Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget har fått en förfrågan av ett reseföretag om att utbilda ett stort antal gymnasieelever som ska resa runt i landet och föreläsa om språkresor. Då vi inte har mer information om uppdragsgivaren har vi en del frågeställningar vi skulle vilja få svar på för att få ut de bästa möjliga resultaten av undersökningen vi kommer att göra. Behov Den främsta anledningen till att utbildningsföretaget vill ta fram en funktionell distansundervisning är på grund av ett stort ökat intresse till utbildningen samt brist på fler lokaler. Undervisningen ska således ske på distans för att kunna utbilda fler elever över hela Sverige. Vad som är viktigt är att det måste vara möjligt att undervisa många elever och att undervisningen fortfarande ska ha liknande upplägg som undervisningen som sker på plats i kurslokalen. Eleverna ska lära sig att hålla presentationer inför grupper och att ta hjälp av PowerPoint i sina föreläsningar. Undervisningen ska innehålla föreläsningar där lärarna går igenom ämnet samt visar olika presentationstekniker. Eleverna ska både individuellt och i grupp kunna planera och genomföra övningar och presentera det för lärare och andra elever. Det ska vara möjligt att ge feedback enskilt och i grupp. Lärarna behöver kunna demonstrera för eleverna hur PowerPoint fungerar för att sedan låta eleverna arbeta självständigt med att lära sig programmet, samtidigt som lärarna finns tillgängliga för handledning under bestämda tider. Krav - Stort antal elever ska kunna undervisas - Föreläsningar - Presentation av elevernas övningar - Möjlighet att arbeta gruppvis - Möjlighet till att demonstrera program för eleverna - Handledning Frågeställningar Är distansundervisning något företaget kommer fortsätta med? Är det värt att satsa stort eller hålla det till ett mindre projekt?
Vad får projektet kosta? Hur mycket pengar vill de lägga på utrustningen som kommer att behövas (Mikrofoner, kameror, datorer som uppfyller vissa krav)? Vad har företaget för resurser i dagsläget? Har de en stabil internetleverantör och en tillräckligt hög hastighet för att kunna ge undervisning på distans? Vilka programvaror kommer att behövas och vad får de kosta? Konkurrentanalys Det finns idag en rad olika programvaror och portaler som sysslar med just distansundervisning. Det finns dels rena kommunikations hjälpmedel så som Skype och MSN där du med hjälp av IP telefoni kan hålla mindre grupp konferenser med ljud och bild. Här finns också möjligheten att dela med sig utav filer och skärmdumpar, men inte samtidigt. Fördelarna med t.ex. Skype är att det är helt gratis att använda för att ringa mellan datorer och att det är mycket bra samtalskvalitet. Nackdelarna med denna typ utav kommunikationsverktyg är att du oftast måste ladda ner programvaran till din dator och skapa ett eget konto. Du måste också bli uppringd för att kunna ha ett gruppsamtal, vilket gör att läraren måste aktivt ringa upp alla eleverna för att det ska kunna fungera. Den andra populära varianten är så kallade mötesportaler. Exempel på mötesportaler är: http://www.adobe.com/se/products/connect/ http://www.gotomeeting.com/ http://www.webex.com/ Dessa portaler påminner väldigt mycket om varandra på många sätt. Funktionerna som återkommer hos de flesta är att du blir inbjuden till ett klassrum där du dels kan se t.ex. läraren på en web- kamera, se undervisarens skärm (med t.ex. en PowerPoint presentation), chatrum, whiteboard där läraren kan skriva på skärmen samt möjligheten att spela in sessionen. Många har även stöd för flera förläsare samtidigt. Nackdelarna med många av dessa program är att de oftast är ganska dyra. De flesta tar en månadsavgift på $50 eller mer beroende på hur många användare du vill kunna ansluta.
