Från A till Ö i landstingsvärlden

Transkript

1 Från A till Ö i landstingsvärlden Underlag för omvärldsbevakning Beslut och pågående utredningar, myndigheter Augusti 2010 Jean Odgaard Apoteksmarknaden... 2 Betalningsansvaret för underårigas avgifter inom hälso- och sjukvården och tandvården... 2 Budgetproposition Nationell cancerstrategi... 2 Nationell ehälsa strategin för framtidens vård och omsorg... 3 Etisk bedömning av nya metoder i vården... 3 En nationell samordnare för hemsjukvård... 4 Institutet för uppföljning och utvärdering inom hälso- och sjukvård och socialtjänst Förslag till uppdrag och plattform... 4 Läkemedel Nationell läkemedelsstrategi... 4 Ökad kvalitet vid läkemedelsförskrivning (prop 2009/10:138)... 5 Lag om valfrihetssystem (LOV)... 5 Genomförande av EG-direktiv om medicinteknik (prop 2008/09:105)... 5 OFUKI-utredningen, Utredningen om offentliga företag - upphandling, kontroll, insyn... 6 Nationella riktlinjer... 6 Stabilare planeringsförutsättningar med hänsyn till konjunkturvariationer... 6 Stärkt ställning för patienten vårdgaranti, fast vårdkontakt och förnyad medicinsk bedömning... 6 Patientsäkerhet och tillsyn... 7 Psykiatri... 8 Regionfrågan... 8 Myndigheterna inom smittskyddsområdet... 9 Ändring av övergångsbestämmelserna till lagen om statligt tandvårdsstöd (Prop. 2009/10:118)... 9 Prestationsbaserad Vårdgaranti ( Kömiljarden ) Vårdval i primärvården Aktuella utredningar/rapporter

2 Apoteksmarknaden I juni 2010 hade cirka 70 nya apotek etablerats i Sverige och nya försäljningsställen för receptfria läkemedel. Antalet har ökat successivt sedan omregleringen trädde i kraft. Förändringarna av apoteksmarknaden har skett stegvis genom ett antal propositioner, som riksdagen har antagit. Propositionerna grundar sig på förslagen i den så kallade apoteksmarknadsutredningen. Regeringen överlämnade propositionen Vissa apoteksfrågor till riksdagen den 9 februari Propositionen behandlar skilda frågor på apoteksområdet. Den 1 juni 2010 infördes ett krav i lagen (2009:366) om handel med läkemedel som innebär att den som har tillstånd att bedriva detaljhandel med läkemedel till konsument ska ha ett för Läkemedelsverket registrerat varumärke för öppenvårdsapotek (den s.k. apotekssymbolen) väl synligt på apoteket. För att få använda symbolen måste öppenvårdsapoteken ingå licensavtal med Läkemedelsverket. Betalningsansvaret för underårigas avgifter inom hälso- och sjukvården och tandvården Den 1 juni 2010 infördes ändringar i bl.a. hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och tandvårdslagen (1985:125), med innebörd att avgifter som avser ett barns hälso- och sjukvård och tandvård som huvudregel ska tas ut av barnets förmyndare. Endast om det finns särskilda skäl får avgiften tas ut av barnet (prop. 2009/10:88, SFS 2010: ). Budgetproposition 2010 I regeringens budget för 2010 prioriteras en nationell och oberoende granskningsfunktion som bland annat ska granska hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Patientens rätt till en fast vårdkontakt föreslås stärkas. Likaså möjligheten till att få en förnyad medicinsk bedömning. Vidare föreslår regeringen åtgärder för en säker läkemedelsanvändning och för att identifiera behandlingsmetoder vars effekt det saknas tillräcklig kunskap om. Regeringen prioriterar också förslag för ökad patientsäkerhet och för att en nationell cancerstrategi implementeras. Regeringen fortsätter satsningarna på psykiatri, kömiljarden och öppna jämförelser. Nationell cancerstrategi Regeringen beslutade den 17:e december 2009 om en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, om att förstärka cancervården. I budgetpropositionen för 2010 har avsatts 227 miljoner kronor för de närmaste tre åren i syfte att förverkliga den nationella cancerstrategin. Den nuvarande överenskommelsen gäller för 2010, men parterna planerar en ny för En del av satsningen kommer att användas inom ramen för ett utvecklat samarbete med SKL. Arbetet inom ramen för överenskommelsen omfattar följande sju områden: 1. Försöksverksamhet för en patientfokuserad och sammanhållen cancervård (regeringsbeslut juni 2009) 2

