Dnr: 2011/594-TN-010. Madeleine Engström E-post: Tekniska nämndens arbetsutskott

Madeleine Engström E-post: madeleine.engstrom@vasteras.se Kopia till Stadsbyggnadskontoret, M Holmberg Muhr, akt TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2011-08-01 Dnr: 2011/594-TN-010 Tekniska nämndens arbetsutskott Detaljplan för ny förbränningsanläggning, Kraftvärmeverket, Västerås, Dp 1751 Förslag till beslut Tekniska nämnden översänder tekniska nämndens stabs skrivelse av 1 augusti 2011 som sitt svar på samrådsremissen. Ärendebeskrivning Detaljplanen har sänts till tekniska nämndens stab för yttrande. Planområdet ligger i den sydvästra delen av Västra hamnen och omfattar fastigheterna Västerås 2:4 (del av), Värmeväxlaren 1 och 2 samt Ångturbinen 1. Planen syftar till att möjliggöra en utveckling av befintligt kraftvärmeverk med ytterligare en panna, en samförbränningspanna där både avfall och biomassa kan användas som bränsle. Både värme och el kommer att produceras. Tjänstemannayttrande Samtliga gator inom hamnområdet bör övergå till gemensamhetsanläggning/privat väghållare. På detta vis kan man styra trafik med grindar, vägmarkeringar och skyltning på det vis man själv anser vara bäst. Kraftvärmegatan bör dock ha reservation så att allmän gång- och cykelpassage får korsa vid Johannisbergsvägen. Alternativt så läggs väghållargräns direkt öster om denna passage. Tekniska nämndens stab avstyrker alternativ A och D med förslag till ny trafikföring. Att anlägga en ny gång- och cykelväg in till området från befintlig gång- och cykelväg är nog ett bra alternativ för att separera tung trafik från oskyddade trafikanter. Biltrafiken bör dock fortsatt tas in via Kraftvärmegatan då man i utredningen konstaterat att det finns väl tilltaget utrymme för bil- och lastbilstrafik på Kraftvärmegatan både i dagsläget och med beräkning av trafikökning till den nya förbränningsanläggningen. Viktigt att göra riskbedömningar för bränslelager och anläggning så att skyddsavstånd mot Lövudden/Johannisberg är tillräckligt. Skickad av: Madeleine Engström - ae103

VÄSTERÅS STAD TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) 2011-08-01 Dnr: 2011/594-TN-010 Träd i normala gatumiljöer är i bästa fall problematiska i detta fall är de mycket problematiska, svårigheterna med etablering, skötsel och utveckling är stora. Störst förutsättning är placeringen i sektionen Kraftvärme gatan. I detta gaturum där det finns krav på snöröjning och framkomlighet krävs kontinuerlig skötsel och noggrant underhåll för att hålla träden friska och välutvecklade utan att inkräkta på framkomligheten och belysningen. Träden kommer vara svårt stressade av klimatet och vibrationerna på platsen och bör planteras i mycket stora växtbäddar utformade enligt principen för skelettjord. Kontroll bör ske så att träden ej planteras i närheten av de många ledningsgravar som finns genom området, belysningen bör flyttas eller tas bort för att inte skymmas av träden och för att inte eldragningen ska gå genom planteringsgroparna, andra belysnings lösningar finns. Bevattning eller annan åtgärd för att säkerställa trädens vattenbehov bör installeras. Hans Näslund Direktör

Dp 1751 Detaljplan för NY FÖRBRÄNNINGSANLÄGGNING, Västra Hamnen Västerås Samrådshandling Samrådstid: 20 juni 26 augusti 2011 Samrådshandling daterad 2011-06-07, Stadsbyggnadskontoret, Västerås stad Plankarta med bestämmelser och illustration Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Gestaltningsprogram Miljökonsekvensbeskrivning Trafikutredning Postadress: Stadshuset Stadsbyggnadskontoret 721 87 Västerås E-post: stadsbyggnadskontor@vasteras.se Hemsida: www.vasteras.se Växel: 021 39 00 00 Telefax: 021 39 05 79

SAMRÅDSSKEDE 2011 06 07 DPP 1751 Dnr 09:381 BN213 Helena Hansson Tel 021 39 23 68 Detaljplan för ny förbränningsanläggning Kraftvärmeverket (Ångturbinen 1, Värmeväxlaren 1 och del av 2 samt del av a Västerås 2:4), Västerås PLANBESKRIVNING INLEDNING Handling Detaljplanen består av plankarta med bestämmelser ochh illustration, planbeskrivning, genomförandebeskrivning, miljökonsekvensbeskrivning, gestaltningsprogram samt en trafikutredning. Planuppdrag Byggnadsnämnden beslutade 2010-08-26 478 att ge stadsbyggnas adskontorett i uppdrag att upprätta en detaljplanan för ny förbränningsanläggning vid kraftvärmeverket. Syfte och huvuddrag Planens syfte är att möjliggöra enn utveckling av befintligt kraftvärmeverk med ytterligaree en panna, en samförbränningspanna där både avfall ochh biomassa kan användas som bränsle. Både värme och el kommer att produceras. p. Panna och upplag kommer att ligga i anslutning tilll befintligt kraftvärmev verk i Västra Hamnen. Området utnyttjas redan idag förr upplag och annan verksamhet så förändringen som detaljplanen medför är en högre byggnadshöjd i delar av a området (dock inte högre än nuvarande kraftvärmeverk) samtt att allmänhetens tillgänglighet till området, gatorna begränsas. Till detaljplanen kommer ett gestaltningsprogram kopplas som säkerställer en god arkitektur ochh utformning av byggnader och dess omgivning. PLANDATAA Läge och omfattning Planområdet är lokaliserat i den sydvästra delen av Västra Hamnenn och omfattar fastigheterna Västerås 2:4 (del av), Värmeväxlaren 1 och 2 samt Ångturbinenn 1. Planområdet omfattarr cirka 12,5 ha mark. Området avgränsas i söder av natur- och rekreationsområdet Johannisberg, i väster av Johannisbergsvägen och Johannisbergs flygplats och i öster och norr av övriga verksamheter inom Västra Hamnen. Cirka 950 meter (fågelvägen) norr om planområdet finns bostadsområdet Hammarby och väster om finns kolonistugeo området Gränsta. Cirkaa 1,6 km söder om finns bostadsområdet Enhagen-Ekbacken. De närmsta bostäderna, en radhuslänga, finns cirka 450 meter söderr om planområdet inom Lövudden. En förskola, Lövuddens förskola, finns inom Lövuddens hotell och konferensom mråde.

