Samverkansavtal Utgångspunkter



Relevanta dokument
S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun

Samverkansavtal Lunds kommun

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

KS 2008/10 Hidnr

Samverkan skall ytters stödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller kommuninnevånarnas krav på effektivitet och service.

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

Lokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

Samverkansavtal för Malmö högskola

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)

Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna

SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen.

LYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret. Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92).

SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad

Medbestämmande-, arbetsmiljö- och hälsofrågorna integreras i Samverkanssystemet

KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen , Dnr KS Reviderad , 5

Lokalt kollektivavtal Samverkan i Flens kommun

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE

LUNDS KOMMUN (3) Personal och förhandlingsutskott Nr

LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN

Förnyelse arbetsmiljö samverkan i kommuner, landsting och regioner

Kollektivavtal dialog och samverkan Gäller för: Region Kronoberg

Samverkansavtal

Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun

LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA

Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB

FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter

Ändrades: :15. Avtal om samverkan och arbetsmiljö

Samverkansavtal 1. INLEDNING 1.1 Utgångspunkter 1.2 Mål 1.3 Syfte

LOKALT SAMVERKANSAVTAL I VILHELMINA KOMMUN

Definitioner 3.1 Medarbetarnas ansvar

Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun. Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna

4 Förutsättningar för väl fungerande samverkan och arbetsmiljö- och hälsoarbete. 5 Former/struktur för samverkan och arbetsmiljöarbete

Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret

Samverkansavtal. Kalmar kommun

Förhandling vs samverkan

AVTAL ANGÅENDE SAMVERKAN I ORSA KOMMUN

Lokalt kollektivavtal om samverkan mellan parterna i Kalmar kommun

SAMVERKANSAVTAL. för Norbergs kommun. Gäller från med tillämpningsregler enligt centrala samverkansgruppen

LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun. för att öka inflytande och delaktighet

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Utvärderingen av samverkansarbetet bör ske på respektive samverkansnivå. Ansvarig för utvärderingen är centrala samverkansgruppen.

V2 k. Psu kör f. KonCernlkontord Koncernstab rrir LoksAt!kollHekevavM om samvorkan. Mats Runsten Janet Parmvi. för Vårdförbundet. i.

SAMVERKANSAVTAL för Nynäshamns kommun

Förnyelse - arbetsmiljö - samverkan. inom Borås Stad

Information. Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. Enköpings kommun

Valdemarsviks kommun och fackliga organisationer. Närvarande: Enligt bilaga 1. för de fackliga organisationerna enligt bilaga 2

SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD

Beskrivning av CSG, FSG och LSG redovisas i bilagorna 1 3.

LOKALT SAMVERKANSAVTAL FAS-05

Avtal om Samverkan inom

Samverkan i Orust kommun

Samverkansavtal i Kungsörs kommun

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen Datum

Skellefteå kommuns Samverkansavtal

Förhandling vs samverkan

Samverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund.

SAMVERKANSAVTAL. Pajala kommun

Samverkansavtal. Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx

Förhandling vs samverkan

Landstingets lokaler, Södra vägen 9, Halmstad och per capsulam

SAMVERKANSAVTAL ORSA KOMMUN

SAMVERKANSAVTAL. Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia. Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16)

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE TILL SAMVERKANSAVTAL FÖR STOCKHOLMS STAD - ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Samverkan i Norrköpings kommun

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

Borlänge kommun. Internkontroll KS. Kontrollområde: Facklig samverkan. Beslutad av kommunstyrelsen

ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER. med exempel på dagordning för arbetsplatsträff

Partsgemensam kommentar till Avtal om samverkan och arbetsmiljö

Kriminalvården lyder under regeringen (11 kap 6 regeringsformen).

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

SAMVERKANSAVTAL 2010

För Örebro läns landsting: Maria Åkesson och Monika Lindkvist

Personalavdelningens PA-handbok

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA STOCKHOLMS LÄN Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län

För Herrljunga kommun

Arbetsmiljöarbete.

