Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Relevanta dokument
Goda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad påverkar vår hälsa?

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Vad väljer du till mellanmål?

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

"Nutrient timimg" Du blir vad du äter. hur kan du planera ditt kostintag för en bättre prestation. Målsättning med kostintag för idrottare

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Centrum för folkhälsa. Tillämpad näringslära. Andrea Friedl.

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Satsa grönt! Erik Hellmén. Mat har blivit ett debattämne

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen

Diabetesutbildning del 2 Maten

Aktuella kostrekommendationer för barn

10 Livsviktigt! De åtta B-vitaminerna De fettlösliga är vitamin A, D, E och K.

Tio steg till goda matvanor

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

MÅLTIDSPLANERING. Av: Julia Kleiman & Ylva Hägg PASTA MED RÄKSALLAD

Varför har vi en cafeteriapolicy?

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Sockerutställning. För skolor

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Fyller kosttillskott någon funktion?

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Kompis med kroppen. 6. Mitt mellanmål

Bakom våra råd om bra matvanor

Det lilla extra Hur mycket kan du äta under en vecka?

H ÄLSA Av Marie Broholmer

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

Sunda matvanor för skolbarn

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Matprat i primärvården

Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?

Att genomföra en sockerutställning Copyright Bergklint education 2016

TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

Bra mellanmål på fritids

Riksmaten ungdom

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

Inspirationsfilm HFS matvanor

Pedagogik kring mat och hälsa

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

NÄRINGSLÄRA. Solutions with you in mind

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Bra mat för seniorer

SUNDA MATVANOR FÖR SKOLBARN

Måltider i förskolan i Huddinge kommun

Anna-Karin Jälminger

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Arbetsverktyg för skolsköterskor i arbetet med prevention av överviktiga barn och ungdomar

Till vårdnadshavare 1

Frukost och flingor. Behövs mer energi, ta ytterligare en smörgås, behövs mindre, ta bort en smörgås.

DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/ Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning

LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på under Mat och miljö.

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

Kostnadsminimering av matportion

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Kunskap ger hälsa. Att sätta ihop och genomföra en SOCKERUTSTÄLLNING

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

En riktig må bra-kasse!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Lev livet med Liva Energi

Transkript:

Frukt gör dig glad

Definition I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Varför viktigt med frukt & grönsaker? Skyddande effekt mot cancersjukdomar, högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar, höga LDL-nivåer och typ 2- diabetes. Skydd mot förtidig död. Förebygger övervikt. Bidrar till en balanserad och hälsofrämjande kost. Främjar järnabsorbtion genom C-vitamin. Ökar intaget av näringsämnet folat.

Exempel på näringstäthet: Rekommenderat dagligt intag Energi 2% A-vit retinolekv 1% B 1 tiamin 9% B 2 riboflavin 4% B 3 niacinekv 3% B 6 6% C-vit 88% E-vit tokoferol 9% Magnesium 4% Kalium 6% Fiber 7% En apelsin tar 2% av ditt totala matintag under en dag men bidrar med mycket vitaminer och mineraler till ditt dagliga näringsbehov.

Exempel på näringstäthet: Rekommenderat dagligt intag Energi 2% 1% A-vit retinolekv 1% 66% B 1 tiamin 9% 3% B 2 riboflavin 4% 2% B 3 niacinekv 3% 4% B 6 6% 7% C-vit 88% 6% E-vit tokoferol 9% 4% Magnesium 4% 4% Kalium 6% 5% Fiber 7% 5% Lägger du till en morot tar den 1% av all den energi du kan äta under en dag. Moroten ger tillbaka massor vitaminer och mineraler till ditt näringsbehov. Sammanlagt ger apelsinen och moroten mer till ditt näringsbehov än den tar av den mängd energi du kan äta under en dag.

Närigstäthet kontra energitäthet Frukt och grönsaker är näringstäta. Motsatsen är till exempel godis som är energität, dvs mycket energi men lite/inga vitaminer och mineraler.

