Omvärldsblad 3, 2011

Transkript

1 Omvärldsblad 3, 2011 Från A till Ö i landstingsvärlden Underlag för omvärldsbevakning Beslut och pågående utredningar, myndigheter September 2011 Jean Odgaard

2

3 Innehållsförteckning Barnets rättigheter (prop 2009/2010:232) * 1 Öppna jämförelser för cancersjukvården, Ny 1 Nationell cancerstrategi * 2 Långsiktig efterfrågan på välfärdstjänster (LEV) Ny 2 Nationell ehälsa tillgänglig och säker information inom vård och omsorg * 3 Kommunaliserad hemsjukvård, SoU 2011:55, Ny 3 Utredningen om fritt val av hjälpmedel, Ny 4 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN),* 4 Insatser för att främja en mer jämlik hälso- och sjukvård, Ny 5 Klagomålshantering * 5 Nationella kvalitetsregister * 5 Likvärdiga förutsättningar Översyn av den kommunala utjämningen, SOU 2011:39, Ny 5 Läkemedel Nationell läkemedelsstrategi, Ny 6 Bättre insatser vid missbruk och beroende, SoU 2011:35, Ny 7 Myndigheten för vårdanalys, * 8 Nationella riktlinjer, Ny 8 Stärkt ställning för patienten genom ny patientlagstiftning * 9 Patientens säkerhet i vården * 9 Överenskommelse om patientsäkerhet * 10 Stabilare planeringsförutsättningar med hänsyn till konjunkturvariationer * 11 Psykiatri * 11 Regionfrågan 11 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överens-kommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Ny 12 Vård efter behov och på lika villkor en mänsklig rättighet, SoU 2011:48, Ny 12 Äldresamordning av vård och omsorg * 12 Översyn av avgiftsstrukturen för hälso- och sjukvård, läkemedel, äldre- och handikappomsorg m.m. Ny 13 Översyn av de statliga verksamheterna inom vård och omsorgssystemet, Ny 13 Aktuella utredningar/rapporter 14

4 Barnets rättigheter (prop 2009/2010:232) * 1 Riksdagen godkände den 1 december 2010 den strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige som regeringen har föreslagit. Beslutet innebär att riksdagen upphäver den strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige som godkändes av riksdagen För att stärka barnets rättigheter i Sverige ska följande strategi gälla: - All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. - Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. - Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. - Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. - Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. - Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. - Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. - Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. - Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Strategin syftar till att stärka barnets rättigheter inom alla berörda områden och verksamheter på statlig och kommunal nivå. De åtgärder som genomförs utifrån strategin kommer att se olika ut för olika aktörer och förändras i takt med samhällsutvecklingen, omvärldsförändringar och kunskapen om barns levnadsvillkor. Det är också i berörda verksamheter som uppföljningar och omprövningar vid behov sker av de prioriteringar, beslut och åtgärder som genomförs. Öppna jämförelser för cancersjukvården, Ny I rapporten Öppna jämförelser av cancersjukvårdens kvalitet och effektivitet (SKL och Socialstyrelsen) visas en samlad öppen jämförelse av vårdens kvalitet för tio vanligt förekommande cancersjukdomar i Sverige Rapporten innehåller jämförelser mellan landstingen när det gäller medicinska resultat, patienterfarenheter, väntetider och i viss mån kostnader. Av rapporten framgår bland annat att dödligheten i cancer har sjunkit de senaste 40 åren och överlevnaden efter insjuknandet har ökat. Den relativa femårsöverlevnaden bland män har ökat från drygt 50 procent under åren till nästan 70 procent under perioden Motsvarande resultat för kvinnor var en ökning från cirka 60 till 68 procent. Väntetiderna 1 * betyder att informationen fanns med vid föregående utgåva. 1 av 14

