Omvärldsblad 2, 2012

Transkript

1 Omvärldsblad 2, 2012 Från A till Ö i landstingsvärlden Underlag för omvärldsbevakning Beslut och pågående utredningar, myndigheter Augusti 2012 Jean Odgaard

2 Innehållsförteckning Barn och ungas psykiska hälsa, Ny Bättre behörighetskontroll - Ändringar i förordningen (2006:196) om register över hälsooch sjukvårdspersonal SOU 2012:42/ Ny 1 Öppna jämförelser för cancersjukvården, * Nationell cancerstrategi * Gör det enklare! SOU 2012:33, Ny Överenskommelse för insatser mot hiv/aids, * Framtidens högkostnadsskydd i vården, * Höjda högkostnadsskydd inom öppenvård och för läkemedel, * Mer sammanhållen informationshantering inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten, * Insatser för att främja en mer jämlik hälso- och sjukvård, * Klagomålshantering * Kömiljarden 2012 * Likvärdiga förutsättningar Översyn av den kommunala utjämningen, SOU 2011:39, * Bättre insatser vid missbruk och beroende, SoU 2011:35, * Nationella kvalitetsregister */Ny Nationella riktlinjer, */Ny Stärkt ställning för patienten genom ny patientlagstiftning */ Ny Överenskommelse om patientsäkerhet 2012 * PRIO Psykisk ohälsa utvecklad och fortsatt satsning/ny Psykiatri * Utvärdering av regeringens politik för personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning (psykiatrisatsningen) * Psykiatri - Handlingsprogram för att utveckla kunskapen om och vården av unga med självskadebeteende Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd, SOU 2012:17, Ny Regionfrågan * Kommunala resultatutjämningsreserver, Ny Inrättande av en tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst - Inspektionen för vård och omsorg Dir. 2012:67, Ny Utvecklat vårdvalssystem, Ny Rätt till ersättning för vård i annat EU-land, Ny Vård efter behov och på lika villkor en mänsklig rättighet, SoU 2011:48, * Satsningen - de mest sjuka äldre. */Ny Aktuella utredningar/rapporter

3 Barn och ungas psykiska hälsa, Ny I september 2008 beslutade regeringen att träffa en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) med syfte att åstadkomma effektiva former för hälsofrämjande insatser och en första linjens vård och omsorg för barn och ungdomar med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom, det så kallade modellområdesprojektet. Överenskommelsen förnyades 2009 och modellområden deltog i projektet. Många av de erfarenheter som gjorts under projektets gång bedöms kunna vara till stor nytta för andra kommuner och landsting. Regeringen och SKL är därför överens om att det behövs en fortsatt satsning på att förbättra och samordna insatserna för att främja psykisk hälsa och effektivt möta och behandla psykisk ohälsa och psykisk sjukdom hos barn och unga. Projektet ska slutredovisas till Socialdepartementet senast den 15 december Bättre behörighetskontroll - Ändringar i förordningen (2006:196) om register över hälso- och sjukvårdspersonal SOU 2012:42/ Ny En särskild utredare har fått uppdraget att utreda och lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig informationshantering inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december Utredaren fick även ett deluppdrag bestående i att analysera förutsättningarna för att på internet eller genom elektronisk direktåtkomst öka tillgängligheten till vissa personuppgifter i Socialstyrelsens register över hälso- och sjukvårdspersonal (HOSP registret). Genom beslut i tilläggsdirektiv beslutade regeringen att deluppdraget angående HOSP-registret ska redovisas senast den 31 maj Deluppdraget redovisas i detta delbetänkande. Öppna jämförelser för cancersjukvården, * 1 I rapporten Öppna jämförelser av cancersjukvårdens kvalitet och effektivitet (SKL och Socialstyrelsen) visas en samlad öppen jämförelse av vårdens kvalitet för tio vanligt förekommande cancersjukdomar i Sverige Rapporten innehåller jämförelser mellan landstingen när det gäller medicinska resultat, patienterfarenheter, väntetider och i viss mån kostnader. Nationell cancerstrategi * Regeringen har under tre år avsatt totalt 227 miljoner kronor för arbetet med cancerstrategin. Regeringen har kommit överens med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, om hur regeringen, landstingen och regionerna ska utveckla cancerarbetet i hälso- och sjukvården. Överenskommelsen, som gäller 1 * betyder att informationen fanns med vid föregående utgåva. 1 av 14

