Omvärldsblad 1, 2011

www.pwc.com/se/academy Omvärldsblad 1, 2011 Från A till Ö i landstingsvärlden Underlag för omvärldsbevakning Beslut och pågående utredningar, myndigheter Januari 2011 Jean Odgaard

Betalningsansvaret för underårigas avgifter inom hälso- och sjukvården och tandvården... 2 Budget för 2011... 2 Nationell cancerstrategi... 2 Nationell ehälsa tillgänglig och säker information inom vård och omsorg...3 En nationell samordnare för hemsjukvård...3 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN)... 4 Kompetens och ansvar (SOU 2010:65)... 4 Läkemedel Nationell läkemedelsstrategi... 4 Ökad kvalitet vid läkemedelsförskrivning (prop 2009/10:138)... 5 Myndigheten för vårdanalys... 5 OFUKI-utredningen, Utredningen om offentliga företag - upphandling, kontroll, insyn... 6 Nationella riktlinjer... 6 Stabilare planeringsförutsättningar med hänsyn till konjunkturvariationer... 6 Patientens säkerhet i vården... 7 Överenskommelse om patientsäkerhet... 8 Psykiatri... 9 Regionfrågan... 9 Prestationsbaserad Vårdgaranti ( Kömiljarden )... 9 Aktuella utredningar/rapporter... 10 1

Betalningsansvaret för underårigas avgifter inom hälso- och sjukvården och tandvården Den 1 juni 2010 infördes ändringar i bl.a. hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och tandvårdslagen (1985:125), med innebörd att avgifter som avser ett barns hälso- och sjukvård och tandvård som huvudregel ska tas ut av barnets förmyndare. Endast om det finns särskilda skäl får avgiften tas ut av barnet (prop. 2009/10:88, SFS 2010:245 251). Budget för 2011 I regeringens budget för 2011 föreslås fortsatta satsningar för att ytterligare öka tillgängligheten, valfriheten och kvaliteten. Tillgängligheten ska förstärkas inom ramen för kömiljarden. Målet är att väntetiden för specialistbesök och behandling ska minskas successivt under mandatperioden. Satsningar föreslås även med inriktning på ökad patientsäkerhet och från och med 2012 en mer sammanhållen vård och omsorg om äldre och ett tredje steg i tandvårdsreformen. Satsningarna uppgår till totalt 500 miljoner kronor 2011. Nationell cancerstrategi Regeringen har kommit överens med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, om att regeringen, landstingen och regionerna ska utveckla cancerarbetet i hälso- och sjukvården. Överenskommelsen preciserar ansvar, tidsplan och tilldelning av resurser för att genomföra en rad insatser av och med olika aktörer. Den nuvarande överenskommelsen gäller för 2010, men parterna planerar en ny för år 2011. Arbetet omfattar följande sju områden: 1. Försöksverksamhet för en patientfokuserad och sammanhållen cancervård (regeringsbeslut juni 2009) 2. Informationstjänst om cancer på Internet för allmänheten (regeringsbeslut oktober 2009). Den ska främst rikta sig till allmänheten och vara klar under hösten 2010. 3. Insatser för att minska tobaksrökningen. SKL startar under 2010 ett projekt som handlar om att säkerställa att läkare frågar om rökvanor vid allmänna hälsokontroller, att rökavvänjning kan erbjudas och att det finns system för att följa upp och rapportera resultat av insatserna inom hälsooch sjukvården. Arbetet riktar sig till stor del till dem som har ansvar på ledande nivåer, både politiker och tjänstemän. Projektet ska utifrån resultatet av arbetet under 2010 utarbeta en plan för vilka fortsatta insatser som bör satsas på under 2011-2012. 4. Tidig upptäckt. SKL startar under 2010 ett projekt som syftar till att öka deltagandet i gynekologisk cellprovskontroll och mammografi. SKL ska senast den 15 oktober 2010 redovisa resultatet av årets satsning samt en plan för det fortsatta projektet under 2011. 5. Internationell jämförelse 2