5 som redovisas i rapporten visar att det finns stora variationer mellan landstingen men även mellan respektive cancersjukdom. Medianväntetiden från remissankomsten till det första besöket hos en specialist varierade exempelvis mellan dagar för de olika cancersjukdomarna. Nationell cancerstrategi * Regeringen har under tre år avsatt totalt 227 miljoner kronor för arbetet med cancerstrategin. Regeringen har kommit överens med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, om hur regeringen, landstingen och regionerna ska utveckla cancerarbetet i hälso- och sjukvården. Överenskommelsen, som gäller för 2010 och 2011, preciserar ansvar, tidsplan och tilldelning av resurser för att genomföra en rad insatser av och med olika aktörer. Nedan redovisas några av de områden som omfattas av satsningen. - Under 2011 ska SKL genomföra en förstudie om möjligheterna att ta fram en telefonrådgivningstjänst dit allmänheten kan vända sig med frågor om cancer. - Under 2011 ska SKL utveckla modeller för beställning och uppföljning av tobaksslutarstöd som kan ingå i landstingens och regionernas ledningssystem. Ett särskilt projekt ska utveckla en enhetligt utformat journalstruktur med uppgifter om levnadsvanor och särskilt fokusera på tobaksbruk. Kompetenshöjande insatser ska genomföras med en modell för fortbildning för vårdpersonal. - SKL startar under 2010 ett projekt som syftar till ett uppnå ett mer jämlikt deltagande i gynekologisk cellprovskontroll och mammografi utan variationer beroende på geografiska och socioekonomiska faktorer. Under 2011 kommer även kallelsernas innehåll och utformning att utvecklas. Möjligheten till gemensamma rutiner vid kallelse kommer att ses över. - SKL ska under 2011 utveckla en nationell nomenklatur och ett standardiserat innehåll för cytostatikakurer. Uppgifterna ska samlas i en nationell databas som gör det möjligt att exportera uppgifterna till de IT-stöd som används när cytostatika ordineras - Den 9 september 2010 beslutade regeringen att ge Socialstyrelsen regeringens uppdrag att, i Sveriges Kommuner och Landsting, ta fram en särskild utgåva av Öppna Jämförelser för cancersjukvården. Socialstyrelsen ska redovisa uppdraget senast den 1 september Långsiktig efterfrågan på välfärdstjänster (LEV) Ny LEV initierades av Socialdepartementet genom ett regeringsbeslut hösten En delrapport publicerades juni Projektets upplägg, arbete och resultat är unikt och kan bidra till nya insikter och utgångspunkter vad gäller en långsiktig, god och hållbar vård för framtiden. Resultaten från LEVprojektet ger en bild av utmaningarna: 2 av 14

6 År 2050 väntas andelen äldre i befolkningen öka från dagens 17 procent till 25 procent. Befolkningen åldras, hälsan förbättras och livslängden ökar. Det är en positiv utveckling som samhället måste anpassas till. Kostnaderna till följd av den åldrande befolkningens äldreomsorg väntas stiga med cirka 70 procent och för hälso- och sjukvården med närmare 30 procent till Det kan jämföras med idag, då äldreomsorgen kostar närmare 90 miljarder kronor per år. Nya behandlingsmöjligheter och högre kvalitet inom hälso- och sjukvården gör att kostnadsökningen blir cirka 80 procent. Personalbehovet ökar med cirka 50 procent, mest inom äldreomsorgen. Nationell ehälsa tillgänglig och säker information inom vård och omsorg * Nationell ehälsa är strategin om tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Strategin leds av Socialdepartementet i samarbete med Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting, Vårdföretagarna samt Famna. Nationell ehälsa handlar om hur vi med gemensamma ansträngningar nu arbetar för att reformera och förbättra informationshanteringen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten till gagn för individen, personalen och beslutsfattarna. Förenklat kan man säga att begreppet ehälsa omfattar all användning av informations- och kommunikationsteknologi inom vård och omsorg. Exempel är elektroniska patientjournaler, elektroniska recept och webbportaler med hälsoinformation riktad till invånarna. Ledorden i det fortsatta arbetet med Nationell ehälsa är införande, användning och nytta. Kommunaliserad hemsjukvård, SoU 2011:55, Ny En nationell samordnare har fått uppdraget att stödja landsting och kommuner i processen att föra över ansvaret för hemsjukvården från landstinget till kommunerna. Syftet med uppdraget har varit att på frivillig väg få ett enhetligt kommunalt huvudmannaskap för den kommunala hälsooch sjukvården och hemsjukvården i landet. Den nationella samordnaren har även utrett frågan om kommunerna ska ges befogenhet att kunna anställa eller på annat sätt tillhandahålla läkare samt i övrigt belyst frågan om kommunernas faktiska förutsättningar att bedriva hemsjukvård. Utredningen förslår att kommunerna ges en vidgad befogenhet att tillhandahålla hemsjukvård till att även avse hemsjukvård som är ansluten till den somatiska slutenvården och till den psykiatriska slutenvården. Detta medför tydligare legala förutsättningar att bedriva hemsjukvård. Med hemsjukvård avses således alla hälso- och sjukvårdsinsatser i den enskildes hem, dvs. både i ordinärt och särskilt boende, som tillhandahålls av legitimerad personal, dock inte läkare, samt annan personal med delegation. 3 av 14