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. i Växjö kommun

Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Samverkansavtal Uppsala Kommun

AVTAL OM FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ - SAMVERKAN I UMEÅ KOMMUN

LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR KARLSHAMNS KOMMUN

INLEDNING SAMVERKAN MALMÖ STAD. Samverkansavtal Malmö stad är ett kollektivavtal mellan Malmö stad och de kollektivavtalsbärande

Transkript:

Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal för Lidköpings kommun har sin grund i Fas 05 Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan i kommuner, landsting och regioner. För att kunna tillämpas på en förvaltning måste avtalet anpassas till förvaltningens förutsättningar. Denna anpassning skall göras tillsammans med de fackliga organisationerna och dokumenteras. Det är ett gemensamt intresse att kommunen ger medborgarna en effektiv samhällsservice och produktion inom alla sina verksamheter med hänsyn tagen till kraven på offentlighet och rättssäkerhet. Lika viktigt är att tillgodose de medarbetares krav på tillfredsställelse i arbetet och en god arbetsmiljö. Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön och för att nödvändiga åtgärder vidtas och fullföljs. Arbetsgivare och arbetstagare skall samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö och hälsa. Hälso och arbetsmiljöarbetet ska integreras i verksamheten och ska främja trivsel och samarbete, samt öka medarbetarnas delaktighet, utveckling och inflytande i arbetet. Arbetslivet ska vara attraktivt för medarbetare i alla faser i livet och tillgängligt för alla. Arbetsorganisation, arbetsförhållanden och arbetstid ska så långt som möjligt anpassas till medarbetarens förutsättningar och bidra till bästa möjliga hälsa och välbefinnande. Medarbetaren har ett personligt ansvar för sin hälsa och där arbetsgivaren kan bidra med insatser för att medarbetaren kan ta detta ansvar. Företagshälsovården kan bidra med värdefulla insatser i arbetsmiljöarbetet. Företagshälsovården ska vara ett stöd samt ett komplement i hälso- och arbetsmiljöarbetet, en oberoende expertverksamhet inom förebyggande, hälso- och arbetsmiljöarbete samt arbetslivsinriktad rehabilitering. Rutiner för nyttjande av företagshälsovård hanteras inom samverkanssystemet. Inflytande på det egna arbetet är grundläggande för att medarbetarnas kunskaper skall kunna tas tillvara. Samverkan bör därför ske så nära arbetsplatsen som möjligt. Medverkan från arbetstagarorganisationen är en förutsättning för medbestämmandets utformning och tillämpning.

Medbestämmande och en god arbetsmiljö måste bli naturliga delar av den löpande verksamheten och inkludera såväl personaloch ekonomi- som organisationsfrågor. Medbestämmandelagen (MBL), Arbetsmiljölagen (AML) och Förtroendemannalagen (FML) utgör den rättsliga grunden för samverkansavtalet. Det är väsentligt att de fackliga representanterna ges möjlighet till kommunikation med sina medlemmar och tid för att kunna fullgöra sin roll i enlighet med samverkanssystemet. Fackliga företrädare har närvarorätt i nämnd i enlighet med kommunallagen. Övergripande mål Målet med detta samverkansavtal inom Lidköpings kommun är att ge förutsättningar för ett positivt arbetsklimat i en god arbetsmiljö där inflytande, delaktighet, utveckling och god hälsa är rättigheter för alla anställda. Syfte Avtalet skall underlätta samverkan mellan parterna och öka de anställdas möjligheter till inflytande, delaktighet, kompetensutveckling och god hälsa. Det skall också understödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller kommuninvånarnas krav på effektivitet och service. Avtalet syftar också till en samordning mellan arbetsmiljö- medbestämmandeoch verksamhetsfrågor. Förutsättningar Samverkanssystemet måste ständigt omprövas, förändras och anpassas till den praktiska verkligheten. Samverkan förutsätter en dialog mellan arbetsgivaren, de anställda och deras fackliga företrädare om verksamheten, måluppfyllelse och resurser. För att uppnå en väl fungerande samverkan bör följande förutsättningar vara uppfyllda. tydliga politiska och verksamhetsanpassade mål klargjord arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän en organisation med konsekvent delegering av uppgifter och befogenheter ledarskap med en helhetssyn på verksamhet, personal, organisation och resurser en vilja att fatta beslut i samverkan och att eftersträva enighet dialogen mellan medarbetare och arbetsgivare bör starta tidigt för att fördjupa samverkan och höja kvalitén i kommande beslut samverkanssystem som följer och anpassas löpande till organisation och beslutsnivåer samverkan förutsätter och bygger på ett ömsesidigt ansvarstagande och deltagande