4 för år 2012, preciserar ansvar, tidsplan och tilldelning av resurser för att genomföra en rad insatser av och med olika aktörer. Nedan anges de områden som omfattas av satsningen. - Försöksverksamheter för en patientfokuserad och sammanhållen cancervård - Telefonrådgivningstjänst om cancer för allmänheten - Insatser för att minska tobaksrökningen - Insatser för tidig upptäckt - Internationell jämförelse - Patientrapporterade mått i kvalitetsregister på cancerområde - Nationell nomenklatur för cytostatikabehandling - Samordning för regionala cancercentrum (RCC) - Insatser för fler kontaktsjuksköterskor eller motsvarande inom cancervården - Nationell samordning för strukturerat införande av nya cancerläkemedel - Individuella vårdplaner - Screening för kolorektal cancer - Nationella vårdprogram Gör det enklare! SOU 2012:33, Ny Regeringen har beslutat om att tillkalla en särskild utredare (Stefan Carlsson) med uppdrag att se över de statliga delarna av vård- och omsorgssystemet. Utredningen bedömer att utmaningarna inom vård- och omsorgssektorn medför ett stort behov av förändringar under de kommande åren. Allt fler frågor kommer att kräva samarbete på nationell nivå. Utredningen föreslår en ny myndighetsstruktur som bygger på de fyra huvuduppgifterna: En kunskapsmyndighet som har samlat ansvar för alla typer av kunskapsstöd till vården och omsorgen. Här föreslår utredningen också ett vidareutvecklat samarbete med verksamheterna och huvudmännen. En inspektionsmyndighet som har samlat ansvar för tillstånd, legitimationer, godkännanden och tillsyn. Denna myndighet ges större resurser för tillsyn än vad som finns i dagens myndigheter. En myndighet som tillsammans med övriga aktörer förvaltar och utvecklar sektorns IT- och kommunikationslösningar. En myndighet som följer den övergripande utvecklingen av hälsa, funktionshindersfrågor, vård och omsorg - och därigenom stärker statens förutsättningar för strategisk styrning. Utredningen föreslår också att särlagstiftningen om läkemedelskommittéer avskaffas. 2 av 14

5 Överenskommelse för insatser mot hiv /aids, * Staten och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tecknat en överenskommelse för för insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar. Överenskommelsen innefattar 95 miljoner kronor som fördelar sig på tre delområden. De principer och medel som ligger till grund för ansökningar inom folkhälsoområdet som landsting/regioner och kommuner kan göra är indelade i områdena verksamheter av riksintresse, kunskap och kommunikation och tidsbegränsade satsningar. Framtidens högkostnadsskydd i vården, * En särskild utredare (Bo Könberg) fick i uppdrag att göra en översyn av avgiftsstrukturen för hälso- och sjukvård, läkemedel, äldre- och handikappomsorg m.m. (dir. 2011:61). Utredningen överlämnade sitt betänkande Framtidens högkostnadsskydd i vården (SOU 2012:2) under januari Av utredningen framgår följande: - Utredaren finner starka principiella skäl för ett gemensamt högkostnadsskydd, i första hand för de båda statligt reglerade skydden, för läkemedel respektive öppenvård, men också för sjukresor. - Det bör påbörjas en utveckling/uppbyggnad av ett register och hanteringssystem, motsvarande det som finns för läkemedel, även för öppenvården. - Den framtida utvecklingen av sjukvård och äldreomsorg bedöms visserligen komma att ställa krav på ökade resurser, men dessa krav kan tillgodoses med en relativt begränsad ökning av BNP-andelen. Vad gäller finansieringen är bedömningen att egenavgifternas roll även i fortsättningen kommer att vara begränsad. Höjda högkostnadsskydd för läkemedel, * inom öppenvård och I lagrådsremiss föreslås att högkostnadsskyddet för bland annat besök inom den öppna hälso- och sjukvården indexregleras genom att fastställas till en viss andel av prisbasbeloppet. Även den avgift som högst får tas ut per vårddag inom slutenvården kopplas till prisbasbeloppet. Vidare föreslås att ett kostnadstak införs för inköp av läkemedel och andra varor inom läkemedelsförmånerna. Kostnadstaket ska indexregleras. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari av 14