7 Ett överförande av ansvaret för hemsjukvården från landstingen till kommunerna är en huvudmannaskapsförändring. En sådan ansvarsförändring regleras ekonomiskt genom en skatteväxling mellan kommuner och landsting. Det innebär att mottagaren (kommunerna) i samförstånd höjer sin skattesats med samma procentsats som landstinget sänker sin. Utredningen föreslår vidare att kommunerna inte ska ges befogenheter att anställa läkare. Föreslagen lag träder i kraft den 1 januari Utredningen om fritt val av hjälpmedel, Ny En särskild utredare (Karin Bergh) ska lämna förslag på hur ett system för fritt val av hjälpmedel kan utformas och tydliggöra vissa frågor för att stödja, underlätta och främja införandet av fritt val av hjälpmedel i kommuner och landsting. Syftet är att stödja huvudmän i arbetet med att införa fritt val av hjälpmedel så att fler äldre och personer med funktionsnedsättning ska få möjlighet att själva välja hjälpmedel. Målsättningen är att så många som möjligt ska ha rätt att själva välja hjälpmedel i framtiden Utredaren ska bl.a. - föreslå olika lösningar för hur landsting och kommuner kan införa fritt val av hjälpmedel och därmed öka brukarens handlingsutrymme - beskriva och tydliggöra hur ansvaret ska fördela sig mellan förskrivare, brukare och leverantörer i de olika lösningar som föreslås - analysera och lämna förslag på hur förutsättningarna för en ökad valfrihet ska kunna förbättras utifrån rådande ansvarsfördelning mellan huvudmännen Uppdraget ska redovisas senast den 2 december Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN),* HSAN:s roll efter den 1 januari 2011 har renodlats till att handla om så kallade behörighetsfrågor, det vill säga återkallelse av legitimation eller andra behörigheter samt prövotid och ansökan om ny legitimation eller annan behörighet. Behörighetsfrågor kan prövas av HSAN endast på initiativ av Socialstyrelsen eller den berörda yrkesutövaren. Från den 1 januari 2011 prövar Socialstyrelsen klagomål från patienter. Socialstyrelsen tar emot och utreder klagomål förutsättningslöst. Socialstyrelsen kan rikta kritik mot såväl vårdgivare som enskilda yrkesutövare. 4 av 14