Planområdets utbredning Markägoförhållanden Fastigheten Västerås 2:4 ägs av Västerås Stad. Värmeväxlaren 1 och 2 samt Ångturbinen 1 av Mälarenergi AB. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan, riksintressen och övriga intressen I översiktsplan för Västerås tätort (Öp 54), antagen 2004, är verksamhetsområdet Västra Hamnen utpekat som hamnområde och ingår i riksintressetr t hamnen. Riksintresset hamnenn omfattar både land och vattenområden som är av stor vikt för hamnens försörjning och framtida behov. För att hamnen som riksintressefunktion ska kunna fungera är även anslutande vägar och järnvägar (både allmänna och enskilda) av riksintresse för sjöfarten. Befintligt kraftvärmeverk ärr lokaliseratt inom riksintresseområdet Västra Hamnen. Även om själva anläggningenn i sig inte är av riksintresse är de beroende av sjöfarten för sin bränsleförsörjning. Bedömningen är att detaljplanen för ny förbränningsanläggning inte påverkar riksintresseområdets användbarhet negativt. Strax väster om planområdet pågår arbetet med en ny översiktsplan för området Hacksta (Öp 59). I översiktsplanen reserveras nya områden för hamnanknuten verksamhet. Dessa är lokaliserade söder om Munkboängenn och väster om Johannisbergsvägen. Planområdet ligger utanför det område som definierats som riksintresset för luftfart, Västerås flygplats, och utanför det område som inneharr begränsningar i tillåten byggnadshöjd, de så kallade hinderfria ytorna. Däremot så ligger hela planområdet och även befintligt kraftvärmeverk inom de hinderfria ytor y som begränsar byggnadsverk till högst +53 meter (RH70) för att säkerställa flygsäkerheten på Johannisbergs flygplats. Förbränningsanläggningens byggnader överstiger kraftig rekommenderad högsta byggnadshöjd på +53 meter. 2

Mark- och vattenområden omfattas av strandskydd enligt Miljöbalken 7 kapitlet 189. Inom Västerås Stad gäller 300 meter strandskydd från strandlinjen upp på land och ut i vatten. Strandskyddet omfattar delar av planområdet och är i gällande detaljplan upphävt. De nya strandskyddsbestämmelserna (1 juli 2009) innebär att strandskyddet kommer att återinträda i och med den nya detaljplanen. Ny prövning krävs. Föreslagen användning i detaljplanen överensstämmer med översiktsplanen för Västerås tätort varför något planprogram inte har upprättats. Gällande detaljplaner Planområdet omfattas av två äldre stadsplaner, Spl 696 och 818, lagakraftvunna 1978 respektive 1981 samt en nyare detaljplan, Dp 1385, lagakraftvunnen 1999. I de delar som omfattas av planområdet för den nya detaljplanen är ändamålen i stadsplan 696 avsatt till industri med en högsta byggnadshöjd på 18 meter, i stadsplan 818 till i huvudsak upplag och där högsta upplagshöjd är satt till +27 meter och högsta byggnadshöjd till 12 meter. I detaljplan 1385 är ändamålet definierat till Kraftvärmeverk men i en mindre del av detaljplanen tillåts inte bebyggelse. Behovsbedömning om betydande miljöpåverkan Enligt förordning 1998:905, bilaga 1, ska en miljökonsekvensbeskrivning alltid upprättas över verksamheter som räknas upp i förordningen då de alltid ska antas medföra betydande miljöpåverkan. Verksamheten i detta fall är en anläggning för förbränning av avfall. Tillförd mängd avfall per år till anläggningen kan som högst uppgå till cirka 540 000 ton. Transport av avfall till anläggningen sker med båt, på järnväg och med lastbil. En miljökonsekvensbeskrivning har upprättas enligt kraven i plan- och bygglagen (PBL) 5 kap 18. NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN Befintlig bebyggelse och gestaltning av området Västerås kraftvärmeverk byggdes och togs i drift i början av 1960-talet. Under åren har verket byggts ut i olika omgångar och består idag av fyra block (Block 1-4), som vardera består av ångpanna och ångturbin. Under 2000-talet kompletterades block 4 med en biopanna, det vill säga en ångpanna som i huvudsak eldas med trädbränslen. I samband med att panna 5 (biopannan) togs i drift har de äldsta blocken, block 1-3, avlastats och drivs endast som reserv- och topplastenheter. Ursprungligen byggdes kraftvärmeverket för att eldas med olja men flera av blocken (block 1, 2 och 4) har med åren konverterats och verket har idag fyra typer av bränslen; kol, torv, fasta biobränslen samt eldnings- och biooljor. Kraftvärmeverket är en stor, hög och karaktärsfull byggnad och med en skorsten som syns väl från många olika håll i staden och ifrån sjön, Mälaren. Byggnaden som innehåller block 1-4 (den äldre delen av kraftvärmeverket) är cirka 70 meter hög och med en skorsten som är cirka 150 meter över markytan. Strax väster om står panna 5 vars byggnadskropp är cirka 60 meter hög och en skorsten som är cirka 120 meter över markytan. Den äldre delen av kraftvärmeverket är en massiv byggnad med en kraftig vertikal riktning i fasaden. Stommen är i en ljusgrå kulör och med vertikala band i vitt och mindre byggnadsdelar (rökgasfilter) på taket i blå kulörer. Riktingen i fasaden bryts på entrésidan (mot Sjöhagsvägen) av en lägre byggnadskropp i mörkgrå färg och med tydliga horisontella fönsterband. Skorstenen för panna 1-4 är 3