3 2. Informationstjänst om cancer på Internet för allmänheten (regeringsbeslut oktober 2009). Den ska främst rikta sig till allmänheten och vara klar under hösten Insatser för att minska tobaksrökningen. SKL startar under 2010 ett projekt som handlar om att säkerställa att läkare frågar om rökvanor vid allmänna hälsokontroller, att rökavvänjning kan erbjudas och att det finns system för att följa upp och rapportera resultat av insatserna inom hälso- och sjukvården. Arbetet riktar sig till stor del till dem som har ansvar på ledande nivåer, både politiker och tjänstemän. Projektet ska utifrån resultatet av arbetet under 2010 utarbeta en plan för vilka fortsatta insatser som bör satsas på under Tidig upptäckt. SKL startar under 2010 ett projekt som syftar till att öka deltagandet i gynekologisk cellprovskontroll och mammografi. SKL ska senast den 15 oktober 2010 redovisa resultatet av årets satsning samt en plan för det fortsatta projektet under Internationell jämförelse 6. Nationell cancersamordnare. Regeringen beslutade den 5 november 2009 att utse Kjell Asplund som nationell cancersamordnare med uppgift att samordna processen och främja utvecklingen av regionala cancercentrum. Uppdraget ska vara slutfört senast den 15 januari Kvalitetsregister. Socialdepartementet och SKL genomför under 2010 en utredning om framtida utveckling, organisation och finansiering av de nationella kvalitetsregistren inom hälso- och sjukvården. Ett projekt för de nationella kvalitetsregistren inom cancerområdet kommer också att startas. Nationell ehälsa strategin för framtidens vård och omsorg Nationell ehälsa handlar om hur framtidens vård och omsorg som helhet ska fungera och förbättras med hjälp av e-tjänster. Därför har Nationella IT-strategin bytt namn till Nationell ehälsa. Regeringen och styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har beslutat om Nationell ehälsa - strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Strategin svarar på hur Sverige kan använda modern teknik för att skapa konkret nytta för invånare, personal och beslutsfattare och hur IT kan användas som katalysator för att reformera och förbättra hälso- och sjukvård och socialtjänst. Strategin är en revidering och en utvidgning av tidigare strategi från Bakom strategin står förutom regeringen och SKL även Socialstyrelsen, Vårdföretagarna och Famna. Etisk bedömning av nya metoder i vården I lagrådsremiss föreslår regeringen att en ny lagparagraf införs i hälso- och sjukvårdslagen. Innan en ny diagnos- eller behandlingsmetod som kan ha betydelse för människovärde eller integritet börjar tillämpas i sjukvården, ska vårdgivaren se till att metoden har bedömts från individ- och samhällsetiska aspekter. Regeringen anser att Socialstyrelsen genom allmänna råd bör ge vägledning i hur den etiska bedömningen ska göras. Varje vårdgivare bör själv ansvara för att upprätta en organisation för arbetet. I de fall vårdgivarna bedömer att en diagnos- eller behandlingsmetod är tveksam ur etisk synpunkt, bör Statens medicinsk-etiska råd (SMER) ha huvudansvaret på nationell nivå för att göra en djupare etisk analys. 3