Fördelarna är däremot många. Det krävs inte att du laddar ned någon programvara, inget registrerings krav, länk som tar dig direkt till ditt klassrum där du kan chatta med kurskamraterna etc. Inom distans undervisning kombineras oftast ett av ovanstående alternativ med en webportal där läraren kan lägga ut uppgifter, ladda upp inspelade föreläsningar och ett forum där du kan diskutera och ställa frågor till dina kurskamrater. Målgruppsanalys De primära användarna är gymnasieelever och lärare. Men även administratörer ska använda produkten. De blir de sekundära användarna. Vi ställde oss frågan: Vad vet vi om målgruppen? De primära användarna är gymnasieelever och lärare. Variationen av åldrar är stor. De flesta gymnasieelever idag har god datorvana och även lärare har hyfsat goda datorkunskaper. Vi tror att de är vana vid att söka och hantera information på nätet. Det finns både lärare och elever med psykiska och fysiska funktionshinder som ska tas hänsyn till. Vi förutsätter att sekundära användarna har goda datorkunskaper. De sekundära användarna är vana vid att hantera eventuella problem som kan uppstå. Att ta reda på För att lära känna målgruppen bättre skrev vi ner vad vi behövde få veta mer om dem. Med hjälp av dessa punkter skapade vi sedan en enkätundersökning som vi sedan använde som underlag för de intervjuer vi genomförde. Vilken linje går gymnasieeleven? Hur goda datorkunskaper har de? Finns det behov av någon typ av grundkurs? Har alla fri tillgång till dator med internetuppkoppling? Vad har målgruppen för tidigare erfarenheter av distansundervisning? Har de någon erfarenhet av onlinebaserade undervisningsportaler så som Adobe Connect, Webex eller DimDim? Har de använt Skype eller liknande kommunikationsverktyg tidigare? Vad är deras erfarenheter av PowerPoint? Vilka distansverktyg tycker användaren är mest relevanta för denna utbildning och varför?
Vilka funktioner anser de vara viktigast för att kunna öva presentationsteknik på distans? Hur skulle de vilja utföra sina presentationsövningar på bästa sätt? Ska undervisningsverktygen vara webbaserade eller finnas som nedladdningsbara program? Undersökningsmetoder För att få reda på mer om de primära användarna har vi genomfört både kvalitativa och kvantitativa undersökningar. Enkätundersökning Vi gjorde en enkätundersökning där 19 gymnasieelever fick svara på frågor angående deras datorvanor och erfarenheter av distansundervisning. Vi använde oss både av öppna och slutna frågor, men för att lätt kunna analysera materialet valde vi att fokusera mycket på slutna frågor men gav samtidigt möjlighet för de elever som ville och hade tid att lämna egna kommentarer. På frågan om datorvana svarade samtliga att de var vana eller mycket van vid att använda datorn. Samtliga elever har även fri tillgång till dator antingen i hemmet eller på skolan. Och bara en elev svarade att det vore bra med en grundkurs för att sätta sig in i ett nytt program. Samtliga elever var bekanta med Skype och mer än hälften använder det regelbundet. Däremot var det ingen som använt Adobe Connect eller liknande regelbundet. Ett fåtal hade dock hört talas om och testat det. Power Point var de flesta mycket bekanta med och ¾ av eleverna säger att de använder Power Point mycket. Bara två elever har tidigare testat på distansundervisning men de svarade både att det fungerat över förväntan. På frågan om vilka funktioner de ansåg viktigast för att kunna genomföra distansundervisningen svarade de, utan rangordning, Tillgänglighet, feedback ifrån ansvarig lärare, att kunna se och höra varandra, kunna kommunicera med andra elever och lärare. När vi frågade eleverna vilket system de trodde bäst kunde nyttjas för att uppnå dessa funktioner svarade de flesta att en Programportal tillsammans med någon typ av videochat hade varit den bästa lösningen. Vi frågade också huruvida de fördrar en webbaserad lösning eller ett program du laddar ner till din egen dator. På detta svarade alla utom två att en webbaserad lösning vore det bästa.
Intervju av gymnasieelever Halvstrukturerade intervjuer har även genomförts med några gymnasieelever från olika program. Där utgick vi från liknande frågor som vi ställt vid enkätundersökningen men med mycket fokus på öppna frågor. Den som blir intervjuad har kunnat lämna många synpunkter och kommentarer samtidigt som vi har kunnat ställa fler följdfrågor. På frågan om hur goda datorkunskaper de har svarade tre av fyra att de har mycket goda kunskaper och den fjärde tillfrågade låg på medel. Resultatet kan dock ha påverkats av vilken linje eleven läser. Då två av fyra läser IT- programmet är förstås sannolikheten stor att de har mycket goda datorvanor. Samtliga hade fri tillgång till dator med internetuppkoppling och ingen utav dem kände behov av en grundkurs då de använder sig av datorer dagligen och känner sig bekväma med det. Ingen av dem hade tidigare erfarenheter av distansundervisning men några av dem var bekanta med en del av distansverktygen jag ställde frågor om. Skype var känt bland alla. Två av de tillfrågade hade många negativa erfarenheter av Skype där problemen (som fördröjning och osammanhängande och hackigt ljudupptag) kanske kunde kopplas till dålig internetuppkoppling. I övrigt tycker de att Skype är ett bra kommunikationsverktyg om man har bra förutsättningar till att det ska fungera. Två utav de tillfrågade har i dagsläget tillgång till studentportal där de kan hämta en del föreläsningsmaterial och uppgifter men deras uppfattning till hur den fungerar är att den inte fungerar speciellt bra. De försöker undvika att använda den då det ofta uppstår problem vid användandet. Alla fyra känner till PowerPoint, två utav dem säger att de är vana vid att använda det och känner sig hemma med funktionerna, en har provat att använda det några gånger medan den sista bara har hört talas om det. Alla var överens om att det är nödvändigt att ha en webbkamera för att genomföra sina presentationsövningar. Tre stycken tyckte att det skulle vara smidig om man kunde spela in sina presentationer i förväg, en utav de som föredrog förinspelat material kommenterade dock att han inte tror att han skulle lära sig lika bra som om han skulle hålla presentationen live. Det var också viktigt för alla att ha en studentportal med olika typer av funktioner. De var inte intresserade av ett nedladdningsbart program utan alla tyckte att portalen skulle vara webbaserad. Program som till exempel Skype tyckte samtliga gick bra att använda utöver portalen. Andra tankar om distansundervisningen var att de tyckte det vore bra om man kunde titta på föreläsningarna när man själv ville. Frågor om det var möjligt att ha ett slags forum för alla elever och lärare uppstod. Den allmänna uppfattningen om hur handledning av lärare skulle gå till var över Skype eller någon chattfunktion på
studentportalen. De flesta trodde att det skulle bli svårt att genomföra grupparbeten på distans trots möjlighet till skärmdelning och andra verktyg. Intervju av lärare För att bättre förstå vad de som kommer att använda sig utav lösningen, tycker och tänker runt problemet, intervjuade vi även 4st lärare på högskolenivå. Alla 4 har jobbat en del med distansundervisning tidigare och hade en hel del tankar kring de system som redan finns. Vi använde oss även i detta fall av en halvstrukturerad intervju form for att lämna utrymme för diskussion om de olika frågorna. Under intervjun framkom det att alla fyra tillfrågade ansåg att de hade mindre än genomsnittlig datorvana fast att de arbetar vid datorn mer än fem timmar om dagen. Den huvudsakliga programvaran de använder är Office paketet, Explorer och Outlook Express. Alla fyra svarade JA på frågan om de skulle vara intresserade utav en grundkurs för att lära sig ett nytt program. Under efterföljande diskussion framkom det även att de tidigare fått en kurs på den programportal de använder nu, och att det var mycket givande och gav en god grund att utgå ifrån. Subjekten arbetar idag med en portal som utvecklats tillsammans med Lunds Universitet, ingen hade hört talas om varken Adobe Connect eller liknande verktyg. Jag förklarade konceptet med en konferensportal och de verkade väldigt intresserade utav de möjligheter som fanns med att kunna hålla live föreläsningar för sina studenter. Skype var de däremot någorlunda familjära med och två av dem sa att de använder Skype regelbundet i arbetet. De två som använt det tycker att det funkar över förväntan men att det ibland kan vara svårt att få elever att vara tillgängliga vid en bestämd tidpunkt. Ingen av de tillfrågade har använt de mer avancerade funktionerna i Skype såsom fildelning och skärmdelning. När de arbetar med Power Point lägger de upp presentationen på program portalen och spelar sedan in en separat ljudfil som förklarar informationen. Detta var det ingen som tyckte var en fungerande lösning. Att ha separata filer gör det svårt för eleverna att navigera runt i materialet vilket leder till en uppsjö av frågor till läraren. Här kommenterade de igen att möjligheten med att kunna hålla en live föreläsning var väldigt lockande. När vi pratade mer direkt om att utbilda elever i presentationsteknik var de överens om de krav som bör ställas på undervisningsportalen. Att kunna se och höra eleven göra presentationen var viktigt, men inte nödvändigtvis live. För undervisningsmaterialet kände de alla fyra att en förinspelad variant vore enklare för läraren, betydligt mer flexibelt och effektivt. Ett forum (eller liknande) för studenterna att kunna diskutera uppgifterna i och kommunicera med läraren kändes också som en viktig funktion. På frågan om det
bör vara ett webbaserat system eller nedladdningsystem blev det en omedelbar röst för webbaserad. På det viset är ingen beroende av att alltid sitta vid en viss dator. Under den friare diskussionen efter intervjun kom det även fram att de alla fyra var frustrerade över att de inte får en notifikation när någon elev har lagt upp en fil för rättning eller lagt till en ändring. De kände också att portalen de arbetar med nu har betydligt fler funktioner än de egentligen behöver, så att kunna välja vilka funktioner du vill som kommer att användas hade varit ett stort plus enligt de tillfrågade.