vertikalt randig i vita och gråa fält. Den senaste pannann (biopannan, nr 5), är en brutalistisk plåtbyggnad i blå kulör. Foto: Panna 5 (biopannan) Foto: Kraftvärmeverkett (panna 1-4) Själva planområdet består av cisternplan, kolgården, före detta Måleriproduktions byggnad (fastighet Ångturbinen 1) samt Kraftvärmegatan och Södra Seglargatan. Ytorna är hårdgjorda och det finns endast ytterst sparsamt med vegetation i området. Direkt norr om Kraftvärmegatann finns ytor för upplag av a biobränslen (bioplan) som omgärdas av en mur, betongelement, eller trästaket mot gatan. På södra sidan av Kraftvärmegatan finns kolgårdenn där det lagras kol, torvbriketter och biobränslen. Ytan är cirka 3,9 ha stor. s Kolet på kolgården fraktas med transportband, över Kraftvärmegatan, till krosshuset vid kraftvärmeverket. Före detta Måleriproduktions byggnad är en större lagerbyggnad med en tillhörande mindre m kontorsdel. Byggnaden är cirka 13 meter hög med flacktt tak och fasader i plåt i olika färger (huvudsakligen blå nyanser). På cisternplan finnss fyra cisterner som alla är cirka 20 meter höga och i grå plåt. Dessa utgör ett tydligt inslag i gatubilden längs med Sjöhagsvägen. Längre in på fastigheten finns även tre mindre siloss i betong för aska och en lagringsyta på cirka 0,4 ha. Lagringsytan är huvudsakligen avsedd förr lagring av torvbriketter och för askhantering. Både Kraftvärmegatan och Södra Seglargatan kännetecknass av mycket breda gaturum. Foto: Kraftvärmegatan 4

Stads- och landskapsbild Lokaliseringen i närheten av Mälaren bidrar till att kraftvärmeverkets stora och höga byggnadsvolymer samt skorstenar är framträdande i stadsbilden och landskapet. Anläggningen syns väl från Mälaren och de olika entréerna in till staden. Mark och vegetation Så gott som all mark inom Västra Hamnen består av hårdgjorda asfalterade ytor. Ett undantag är den planterade enkelsidiga trädallén med lind som finns en kort sträcka längs med Kraftvärmegatan och Södra Seglargatan. Den gröna strukturen återfinns annars strax utanför verksamhetsområdet. Kolgården ramas in i söder och väster av en bevuxen vall som skärmar verksamhetsområdet från Johannisbergsområdet och Johannisbergsvägen. Vallen varierar i höjd men uppfyller sin funktion. Inom Johannisbergsområdet och längs med Johannisbergsvägen finns ett flertal grova ekar och en buskvegetation som hyser intressanta och fridlysta arter. Området vid Johannisbergs herrgård är av kommunen utpekat som ett kärnområde för naturvård och friluftslivet samt ett värdefullt strövområde (Översiktsplan för utveckling av Västerås tätort (Öp 54), bilaga Grönstrukturplan). Här finns också en del biotopskyddade landskapselement så som alléer och odlingsrösen. Fornlämningar/Kulturmiljö Det finns inga kända fornlämningar i området. Om fornlämningar påträffas i samband med exploateringen måste arbetet omedelbart avbrytas och anmälan göras till länsstyrelsen. I nära anslutning till planområdet finns Johannisbergs herrgård med omgivningar. Herrgården är från 1700-talet och ritad av Cronstedt. Gården var på 1500-talet en del av en mönstergård som anlades av Gustav Vasa. Delar av det småskaliga landskapet finns fortfarande kvar väster om gården. Även detta bör vara Cronstedts verk. Johannisbergs herrgård är utpekad i bevarandeprogrammet Västerås stadsbebyggelse 1985:5 som en byggnad av byggnadsminnesklass. Även omgivningen bedöms ha höga värden. Geotekniska förhållanden och markradon Enligt SGU:s jordartskarta består marken inom planområdet av fyllnadsmaterial samt glacial lera på morän och berg. En översiktlig geoteknisk undersökning har genomförts i delar av kolgården (KVV, Mälarenergi uppdragsnummer 1186155 000, dat 2009-08-11). Denna visar att lerans mäktighet varierar med mellan 0,0-6,0 meter. De större mäktigheterna påträffades i den norra delen av kolgården. Inom den östra delen finns troligtvis berg relativt ytligt. En översiktlig geoteknisk utredning pågår för Cisternplan. Mätning av markradon har inte utförts. Förorenad mark Markundersökningar i form av stickprov har genomförts på flera platser inom Mälarenergis fastigheter under årens lopp. Utredningar gjorda för cisternplan och kolgården visar att det finns föroreningar i marken, främst metaller, som överskrider riktvärdet för mindre känslig markanvändning (MKM). Vid byggnation i området kommer ytterligare utredningar att krävas. Men då Västerås Kraftvärmeverk är klassad som en tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet (A-anläggning) är det Länsstyrelsen i Västmanland som är tillsynsmyndighet. Detta innebär att tillsyn sker 5

utifrån Miljöbalkens riktlinjer och krav av Länsstyrelsen. Några ytterligare krav utifrån Plan- och bygglagen anses därför inte nödvändigt att föra in i detaljplanen. Vatten Inom Kraftvärmeverkets verksamhetsområde uppkommer olika typer av vatten som spillvatten, processvatten, dagvatten och kylvatten. I samband med bränder kan också släckvatten uppstå. Spillvattnet avleds till Kungsängsverket (avloppsreningsverket), kylvatten avleds till recipienten Mälaren och renat processvatten avleds till Kapellbäcken som rinner ut i Mälaren. Släckvattnet avleds till dagvattensystemet och avleds då via slam- eller oljeavskiljare till Mälaren. Dagvatten Så gott som hela planområdet består av bebyggda och hårdgjorda ytor. Hanteringen av olika bränsleslag men även hårdgjorda körytor och parkeringsytor bidrar till att dagvattnet inom området är förorenat. Föroreningarna består främst av uppslammat material (vägdamm, foder, träfibrer, torv och kol), olja och metaller. Dagvattnet från kraftvärmeverkets verksamhetsytor avleds efter behandling i oljeavskiljare och/eller slamavskiljare till recipienten Mälaren. Strandskydd Strandskyddet är i dagsläget upphävt i de delar av planområdet som ligger närmare strandlinjen än 300 meter. Strandskyddet kommer att återinträda och ny prövning krävs i samband med den nya detaljplanen. Gator och trafik Gaturummet, trafikflöden, trafikslag Transporter med gods (bränslen, kemikalier och restprodukter) till Västerås kraftvärmeverket sker med båt, tåg och lastbil. Huvuddelen av transporterna till anläggningen sker med lastbil, cirka 14 650 lastbilar per år, men det kommer även med tåg, cirka 30 tågset per år, och båt, cirka 90 båtar. Båt med gods lägger an i djuphamnen i direkt anslutning till kraftvärmeverket. Från hamnens område transporteras sedan bränslet med lastbil, timmerbil eller dumpers till olika bränslelager inom kraftvärmeverkets område. Transporter på järnväg kommer in via stickspår förlagda längs med Fullriggargatan. Transporter på landsväg till Kraftvärmeverket i Västra Hamnen sker via E18 och vidare till anläggningen via Västerledsmotet-Västerleden-Söderleden-Saltängsvägen-Johannisbergsvägen. Trafikflödet på dessa vägar ser ut enligt följande; Vägavsnitt År för Antal fordon Andel tung trafik undersökning per dygn Saltängsvägen 2007 5000 22 % Tidövägen (vid Gränsta) 2007 1700 5 % Johannisbergsvägen, söder 2001 8500 12 % om Saltängsvägen Johannisbergsvägen, söder 2008 9000 10 % om Tidövägen Tabell: Trafikflöden 6