6. Nationell cancersamordnare. Regeringen beslutade den 5 november 2009 att utse Kjell Asplund som nationell cancersamordnare med uppgift att samordna processen och främja utvecklingen av regionala cancercentrum. Uppdraget ska vara slutfört senast den 15 januari 2011. 7. Kvalitetsregister. Socialdepartementet och SKL genomför under 2010 en utredning om framtida utveckling, organisation och finansiering av de nationella kvalitetsregistren inom hälso- och sjukvården. Ett projekt för de nationella kvalitetsregistren inom cancerområdet kommer också att startas. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att i uppdrag att betala ut 24 miljoner kronor för inrättandet av högst sex regionala cancercentra. Landsting som avser samverka inom respektive centrum eller landstingens samverkansorgan kan ansöka om ekonomiskt bidrag till detta. Vidare har myndigheten fått i uppdrag att föreslå en modell för att följa upp skillnader i insjuknande i cancer och överlevnadstid efter en cancerdiagnos mellan olika vårdgivare och olika befolkningsgrupper. Modellen ska visa data med högsta möjliga aktualitet och ska kunna användas i arbetet med kontinuerligt redovisade öppna jämförelser av cancervårdens kvalitet och effektivitet. Myndigheten ska också genomföra en förstudie för hur en enkät till cancerpatienter ska utformas samt kartlägga ledtider i cancervården och föreslå hur de ska beskrivas och följas upp. Nationell ehälsa tillgänglig och säker information inom vård och omsorg Nationell ehälsa är strategin om tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Strategin leds av Socialdepartementet i samarbete med Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting, Vårdföretagarna samt Famna. Nationell ehälsa handlar om hur vi med gemensamma ansträngningar nu arbetar för att reformera och förbättra informationshanteringen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten till gagn för individen, personalen och beslutsfattarna. Förenklat kan man säga att begreppet ehälsa omfattar all användning av informations- och kommunikationsteknologi inom vård och omsorg. Exempel är elektroniska patientjournaler, elektroniska recept och webbportaler med hälsoinformation riktad till invånarna. Ledorden i det fortsatta arbetet med Nationell ehälsa är införande, användning och nytta. En nationell samordnare för hemsjukvård En nationell samordnare ska stödja landsting och kommuner i processen att föra över ansvaret för hemsjukvården från landstinget till kommunerna. Syftet med uppdraget är att på frivillig väg få ett enhetligt kommunalt huvudmannaskap för den kommunala hälso- och sjukvården och hemsjukvården i landet. Den nationella samordnaren ska även utreda frågan om kommunerna ska ges befogenhet att kunna anställa eller på annat sätt tillhandahålla läkare samt i övrigt belysa frågan om kommunernas faktiska förutsättningar att bedriva hemsjukvård. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2011. 3

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) HSAN:s roll efter den 1 januari 2011 kommer att renodlas till att handla om så kallade behörighetsfrågor, det vill säga återkallelse av legitimation eller andra behörigheter samt prövotid och ansökan om ny legitimation eller annan behörighet. Behörighetsfrågor kan prövas av HSAN endast på initiativ av Socialstyrelsen eller den berörda yrkesutövaren. Från den 1 januari 2011 kommer Socialstyrelsen att pröva klagomål från patienter. Socialstyrelsen kommer att ta emot och förutsättningslöst utreda klagomål. Socialstyrelsen får möjlighet att rikta kritik mot såväl vårdgivare som enskilda yrkesutövare. Kompetens och ansvar (SOU 2010:65) En särskild utredare har haft uppdraget att utreda ett antal frågor som rör behörighetsregleringen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. I betänkandet föreslår utredningen bland annat följande: - inga ytterligare grupper ska regleras inom hälso- och sjukvården utöver dagens 21 legitimationsyrken. - utredningen anser att Socialstyrelsen och landstingen bör få tillgång till uppgifter om vissa brott som föranlett annan påföljd än böter, när de handlägger frågor om särskilda förordnanden. - specialistutbildningen för sjuksköterskor bör bli mer flexibel så att den bättre motsvarar vad som efterfrågas i vården. - ett register inrättas för de som utövar alternativa behandlingsformer och som inte är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Det nya registret och bestämmelserna om vilka begränsningar som gäller för den som utövar alternativ- och komplementärmedicin ska finnas i en särskild lag. - Socialstyrelsen får i uppdrag att se över vilka somatiska sjukdomar som det bör vara förbjudet att behandla för den som inte är hälsooch sjukvårdspersonal, om åldergränsen för att behandla barn bör ändras och möjligheterna att behandla gravida. - Socialstyrelsen får i uppdrag att meddela föreskrifter om inrättande och benämning för tandläkarnas specialiseringstjänstgöring. - tandhygienistutbildningen förlängs till 180 högskolepoäng, det vill säga från två till tre år. Läkemedel Nationell läkemedelsstrategi Regeringen anser att det finns ett behov av att samordna, koordinera och prioritera det nationella arbetet inom läkemedelsområdet för att uppnå en mer effektiv förskrivning och en förbättrad användning av läkemedel. En projektgrupp har utsetts som ska arbeta fram en nationell läkemedelsstrategi. Rapporten "Nationell läkemedelsstrategi? - en förstudie" presenterades juni 2010. Den beskriver det pågående utvecklingsarbetet och pekar ut färdriktningen för det fortsatta arbetet med att skapa en nationell läkemedelsstrategi. 4