8 Insatser för att främja en mer jämlik hälso- och sjukvård, Ny Överenskommelse mellan staten och SKL har slutits angående insatser för att främja en mer jämlik hälso- och sjukvård. Dessa insatser är bl a att påbörja ett arbete med att tydliggöra och organisera landstingens resurser för verksamhetsutveckling, patientsäkerhet och innovation. Dessutom påbörja ett arbete med att ta fram landstingsvisa analyser av 2011 års öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. En annan insats är att skapa ett nationellt stöd till landstingen. Ett pilotarbete ska genomföras med första linjens vård för att identifiera innovativa sätt att öka jämlikheten i vården för människor i socioekonomiskt utsatta områden. Arbetet påbörjas under år 2011 och slutredovisas 2014 till Socialdepartementet. Klagomålshantering * Regeringen har beslutat att ge Statskontoret i uppdrag att följa utvecklingen och utvärdera den nya ordningen med klagomålshantering mot hälso- och sjukvården, som Socialstyrelsen ansvarar för från den 1 januari En utvärdering ska göras i förhållande till den nya patientsäkerhetslagens intentioner om att uppnå en säkrare vård. En slutrapport ska lämnas till Socialdepartementet senast den 31 mars Nationella kvalitetsregister * Regeringen har utsett Mona Boström till nationell samordnare för utvecklingen av de Nationella Kvalitetsregistren. Mona Boström ska bland annat utveckla de organisatoriska förslag som arbetsgruppen, Översynen av de Nationella Kvalitetsregistren, lämnat i sin rapport. Samordnaren ska också lämna förslag till finansiering av registren med utgångspunkt i vad som anges i Dagmaröverens-kommelsen för 2011 och arbetsgruppens rapport, samt beakta remissbehandlingen av rapporten Likvärdiga förutsättningar Översyn av den kommunala utjämningen, SOU 2011:39, Ny Utjämningssystemet har som huvudsyfte att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att kunna tillhandahålla sina invånare service oberoende av skattekraft och opåverkbara strukturella kostnader. Utjämningskommittén.08 har haft i uppdrag att utvärdera och utreda systemet för kommunalekonomisk utjämning samt vid behov föreslå förändringar. Förändringarna föreslås införas från av 14

9 Den genomsnittliga förändringen för landstingen till följd av kommitténs förslag i kostnadsutjämningen uppgår till cirka 200 kronor per invånare innan införandereglerna har beaktats. Den största negativa förändringen för ett enskilt landsting uppgår till knappt kronor per invånare medan den största positiva förändringen uppgår till cirka kronor per invånare. Omfördelningseffekterna uppstår i allt väsentligt beroende på den föreslagna förändringen av hälso- och sjukvårdsmodellen. Den största negativa förändringen för kommuner och landsting sammantaget sker i Västerbottens län, vilket främst beror på den förändrade hälso- och sjukvårdsmodellen och att de nuvarande strukturbidragen till kommuner och landsting reduceras. Läkemedel Nationell läkemedelsstrategi, Ny Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har under augusti 2011 fattat beslut om en ny läkemedelsstrategi. Den nationella läkemedelsstrategin är ett verktyg för att göra läkemedelsanvändningen mer effektiv och patientsäker. Den ska också underlätta för alla aktörer att arbeta mot samma mål och mot visionen "Rätt läkemedelsanvändning till nytta för patient och samhälle". Strategin innehåller fem långsiktiga mål som alla utgår från de utmaningar som Sverige står inför på läkemedelsområdet. De fem målen är: * Medicinska resultat och patientsäkerhet i världsklass * Jämlik vård * Kostnadseffektiv läkemedelsanvändning * Attraktivitet inom innovation av produkter och tjänster * Minimal miljöpåverkan För att åstadkomma en utveckling inom de uppsatta målen har dessa brutits ner i sju insatsområden. Dessa insatsområden är viktiga att utveckla för att nå strategins mål: Skapa en bättre och säkrare ordinationsprocess och lägg grunden för generisk förskrivning genom nationellt samordnade IT-stöd Öka samsyn och förståelse för ordinerad behandling Utveckla kunskap om och riktlinjer för läkemedel och läkemedelsanvändning för de patientgrupper där detta är mest eftersatt Minska utveckling och spridning av antibiotikaresistens genom en kombination av lokala och globala insatser Utveckla långsiktigt hållbar prissättnings-, prioriterings- och finansieringsmodell för samtliga läkemedel Upprätta en process för ordnat och effektivt införande samt utöka uppföljning av läkemedels användning och effekter Minska läkemedels påverkan på miljön lokalt och globalt 6 av 14