Förutom transporter till området sker interna transporter inom området för kraftvärmeverket då lagring av bränslen sker på flera olika platser inom verksamhetsområdet. Bränsletransporter inom Kraftvärmeverkets anläggning sker till stor del med transportband, i luften, men även med olika typer av lastmaskiner och dumpers. Trafiken inom Västra Hamnen består förutom av den tunga trafiken även av personbilstrafik och gående och cyklister. Vid dimensionerade morgonmaxtimme trafikeras Kraftvärmegatan av cirka 80 fordon. Av dessa utgörs hälften av tung trafik. På Södra Seglargatan minskar antalet fordon till 56 stycken i början av gatan (vid f.d. Måleriproduktions lokal) för att minska ytterligare ner till 29 fordon vid Transatlantics lokaler. Den tyngre trafiken utgör endast en tredjedel av fordonsmängden på Södra Seglargatan. Kraftvärmegatans gaturum är brett då det förutom ett körfält i vardera riktning även finns särskilda uppställningsfält i båda riktningarna för att möjliggöra för de tyngre fordonen att stå i väntläge utan att hindra trafiken på gatan. Även Södra Seglargatan har ett brett gaturum. Båda gatorna har dock oklara markeringar för trafiken (gata och tomtmark). Något särskilt fält för gång- och cykeltrafikanter finns inte markerade på varken Kraftvärmegatan eller Södra Seglargatan. Vägarna inom Västra Hamnen (Kraftvärmegatan och Södra Seglargatan) är idag tillgängliga för allmänheten. Parkering Besökare till kraftvärmeverket men även arbetare inom anläggningen utnyttjar parkeringarna öster om huvudentrén till verket. Angöring sker från Sjöhagsvägen. Verksamheterna som funnits inom fastigheten Ångturbinen 1 (f.d. Måleriproduktions lokaler) har anlagda parkeringar längs med Södra Seglargatan. Kollektivtrafik Sjöhagsvägen trafikeras vardagar av kollektivtrafiklinje 13 med halvtimmestrafik. Närmsta busshållplats finns cirka 300 meter från Kraftvärmeverkets huvudentré. Tillgänglighet och trygghet Gaturummets brist på utformning i kombination med att Kraftvärmegatan och Södra Seglargatan trafikeras av en hög andel tung trafik kan bidra till en känsla av otrygghet för allmänhet som besöker området cyklande, gående eller som bilister. Teknisk försörjning Ett större paket med ledningar för fjärrvärme, dagvatten, el, bredband och tele korsar genom fastigheterna Värmeväxlaren 1 och 2 och Värmekällan 2 för att sedan förgrena sig ut i området via Södra Seglargatan och Kraftvärmegatan. Längs med Södra Seglargatan går en privat ledning. 7

FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN Verksamheten/Ny samförbränningspanna Mälarenergi planerar att förnya befintligt kraftvärmeverk med en ny panna, en samförbränningspanna, för att säkra fortsatt leverans av el och värme i nivå med förväntat framtida behov. Med den nya samförbränningspannan kommer bränslemixen i kraftvärmeverket att utökas. Den nya pannan kommer i huvudsak att eldas med bränslet avfall, det vill säga brännbart avfall (hushållsavfall samt verksamhetsavfall) som inte bör eller får deponeras. När den nya pannan är i drift kommer belastningen på de äldre pannorna att minska vilket medför att förbrukningen av fossila bränslen, främst kol och olja, kommer att minska i kraftvärmeverket. Den nya anläggningen beräknas ha en total bränsleeffekt på upp till 220 MW, vilket är lika mycket som för panna 5 (biopannan). Den avfallseldade kraftvärmeanläggningen kommer dels bestå av byggnader innehållandes panna (Cirkulerande Fluidiserande Bädd-panna), turbin, rökgasrening, rökgaskondensering och en skorsten, samt byggnader för beredning och mottagning av bränsle samt lagring av bränsle. Den totala mängden bränsle till förbränning i samförbränningspannan under ett år beräknas uppgå till 540 000 ton förbehandlat avfall varav 40 000 ton kan utgöras av farligt avfall. Enligt Mälarenergis kalkyler kommer 1/3 av bränslet att komma från Västerås med omnejd, 1/3 från närmaste regionen/länen och 1/3 med längre transportavstånd. Utformning av området (bebyggelsens placering och gestaltning) Layouten för den planerade förbränningsanläggningen är enligt följande: Befintlig byggnad inom Ångturbinen 1 planeras att återanvändas i stora delar som ballager. Ett större skärmtak i väster kommer att rivas. Direkt väster om ballagret planeras en byggnad för bränsleberedning av avfall. Byggnaden förväntas bli cirka 125*70 meter stor och med en totalhöjd på cirka 36 meter. Kraftvärmegatan planeras att byggas över med en provtagningsstation för bränsle. Provtagningsstationen byggs samman med bränsleberedningsbyggnaden. Kommunikationer i form av transportband mellan bränsleberedningsbyggnaden och pannhus kommer att finns liksom gångförbindelser ovan mark. Var pannhus och skorsten kommer att placeras kan inte bestämmas förrän leverantör av panna har beslutats. Detta innebär att det under samrådsskedet av detaljplanen kommer att finnas två alternativa placeringar av pannhus och skorsten med tillhörande byggnader. Alternativa placeringar är Cisternplan och Kolgården. Cisternplan är till ytan väldigt liten och det är små marginaler som gör om byggnaderna, pannhus och skorsten samt tillhörande byggnader, kommer att rymmas. Kolgården är större till ytan och medger en annan disposition och utformning. Pannhuset kommer att utgöras av en hög byggnadskropp på upp till 65 meter. I anslutning till pannhuset kommer skorsten, cirka 110 meter hög, samt byggnader för rökgasrening och kondensering att finnas. Den sistnämnda byggnaden är en betydligt mindre och lägre byggnad. Den planerade anläggningen kräver både byggnader som tar stor yta på marken och byggnader/byggnadsverk med hög byggnadshöjd. Enligt de två förslagen till lokalisering av pannhus och skorsten kommer delar av kolgården även fortsättningsvis vara möjlig att utnyttja för upplag eller annan bebyggelse. 8