Syftet med förstudien är att utreda om och på vilket sätt frågor om läkemedel och läkemedelsanvändning kan samlas i en nationell läkemedelsstrategi. I förstudien föreslås vision och mål för strategin. Visionen bör vara: - rätt läkemedelsanvändning till nytta för patient och samhälle Målen föreslås vara: - medicinska resultat och patientsäkerhet i världsklass på läkemedelsområdet - jämlik vård - kostnadseffektiv användning - attraktivitet för innovation av produkter och tjänster - minimal negativ miljöpåverkan Högnivågruppens förslag är att den fullständiga strategin ska vara klar vid utgången av 2010. Fram till dess att strategin är klar, fortsätter det redan pågående arbetet med att genomföra förslagen i handlingsplanen "Effektivare läkemedelsanvändning". Ökad kvalitet vid läkemedelsförskrivning (prop 2009/10:138) Regeringen överlämnade den 15 mars 2010 propositionen Ökad kvalitet i läkemedelsförskrivning till riksdagen. Den innehåller bland annat förslag om att Apotekens Service AB, ska lämna ut uppgifter på individnivå om uttag av läkemedel och andra varor, till landstingen. Syftet är att landstingen ska få möjlighet att göra bättre medicinsk uppföljning av enskilda patienters uttag av förskrivna läkemedel hos apoteken. På så sätt ska kvaliteten och effektiviteten i läkemedelsförskrivningen höjas. I propositionen föreslås också att läkemedelsförteckningen även ska innehålla uppgifter om förskrivarens namn, yrkesspecialitet och plats. Syftet är att stärka patientsäkerheten. En läkare kan till exempel ta kontakt med tidigare förskrivare för att diskutera patientens läkemedelsbehandling. Myndigheten för vårdanalys Myndigheten för vårdanalys startar sin verksamhet från den 1 januari 2011. Myndigheten har till huvuduppgift att ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv följa upp och analysera verksamheter och förhållanden inom hälso- och sjukvården samt tandvården. Den ska redovisa förhållanden inom hälso- och sjukvården, särskilt verksamhetens kvalitet och effektivitet. Den ska också utvärdera effekterna av de reformer och satsningar som regeringen gör. Den nya myndighetens verksamhet ska vara oberoende, vilket innebär att den kan omfatta en granskning av hela hälso- och sjukvårdssystemet, däribland myndigheternas arbete. Det innebär att myndigheten inte är i beroendeförhållande till vårdgivarna, intresseorganisationer eller andra intressenter. 5

OFUKI-utredningen, Utredningen om offentliga företag - upphandling, kontroll, insyn En särskild utredare ska analysera om det finns ett behov av ett generellt eller sektoriellt undantag från kravet på att stat, kommuner och landsting ska vara skyldiga att tillämpa lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, när de anskaffar varor eller tjänster från företag som de helt eller delvis innehar eller är medlemmar i. För det fall utredaren finner att ett undantag bör införas ska det motsvara den EG-rättsliga praxis i form av de s.k. Teckalkriterierna som utvecklats av EG-domstolen. Utredaren ska vidare analysera om det finns behov av ett sådant undantag i fråga om kommunal samverkan i offentligrättslig form eller om det finns behov av särskilda undantagsbestämmelser för sådana samverkansformer. Om utredaren finner att undantag bör införas ska utredaren lämna författningsförslag och förslag till andra eventuella åtgärder. I uppdraget ingår vidare att analysera behovet av att de kommunalrättsliga principerna får större genomslag i de kommunala företagen och vid behov lägga fram författningsförslag. Slutligen ska utredaren utvärdera hur det regelverk som finns kring insyn i kommunala bolag och entreprenader har tillämpats i praktiken. Enligt de ursprungliga direktiven skulle utredarens uppdrag redovisas senast den 30 november 2010. Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 29 april 2011. Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer är ett stöd för dem som fattar beslut om hur resurserna ska fördelas inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Målet med riktlinjerna är att bidra till att patienter och klienter får en god vård och socialtjänst. Det finns publicerade riktlinjer för demens, depression och ångest, diabetes, stroke, hjärtsjukvård, missbruk och beroende, bröst-, kolorektal- och prostatacancer, blodpropp, astma och KOL samt höftfraktur. Det finns preliminära riktlinjer för schizofreni, lungcancer, sjukdomsförebyggande metoder, tandvård och rörelseorganens sjukdomar. Nationella riktlinjer tas fram för palliativ vård. En preliminär version av riktlinjerna beräknas vara klar sommaren 2012. Komplettering pågår vad gäller riktlinjerna för hjärtsjukvård. En preliminär version av de kompletterade riktlinjerna beräknas vara klar senvåren 2011. Uppdatering pågår av riktlinjerna för bröst-, kolorektal- och prostatacancer. En preliminär version beräknas vara klar våren 2013. Stabilare planeringsförutsättningar med hänsyn till konjunkturvariationer Mars 2010 beslutade regeringen om direktiv till en särskild utredare, med uppdrag att lämna förslag till hur kommuner och landsting kan ges stabilare planeringsförutsättningar med hänsyn till konjunkturvariationer (dir. 2010:29). 6

