilsson, S-Å. (1999) s. 27ff & 56 61 Bower, J. L. (1970) s. 7f 62 Stewart, T. (1999) s. 45 63 Sveiby, K-E. (1995) s.16ff 64 Alvesson, M. (2004) s. 25, 30-22 -

Låg anpassning Hög anpassning Självbetjäning Standardpaket Servicesystem Total kundanpassning Snabbmat Försäkringsbolag Sjukhus Privatläkare Bankomat Flygbolag Dataföretag Konsultföretag Tabell 2: Tjänstesektorns indelning efter grad av kundanpassning 65 Till höger i tabellen anses företagen vara kunskapsföretag, det vill säga att deras tjänst produceras i nära samarbete med kunden. Personalen består av kompetenta yrkesmän som ofta har hög utbildning och med hjälp av deras kompetens ser de till att lösa komplexa problem. 66 Ytterligare kännetecken på kunskapsföretag är enligt Alvesson att medarbetarna är kreativa och även befinner sig i en kreativ miljö. Vidare menar Alvesson att kunskapsföretagen är starkt individberoende och att medarbetarna är mycket självständiga. Kunskapsföretagen är starkt beroende av nyckelpersonernas lojalitet och är också mycket sårbara när personal slutar. 67 Segelod menar att kunskapsföretagen är av särskilt intresse att studera eftersom de har stora immateriella tillgångar, och dessutom står för en betydande del av den totala arbetsmarknaden idag. Merparten av investeringarna som genomförs av kunskapsföretagen sker i kompetensutveckling och FoU, och organiseras som projekt. 68 Idag är den kunskapsintensiva tjänstesektorn, med bland annat fastighetsverksamhet, juridisk och ekonomisk konsultverksamhet och IT, ungefär lika stor som industrin och byggindustrin tillsammans. I DN:s ekonomibilaga går det att läsa att jobben från de äldre näringarna som exempelvis byggindustrin försvinner och istället skapas det nya jobb inom delar av tjänstesektorn. 69 Även Sveiby menar att kunskapsföretagens tillväxt har ökat stadigt i Sverige och att det är den snabbaste växande företagssektorn i världen 70. 3.3.1 Det intellektuella kapitalet Det är svårt att klassificera och definiera vad intellektuellt kapital är för något, vilket har gjort att olika forskare beskriver intellektuellt kapital på olika vis. Dock kan sägas att nästan alla har klassificeringarna human- (de anställda), struktur- (organisationen) och 65 Sveiby, K-E. (1995) s.16f 66 Sveiby, K-E. (1995) s. 17 67 Alvesson, M. (2000) s. 13 68 Segelod, E. (2000) s. 143 69 DN nätbilaga, ekonomidelen <http://www.dn.se/ekonomi/tjanstesektorn-mar-bra-i-krisen-1.871420> (2010-05-26 15:38) 70 Sveiby, K-E. (1995) s.18-23 -

kundkapital (relation till externa intressenter) gemensamt. 71 Det intellektuella kapitalet har blivit den viktigaste tillgången i dagens ekonomi. Stewart har definierat intellektuellt kapital som "förpackad användbar kunskap" 72. Vidare menar Stewart att en stor del av det intellektuella kapitalet är mjuk kunskap, som är svår att definiera och upptäcka eftersom den är tyst. Tyst kunskap är muntlig och sprider sig när människor möts och berättar historier samt förmedlar erfarenheter. 73 Det intellektuella kapitalet ger företag konkurrensfördelar och bidrar till att skapa välstånd i organisationer. 74 Humankapitalet är all förmåga, kompetens, skicklighet och erfarenhet hos ett företags enskilda individer och personer i ledningen. 75 Humankapitalet kan inte ägas av företagen, och är därtill svårt att byta ut och kopiera, menar Lin et al. 76 Stewart anser att humankapitalet är den kompetens hos individerna som behövs för att förse kunderna med lösningar 77. Dessutom inkluderar humankapitalet organisationens förnyelse, kreativitet och innovationsförmåga. 78 Strukturkapitalet är det kapital som för ihop, stöttar, möjliggör och förbättrar humankapitalet. Det ska påskynda flödet av informationen inom företaget. Det är alltså organisationens organisatoriska kompetens att möta marknadens krav 79. Till skillnad från humankapitalet kan strukturkapitalet ägas och tillhör hela organisationen. Det kan också reproduceras och delas med andra. Strukturkapitalet kan delas upp i tre delar, organisations-, innovations- och processkapital. Organisationskapitalet består av företagets investeringar i system, verktyg och verksamhetsfilosofi. Innovationskapitalet består av hur företaget skall kunna hantera och möta framtiden medan processkapitalet innehåller organisationens arbetsprocesser och tekniker för att utföra själva arbetet. 80 Kundkapitalet är värdet av en organisations relationer till de människor den gör affärer med, varför kundkapital ofta ses som den viktigaste av de tre i det intellektuella kapitalet. 81 71 Mouritsen J. et al (2004) s. 48 72 Stewart, T. (1999) s. 99 73 Stewart, T. (1999) s.104ff 74 Lin, K-J. et al (2009) s. 392 75 Edvinsson, L. & Malone, M. (1997) s. 29 76 Lin, K-J. et al (2009) s. 392 77 Stewart, T. (1999) s. 109 78 Stewart, T. (1999) s. 109 79 Stewart, T. (1999) s. 110 80 Edvinsson, L. & Malone, M. (1997) s. 55ff 81 Stewart, T. (1999) s. 110 & 187-24 -