4 En nationell samordnare för hemsjukvård En nationell samordnare ska stödja landsting och kommuner i processen att föra över ansvaret för hemsjukvården från landstinget till kommunerna. Syftet med uppdraget är att på frivillig väg få ett enhetligt kommunalt huvudmannaskap för den kommunala hälso- och sjukvården och hemsjukvården i landet. Den nationella samordnaren ska även utreda frågan om kommunerna ska ges befogenhet att kunna anställa eller på annat sätt tillhandahålla läkare samt i övrigt belysa frågan om kommunernas faktiska förutsättningar att bedriva hemsjukvård. Institutet för uppföljning och utvärdering inom hälso- och sjukvård och socialtjänst Förslag till uppdrag och plattform I mars 2009 beslutade statsrådet Göran Hägglund att inrätta en arbetsgrupp inom Socialdepartementet med uppgift att föreslå formerna och definiera uppgiften för en oberoende och strukturellt fristående granskningsfunktion för hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Enligt beslutet skulle den första delen av arbetet koncentreras till hälso- och sjukvården och äldresjukvården samt granskningsfunktionens organisationsform. Detta arbete har avslutats i oktober 2009 och redovisas i departementspromemoria (Ds 2010:3). Senare ska ett särskilt beslut fattas om utredningsarbetets andra del, som ska koncentreras till socialtjänsten. Utredningen föreslår att en oberoende granskningsfunktion, Institutet för uppföljning och utvärdering inom hälso- och sjukvård och socialtjänst, skapas som en statlig myndighet med så stora möjligheter till oberoende verksamhet som denna juridiska konstruktion tillåter. Huvudmålsättningen för institutets verksamhet ska vara att följa upp, utvärdera och redovisa förhållanden inom hälso- och sjukvård och socialtjänst, med konsumenter och medborgare som primär målgrupp. Läkemedel Nationell läkemedelsstrategi Regeringen gör i budgetpropositionen för 2010 bedömningen att det finns ett behov av att samordna, koordinera och prioritera det nationella arbetet inom läkemedelsområdet för att uppnå en mer effektiv förskrivning och en förbättrad användning av läkemedel. En projektgrupp har utsetts som ska arbeta fram en nationell läkemedelsstrategi. Rapporten "Nationell läkemedelsstrategi? - en förstudie" presenterades juni Den beskriver det pågående utvecklingsarbetet och pekar ut färdriktningen för det fortsatta arbetet med att skapa en nationell läkemedelsstrategi. Syftet med förstudien är att utreda om och på vilket sätt frågor om läkemedel och läkemedelsanvändning kan samlas i en nationell läkemedelsstrategi. I förstudien föreslås vision och mål för strategin. Visionen bör vara: - rätt läkemedelsanvändning till nytta för patient och samhälle Målen föreslås vara: - medicinska resultat och patientsäkerhet i världsklass på läkemedelsområdet - jämlik vård - kostnadseffektiv användning - attraktivitet för innovation av produkter och tjänster - minimal negativ miljöpåverkan 4

5 Högnivågruppens förslag är att den fullständiga strategin ska vara klar vid utgången av Fram till dess att strategin är klar, fortsätter det redan pågående arbetet med att genomföra förslagen i handlingsplanen "Effektivare läkemedelsanvändning". Ökad kvalitet vid läkemedelsförskrivning (prop 2009/10:138) Regeringen överlämnade den 15 mars 2010 propositionen Ökad kvalitet i läkemedelsförskrivning till riksdagen. Den innehåller bland annat förslag om att Apotekens Service AB, ska lämna ut uppgifter på individnivå om uttag av läkemedel och andra varor, till landstingen. Syftet är att landstingen ska få möjlighet att göra bättre medicinsk uppföljning av enskilda patienters uttag av förskrivna läkemedel hos apoteken. På så sätt ska kvaliteten och effektiviteten i läkemedelsförskrivningen höjas. I propositionen föreslås också att läkemedelsförteckningen även ska innehålla uppgifter om förskrivarens namn, yrkesspecialitet och plats. Syftet är att stärka patientsäkerheten. En läkare kan till exempel ta kontakt med tidigare förskrivare för att diskutera patientens läkemedelsbehandling. Lag om valfrihetssystem (LOV) Riksdagen har antagit regeringens förslag till en ny lag om valfrihetssystem (LOV). Lagen syftar till att underlätta för kommuner och landsting som vill öka valfriheten inom sina verksamheter och gäller från den 1 januari Lag om valfrihetssystem (LOV) reglerar vad som ska gälla för de kommuner och landsting som vill konkurrenspröva kommunala och landstingskommunala verksamheter genom att överlåta