6 Mer sammanhållen informationshantering inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten, * En särskild utredare ska (Dir 2011:111) utreda och lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig informationshantering inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Den som rör sig inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten möter idag alltfler vårdgivare, apotek och utförare inom socialtjänsten. Den enskilde ska inte riskera att få mindre säkra insatser av lägre kvalitet inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten för att en eller flera personalkategorier som utför insatserna inte har åtkomst till rätt information vid rätt tillfälle. Rätt information i rätt tid för rätt användare är en nyckel till personalens möjligheter att göra ett bra arbete för den enskilde. Utredaren är Lena Lundgren (hälso- och sjukvårdsdirektör i Östergötland). Utredaren ska bland annat - efter en avvägning mellan verksamheternas behov av information och skyddet för den enskildes personliga integritet, kartlägga vilken typ av information som bedöms vara nödvändig att behandla genom t.ex. utlämnande genom direktåtkomst. - identifiera nödvändiga förutsättningar för en ändamålsenlig och mer sammanhållen informationshantering inom och mellan hälsooch sjukvården och socialtjänsten samt vilka hinder (juridiska, tekniska etc.) för en sådan informationshantering som finns i dag och i förekommande fall i vilka lagar dessa hinder finns. - med utgångspunkt från kartläggningen och de identifierade förutsättningarna och hindren föreslå sådana lagstiftningsåtgärder som medger att behörig personal och beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten får ha tillgång till nödvändiga uppgifter för den aktuella behandlingen inom eller över både organisatoriska och nationella gränser. Uppdraget ska redovisas i ett delbetänkande senast den 31 mars 2012 och resterande delar av uppdraget i ett slutbetänkande senast den 1 december Insatser för att främja en mer jämlik hälso- och sjukvård, * Regeringen gör under 2011 och 2012 en särskild satsning på jämlik vård. Staten och Sveriges Kommuner och Landsting har den 16 juni 2011 träffat en överenskommelse om insatser gällande en mer jämlik hälso- och sjukvård, (dnr S2011/5879/FS). I denna överenskommelse ingår, som en av åtta insatser, ett flerårigt pilotarbete för att öka jämlikhet i första linjens vård inom resurssvaga områden. 4 av 14

7 Detta pilotarbete har påbörjats under namnet Lärandeprojektet Vård på lika villkor, och pågår under perioden Klagomålshantering * Regeringen har beslutat att ge Statskontoret i uppdrag att följa utvecklingen och utvärdera den nya ordningen med klagomålshantering mot hälso- och sjukvården, som Socialstyrelsen ansvarar för från den 1 januari En utvärdering ska göras i förhållande till den nya patientsäkerhetslagens intentioner om att uppnå en säkrare vård. En slutrapport ska lämnas till Socialdepartementet senast den 31 mars Kömiljarden 2012 * Sveriges Kommuner och Landsting har kommit överens med regeringen att behålla grunddragen i överenskommelsen som syftar till att förbättra patienters tillgänglighet till hälso- och sjukvården, nationell satsning för en fungerande vårdgaranti samt förstärkt satsning för insatser till barn och unga med psykisk ohälsa. Likvärdiga förutsättningar Översyn av den kommunala utjämningen, SOU 2011:39, * Utjämningssystemet har som huvudsyfte att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att kunna tillhandahålla sina invånare service oberoende av skattekraft och opåverkbara strukturella kostnader. Utjämningskommittén.08 har haft i uppdrag att utvärdera och utreda systemet för kommunalekonomisk utjämning samt vid behov föreslå förändringar. Man föreslår att förändringarna införs från år Den genomsnittliga förändringen för landstingen till följd av kommitténs förslag i kostnadsutjämningen uppgår till cirka 200 kronor per invånare innan införandereglerna har beaktats. Den största negativa förändringen för ett enskilt landsting uppgår till knappt kronor per invånare medan den största positiva förändringen uppgår till cirka kronor per invånare. Omfördelningseffekterna uppstår i allt väsentligt beroende på den föreslagna förändringen av hälso- och sjukvårdsmodellen. Den största negativa förändringen för kommuner och landsting sammantaget sker i Västerbottens län, vilket främst beror på den förändrade hälso- och sjukvårdsmodellen och att de nuvarande strukturbidragen till kommuner och landsting reduceras. 5 av 14