Samverkanssystemet Utgångspunkten för samverkan är att så många frågor som möjligt behandlas av dem som direkt berörs i sitt arbete. Medarbetarens inflytande är grunden för samverkanssystemet. Den enskildes arbete påverkar och påverkas av arbetsgruppen och den närmaste arbetsledningen. Arbetsplatsen blir därmed ett forum av avgörande betydelse inom systemet. På övriga nivåer i organisationen sker samverkan mellan arbetsgivare och de anställdas fackliga organisationer i samverkansgrupper. Det finns ett beroende mellan individen, arbetsplatsen och organisationen i sin helhet. Kommunikationen mellan de olika nivåerna har därmed avgörande betydelse. Det direkta inflytandet finns på arbetsplatsen, vid arbetsplatsträffar. Det representativa inflytandet utövas på olika beslutsnivåer i organisationen, i så kallade samverkansgrupper. Respektive förvaltning träffar överenskommelse över vilka frågor som ska hanteras i arbetsplatsträffar respektive samverkansgrupp. I de fall det förekommer samverkansgrupper på flera nivåer i organisationen träffas också överenskommelse om fördelning av arbetsuppgifter mellan dessa. Utgångspunkten ska vara att frågor behandlas så nära berörda som möjligt. Arbetsplatsen På varje arbetsplats är det betydelsefullt att dialogen mellan de anställda och arbetsledningen sker så att var och en får möjlighet att framföra sina åsikter. Detta bör ske i det dagliga arbetet, vid regelbundna medarbetarsamtal och vid arbetsplatsträffar. Såväl arbetsgivaren som medarbetaren har ett ansvar att bidra till den egna och arbetsgruppens utveckling. Medarbetarsamtal Varje chef skall genomföra minst ett enskilt medarbetarsamtal per år med sina medarbetare. Både chef och medarbetare skall ha förberett samtalet, exempelvis genom att utgå från ett gemensamt diskussionsunderlag. Överenskommelse i medarbetarsamtalet ska dokumenteras och följas upp. För medarbetare som är tjänstledig sker samtal på lämpligt sätt med hänsyn till tjänstledighetens art. Arbetsplatsträff Med arbetsplatsträff avses regelbundna träffar som äger rum på arbetsplatsen. En arbetsplats kan vara ett arbetslag, en enhet eller en del av en enhet. Arbetsplatsträffen ska organiseras så att den ger utrymme för delaktighet och utveckling för samtliga medarbetare. Arbetsplatsträffarnas organisation och omfattning överenskommes per förvaltning, dock minst 4 gånger per år. Uppgift Arbetsplatsträffen skall vara ett forum för dialog mellan anställda och arbetsledning, för att därigenom gemensamt arbeta med