10 Läkemedelsverket får i uppdrag att samordna och följa upp den nationella strategin. Bättre insatser vid missbruk och beroende, SoU 2011:35, Ny Utredningens förslag till en reformerad och utvecklad svensk missbruks- och beroendevård omfattar åtta reformområden. - Tidig upptäckt och kort intervention. Genom att tidigt identifiera och intervenera mot riskbruk kan utvecklingen av missbruk och beroende förhindras. - Tydligare ansvar för effektivare vård. Genom att tydliggöra kommunernas och landstingens ansvar, och normalisera ansvarsfördelningen mellan de två huvudmännen, förbättras vårdoch stödprocessen för den enskilde och vårdens effektivitet kan öka. - Stärkt ställning för individen. Genom att stärka den enskildes ställning tas den enskildes motivation och erfarenheter bättre tillvara i planeringen, genomförandet och utvecklingen av vården. Motivation är en avgörande framgångsfaktor för att vården ska ge resultat. - Bättre kvalitet, kunskap och kompetens. Genom utvecklade system för kvalitetssäkring, forskning och kunskapsspridning samt kompetensutveckling läggs grunden för en mer kunskapsbaserad vård. - Vård utan samtycke. Genom att förbättra behandlingsinnehållet, vårdens form och kopplingen till efterföljande frivillig vård skapas förutsättningar för en mer effektiv och rättssäker tvångsvård. - Polisens och kriminalvårdens roll. Genom att utveckla polisens och kriminalvårdens insatser för personer med missbruk eller beroende förbättras samverkan kring personer som är föremål för insatser från landstinget, kommunen, polisen och kriminalvården. - Arbetsplatsen, arbetsmarknadspolitiken och socialförsäkringen. Genom att stödja arbetsgivarens arbete med att förebygga riskbruk, missbruk och beroende samt förbättra tillgängligheten till insatser inom arbetsmarknadspolitiken och socialförsäkringen förbättras möjligheterna till bibehållen anställning och rehabilitering till arbete. - Vårdens innehåll, boende och sysselsättning. Genom att anpassa innehållet i vården för olika målgrupper (åldersgrupper, genus, etnicitet, funktionsnedsättning, etc.) och inom vissa insatsområden (läkemedelsberoende, dopning, etc.) samt utveckla kunskapsbaserat stöd till boende och sysselsättning kan en mer effektiv vård skapas för fler. Ny lag om missbruks- och beroendevård föreslås träda i kraft den 1 januari För vården utan samtycke föreslås övergångsregler för perioden 1 januari till 30 juni av 14

11 Myndigheten för vårdanalys, * Myndigheten för vårdanalys startade sin verksamhet den 1 januari Myndigheten har till huvuduppgift att ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv följa upp och analysera verksamheter och förhållanden inom hälso- och sjukvården samt tandvården. Den ska redovisa förhållanden inom hälso- och sjukvården, särskilt verksamhetens kvalitet och effektivitet. Den ska också utvärdera effekterna av de reformer och satsningar som regeringen gör. Den nya myndighetens verksamhet ska vara oberoende, vilket innebär att den kan omfatta en granskning av hela hälso- och sjukvårdssystemet, däribland myndigheternas arbete. Det innebär att myndigheten inte är i beroendeförhållande till vårdgivarna, intresseorganisationer eller andra intressenter. Nationella riktlinjer, Ny Nationella riktlinjer är ett stöd för dem som fattar beslut om hur resurserna ska fördelas inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Målet med riktlinjerna är att bidra till att patienter och klienter får en god vård och socialtjänst. Det finns publicerade riktlinjer för tandvård, lungcancer, schizofreni, demens, depression och ångest, diabetes, stroke, hjärtsjukvård, missbruk och beroende samt bröst-, kolorektal- och prostatacancer. Det finns preliminära riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, rörelseorganens sjukdomar och komplettering av hjärtsjukvård och stroke. Nationella riktlinjer tas fram för mat vid diabetes. Den slutliga versionen av vägledningen beräknas vara klar i september En preliminär version av riktlinjerna för palliativ vård beräknas vara klar sommaren Uppdatering pågår av riktlinjerna för bröst-, kolorektal- och prostatacancer. En preliminär version beräknas vara klar våren Det pågår ett arbete med revidering av riktlinjerna för missbruks- och beroendevård. En preliminär version beräknas vara klar hösten Det pågår också ett projekt för Stöd till införandet av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder som syftar till att sprida kännedom om och stödja införandet av riktlinjerna. Uppdraget kommer att slutredovisas i slutet av år av 14