valet av utförare av stöd, vård- och omsorgstjänster till brukaren eller patienten. Lagen är ett alternativ till lagen om offentlig upphandling, LOU, och kan tillämpas på äldreomsorg, stöd till personer med funktionsnedsättning samt hälso- och sjukvårdstjänster. Från den 1 januari 2010 är landstingen skyldiga att tillämpa LOV och inrätta vårdvalssystem i primärvården. (Primärvården utgörs oftast av vårdcentraler). Genomförande av EG-direktiv om medicinteknik (prop 2008/09:105) Propositionen innehåller förslag som syftar till att i svensk rätt genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/47/EG om ändring av rådets direktiv 90/385/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om aktiva medicintekniska produkter för implantation, rådets direktiv 93/42/EEG om medicintekniska produkter och direktiv 98/8/EG om utsläppande av biocidprodukter på marknaden. I propositionen föreslås därför att lagen (1993:583) om medicintekniska produkter ändras. Merparten av införlivandet bör ske genom myndighetsföreskrifter. Genom förslagen ändras bland annat definitionen av en medicinteknisk produkt i lagen om medicintekniska produkter. Detta för att tydliggöra att definitionen av en medicinteknisk produkt även kan innefatta produkter som inte enbart eller i huvudsak uppfyller kriterierna för en medicinteknisk produkt. Den viktigaste förändringen av definitionen i direktivet är att det tydliggörs att programvara inkluderas i vad som kan vara en medicinteknisk produkt. 5

6 OFUKI-utredningen, Utredningen om offentliga företag - upphandling, kontroll, insyn En särskild utredare ska analysera om det finns ett behov av ett generellt eller sektoriellt undantag från kravet på att stat, kommuner och landsting ska vara skyldiga att tillämpa lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, när de anskaffar varor eller tjänster från företag som de helt eller delvis innehar eller är medlemmar i. För det fall utredaren finner att ett undantag bör införas ska det motsvara den EGrättsliga praxis i form av de s.k. Teckal-kriterierna som utvecklats av EGdomstolen. Utredaren ska vidare analysera om det finns behov av ett sådant undantag i fråga om kommunal samverkan i offentligrättslig form eller om det finns behov av särskilda undantagsbestämmelser för sådana samverkansformer. Om utredaren finner att undantag bör införas ska utredaren lämna författningsförslag och förslag till andra eventuella åtgärder. I uppdraget ingår vidare att analysera behovet av att de kommunalrättsliga principerna får större genomslag i de kommunala företagen och vid behov lägga fram författningsförslag. Slutligen ska utredaren utvärdera hur det regelverk som finns kring insyn i kommunala bolag och entreprenader har tillämpats i praktiken. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november Nationella riktlinjer Socialstyrelsen har under år 2010 utgivit nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom, diabetesvården och psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd (preliminär klar årsskiftet 2010/2011). Det pågår ett arbete med att färdigställa nationella riktlinjer för lungcancervården (våren 2011), rörelseorganens sjukdomar (okt 2010), sjukdomsförebyggande metoder (aug 2010) och tandvård (okt 2010). Stabilare planeringsförutsättningar med hänsyn till konjunkturvariationer Mars 2010 beslutade regeringen om direktiv till en särskild utredare, med uppdrag att lämna förslag till hur kommuner och landsting kan ges stabilare planeringsförutsättningar med hänsyn till konjunkturvariationer (dir. 2010:29). Den särskilde utredaren ska analysera de kommunala finansernas konjunkturkänslighet och föreslå möjliga förändringar i nuvarande regelverk för den ekonomiska förvaltningen i kommuner och landsting, t.ex. avseende det kommunala balanskravet. Utredaren ska vidare lämna förslag till ett system för stabilisering av kommunsektorns intäkter över en konjunkturcykel. Uppdraget ska redovisas senast den 15 september Stärkt ställning för patienten vårdgaranti, fast vårdkontakt och förnyad medicinsk bedömning Juli 2010 ändrades hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Ändringarna innebär att den nationella vårdgarantin som har varit en överenskommelse mellan staten och 6