8 Bättre insatser vid missbruk och beroende, SoU 2011:35, * Utredningens förslag till en reformerad och utvecklad svensk missbruks- och beroendevård omfattar åtta reformområden. - Tidig upptäckt och kort intervention. Genom att tidigt identifiera och intervenera mot riskbruk kan utvecklingen av missbruk och beroende förhindras. - Tydligare ansvar för effektivare vård. Genom att tydliggöra kommunernas och landstingens ansvar, och normalisera ansvarsfördelningen mellan de två huvudmännen, förbättras vård- och stödprocessen för den enskilde och vårdens effektivitet kan öka. - Stärkt ställning för individen. Genom att stärka den enskildes ställning tas den enskildes motivation och erfarenheter bättre tillvara i planeringen, genomförandet och utvecklingen av vården. Motivation är en avgörande framgångsfaktor för att vården ska ge resultat. - Bättre kvalitet, kunskap och kompetens. Genom utvecklade system för kvalitetssäkring, forskning och kunskapsspridning samt kompetensutveckling läggs grunden för en mer kunskapsbaserad vård. - Vård utan samtycke. Genom att förbättra behandlingsinnehållet, vårdens form och kopplingen till efterföljande frivillig vård skapas förutsättningar för en mer effektiv och rättssäker tvångsvård. - Polisens och kriminalvårdens roll. Genom att utveckla polisens och kriminalvårdens insatser för personer med missbruk eller beroende förbättras samverkan kring personer som är föremål för insatser från landstinget, kommunen, polisen och kriminalvården. - Arbetsplatsen, arbetsmarknadspolitiken och socialförsäkringen. Genom att stödja arbetsgivarens arbete med att förebygga riskbruk, missbruk och beroende samt förbättra tillgängligheten till insatser inom arbetsmarknadspolitiken och socialförsäkringen förbättras möjligheterna till bibehållen anställning och rehabilitering till arbete. - Vårdens innehåll, boende och sysselsättning. Genom att anpassa innehållet i vården för olika målgrupper (åldersgrupper, genus, etnicitet, funktionsnedsättning, etc.) och inom vissa insatsområden (läkemedelsberoende, dopning, etc.) samt utveckla kunskapsbaserat stöd till boende och sysselsättning kan en mer effektiv vård skapas för fler. Ny lag om missbruks- och beroendevård föreslås träda i kraft den 1 januari För vården utan samtycke föreslås övergångsregler för perioden 1 januari till 30 juni Nationella kvalitetsregister */Ny Staten och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tecknat en överenskommelse om utvecklingen och finansieringen av nationella kvalitetsregistren för vård och omsorg under åren Parterna avsätter 260 miljoner kronor för överenskommelsen år 2012 och 320 miljoner kronor år av 14