Illustration: Disposition av området Modellbildd över alternativ A ochh alternativ B i placering av pannhus och skorsten sett från sydväst (Scheiwiller Svensson Arkitektkontor AB) A Då exakt placering inom alternativet kolgården inte läggs fast förrän en slutgiltig optimal byggnadslayout tagits fram, vilket görs i samband med bygglovet, har detaljplanen utformats med flexibla bestämmelser som anger i hurr stor del av tomtmarken som respektive byggnadshöjd får utnyttjas. Detaljplanen medgerr en generell totalhöjd från nollplanett för byggnader till +233 meter (kolgården och ångturbinen 1) men inom 20 % av kvarterett får totalhöjden högst uppgå till + 45 meter och inom 5 % av kvarterett till en totalhöjd på +75 meter. Utöver detta får f byggnadsverk i form av skorstenn uppföras till en totalhöjd av +1277 meter över nollplanet (RH2000). 9

För cisternplan har detaljplanen fått bestämmelser som möjliggör uppförandet av byggnader med en totalhöjd på +75 meter över nollplanet i den södra delen av området. Dessutom får byggnadsverk i form av skorsten uppföras till en totalhöjd av +127 meter över nollplanet. I området längs med Sjöhagsvägen tillåts endast byggnader med en totalhöjd på +35 meter från nollplanet, vilket är likvärdigt med angiven högsta byggnadshöjd i gällandet detaljplan. Då anläggningen kommer vara väl synlig både i närområdet som i stora delar av staden samt utgöra ett tillskott i staden bebyggelsehorisont är det viktigt att anläggningen håller en hög industriarkitektonisk kvalitet. Ett gestaltningsprogram har upprättats (Gestaltningsprogram för nytt kraftvärmeverk, 2011-06-01, Scheiwiller Svenssons Arkitektkontor AB) som ska vara styrande i arbetet med att skapa en sammanhållen och karaktärsfull anläggning. Anläggningen ska kännetecknas av tydliga volymer som innehar en enkelhet och elegans och där särskild omsorg har lagts vid detaljer och i val av material. Då det är stora byggnader och för att fasaderna inte ska upplevs ensidiga kan byggnaderna ges en viss transparens, i form av större sammanhängande glaspartier, och/eller skiftningar i struktur och material. För ytterligare information om utformningen av pannhus inklusive turbin och rökgasrening, bränsleberedningsbyggnad, komplementbyggnader samt markplanering se gestaltningsprogram för nytt kraftvärmeverk. Områdets tomter ska vara prydliga och välordnade för att ge ett tilltalande intryck för besökare och förbipasserande. Då upplag och dylikt tillåts mot Kraftvärmegatan ska skärmning av dessa ske med murar, betongelement, till en höjd av cirka 3,5-4,0 meter. Murarna ger gaturummet enhetliga väggar och skapar en gräns mellan verksamhet och väg alternativt gång- och cykelväg. Mark och vegetation Utformning utemiljön Johannisbergsvägen är en av stadens entréer för boende på västra sidan av staden. Det är därför extra viktigt hur området upplevs av förbipasserande på Johannisbergsvägen. Gestaltningsprogrammet för den nya förbränningsanläggningen behandlar därför även entrén från Johannisbergsvägen till Västra Hamnen. Nog så viktigt att poängtera är att de stora ekar/ekbackarna som finns längs med Johannisbergsvägens östra sida ska sparas. Vid förändrad utformning av området kring infarten från Johannisbergsvägen ska samråd ske med kommunens parkenhet. Verksamhetsområdet innehåller mycket hårdgjorda ytor och detaljplanen föreslår därför viss kompensation med grönt i form av sedumtak vid nybyggnation av större hallar och komplementbyggnader inom kolgården samt trädplantering längs med Kraftvärmegatan och Södra Seglargatan. Befintliga träd, lind, kan vara utgångspunkt vid val av alléträd för nyplantering. För att ytterligare förstärka det gröna inslaget och Kraftvärmegatans status som entrégata föreslås att klätterväxter, vinrankor, planteras som bryter av de gråa murarna, betongelementen, som omgärdar upplag och andra öppna ytor. Befintligt vall som går i tomtgräns till kolgården i söder och väster ska bibehållas i höjd och befintlig vegetation på vallen ska sparas. Viss förändring av vallen kan ske men detaljplanen reglerar att vallen ska ha en minsta medelhöjd på 10 meter. På vallens insida, mot verksamheten, kan stödmur anläggas om behov finns. 10