utveckling, planering och uppföljning av arbetet inom det egna området. Arbetsmiljö- och hälsoaspekterna skall integreras i verksamheten. Träffarna skall också ge förutsättning för personlig och yrkesmässig utveckling, liksom till ökat självbestämmande och ansvarstagande för alla anställda. Behandling av fråga på arbetsplatsträff kan inte ersätta att frågan behandlas i samverkansgrupp om detta inte överenskommes i samverkansgrupp. Arbetsplatsträffen ska inte behandla enskilda personalärenden. På arbetsplatsträffen kan följande frågor behandlas. arbetsplatsens mål uppföljning/utvärdering av resultat ekonomiska förutsättningar, budget och bokslut utvecklingsarbete kvalitetsfrågor bemanningsfrågor arbetsmiljöfrågor kompetensutveckling information från förvaltnings- och kommunledning samt nämnd facklig information från facklig företrädare Sammansättning Arbetsgivaren skall ge samtliga medarbetare möjlighet att delta och medarbetarna ska närvara. Träffarna genomförs på betald arbetstid (för lärare inom reglerad arbetstid). För de som är tjänstlediga ges möjlighet till information på lämpligt sätt. Kallelse Kallelse sker på det sätt som överenskommes. Protokoll Träffarna skall dokumenteras med enkla anteckningar, som delges enligt överenskommelse. Skyddsorganisation Skyddsombudet ska ges skälig tid och den utbildning som behövs för att fullgöra uppdraget. Såväl arbetsgivaren som arbetstagarorganisation har ansvar för utbildning. Utbildningens innehåll, omfattning och kontinuitet hanteras i samverkanssystemet. Skyddsombud utses av arbetstagarorganisation. I de fall där flera arbetstagarorganisationer finns representerade bör eftersträvas att organisationerna samverkar om ett gemensamt skyddsombud. Samverkansgrupp är alltid skyddskommitté enligt AML:s regler om inte annat överenskommes.

Samverkansgrupp Samverkansgrupper skall knytas till beslutsnivåerna i verksamheten och ansluta till linjeorganisationen. Samverkansgrupp skall alltid finnas på förvaltningsnivå och på de större förvaltningarna dessutom på enhetsnivå (t ex område, skola) Samråd i samverkansgrupp ersätter information och förhandling enligt MBL 11, 19 och 38. I samband med budget för förvaltning och övergripande organisationsförändringar delges nämnden de synpunkter som tagits upp på förvaltningssamverkan. Om lokal part finner att en fråga ej lämpar sig för behandling i samverkanssystemet tillämpas MBL respektive AML i sin helhet i den frågan. Uppgift I samverkansgrupp behandlas medbestämmande-, arbetsmiljöoch verksamhetsfrågor integrerat. Exempel på frågor att behandla. mål resultatuppföljning verksamhetsutveckling ekonomisk planering och uppföljning, budget organisationsfrågor/personalförsörjning rutiner information jämställdhetsfrågor planering och uppföljning av arbetsmiljöarbete, såväl fysiskt som psykosocialt som följer av arbetsmiljölagen Arbetsgivarens representanter ansvarar för att viktiga frågor behandlas i samverkansgrupp innan man fattar beslut. Gruppen skall arbeta på ett sådant sätt att samtliga representanter känner det meningsfullt att lämna synpunkter i de frågor som behandlas. Gruppens strävan skall vara att nå enighet. Sammansättning Arbetsgivaren representeras av den chef som har beslutsrätt i de frågor som behandlas (förvaltningschef i frågor som beslutas av nämnd). Arbetsgivaren kan därutöver adjungera ytterligare representanter. Samtliga de fackliga organisationer som har kollektivavtal med arbetsgivaren och medlemmar inom gruppens verksamhetsområde har rätt att utse representant. Vid förvaltningens utformning av sin samverkansorganisation skall dock eftersträvas att inom verksamhetsområdet små organisationer enas om gemensam representant. Minst ett av skyddsombuden på förvaltningen respektive arbetsplatsen skall alltid ingå i samverkansgruppen.