9 och åren därefter. Överenskommelsen består dels av nationell finansiering av kvalitetsregistren, dels organisation och ansvarsfördelning för registren på nationell nivå. Under 2011 har en nationell samordnare haft i uppgift att driva och implementera förslagen som presenterades i översynen av kvalitetsregistren. Sedan den 1 oktober 2011 finns en ny organisation och ansvarsfördelning för utveckling och drift. Där ingår en styr-, besluts-, referens- och expertgrupp samt registercentra. Nationella riktlinjer, */Ny Nationella riktlinjer är ett stöd för dem som fattar beslut om hur resurserna ska fördelas inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Målet med riktlinjerna är att bidra till att patienter och klienter får en god vård och socialtjänst. Det finns publicerade riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar, sjukdomsförebyggande metoder, tandvård, lungcancer, schizofreni, demens, depression och ångest, diabetes, stroke, hjärtsjukvård, missbruk och beroende samt bröst-, kolorektal- och prostatacancer. Det finns kompletterande riktlinjer för hjärtsjukvård och stroke. Det finns preliminära riktlinjer vad gäller kunskapsstöd för god palliativ vård. Uppdatering pågår av riktlinjerna för bröst-, kolorektal- och prostatacancer. En preliminär version beräknas vara klar våren Det pågår ett arbete med revidering av riktlinjerna för astma och KOL. Arbetet beräknas vara klart under år Vidare revideras riktlinjerna för missbruks- och beroendevård. En preliminär version beräknas vara klar hösten Det pågår också ett projekt för Stöd till införandet av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder som syftar till att sprida kännedom om och stödja införandet av riktlinjerna. Stärkt ställning för patienten genom ny patientlagstiftning */ Ny En särskild utredare, regiondirektör Johan Assarsson, ska föreslå hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas. En utgångspunkt för utredarens arbete ska vara att förbättra förutsättningarna för en god och jämlik vård. Utredaren ska bland annat föreslå hur vården kan ges på mer likvärdiga villkor, patientens valmöjligheter i vården kan stärkas ytterligare, patientens behov av stöd, råd och information bör hanteras inom ramen för vårdgarantin och det fria vårdvalet, berörda myndigheter bör arbeta för att stärka patientens ställning, och informationsutbytet mellan patient och vårdgivare kan underlättas och utvecklas. 7 av 14

10 Utredaren ska också lämna förslag till en ny patientlagstiftning där bestämmelser med betydelse för patientens ställning samlas och föreslå de följdändringar som krävs i övrig lagstiftning på området. Tilläggsdirektiv till Utredningen om stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning (S 2011:03) Dir. 2012:24 Den huvudsakliga inriktningen av utredningens uppdrag gäller även fortsättningsvis. Genom tilläggsdirektivet överförs från utredarens uppdrag frågor till Utredningen om förbättrad tillgång till personuppgifter inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten m.m. (S2011:13). Utredaren ska redovisa de delar som behandlar journalfrågor senast den 30 juni Tidpunkten för redovisning av delbetänkande flyttas till den 31 januari Tidpunkten för slutredovisning flyttas fram till den 30 juni Överenskommelse om patientsäkerhet 2012 * Efter överläggningar mellan representanter för Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har en överenskommelse träffats mellan Socialdepartementet och SKL om förbättrad patientsäkerhet. Det har för år 2012 avsatts 525 miljoner kronor för fortsatt arbete med att stärka säkerheten för patienterna. De krav och indikatorer som ingår i överenskommelsen för 2012 är alla viktiga byggstenar för att uppnå en säkrare vård med sikte på att minska antalet vårdskador. Följande fyra grundkrav måste vara uppfyllda för att landstinget ska kunna ha möjlighet att ta del av den prestationsbaserade ersättningen: a. Ett krav är att samtliga vårdgivare i landstinget har upprättat en patientsäkerhetsberättelse i enlighet med patientsäkerhetslagen. b. Vidare ska respektive landsting ha tagit följande steg för införande och användning av Nationell patientöversikt (NPÖ): - ha infört och använder tjänsterna Säker IT i hälso- och sjukvård (SITHS), NPÖs säkerhetstjänster, samt den nationella katalogtjänsten HSA, - ha anslutit sig till NPÖ samt - kunna visa på en bred användning av tjänsten i sin verksamhet. En bred användning innebär att landstingen ska kunna dela uppgifter, dvs. både lämna ut till och ta emot uppgifter från andra vårdgivare. c. Respektive landsting ska påbörja arbetet med att införa IT-stödet Infektionsverktyget genom att ha tagit väsentliga steg till en organisation för införandet på samtliga sjukhus. Det innebär att respektive landsting skriftligen ska ha utsett ansvariga för detta samt avsatt budgetmedel. Vidare ska landstinget ha upprättat en tidplan för införandet. 8 av 14