Geotekniska förhållanden och markradon Då planerad bebyggelse kommer att utgöras av tunga konstruktioner erfordras kompletterande geotekniska undersökningar samt radonundersökningar. Byggnader bör utföras på så sätt att grunden säkras mot radon såvida radonundersökningen inte visar på annat. Förorenad mark Tillsyn sker utifrån Miljöbalkens riktlinjer och krav av Länsstyrelsen i Västmanland. Några krav utifrån Plan- och bygglagen har inte förts in i detaljplanen. Vatten Dagvatten Mälarenergi AB har krav på sig från Miljödomstolen att uppföra och driva reningsanläggning för dagvatten som uppkommer inom verksamhetsområdet. Tillstånd med villkor enligt miljöbalken finns för dagvattenhantering med damm. Enligt den dagvattenutredning som Mälarenergi låtit utföra (Dagvattenutredning KVV/Hamnen, uppdragsnummer 1186175000, daterad 2010-06-29) kommer dagvatten som uppkommer inom planområdet att avledas till en dagvattendamm som planeras att anläggas på en utfylld udde söder om Hamnområdet. Dammen beräknas ha en dammvolym på 4500m 3 för att klara olika nederbördssituationer. Anläggningen kommer att bestå av tre dammar där den första dammen fungerar som en grovsedimenteringsdamm och den andra som en finsedimenteringsdamm och den sistnämnda som en efterpoleringsdamm med växtzoner. Reningseffekten i dammen bygger i första hand på sedimentering av uppslammat material och beräknas få en reningsgrad på 70 % för detta. Viss biologisk rening av vattnet sker också med hjälp av den växtlighet som planeras att finnas i delar av dammen. Uppsamlingen och reningen av dagvatten i den planerade dagvattendammen medför att förhållandena, med avseende på föroreningar, för recipient Mälaren kommer att förbättras. Upphävande av strandskydd En del av planområdet, östra delen av fastigheten Värmeväxlaren 1 och 2, Ångturbinen 1 och Västerås 2:4 samt Södra Seglargatan, ligger inom 300 meter från Mälarens strand. I samband med upprättandet av den nya detaljplanen kommer strandskyddet att återinträda, till följd av de nya strandskyddsbestämmelserna, och måste prövas på nytt. Marken är ianspråktaget av hamnverksamheter (byggnader och hårdgjorda körbara ytor) och består i stora delar av utfyllnadsmassor. Platsen har inga värden vad gäller biologisk mångfald eller av värde för allmänheten. Strandskyddet är dessutom upphävt redan idag. En bestämmelse införs i detaljplanen som anger att strandskyddet är upphävt inom planområdet. 11

Bild: Område där ansökan om upphävande av strandskydd söks (röd markering) Gator och trafik Transporter/Gaturummet Kraftvärmegatan kommer liksom tidigare vara angöringsgata till verksamheterna inom Västra Hamnen, och rymma olika trafikslag. Den nya anläggningen, samförbränningspannan, kommer genereraa fler transporter, främst biltransporter, med bränsle till området. Om det i genomsnitt har kommit ca 10 000 lastbilstransporter med bränsle till befintlig anläggning beräknas bränsletransporterna uppgå till 23 000 bilar per år när den d nya förbränningsanläggningen är i drift. Detta motsvarar för befintlig anläggning 27 bilar per årsmedeldygn och för planerad verksamhet 63 bilarr per årsmedeldygn. Resultatet av den ökade mängden vägtransporter för bränsle blir att a trafikflödena på Västerleden, Saltängsvägen och Johannisbergsvägen kommer att öka. Ökningen är dock ett marginellt tillskott. Inom Västra Hamnenn beräknas den nya anläggningen medföra m en ökning av trafikflöden med 10-15% på Kraftvärmegatan. En trafikutredning har gjorts som visar att gatan har kapacitet att klara den ökade trafikmängden menn för att förbättra trafikmiljö och säkerheten på Kraftvärmegatan och Södra Seglargatan behöver säkerhetshöjande åtgärder utföras (Trafikutredning för ny förbränningsanläggning, dat 20 april 2011, Miljö- och projekteringsbyrån AB). Förslag F på fysiska åtgärder för att förbättra nuvarande trafiksituation och för att förebygga framtida trafikproblem är bland annat trafikreglering med skyltar, tydlig körfältsindelning, separat gång- och cykelväg på Kraftvärmegatan och Södra Seglargatan, sättningsproblem på Södra Seglargatan byggs bort samt att allmänhetens tillgänglighet till området tas bort/reduceras avsevärt. På sikt kan behov finnas att anlägga ett svängningsfält 12

(vänstersvängande) från Johannisbergsvägen till Kraftvärmegatan.. Denna åtgärd bedöms rymmas inom gällande detaljplan (SPL 818 K,, laga kraft 1981). Förslag på utformning av gaturummet samt sektioner för Kraftvärmegatan och Södra Seglargatan har arbetats fram av Scheiwiller Svensson Arkitektkontor AB som en del i gestaltningsprogrammet för denn nya anläggningen. Dessa ska så långt möjligt följas i det fortsatta arbetet. För att ge en trafiksäker, trevlig och ändamålsenlig gataa föreslås Kraftvärmegatan utformas med en trädallé (enkelsidig), separat gång- och cykelväg, gata dvs. en körfil i båda riktningarna. Körfältet avgränsas förslagsvis med en refug eller dylikt för att skilja på körytor trafik till Västraa Hamnen och särskild trafik till kraftvärmeverket som har behov av förbifart och uppställnings-/väntytor för fordon.. Gatan avslutas åt båda sidor med en stödmur mot upplag och andra öppna ytor. Sektion: Kraftvärmegatan (Scheiwiller Svensson Arkitektkontor AB) Södra Seglargatan föreslås få en liknande utformning som Kraftvärmegatan. Gatan föreslås få en trädplanterad mittremsa med enkelsidigt körfält på var sida om.. Körfälten avgränsas i ytterkant från tomtmark med en upphöjd u trottoar för gående. Då trafiken på gatan är begränsad föreslås att cykling sker i gata. Sektion Södra Seglargatan (Scheiwiller Svensson Arkitektkontor AB) 13