3.4 Immateriella investeringar Stewart menar att företag har två slags utbetalningar, vilka är kapital som investeras i egendom, utrustning och andra tillgångar. Utöver dessa materiella investeringar satsar företag också på långsiktiga investeringar såsom forskning och utveckling samt utbildning, det vill säga investeringar av immateriell karaktär. Dessa immateriella kapitalsatsningar är också investeringar även om de enligt bokföringsregler ska redovisas som driftkostnader 82. Skillnaden mellan investeringar och driftkostnader är inte alltid lika självklar och därför är det också svårt för företagen att veta hur de ska definiera och identifiera immateriella investeringar. 83 Segelod menar att termen investeringar definieras olika av revisorer och ekonomer. Ekonomer anser ofta att investeringar är samtliga aktiviteter som syftar till att öka företagets framtida avkastning. Immateriella investeringar inkluderas således i investeringsbegreppet. Den definition som används av revisorer är mer exakt. För en revisor är investeringar summan av fasta tillgångar plus rörelsekapital. Alla andra utgifter associerade med investeringar ses endast som kostnader. Med anledning av detta inkluderas sällan immateriella investeringar i företagens investeringsbudgetar. Segelod menar emellertid att en förändring har skett över tiden, och att den bredare definitionen av investeringar allt oftare används i dagens företag. 84 Eftersom immateriella tillgångar utgör en stor del av kunskapsföretags värde i dagens samhälle är det intressant att veta hur en immateriell tillgång definieras. 85 Enligt redovisningsrådets rekommendation nr. 15 är en immateriell tillgång en identifierbar icke-monetär tillgång utan fysisk substans som används för produktion eller tillhandahållande av varor eller tjänster samt för uthyrning till andra eller för administrativa ändamål 86. Förutom denna definition måste ytterligare lagstadgade kriterier vara uppfyllda för att tillgången ska kunna ses som immateriell. Det första kriteriet är att tillgången skall ge upphov till framtida ekonomiska fördelar. Det andra kriteriet är att tillgången kontrolleras av företaget och företaget skall kunna försäkra sig om att andra 82 Driftkostnader är dagliga kostnader såsom löner, reklam, hyror etc. 83 Stewart, T. (1999) s. 47 84 Segelod, E. (2000) s. 149f 85 Segelod, E. (2000) s. 143 86 Bokföringsnämndens hemsida <http://www.bfn.se/redovisning/radet/rr/radetsrek.aspx> (2010-04-19 08:18) - 25 -

företag inte kan använda den. Tillgången skall slutligen vara ett resultat av en identifierbar transaktion samt vara avskiljbar från de övriga tillgångarna. 87 Enligt Smith uppfylls det första kriteriet för kunskapsföretaget då tillgången, det vill säga humankapitalet, förväntas medföra ekonomiska fördelar för företaget i framtiden eftersom kunden förväntas vara beredd att betala för personalens resurser. Det andra kriteriet som innebär att tillgången skall kontrolleras av företaget gäller inte humankapital. Företag anses inte ha kontroll över sin personal. Det går inte att säga hur länge personalen stannar på företaget och därför kan inte företaget vara helt säker på att ekonomiska fördelar tillfaller företaget. 88 Även Falkman menar att företag inte kan kontrollera sin personal därför kan de heller inte redovisa personalen som en tillgång i balansräkningen. 89 Enligt Edqvist är immateriella resurser viktiga och avgörande för ekonomisk tillväxt. 90 Detta påstående stärks även av Anghel som menar att immateriella investeringar är den viktigaste faktorn för företagets lönsamhet och framgång. 91 Stewart menar vidare att immateriella investeringar är viktiga eftersom de har blivit mer lönsamma än materiella investeringar. 92 Dessutom finns starkt stöd, såväl teoretiskt som empiriskt, för att investeringar av immateriell art är väsentliga för ekonomisk tillväxt. 93 Lichtenberg har kommit fram till att kapitalsatsningar på FoU ger högre avkastning än satsningar på maskiner. Han har mätt räntabiliteten av kapitalsatsningar på nya anläggningar och ny utrustning, det vill säga fysisk kapital, och jämfört det med räntabiliteten av satsningar på FoU. Lichtenberg fann att en dollar satsad på FoU gav åtta gånger mer tillbaka än en dollar satsad på nya maskiner. 94 Artsberg menar att idag överstiger de immateriella investeringarna de materiella. 95 Även Edqvist menar att företagen lägger allt större resurser på immateriella tillgångar och detta på grund av den strukturomvandling som har skett i den industrialiserade delen av världen. Tjänster har därför kommit att utgöra en allt större andel av ekonomin, något som har gjort att 87 Falkman, P. (2001) s. 62 ff 88 Smith, D. (2006) s. 97 89 Faklman, P. (2001) s 63 90 Edqvist, H. (2010) s. 1 91 Anghel, I. (2008) s. 76 92 Stewart, T. (1999) s. 51 93 Edqvist, H. (2010) s. 1 94 Lichtenberg, F. ur Stewart, T. (1999) s. 52 95 Artsberg, K. (2003) s. 234-26 -