11 d. Slutligen ska respektive landsting ha arbetat systematiskt med strukturerad journalgranskning vid alla sjukhus. För att kravet ska godkännas ska minst 20 slumpvis utvalda journaler per månad vid varje sjukhus ha granskats. Granskningen ska som minst avse januari mars PRIO Psykisk ohälsa utvecklad och fortsatt satsning/ny Regeringen satsar 870 miljoner kronor per år för att förebygga psykisk ohälsa och förbättra våren och omsorgen för personer med psykisk ohälsa. I en handlingsplan lyfter de fram ett antal strategiskt prioriterade områden och insatser som utgör grunden för regeringens satsning Detta är en fortsättning och vidareutveckling av psykiatrisatsningen Under dessa år har regeringen satsat totalt cirka 3,7 miljarder kronor. Syftet är att förbättra livssituationen för personer med psykisk ohälsa. Satsningen fokuserar under perioden på barn och unga som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa samt personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. En viktig beståndsdel är en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Den innehåller stimulansmedel för att stödja huvudmännen att åstadkomma en förbättrad och tillgänglig vård och omsorg. Det innebär konkret för 2012 att huvudmännen börjar registrera och mäta indikatorer för vård- och omsorgsresultat för att sedan kunna utveckla kraven. 350 miljoner kronor fördelas utifrån en modell som är resultat och prestationsbaserad. SKL får även använda 106,5 miljoner kronor för olika utvecklingsprojekt och nationell samordning. Psykiatri * Regeringen och SKL har enats om att arbeta för att stödja ett metodiskt förbättringsarbete inom den psykiatriska heldygnsvården för att förbättra kvaliteten i metoder och arbetssätt med målsättningen att ge en god och säker vård med ett tydligt patientperspektiv. Projektet har pågått sedan 2010 och ska slutredovisas den 1 juni Utvärdering av regeringens politik för personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning (psykiatrisatsningen) * Statskontoret ska följa upp och analysera hur vården och det sociala stödet till personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning har utvecklats utifrån den inriktning och de uppföljningsmått som nämns i regeringens skrivelse "En politik för personer med psykisk sjukdom eller psykisk 9 av 14

12 funktionsnedsättning" (skr. 2008/09:185). Effekterna av satsningen ska också följas upp. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 15 september Psykiatri - Handlingsprogram för att utveckla kunskapen om och vården av unga med självskadebeteende Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har enats om en satsning för att utveckla och samordna insatserna för att minska antalet unga med självskadebeteende. Överenskommelsen ingås inom ramen för regeringens satsning på psykiatri och psykisk hälsa. Syftet med överenskommelsen är att utveckla och samordna kunskap kring unga med risk för, eller med allvarliga självskadebeteenden. Målsättningen är att förebygga självskadebeteenden och skapa ett bättre tidigt omhändertagande genom att skapa en struktur som bättre tillgodoser dessa personers behov av vård. Det övergripande målet är att antalet unga med självskadebeteende ska minska. Ett delmål är att minska antalet unga i slutenvården och att minska antalet tvångsåtgärder bland unga kvinnor. Projektet ska slutredovisas till Socialdepartementet senast den 1 oktober 2013 Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd, SOU 2012:17, Ny Utredningen har haft i uppdrag att göra en översyn av Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och Lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård samt lämna förslag till en ny lagstiftning på området. Betänkandet är indelat i tre delar: Översynen av den psykiatriska tvångsvårdslagstiftningen, psykiskt störda lagöverträdare och gemensamma frågor. Regionfrågan * En särskild utredare, Mats Sjöstrand, har fått i uppdrag att göra en översyn av den statliga regionala förvaltningen och bl.a. lämna förslag på hur denna kan bli tydligare, mer samordnad och ändamålsenlig. Utredaren har även i uppdrag att ge förslag på en ändrad länsindelning i de fall där en ändrad landstingsindelning kan bli aktuell. Uppdraget ska redovisas senast den 15 december av 14