Gång och cykeltrafik För att ordna en säker trafikmiljö även för oskyddade trafikanter planeras en gångoch cykelväg att anläggas längs med Kraftvärmegatan. Trottoarer för gående anläggs utefter Södra Seglargatan. Parkering Parkering anordnas på kvartersmark. Parkeringar planeras att anläggas längs med Södra Seglargatan för arbetar och besökare till Mälarhamnar, Transatlantics och till viss del Mälarenergi. Besökande och arbetande på kraftvärmeverket kommer liksom idag att huvudsakligen att utnyttja parkeringarna vid kraftvärmeverkets huvudentré. Kollektivtrafik En översyn av stomlinjenätet inom Västerås tätort men även landsbygden pågår. I nuvarande förslag kommer stomlinje 7 att trafikera Sjöhagsvägen ut till Hacksta och landsbygdlinjerna 22 (till Barkaröby) och 23 (till Tidö-Lindö) att trafikera Sjöhagsvägen-Johannisbergsvägen. Stomlinje 7 och landsbygdslinje 22 föreslås få 30 minuters trafik under högtrafik och linje 23 föreslås få 2-timmarstrafik. Teknisk försörjning Vatten och avlopp, värme, el, tele och bredband Fastigheterna kan anslutas till tele- och bredbandsnätet, va- och fjärrvärmenätet. Ledningar kan komma att behöva flyttas om pannan lokaliseras till cisternplan. Effektiv energianvändning Västerås stad har som mål att nya byggnader uppförs enligt principerna för lågenergihus. Enligt beslut i Kommunfullmäktige är följande nivåer de högsta tillåtna för att definieras som lågenergihus för lokaler: För lokaler som värms upp på annat sätt än med elvärme, till exempel fjärrvärme, pellets eller vedeldning, är den högsta tillåtna specifika energianvändningen 60 kwh/m 2 /år. För lokaler som värms upp med elvärme, till exempel värmepump, är den högsta tillåtna nivån 35 kwh/m 2 /år. Byggnader under 400 m 2 får ha en maximal effektförlust vid dimensionerande utomhustemperatur på 20 W/m 2. Byggnader över 400 m 2 får ha en maximal effektförlust vid dimensionerande utomhustemperatur på 16 W/m 2. Tätheten i omslutande area, golv, ytterväggar och tak ska vara mindre än 0,4 l/s m 2 (liter per sekund och kvadratmeter), vilket ska säkras i byggprocessen via provtryckning enligt gällande standard. (SS021551) Då kommunen inte är markägare inom fastigheterna Ångturbinen 1 och Värmeväxlaren 1 och 2 är kommunens mål om energieffektivt byggande endast rådgivande i dessa fall. I övrigt ska målen följas i tillämpliga delar. 14

Hälsa och säkerhet Den tillkommande verksamheten regleras dels av villkor som gäller enligt befintliga tillstånd för befintlig verksamhet men även för den sökta förgasningsanläggningen dels av nya tillstånd till följd av den nya anläggningen, samförbränningspannan. Tillstånden reglerar bland annat bullernivåer för verksamheten, buller från byggplatsen under byggnadstiden, lagring och beredning av avfall för att förhindra luktproblem och nedskräpning, damning, rökgasrening och utsläpp till luft. Tillgänglighet och trygghet Bebyggelsens utformning ska säkerställa en god tillgänglighet till byggnaders entréer, gång- och cykelvägar och friytor, enligt gällande lagstiftning. Buller Buller från anläggningen som påverkar omgivningen kan uppstå från processen samt de interna och externa transporterna. Tillfälliga och kortvariga kraftiga ljudstörningar från processen kan uppstå i samband med blåsning av säkerhetsventiler i skorstenarna. Hur mycket anläggningen får bullra är reglerat i gällande miljötillstånd för Västerås Kraftvärmeverk. Lukt, dammning och nedskräpning Då den nya förbränningsanläggningen kommer att eldas med avfall, både hushållsavfall (ej bruna påsen) samt verksamhetsavfall, finns risk för störningar i form av lukt för omgivningen men också nedskräpning. Störst risk för lukt finns i samband med hantering och lagring av bränslen och då främst av hushållsavfallen. För att minska risken för lukt och nedskräpning ska bränslen som kan orsaka lukt eller nedskräpning hanteras i ett slutet system, det vill säga bränslen ska lagras och bearbetas inomhus. De utrymmen som nyttjas för beredning och förvaring av avfallsbränslet kommer att ventileras och ventilationsluften renas innan utsläpp för att minska risken för lukt. Då den förhärskande vindriktningen är från sydväst är det mycket viktigt att orsaker som kan medföra risk för luktstörningar minimeras. Hanteringen (lagring och beredning) av avfall som kan orsaka luktproblem och nedskräpning regleras i sökt tillstånd. Beredning, transporter och lagring av bränslen kan medföra dammning för närliggande områden. Åtgärder för att förhindra dammning ska vidtas inom den nya anläggningen. Gällande tillstånd innehåller regler om hur dammande bränsletransporter ska hanteras. Luft Miljökvalitetsnormer för utomhusluft finns för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM 2.5 och PM 10 ) och ozon enligt MB 5:1. Kommunal planering ska utföras på så vis att gällande miljökvalitetsnormer inte överskrids. I samband med upprättandet av Miljökonsekvensbeskrivningen för miljötillståndet har beräkningar genomförts som visar hur den planerade verksamheten påverkar 15