7 Sveriges Kommuner och Landsting regleras i lag. Vidare innebär ändringarna ökade möjligheter för patienter att få en fast vårdkontakt utsedd och att få en förnyad medicinsk bedömning. (prop. 2009/10:67, SFS 2010: ) - Den nationella vårdgarantin. De tidsgränser som gäller för vårdgarantin i dag kvarstår tills vidare. Landstinget ska se till att patienten utan extra kostnad för honom eller henne kan få vård hos en annan vårdgivare om landstinget inte klarar att uppfylla tidsgränserna i rätt tid. Landstingen och de enskilda yrkesutövarna ska åläggas att ge patienten individuellt anpassad information om vårdgarantin. Landstingen ska dessutom åläggas att rapportera uppgifter om väntetider till en nationell databas. Den begränsning som i dag finns i lagstiftningen om patientens rätt till behandling utanför det landsting inom vilket han eller hon är bosatt, föreslås utgå. Vårdgivare och de enskilda yrkesutövarna föreslås få ett ansvar för att ge patienten individuellt anpassad information om möjligheterna att välja vårdgivare och utförare inom den offentligt finansierade vården. - Verksamhetschefen ges ett tydligare ansvar för att patientens behov av trygghet, samordning, kontinuitet och säkerhet i vården tillgodoses. Om det behövs eller om en patient begär det ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt för patienten. Den nuvarande funktionen patientansvarig läkare (PAL) avskaffas. - Patientens ställning stärks genom att hälso- och sjukvårdens skyldighet att medverka till att patienten kan få en förnyad medicinsk bedömning utökas. Detta görs genom att ta bort begränsningen att skyldigheten bara gäller när vetenskap och beprövad erfarenhet inte ger entydig vägledning för det medicinska ställningstagandet. Patientsäkerhet och tillsyn. Regeringen överlämnade propositionen Patientsäkerhet och tillsyn till riksdagen april I propositionen föreslår regeringen att lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område upphävs och ersätts av en ny patientsäkerhetslag. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari Lagrådsremissen bygger på patientsäkerhetsutredningens slutbetänkande Patientsäkerhet. Vad har gjorts? Vad behöver göras? (SOU 2008:117), som lämnades den 31 december Lagrådsremissen innehåller tre huvudområden: - Ansvarssystemet reformeras. Nuvarande disciplinpåföljderna varning och erinran ersätts av bland annat en utökad möjlighet för Socialstyrelsen att rikta kritik mot såväl vårdgivare som enskild yrkespersonal. Vidare införs nya grunder för beslut om prövotid eller återkallande av legitimation. Bland annat ska prövotid införas om någon i samband med yrkesutövande har gjort sig skyldig till brott som påverkar förtroendet för den legitimerade. - Enklare för patienter att påtala fel och brister. Patientens klagomål ska utredas förutsättningslöst av Socialstyrelsen. Patienten behöver inte själv ha kännedom om vem eller vad som har brustit i behandlingen utan det räcker att anmäla händelsen som sådan. Vårdgivaren ska också göra det lättare för 7