13 Kommunala resultatutjämningsreserver, Ny I lagrådsremissen föreslås att möjligheten för kommuner och landsting att själva kunna utjämna intäkter över tid, och därigenom möta konjunkturvariationer, förstärks. Detta ska ske genom tillskapandet av en möjlighet för kommuner och landsting att bygga upp resultatutjämningsreserver inom ramen för det egna kapitalet. Resultatutjämningsreserverna gör det möjligt att på ett ansvarsfullt sätt reservera en del av överskottet i goda tider och sedan använda medlen för att täcka underskott som uppstår till följd av en lågkonjunktur. Införandet av reserverna kan ses som ett förtydligande av det övergripande målet om god ekonomisk hushållning som kommuner och landsting ska ha i sin verksamhet. I lagrådsremissen görs även bedömningen att en statlig kommunstabiliseringsfond inte bör införas. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari En möjlighet införs att även reservera överskott upparbetade fr.o.m. räkenskapsåret Inrättande av en tillsynsmyndighet för hälsooch sjukvård och socialtjänst - Inspektionen för vård och omsorg Dir. 2012:67, Ny En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst. Nuvarande tillsynsverksamhet enligt patientsäkerhetslagen (2010:659), socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade vid Socialstyrelsen bryts ut och en ny renodlad tillsyns- och tillståndsmyndighet - Inspektionen för vård och omsorg inrättas. Syftet är att tillsynsarbetet ska stå självständigt från normering, kunskapsutveckling och bidragsgivning. Utredaren ska bland annat bemanna myndigheten och lämna förslag till instruktion och anslag. Utredaren ska även vidta de åtgärder som i övrigt krävs för att Inspektionen för vård och omsorg ska kunna inleda sin verksamhet den 1 juni Uppdraget ges med förbehåll för riksdagens beslut i nödvändiga delar. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 maj Utvecklat vårdvalssystem, Ny Regeringen satsar 100 miljoner under 2012 på att utveckla vårdvalssystem. Roger Molin har uppdraget att som nationell samordnare stimulera utvecklingen av vårdvalet. En viktig del av uppdraget är att se över hur vårdvalet skulle kunna utvecklas i den öppna specialistvården och att utveckla sammanhållna vårdkedjor. Det handlar om gränser mellan vårdnivåer och huvudmän, till exempel mellan primärvård, specialistvård och äldreomsorg. 11 av 14

14 Landsting som åtar sig att bedriva ett utvecklingsarbete enligt vissa kriterier kommer att kunna ta del av ett statligt bidrag. Regeringen har aviserat totalt 360 miljoner kronor till insatser nationellt och i landstingen för att fortsätta stärka patientens ställning genom ett utvecklat vårdval. Ett villkor för att ta del av medlen är att landstingen redovisar vilka åtgärder de vidtagit med stöd av bidraget och vilka insatser de planerar att genomföra. Landstingen kommer att själva kunna avgöra på vilket sätt de vill utveckla befintligt vårdvalssystem och inom den specialiserade vården. Bidraget bör till exempel fördelas till de landsting som utvecklar vårdvalssystem - som syftar till förbättrad integration mellan vårdens olika delar, till exempel helhetslösningar genom gemensamma vårdvalssystem mellan vårdnivåer, över landstingsgränser eller i samarbete med kommuner, - som syftar till att öka innovationstakten i vården - med nya ersättningssystem, till exempel där ersättningssystemen stärker samverkan över organisationsgränser eller öppnar för innovativa sätt att organisera verksamheten, - där det finns nya sätt för dialog mellan beställare och utförare i syfte att utveckla verksamheterna, förbättra uppföljningen och säkerställa konkurrensneutralitet. Rätt till ersättning för vård i annat EU-land, Ny Det så kallade patientrörlighetsdirektivet handlar om patienters rätt till ersättning för hälso- och sjukvård, tandvård, läkemedel och medicintekniska produkter i andra EU-länder. I en departementsskrivelse ges förslag på hur direktivet ska regleras i svensk lag. Syftet är att åstadkomma en mer allmän och effektiv tillämpning av de principer som EU-domstolen utarbetat om fri rörlighet för vårdtjänster. Förslagen anger bland annat förutsättningarna för att få ersättning, till exempel vad som ska känneteckna vården som patienter kan få ersättning för. Dessutom anges det vilka ersättningsnivåer som ska gälla för den gränsöverskridande vården. I Sverige saknas idag en nationell författning på området. Rättspraxis från EU-domstolen har varit vägledande för beslut tidigare. Vård efter behov och på lika villkor en mänsklig rättighet, SoU 2011:48, * Utredningen har haft i uppdrag att lämna förslag på hur den reglering som avser hälso- och sjukvård åt asylsökande och papperslösa personer kan göras mer ändamålsenlig än den är i dag. Utredningen föreslår att asylsökande och papperslösa personer oavsett ålder ska erbjudas subventionerad hälso- och sjukvård av det landsting inom vars område de bor eller vistas. Vården ska 12 av 14