Den särskilde utredaren ska analysera de kommunala finansernas konjunktur-känslighet och föreslå möjliga förändringar i nuvarande regelverk för den ekonomiska förvaltningen i kommuner och landsting, t.ex. avseende det kommunala balanskravet. Utredaren ska vidare lämna förslag till ett system för stabilisering av kommunsektorns intäkter över en konjunkturcykel. Uppdraget ska redovisas senast den 15 september 2011. Patientens säkerhet i vården En ny patientsäkerhetslag träder i kraft den 1 januari 2011 och syftar till att skapa en säkrare vård. Syftet med den nya lagstiftningen är att få ned antalet vårdskador, oavsett om bristerna beror på systemfel hos vårgivaren eller på att vårdpersonalen har begått misstag. Den nya lagen innehåller bestämmelser om att vårdgivare ska bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Det innebär bland annat att vårdgivare ska utreda händelser i verksamheten som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada, att ge patienter och närstående information och möjligheter att bidra till patientsäkerhetsarbetet samt att rapportera legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som bedöms utgöra en fara för patientsäkerheten, till Socialstyrelsen. Den nya patientsäkerhetslagen innehåller tre huvudområden: - Ansvarssystemet reformeras. Den nya lagen innebär att ansvarssystem inom hälso- och sjukvården reformeras. Disciplinpåföljderna varning och erinran ersätts av en utökad klagomålshantering hos Socialstyrelsen som får möjlighet att rikta kritik mot yrkesutövare. Patientens klagomål ska utredas förutsättningslöst av Socialstyrelsen. Patienten behöver inte själv ha kännedom om vem eller vad som har brustit i behandlingen utan det räcker att anmäla händelsen som sådan. - Utökat patientinflytande. Vårdgivaren ska också göra det lättare för patienter och närstående att delta i patientsäkerhetsarbetet genom att till exempel uppmuntra dem att inkomma med synpunkter. - Vårdgivaren får större och tydligare ansvar. Vårdgivaren får ett tydligt ansvar för att utreda händelser, förebygga vårdskador och se till att personalens kompetens med mera tillgodoser kravet på god vård. En patient som drabbats av vårdskada ska snarast informeras om händelsen i sig samt bland annat vilka åtgärder vårdgivaren tänker vidta för att liknande händelser inte ska inträffa igen. Enligt lagen avses med patientsäkerhet skydd mot vårdskada. Med vårdskada avses lidande, kroppslig eller psykisk skada elelr sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Den nya lagen ersätter lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, fökortad LYHS. Vårdgivaren ska årligen sammanställa en så kallad patientsäkerhetsberättelse, en beskrivning av hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits under föregående år till exempel när det gäller vårdrelaterade infektioner eller fallskador. 7