12 Stärkt ställning för patienten genom ny patientlagstiftning * En särskild utredare, regiondirektör Johan Assarsson, ska föreslå hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas. En utgångspunkt för utredarens arbete ska vara att förbättra förutsättningarna för en god och jämlik vård. Utredaren ska bland annat föreslå hur vården kan ges på mer likvärdiga villkor, patientens valmöjligheter i vården kan stärkas ytterligare, patientens behov av stöd, råd och information bör hanteras inom ramen för vårdgarantin och det fria vårdvalet, berörda myndigheter bör arbeta för att stärka patientens ställning, och informationsutbytet mellan patient och vårdgivare kan underlättas och utvecklas. Utredaren ska också lämna förslag till en ny patientlagstiftning där bestämmelser med betydelse för patientens ställning samlas och föreslå de följdändringar som krävs i övrig lagstiftning på området. Ett delbetänkande med förslag på hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas ska lämnas senast den 30 juni En slutredovisning med förslag till en ny patientlag och följdändringar ska lämnas senast den 1 januari Patientens säkerhet i vården * En ny patientsäkerhetslag har trätt i kraft den 1 januari 2011 och syftar till att skapa en säkrare vård. Syftet med den nya lagstiftningen är att få ned antalet vårdskador, oavsett om bristerna beror på systemfel hos vårgivaren eller på att vårdpersonalen har begått misstag. Den nya lagen innehåller bestämmelser om att vårdgivare ska bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Det innebär bland annat att vårdgivare ska utreda händelser i verksamheten som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada, att ge patienter och närstående information och möjligheter att bidra till patientsäkerhetsarbetet samt att rapportera legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som bedöms utgöra en fara för patientsäkerheten, till Socialstyrelsen. Den nya patientsäkerhetslagen innehåller tre huvudområden: - Ansvarssystemet reformeras. Den nya lagen innebär att ansvarssystem inom hälso- och sjukvården reformeras. Disciplinpåföljderna varning och erinran ersätts av en utökad klagomålshantering hos Socialstyrelsen som får möjlighet att rikta kritik mot yrkesutövare. Patientens klagomål ska utredas förutsättningslöst av Socialstyrelsen. Patienten behöver inte själv ha kännedom om vem eller vad som har brustit i behandlingen utan det räcker att anmäla händelsen som sådan. 9 av 14

13 - Utökat patientinflytande. Vårdgivaren ska också göra det lättare för patienter och närstående att delta i patientsäkerhetsarbetet genom att till exempel uppmuntra dem att inkomma med synpunkter. - Vårdgivaren får större och tydligare ansvar. Vårdgivaren får ett tydligt ansvar för att utreda händelser, förebygga vårdskador och se till att personalens kompetens med mera tillgodoser kravet på god vård. En patient som drabbats av vårdskada ska snarast informeras om händelsen i sig samt bland annat vilka åtgärder vårdgivaren tänker vidta för att liknande händelser inte ska inträffa igen. Enligt lagen avses med patientsäkerhet skydd mot vårdskada. Med vårdskada avses lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Den nya lagen ersätter lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, förkortad LYHS. Vårdgivaren ska årligen sammanställa en så kallad patientsäkerhetsberättelse, en beskrivning av hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits under föregående år till exempel när det gäller vårdrelaterade infektioner eller fallskador. Överenskommelse om patientsäkerhet * Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har i en överenskommelse enats om en prestationsbaserad ersättningsmodell för patientsäkerhetsarbete i landstingen. Överenskommelsen syftar till att, genom ekonomiska incitament och med patientens behov i centrum, uppmuntra, stärka och intensifiera patientsäkerhetsarbetet i landstingen. Satsningen omfattar all vård som finansieras av landstingen, oavsett aktör. Under 2011 avsätts 500 miljoner kronor i statsbudgeten för att utveckla patientsäkerheten. För har regeringen beräknat 675 miljoner kronor per år. Huvuddelen av dessa medel är avsedda för det prestationsbaserade stimulansbidraget. För 2011 betalas pengarna ut till landstingen i slutet av året baserat på uppnådda resultat januari-september. Överenskommelsen gäller till och med den 31 december 2014 och revideras årligen. En förutsättning för att ett landsting ska kunna få möjlighet att ta del av medlen för 2011 är att vårdgivarna i landstinget har uppfyllt följande grundläggande krav: upprättat en patientsäkerhetsberättelse i enlighet med den nya patientsäkerhetslagen. inrättar en lokal Stramagrupp, Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens, i respektive landsting. deltar i den nationella patientenkät för primärvården som kommer att genomföras under av 14