15 erbjudas i samma omfattning och på samma villkor som den som erbjuds bosatta personer. Utredningen föreslår vidare att asylsökande och papperslösa personer, till och med det år de fyller 19 år, ska erbjudas subventionerad god och fullständig tandvård av det landsting inom vars område de bor eller vistas. Tandvården ska erbjudas i samma omfattning och på samma villkor som den erbjuds bosatta personer i motsvarande ålder. De föreslagna författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari Satsningen - de mest sjuka äldre. */Ny Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har träffat en prestationsbaserad överenskommelse som syftar till en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Överenskommelsen handlar om att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka äldres behov i centrum, uppmuntra, stärka och intensifiera samverkan mellan kommuner och landsting. Regeringen satsar 4,3 miljarder kronor under mandatperioden för att förbättra vården och omsorgen för de mest sjuka äldre. Målet är att få omsorgen och vården i form av hemsjukvård, äldreomsorg, vårdcentral och sjukhusvård att samverka bättre kring de äldre. Under 2012 satsar regeringen 1,27 miljarder kronor. Syftet är att genom stärkta incitament och förutsättningar främja att kommuner och landsting utvecklar en sammanhållen vård och omsorg om den äldre. Gruppen definieras enligt följande av Socialstyrelsen: "Mest sjuka äldre är personer 65 år eller äldre som har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom." Följande förutsättningar ska vara uppnådda för att landsting och kommuner ska kunna få möjlighet att ta del av medlen för 2012: 1. Det ska i länet finnas en struktur för ledning och styrning i samverkan. Det ska finnas ett gemensamt politiskt förankrat beslut om en handlingsplan för förbättringar i vård och omsorg om sjuka äldre med särskilt fokus på en sammanhållen vård- och omsorg om de mest sjuka äldre. Den gemensamma handlingsplanen ska innehålla en beskrivning av förbättringsområden utifrån lokala förutsättningar, konkreta och mätbara mål, planerade aktiviteter samt en beskrivning av hur uppföljningen ska gå till och hur resultaten ska redovisas. 2. Huvudmännen ska vidare ha fattat beslut om att införa ett ledningssystem för kvalitet som motsvarar kraven i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Prestations-/resultatersättning ges inom följande områden: - God vård i livets slutskede (registrering i Svenska Palliativregistret) - Preventivt arbetssätt - Registrering i Senior Alert - God vård vid demenssjukdom (registrering i SveDem) 13 av 14

16 - God läkemedelsbehandling för äldre (minskning av indikatorerna Olämpliga läkemedel, Olämpliga läkemedelskombinationer och Läkemedel mot psykos i särskilda boenden för äldre) - Sammanhållen vård och omsorg (minskning av indikatorerna Undvikbar sluten vård och Återinläggningar inom 30 dagar) Aktuella utredningar/rapporter - Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2011 Jämförelser mellan landsting 2011, SKL och Socialstyrelsen, Nov 11 - Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre, SKL och Socialstyrelsen, Dec 11 - Nationell utvärdering Diabetesvård 2011, Socialstyrelsen, Jan Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst Lägesrapport 2012 Socialstyrelsen, Feb 12 - Ekonomirapporten. Om kommuners och landstings ekonomi, SKL, april Vårdgaranti och kömiljard uppföljning , Socialstyrelsen, Maj av 14