Överenskommelse om patientsäkerhet Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har i en överenskommelse enats om en prestationsbaserad ersättningsmodell för patientsäkerhetsarbete i landstingen. Överenskommelsen syftar till att, genom ekonomiska incitament och med patientens behov i centrum, uppmuntra, stärka och intensifiera patientsäkerhetsarbetet i landstingen. Satsningen omfattar all vård som finansieras av landstingen, oavsett aktör. Under 2011 avsätts 500 miljoner kronor i statsbudgeten för att utveckla patientsäkerheten. För 2012-2014 har regeringen beräknat 675 miljoner kronor per år. Huvuddelen av dessa medel är avsedda för det prestationsbaserade stimulansbidraget. För 2011 betalas pengarna ut till landstingen i slutet av året baserat på uppnådda resultat januari-september. Överenskommelsen gäller till och med den 31 december 2014 och revideras årligen. En förutsättning för att ett landsting ska kunna få möjlighet att ta del av medlen för 2011 är att vårdgivarna i landstinget har uppfyllt följande grundläggande krav: upprättat en patientsäkerhetsberättelse i enlighet med den nya patientsäkerhetslagen. inrättar en lokal Stramagrupp, Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens, i respektive landsting. deltar i den nationella patientenkät för primärvården som kommer att genomföras under 2011. landsting ska ha tagit väsentliga steg i införandet av Nationella patientöversikten (NPÖ), ett system för att vården ska ha tillgång till viktig information om patienten, oberoende av var patienten vårdas. Landsting som uppfyller kraven kan få del av pengarna under 2011, om de uppfyller indikatorer inom specificerade problemområden. 100 miljoner för landsting som mäter patientsäkerhetskulturen på minst 25 procent av hälso- och sjukvårdspersonalen. 100 miljoner för landsting som mäter följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler på minst 75 procent av alla avdelningar på alla sjukhus inom slutenvården. 100 miljoner för landsting som mäter förekomst av trycksår på minst 50 procent av alla avdelningar på alla sjukhus. 100 miljoner för landsting som minskar sin antibiotikaförskrivning inom öppenvården. Det långsiktiga målet till 2014 är högst 250 recept per 1000 invånare. 8

Psykiatri Under tre år, 2009-2011, pågår en psykiatrisatsning som regeringen har avsatt sammanlagt 2,7 miljarder kronor på insatser tillsammans med huvudmännen inom områdena barn och unga, kompetens och kunskap, meningsfull sysselsättning och stärkt kvalitets- och utvecklingsarbete. Regionfrågan En särskild utredare, Mats Sjöstrand, har fått i uppdrag att göra en översyn av den statliga regionala förvaltningen och bl.a. lämna förslag på hur den statliga regionala förvaltningen kan bli mer samordnad och ändamålsenlig. Utredaren har även i uppdrag att ge förslag på en ändrad länsindelning i de fall där en ändrad landstingsindelning kan bli aktuell. Med utgångspunkt från Kammarkollegiets yttrande den 10 november 2009 om regionkommuner i Norrland och Svealand har samma utredare fått i uppdrag att pröva om det är möjligt att finna en ny gränsdragning som uppfyller indelningslagens krav, dels för Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands läns landsting, dels för Uppsala, Dalarnas och Gävleborgs läns landsting. Utredaren ska även ta ställning till eventuella önskemål från berörda kommuner om länsbyte. Om önskemål framförs av andra landsting om indelningsändringar, ska utredaren i lämplig omfattning bistå dessa med att, utifrån ett helhetsperspektiv, finna en möjlig geografisk indelning som kan leda till bestående fördel. Utredaren ska löpande informera finansdepartementet om uppdragets genomförande. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 15 december 2012. Prestationsbaserad Vårdgaranti ( Kömiljarden ) Kömiljarden är en satsning som funnits sedan 2009 och som fungerar som en morot för landstingen att korta väntetiderna i vården. En miljard kronor delas ut årligen till de landsting som lyckas uppnå de uppställda målen. Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting gjorde ett tillägg till 2010 års överenskommelse om fortsatta insatser för att förbättra patienters tillgänglighet till hälso- och sjukvård. I detta tillägg slås fast att en avstämning ska göras den 21 december 2010. Den kommer att ligga till grund för fördelning av tre fjärdedelar av de medel som totalt ska fördelas inom överenskommelsen. Pengar fördelas efter det genomsnittliga resultatet för perioden 1 september - 31 december 2010. 9

Aktuella utredningar/rapporter - Ekonomirapporten: Om kommunernas och landstingens ekonomi, SKL Dec 10 - Öppna jämförelser 2010: Vård och omsorg om äldre, SKL och Socialstyrelsen Nov 10 - Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2010, Socialstyrelsen Nov 10 - Övergripande nationella riktlinjer för God tandvård, Socialstyrelsen 2010 - Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor stöd för styrning och ledning 2010 Preliminär version, Socialstyrelsen Okt 2010 10