8 patienter och närstående att delta i patientsäkerhetsarbetet genom att t ex uppmuntra dem att inkomma med synpunkter. - Vårdgivaren får större och tydligare ansvar. Vårdgivaren får ett tydligt ansvar för att utreda händelser, förebygga vårdskador och se till att personalens kompetens med mera tillgodoser kravet på god vård. En patient som drabbats av vårdskada ska snarast informeras om händelsen i sig samt bl.a. vilka åtgärder vårdgivaren tänker vidta för att liknande händelser inte ska inträffa igen. Vårdgivaren ska årligen sammanställa en så kallad patientsäkerhetsberättelse, en beskrivning av hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits under föregående år till exempel när det gäller vårdrelaterade infektioner eller fallskador. Psykiatri Under tre år, , pågår en psykiatrisatsning som regeringen har avsatt sammanlagt 2,8 miljarder kronor för, det vill säga 900 miljoner kronor per år. Den innefattar en rad olika åtgärder. Syftet är att åstadkomma konkreta och varaktiga förbättringar för personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Följande satsningar inom området är aviserat: Regeringen satsar 150 miljoner kronor under de närmaste tre åren för att förbättra vården för patienter inom den psykiatriska heldygnsvården. Förbättringsarbetet ska ske inom ramen för en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Regeringen har infört ett verksamhetsbidrag för organisationer, stiftelser, företag och andra aktörer som arbetar med att ge personer med psykisk sjukdom meningsfull sysselsättning. Regeringen överlämnade skrivelsen En politik för människor med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning (2008/09:185), till riksdagen den 28 april och riksdagen antog skrivelsen den 21 oktober I den presenterar regeringen sin politik för personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Regeringen anger fyra särskilt prioriterade delområden: Insatser riktade till barn och ungdomar. Arbete och sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning. Satsningar på kompetens och evidens. Stöd för långsiktigt kvalitets- och utvecklingsarbete. Regionfrågan Under 2008 ansökte landstingen i Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län om att de tre landstingen skulle slås samman till ett landsting. Jämtlands läns landsting ansökte samma år om att bilda ett nytt landsting där Ånge och Sundsvalls kommuner skulle ingå. Gävleborgs, Dalarnas och Uppsala läns landsting ansökte 2008 slutligen om att de tre landstingen samt Örebro läns landsting skulle läggas samman. Regeringen beslutade den 29 januari 2009 att överlämna samtliga ansökningar och avsiktsförklaringar till Kammarkollegiet för utredning om en förändring av landstingsindelningen. Den 10 november 2009 lämnade 8

9 Kammarkollegiet sitt yttrande till regeringen i vilket man avstyrkte ansökningarna men förordade fortsatt utredning då det sammantaget finns skäl som också talar för de aktualiserade indelningsändringarna. En särskild utredare, Mats Sjöstrand, har tidigare fått i uppdrag att göra en översyn av den statliga regionala förvaltningen och bl.a. lämna förslag på hur den statliga regionala förvaltningen kan bli mer samordnad och ändamålsenlig. Utredaren har även i uppdrag att ge förslag på en ändrad länsindelning i de fall där en ändrad landstingsindelning kan bli aktuell. Med utgångspunkt från Kammarkollegiets yttrande den 10 november 2009 om regionkommuner i Norrland och Svealand har samma utredare fått i uppdrag att pröva om det är möjligt att finna en ny gränsdragning som uppfyller indelningslagens krav, dels för Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands läns landsting, dels för Uppsala, Dalarnas och Gävleborgs läns landsting. Utredaren ska även ta ställning till eventuella önskemål från berörda kommuner om länsbyte. Om önskemål framförs av andra landsting om indelningsändringar, ska utredaren i lämplig omfattning bistå dessa med att, utifrån ett helhetsperspektiv, finna en möjlig geografisk indelning som kan leda till bestående fördel. Utredaren ska vid behov och efter samråd med Regeringskansliet (Finansdepartementet) lämna delredovisningar av uppdraget. Myndigheterna inom smittskyddsområdet En särskild utredare har gjort en översyn av de myndigheter som bedriver verksamhet inom smittskyddsområdet, främst Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet. Syftet har varit att tydliggöra ansvarsfördelningen, effektivisera verksamheten