Varje förvaltning dokumenterar i en överenskommelse hur samverkansgruppen / grupperna skall vara sammansatta. Kallelse Kallelse med föredragningslista skickas till samtliga organisationer representerade inom verksamhetsområdet en vecka i förväg om inte annat överenskommes. Samverkansgruppen sammanträder utifrån vad som överenskommes på förvaltningen, förslagsvis 4-10 gånger per år. Protokoll Protokoll skall föras och justeras av utsedda justeringsmän från samtliga närvarande arbetstagarorganisationer. Av protokollet skall framgå om frågan slutbehandlats eller om endast information lämnats. Protokoll distribueras till samtliga arbetsplatser och till samtliga fackliga organisationer inom verksamhetsområdet. Vid oenighet Det skall klart framgå av protokollet vilka arbetstagarorganisationer som förklarar sig oeniga. Vid oenighet i arbetsmiljöfråga i samverkansgrupp med skyddskommittéansvar gäller, att om representant för arbetstagarorganisation så begär, skall frågan hänskjutas till Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöverket prövar om frågan faller inom området för inspektionens befogenhet (9 Arbetsmiljöförordningen). Vid oenighet i MBL-fråga kan arbetstagarorganisation senast 7 dagar efter protokollets justering begära förhandling enligt MBL och då gäller MBL i sin helhet. Framställan ska ställa mot ansvarig chef där oenighet har uppstått. Förhandling enligt 14 MBL ska ställas till förvaltningschef. Frågor som inte skall behandlas i samverkansgrupp Kollektivavtalsförhandlingar eller behandling av enskilda personalärenden (uppsägning, disciplinärenden, omplacering, arbetsanpassning, förflyttning etc) får inte ske i samverkansgrupp. Detsamma gäller förhandling/överläggning enligt hänvisning från annan lag eller avtal, t ex LAS, MBL (annat än 11,19 och 38), AB. Samverkan på kommuncentral nivå Uppgift Samverkansgruppen på kommuncentral nivå skall vara ett forum för information och dialog mellan kommunledningen och de anställdas fackliga företrädare. Frågor som behandlas här berör

flera eller samtliga förvaltningar. Samverkan skall ske i de frågor där kommunstyrelsen, dess arbetsutskott eller kommunfullmäktige har beslutanderätt. Samverkansgruppen skall, utifrån ett kommunövergripande synsätt, behandla frågor som avser personalpolitik och arbetsmiljö, hälsa, verksamhetsutveckling och ekonomisk utveckling. Exempel på frågor som kan vara aktuella är. budget och ekonomiska förutsättningar mål och resultatuppföljning policy och riktlinjer personalpolitiska insatser företagshälsovård organisationsfrågor verksamhetsförändringar Samverkansgruppen skall inom arbetsmiljöområdet verka för en hög kompetensnivå inom kommunens verksamheter samt för erfarenhetsutbyte mellan förvaltningarna. Sammansättning Arbetsgivaren företräds av tjänstemän från kommunledningen. De fackliga organisationerna företräds av tre representanter från Kommunal och en representant från vardera Vårdförbundet, SKTF, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund. Övriga SACOorganisationer företräds av två representanter. Både arbetsgivaren och de fackliga organisationerna har rätt att delta med fler representanter, när de frågor som behandlas kräver detta. Föredragningslista sänds till samtliga fackliga organisationer som kommunen har kollektivavtal med. Kallelse Kallelse med föredragningslista utsändes en vecka i förväg om inte annat överenskommes. Gruppen sammankallas minst 8 ggr/år om inte annat överenskommes. Protokoll Protokoll skall föras och justeras av utsedda justeringsmän från samtliga närvarande arbetstagarorganisationer. Av protokollet skall framgå om frågan slutbehandlats eller om endast information lämnats. Protokoll distribueras till samtliga fackliga organisationer. Vid oenighet Det skall klart framgå av protokollet vilka arbetstagarorganisationer som förklarat sig oeniga. Vid oenighet i MBL-fråga kan arbetstagarorganisation senast 7 dagar efter protokollets justering begära förhandling enligt MBL och då gäller MBL i sin helhet.

Frågor som inte skall behandlas i samverkansgrupp Kollektivavtalsförhandlingar får inte ske i samverkansgrupp. Detsamma gäller förhandling/överläggning enligt hänvisning från annan lag eller avtal, t ex LAS, MBL (annat än 11,19 och 38), AB.