Rekommendation frukt och grönsaker Barn ½-3 år varje dag, gärna vid varje måltid Barn 4-10 år 400 g frukt & grönsaker/dag Barn >10 år 500 g frukt & grönsaker/dag Vuxna 500 g frukt & grönsaker/dag

Fördelning mellan frukt och grönsaker Hälften frukt och bär, hälften grönsaker. Av grönsakerna ska hälften vara grova ex vitkål, rotfrukter, broccoli.

Hur får man till det? Ett sätt är att tänka 5 om dagen. 5 a day glove storybook från Top That

Hur får man till 5 om dagen?

Juice Juice kan räknas som en av frukterna, men rekommendera max 1 dl per dag. Juice är ingen måltidsdryck. Se juice som en frukostkomponent. Drick gärna ur små glas. Rekommendera hellre frukt istället, eftersom det är mindre risk att överkonsumera.

Hur mycket äter vi av frukt och grönsaker? 4-,8-, och 11-åringen äter i snitt ca 200 g/dag. 10 % av barnen uppfyller rekommendationen. Vuxna äter ca 325 g/dag. 17 % av vuxna uppfyller rekommendationen. Kvinnor är äter mer frukt och grönsaker (21 %) än män (13 %).

Vad påverkar barns frukt- och grönsaksintag? Föräldrars konsumtion Att barn tidigt får smaka på frukt och grönsaker Att frukt och grönsaker finns hemma Att barnen själva kan ta en frukt Ålder, kön och socioekonomi Välj de frukter och grönsaker som är billiga Traditioner serveras alltid grönsaker till maten eller frukt till mellanmål?

5 om dagen är dyrt men värdefullt Det är dyrare att äta hälsosamt eftersom näringstäta livsmedel är kostar mer, t ex. mjölk kontra läsk. Men det är mer värdefullt att satsa pengar på livsmedel som är näringstäta jämfört med t ex. godis som är energität. Välj frukter och grönsaker efter säsong. Frysta grönsaker är ett bra alternativ. Ät sällan gurka, isbergssallad och tomat. De är både dyra och inte så näringsrika.

Godis gör dig grinig

Konsumtion av godis År 2011: 267 gram godis och choklad/vecka 13,9 kg / år 55% sockerkonfektyr 45% choklad Delfi - marknadsinformation för dagligvarubranschen, 2012

Utrymmesmat Ett samlingsnamn på livsmedel som innehåller mycket energi samt fett och/eller socker, men lite av andra näringsämnen. Förutsatt att man äter en sund kost finns det enligt de Svenska näringsrekommendationerna plats för utrymmesmat, exempelvis max 8 energiprocent per dag för en 6-åring. Utrymmesmat är inget vi behöver.

Exempel på utrymmesmat

Enligt Livsmedelsverkets senaste kostundersökning får barn i ålder 4, 8 och 11 år hela 25% av energin från så kallad utrymmesmat.

Utrymmet är litet Vuxna kan äta 10 energiprocent utrymmesmat, men äter 15 energiprocent. Barn har mindre utrymme då de behöver mer näringstät mat för att växa och utvecklas. Ju yngre barn desto mindre procentuell del kan användas till utrymmesmat. Eftersom små barn har små portioner och mindre utrymme blir det väldigt lite. Därför är det lätt att barn överskrider gränsen. Riksmaten 2010-2011

Maximalt under en vecka. Utrymmesmat: barn 6 år

Utrymmesmat: barn 2 år Maximalt under en vecka: En kula glass och en hembakt kanelbulle.

Kom ihåg! - Ät frukt och grönsaker; 5 om dagen - Gör frukt och grönsaker lättillgängliga och utrymmesmaten svårtillgänglig - Minimera utrymmesmaten - Tänk lördagsgodis - Servera bra mellanmål - Undvik småätande - Borsta tänderna