14 landsting ska ha tagit väsentliga steg i införandet av Nationella patientöversikten (NPÖ), ett system för att vården ska ha tillgång till viktig information om patienten, oberoende av var patienten vårdas. Landsting som uppfyller kraven kan få del av pengarna under 2011, om de uppfyller indikatorer inom specificerade problemområden. 100 miljoner för landsting som mäter patientsäkerhetskulturen på minst 25 procent av hälso- och sjukvårdspersonalen. 100 miljoner för landsting som mäter följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler på minst 75 procent av alla avdelningar på alla sjukhus inom slutenvården. 100 miljoner för landsting som mäter förekomst av trycksår på minst 50 procent av alla avdelningar på alla sjukhus. 100 miljoner för landsting som minskar sin antibiotikaförskrivning inom öppenvården. Det långsiktiga målet till 2014 är högst 250 recept per 1000 invånare. Stabilare planeringsförutsättningar med hänsyn till konjunkturvariationer * Mars 2010 beslutade regeringen om direktiv till en särskild utredare, med uppdrag att lämna förslag till hur kommuner och landsting kan ges stabilare planeringsförutsättningar med hänsyn till konjunkturvariationer (dir. 2010:29). Den särskilde utredaren ska analysera de kommunala finansernas konjunktur-känslighet och föreslå möjliga förändringar i nuvarande regelverk för den ekonomiska förvaltningen i kommuner och landsting, t.ex. avseende det kommunala balanskravet. Utredaren ska vidare lämna förslag till ett system för stabilisering av kommunsektorns intäkter över en konjunkturcykel. Uppdraget ska redovisas senast den 15 september Psykiatri * Under tre år, , pågår en psykiatrisatsning som regeringen har avsatt sammanlagt 2,7 miljarder kronor på insatser tillsammans med huvudmännen inom områdena barn och unga, kompetens och kunskap, meningsfull sysselsättning och stärkt kvalitets- och utvecklingsarbete. Regionfrågan En särskild utredare, Mats Sjöstrand, har fått i uppdrag att göra en översyn av den statliga regionala förvaltningen och bl.a. lämna förslag på hur denna kan bli tydligare, mer samordnad och ändamålsenlig. Utredaren har även i uppdrag att ge förslag på en ändrad länsindelning i de fall där en ändrad landstingsindelning kan bli aktuell. Uppdraget ska redovisas senast den 15 december av 14

15 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överens-kommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Ny Under 2011 ska insatser genomföras inom de områden som anges nedan vilka är en fortsättning på det arbete som påbörjades i och med 2010 års överenskommelse mellan Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting. Avsikten är att 271 Mnkr ska användas för år 2011 enligt nedanstående. Stöd till förbättringsarbete: 67 Mnkr Försöksverksamheter kring de mest sjuka äldre: 70 Mnkr Ökat engagemang i kvalitetsregister: 121 Mnkr Nationell samordning: 8 Mnkr Utvärdering: 5 Mnkr Vård efter behov och på lika villkor en mänsklig rättighet, SoU 2011:48, Ny Utredningens har haft i uppdrag att lämna förslag på hur den reglering som avser hälso- och sjukvård åt asylsökande och papperslösa personer kan göras mer ändamålsenlig än den är i dag. Utredningen föreslår att asylsökande och papperslösa personer oavsett ålder ska erbjudas subventionerad hälso- och sjukvård av det landsting inom vars område de bor eller vistas. Vården ska erbjudas i samma omfattning och på samma villkor som den som erbjuds bosatta personer. Utredningen föreslår vidare att asylsökande och papperslösa personer, till och med det år de fyller 19 år, ska erbjudas subventionerad god och fullständig tandvård av det landsting inom vars område de bor eller vistas. Tandvården ska erbjudas i samma omfattning och på samma villkor som den erbjuds bosatta personer i motsvarande ålder. De föreslagna författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari Äldresamordning av vård och omsorg * För 2011 har regeringens avsatt 150 miljoner kronor på en sammanhållen vård och omsorg för äldre och 1 miljard kronor 2012 och 1,3 miljarder kronor per år 2013 och Syftet är att genom stärkta incitament och förutsättningar främja att kommuner och landsting utvecklar en sammanhållen vård och omsorg om den äldre. Regeringen har utsett Eva Nilsson Bågenholm till äldresamordnare och ordförande i en projektgrupp på Socialdepartementet. Satsningen sker i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialstyrelsen. 12 av 14