och pröva omfattningen av det offentliga åtagandet. Utredningen utmynnade i en proposition (2009/10:123). Förslaget i propositionen innebär att Socialstyrelsen även fortsättningsvis ska ha ett övergripande ansvar för den statliga styrningen av smittskyddet inom hälso- och sjukvården liksom ansvaret för beredskapsplanering. En ombildning av Smittskyddsinstitutet bör ske så att myndigheten kan ges ett bredare uppdrag för kunskapsuppbyggnad och kunskapsstöd. Smittskyddsinstitutet bör också i fortsättningen bedriva forskning som är nödvändig för myndighetens övriga uppdrag. Nationella rådet för samordning av insatser mot hiv/aids m.m. och Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens (Strama) bör inordnas i Smittskyddsinstitutets linjeorganisation. Ändring av övergångsbestämmelserna till lagen om statligt tandvårdsstöd (Prop. 2009/10:118) Den 1 mars 2010 överlämnade regeringen till riksdagen propositionen 2009/10:118 Ändring av övergångsbestämmelserna till lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd. I propositionen föreslår regeringen att övergångsbestämmelserna till lagen ändras på så sätt att punkt 4 inte längre gäller tandvårdsåtgärder som omfattas av en förhandsprövning som har begärts före den 1 juli För tandvårdsåtgärder som har slutförts före den 1 september 2009 får ansökan om ersättning göras fram till den 1 september En vårdgivare, som har fått avslag på en begäran om 9

10 ersättning på grund av att tidsfristen för ansökan enligt fyramånadersregeln inte har iakttagits, kan därmed på nytt ansöka om ersättning för de aktuella tandvårdsåtgärderna. Detta gäller även om det tidigare avslagsbeslutet har överklagats hos allmän förvaltningsdomstol som meddelat ett lagakraftvunnet avgörande. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 september Prestationsbaserad Vårdgaranti ( Kömiljarden ) Kömiljarden är en satsning som funnits sedan 2009 och som fungerar som en morot för landstingen att korta väntetiderna i vården. En miljard kronor delas ut årligen till de landsting som lyckas uppnå de uppställda målen. För att få ersättning från satsningen under 2010 krävs att landstingen höjer inrapporteringsfrekvensen från 90 till 95 procent. Vårdköerna kommer att rapporteras varje månad i den offentliga statistiken, och ersättningen kommer för 2010 att grundas på snittet av köerna under två perioder - januari-mars och september-december. Det är en skärpning från 2009 då ersättningen baserades helt på hur köerna såg ut i de olika landstingen under en dag i november. Från och med april 2010 kommer dessutom både ordinarie köer och köer för så kallat frivilligt väntande räknas in i den ersättningsbaserade statistiken. Vårdgarantin är lagstadgad från den 1 juli. Vårdval i primärvården Den 1 januari 2010 infördes bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) som innebär att samtliga landsting blir skyldiga att införa vårdvalssystem som ger medborgarna rätt att välja mellan olika vårdgivare i primärvården. Alla vårdgivare som uppfyller de av landstinget beslutade kraven i vårdvalssystemet ska ha rätt att etablera sig i primärvården med ersättning från landstinget (SFS 2009:140). Aktuella utredningar/rapporter Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre, Socialstyrelsen Jun 10 Öppna jämförelser och utvärdering 2010 psykiatrisk vård, Socialstyrelsen Jun 10 Utveckling av ersättningssystem inom hälso- och sjukvården, SKL & Socialstyrelsen Jun 10 Ekonomirapporten om kommuners och landstings ekonomi, SKL Maj 10 Hälsofrämjande och förebyggande i vårdval 2009, SKL Apr 10 Triage och flödesprocesser på akutmottagningen, SBU Apr 10 Hälso- och sjukvård ur olika perspektiv Jämförelser mellan landsting 2009, SKL Mar 10 Läkemedel statistik för 2009, Socialstyrelsen Mar 10 Lägesrapport 2010, Socialstyrelsen Mar 10 Uppföljning av den nationella vårdgarantin och kömiljarden Årsrapport 2010, Socialstyrelsen Mar 10 10