Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling 1(7)
Innehållsförteckning Bilaga till Landstinget Blekinges policy Kränkande särbehandling... 3 Inledning... 3 1. Vad är kränkande särbehandling?... 3 2. Bakomliggande orsaker till kränkande särbehandling... 4 3. Insatser för att förebygga kränkande särbehandling... 4 4. Åtgärder vid kränkande särbehandling... 4 5. Den drabbade... 5 6. Lagar och föreskrifter... 5 Bilaga till policy Kränkande särbehandling 2(7)
LSAU 203/01 Dnr 462/00 Bilaga till Landstinget Blekinges policy Kränkande särbehandling Inledning Policydokument är skrivna för att passa Landstinget Blekinges alla verksamheter. För att konkretisera innehållet i policyn, Kränkande särbehandling finns denna bilaga som ett hjälpmedel för arbetsgivare, fackliga företrädare och övriga medarbetare. Policyn och bilagan är framtagen av Landstingets kansli, programområde personal. Samverkan har skett med de olika förvaltningarna och representanter för de fackliga organisationerna. Policyn omprövas år 2005. Revidering av föreliggande bilaga kommer att ske fortlöpande. 1. Vad är kränkande särbehandling? Enligt Arbetarskyddsstyrelsens föreskrift Kränkande särbehandling (AFS 1993:17) menas återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. När man talar om vuxenmobbning menas inte tillfälliga konflikter och meningsmotsättningar utan beteende som präglas av grov respektlöshet och som bryter mot allmänna moralbegrepp och som pågår under en längre tid. De företeelser som i dagligt tal brukar kallas för bl a vuxenmobbning, psykiskt våld, social utstötning och trakasserier även sexuella trakasserier har alltmer framstått som särskilda problem i arbetslivet och kommer här sammanfattande att benämnas Kränkande särbehandling. Utstötning och utfrysning är två huvudtyper av kränkande särbehandling. Utstötning handlar om aktiva, destruktiva handlingar som riktas mot en person och utfrysning om beteenden som demonstrerar en persons icke-betydelse. Handlingar som kan få en person att känna sig utfryst eller utstött kan exempelvis vara: förtal och nedvärdering undanhållande av information eller felaktig information kritisera eller förlöjliga någon inför andra förolämpningar saboterande eller försvårande av arbetets utförande uteslutning från gemenskapen eller utfrysning omplacering nedåt till allt sämre arbetsuppgifter Bilaga till policy Kränkande särbehandling 3(7)
2. Bakomliggande orsaker till kränkande särbehandling Orsakerna till kränkande särbehandling kan t.ex. vara brister i organisationen, arbetssätt, samarbete och information. Det kan bero på otydlighet i chefsansvaret, brister i arbetsgivarens personalpolitik eller hållning till och bemötande av medarbetare. Ibland finns orsaker till kränkande särbehandling hos enskilda personers agerande och beteende. Ofta finner man även i dessa fall att det handlar om en otillfredsställande arbetssituation för enskilda medarbetare eller grupper, vilket leder till att enskilda personer mår dåligt och alltmer öppet agerar ut sitt missnöje på ett sätt som kan skada eller provocera omgivningen. 3. Insatser för att förebygga kränkande särbehandling Linjeorganisationens chefer har nyckelroller när det gäller att forma den atmosfär och de normer som skall gälla på arbetsplatsen. De bästa förutsättningarna för att uppnå ett bra klimat fås när chefen genom sitt agerande skapar delaktighet, förtroende och grund för ömsesidig dialog. Insatser för att förebygga kränkande särbehandling: Skapa normer som uppmuntrar ett vänligt och respekterande klimat på arbetsplatsen. Alla har genom sitt beteende ansvar för ett bra klimat. Utbildning och handledning till linjeorganisationens chefer i frågor kring kränkande särbehandling. Vid introduktion av nyanställda är det viktigt att alla känner sig välkomna till arbetsplatsen och i arbetsgruppen. Visa en fast och bestämd attityd mot förtal, skvaller eller spekulationer om enskilda personer i /på förvaltningen/basenheten/arbetsplatsen och lev upp till denna hållning. Skapa goda utvecklingsmöjligheter för varje medarbetare. Ge alla medarbetare möjlighet att känna att de utför ett arbete som är meningsfullt och att deras åsikter respekteras. Alla medarbetare skall erbjudas regelbundna planeringssamtal. 4. Åtgärder vid kränkande särbehandling Om kränkande särbehandling ändå skulle inträffa skall alla inblandade ges möjlighet till adekvat hjälp. Dessutom bör det utredas om orsakerna till det bristande samarbetet beror på arbetets organisation. Råd till chefer om hur man hanterar fall av kränkande särbehandling: Vänta inte! Prata först enskilt med den som är utsatt för kränkningarna. Ta reda på så mycket som möjligt. Var objektiv och saklig. Vidta inga åtgärder över huvudet på den drabbade. Gör i ett tidigt skede en bedömning av vilken hjälp du behöver av din chef, personalsekreterare eller företagshälsovård. Undvik att samla hela arbetsgruppen i första skedet. Risken kan vara stor att diskussionen kommer att handla om enskilda personers skuld. Bilaga till policy Kränkande särbehandling 4(7)
Prata enskilt med var och en av de berörda. Samla in så mycket fakta som möjligt. Gör inga ställningstagande för eller emot någon. Styr in samtalen på eventuella brister i organisationen, hög arbetsbelastning, stress eller önskemål om konkreta förbättringar på arbetsplatsen. Försök hitta samrådslösningar där hänsyn tas främst till den som är utsatt för kränkningar men även till övriga medarbetare. Om kränkande särbehandling har pågått så länge att det blivit låsta positioner mellan de inblandade kan omplacering bli aktuellt. Åtgärda de brister i arbetsmiljön som legat till grund för att situationen uppstått. Här kan det vara bra att samla hela arbetsgruppen för att diskutera arbetsrutiner, normer mm för att få alla delaktiga i förändringar som är nödvändiga för att förebygga uppkomst av kränkande särbehandling. 5. Den drabbade Alla medarbetare kan drabbas av kränkande särbehandling. Särskilt utsatta är medarbetare som hotar arbetsgruppens värderingar och normer genom avvikande gruppbeteende vilket skapar kollektiv ångest hos gruppen. Råd till den drabbade: Tala om problemet och sök kamratstöd Skildra skeendet som varit, anteckna när, var och hur Kontakta närmast ansvarig chef Begär möjlighet till enskilt samtal, analysera situationen Ta emot erbjudande om bearbetning Sök hjälp hos andra aktuella aktörer, t.ex. facklig representant, skyddsombud och företagshälsovården 6. Lagar och föreskrifter Arbetsmiljölagen (AML) Lagen om allmän försäkring (AFL) Medbestämmandelagen (MBL) Lagen om anställningsskydd (LAS) Jämställdhetslagen Lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) Brottsbalken (BRB) Lag om etnisk diskriminering Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön (AFS:1980:14) Kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17) Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1) Internkontroll av arbetsmiljön (AFS 1996:6) Bilaga till policy Kränkande särbehandling 5(7)
Bilaga till policy Kränkande särbehandling 6(7)