16 Översyn av avgiftsstrukturen för hälso- och sjukvård, läkemedel, äldre- och handikappomsorg m.m. Ny En särskild utredare (Bo Könberg) ska se över avgiftsstrukturen för hälsooch sjukvård, läkemedel, äldre- och handikappomsorg m.m. Syftet är att åstadkomma en struktur för avgifter och högkostnadsskydd som långsiktigt bidrar till att utveckla kvaliteten och effektiviteten i vården och omsorgen, värnar de grupper som är mest i behov av vård eller omsorg, styr patienten att söka vård på rätt nivå och i rätt tid, stimulerar till förebyggande och tidiga insatser och bidrar till en långsiktigt hållbar finansiering av vården och omsorgen. I uppdraget ingår att: - kartlägga och analysera de sammantagna effekterna av befintliga avgiftssystem och högkostnadsskydd samt de nivåer som i dag gäller inom dessa system, - analysera hur avgifterna och högkostnadsskydden kan utformas för att effektivare styra patienter att söka vård på rätt nivå och i rätt tid, för att stimulera till förebyggande och tidiga insatser samt till en rationell användning av olika former av insatser, - utvärdera förutsättningarna för och konsekvenserna av att öka avgiftsuttaget i syfte att stärka vårdens finansiering på längre sikt, Uppdraget ska redovisas senast den 15 januari Översyn av de statliga verksamheterna inom vård och omsorgssystemet, Ny En särskild utredare (Stefan Carlsson, tidigare VD för Apoteket AB) ska se över hur staten, genom sina myndigheter, ska verka för ett effektivt och långsiktigt hållbart vård- och omsorgssystem, med fokus på hälsofrämjande och förebyggande insatser i syfte att främja hälsa och minska ohälsa och framtida vårdbehov samt för att åstadkomma en jämlik vård och omsorg i hela landet. Utredaren ska kartlägga statens del i vård- och omsorgssystemet genom en beskrivning av rådande myndighetsstruktur, och bedöma om den är ändamålsenlig och effektiv, se över ansvarsfördelningen mellan myndigheterna inom området och vid behov lämna förslag som tydliggör ansvarsfördelningen och undanröjer eventuella överlappningar, särskilt analysera Socialstyrelsens roll och funktionalitet i vård- och omsorgssystemet, se över den kunskapsstyrning, forskningsfinansiering och kunskapsgenerering som myndigheterna bedriver och vid behov lämna förslag som samordnar myndigheternas arbete inom området, 13 av 14

17 klargöra det statliga ansvaret för att säkerställa efterlevnaden av regelverk och riktlinjer på området, lämna förslag på hur regeringens styrning av berörda myndigheter och verksamheter kan utformas, lämna förslag på hur myndighetsstrukturen kan effektiviseras, redogöra för hur föreslagna förändringar kan genomföras och redovisa de ekonomiska konsekvenserna av förslagen. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 april Aktuella utredningar/rapporter - Ekonomirapporten om kommuners och landstings ekonomi, SKL, Maj Uppföljning av den nationella vårdgarantin och kömiljarden Årsrapport 2011, Mar 11 - Nationell utvärdering Strokvård 2011 Delrapport landstings insatser, Socialstyrelsen Jun 11 - Öppna jämförelser av cancersjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2011, SKL och Socialstyrelsen Aug av 14