luftkvalitén. I beräkningarna ingår utsläpp från skorstenarna, från interna transporter och från landsvägstransporter inom området. De utsläpps som har studerats är svaveldioxid, partiklar och kväveoxider. Övriga utsläpp har bedömts som så små att de inte påverkar övriga miljökvalitetsnormer för utsläpp till luft. Sammanfattningsvis kan sägas att halterna av SO 2 och NO 2 är mycket låga i Västerås och har god marginal till miljökvalitetsnormerna. Bidraget från kraftvärmeverket är väldigt lågt. Halterna av partikel PM 10 är relativt höga i Västerås men ändå under miljökvalitetsnormerna. Bidraget till PM 10 från kraftvärmeverket är mycket litet. Även bidraget för PM 2,5 bedöms vara mycket litet. Gällande tillstånd reglerar rökgasrening och utsläpp till luft. Restprodukter Restprodukter som uppstår vid förbränning av avfall är flygaska från rökgasreningen samt botten- och bäddaska från pannan. Bottenaskan matas ut och förvaras i containrar och flygaskan transporteras i ett slutet system till en separat silo. Om restprodukterna inte kan användas i olika anläggningsprojekt eller om det inte finns något behov av den kommer den att läggas på deponi. Sökt tillstånd reglerar hantering av uppkommet farligt avfall och restprodukter från förbränning och rökgasrening. Säkerhet/Skyddsanordningar Den planerade förbränningsanläggningen, byggnader och skorsten, är lokaliserad inom de hinderfria ytor för Johannisbergs flygplats som begränsar byggnadsverk till högst +53 meter (RH70). Pannhuset beräknas bli cirka 65 meter högt och skorstenen cirka 110 meter. Båda byggnadsverken överstiger kraftigt rekommenderad högsta byggnadshöjd. Befintliga skorstenar (för panna 1-4 och panna 5) är även dessa högre och är placerade inom det hinderfria området. Ur hindersynpunkt är lokaliseringen av panna och skorsten för den nya förbränningsanläggningen i anslutning till panna 5 (på cisternplan) den bästa placeringen ur flygsynpunkt då de högre byggnadsverken samlas intill varandra. Anläggandet av höga byggnadsverk inom den hinderfira zonen kan dock påverka utnyttjandet av Johannisbergs flygplats. Regler kring hindermarkering av höga byggnadsverk ska följas. Med tanke på närheten till Johannisbergs flygplats och dess in- och utflygning är det särskilt viktigt att stark belysning inte är bländande och kan verka störande för piloterna. Olycksrisker Inom planområdet finns ett antal riskkällor till följd av att stora mängder gasol och ammoniak hanteras. Vid byggande av ny förbränningsanläggning ska erforderliga skyddsåtgärder vidtas inom anläggningen. Skyddsåtgärder med avseende på riskkällor inom anläggningen regleras inte i detaljplanen. I planområdets närhet, fastigheten Oljecisternen 1, finns två riskkällor där det hanteras stora mängder brandfarlig vätska och frätande syra. En särskild riskutredning (Riskutredning för detaljplan (Dp 1751) Kraftvärmeverket för ny samförbränningsanläggning i Västerås, 2011-03-15, Citres AB) har utförts i syfte att 16

utreda behovet av riskhänsyn med avseende på angränsande riskkällor. Enligt utförd riskutredning är skyddsavstånd till angränsande riskkällor tillräckliga. Ytterligare skyddsåtgärder bedöms inte vara nödvändiga. Skyddsåtgärder avseende risker för miljöskador utreds i miljökonsekvensbeskrivningen. Förutsättningar för räddningsingripande Framkörningstider Planen föreslår ny förbränningsanläggning i anslutning till befintligt kraftvärmeverk. Gällande handlingsprogram för räddningstjänst anger inget produktionsmål för framkörningstid till denna verksamhetstyp. Räddningsstyrkans framkörningstid är således inte dimensionerande. Brandvattenförsörjning Gällande handlingsprogram för räddningstjänst anger inget produktionsmål för brandvattenkapacitet för denna verksamhetstyp. Några formella krav på brandvattenförsörjning finns därmed inte. I planområdets närhet finns det dock flera brandpostuttag på grova ledningar. Mälardalens brand och Räddningsförbund bedömer därför att goda förutsättningar finns för brandvattenförsörjning av den planerade anläggning. Skydd mot brandspridning mellan byggnader Byggnader inom planområdet ska placeras eller utformas så att skydd mot brandspridning mellan byggnader och brännbara upplag uppnås. KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE Då planerad anläggning är av sådan art att en miljökonsekvensbeskrivning alltid ska upprättas, enligt förordning 1998:905 bilaga 1. Miljökraft i Sverige AB har utarbetat en Miljökonsekvensbeskrivningen, daterad 2011-06-01, som bifogas detaljplanen som en bilaga. Nedan redovisas i korthet vad miljökonsekvensbeskrivningen kom fram till: Västerås hamn är av riksintresse för sjöfarten och intresset hamnen omfattar både land- och vattenområden. Befintligt kraftvärmeverk är lokaliserat inom riksintresset. Detaljplanen och den planerade verksamheten bedöms inte påverka området för riksintresse negativt. Verksamheter inom detaljplaneområdet kommer att medföra utsläpp till luft, dels genom transporter inom området respektive till och från området, dels genom själva verksamheten. Den planerade nya anläggningen kommer att ersätta drift i befintliga, äldre enheter vid kraftvärmeverket. Utsläppen från Västerås kraftvärmeverk med den planerade verksamheten inklusive transporter till och från anläggningen kommer inte att medföra att luftkvalitetsnormerna kommer att överskridas. Ljudnivån från verksamheten inklusive transporter inom området kommer att uppfylla gällande bullervillkor oavsett vilket av alternativen för anläggningsplaceringarna eller teknik för förbränning som väljs. Vägtrafiken till och 17

från anläggningen på allmänna vägar medför varken att riktvärde för ekvivalent ljudnivå eller maximal nivå överskrids. Den nya avfallseldade kraftvärmeanläggningen kommer att bidra med ytterligare avloppsvatten till recipienten genom att renat rökgaskondensat som inte kan återanvändas i processen släpps ut i Mälaren. Det kommer att finnas behov av att kyla bort överskottsvärme till Västeråsfjärden under sommaren när inte all värme kan tas om hand av fjärrvärmenätet. För Västeråsfjärden gäller miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten och miljökvalitetsnormer för ytvatten. Genom snabb utspädning och inblandning till Mälarvattnen bedöms inte utsläppen från den planerade verksamheten medföra att dessa miljökvalitetsnormer överskrids. Påverkan på recipienten från dagvatten kommer att minska genom att Mälarenergi kommer att anlägga en reningsanläggning för dagvatten från kraftvärmeverkets hela verksamhetsområde, delar av Västerås hamn samt verksamheter som har dagvattennät kopplat till hamnen. Utsläppet av kylvatten sommartid har en starkt begränsad utbredning, varför effekterna på växtplankton och bottenfauna blir mycket små. Riksintresset för yrkesfiske bedöms därmed heller inte påverkas. Den planerade verksamheten bedöms inte medföra risker för omgivande verksamheter. Skyddsåtgärder kommer att vidtas vid uppförande av den nya kraftvärmeanläggningen så att miljöriskerna kommer att begränsas. Den planerade verksamheten bedöms inte medföra att varken de nationella, regionala eller lokala miljömålen överskrids. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetiden är 10 år från den dag detaljplanen vinner laga kraft. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Detaljplanen har upprättats av planavdelningen i samarbete med representanter från Fastighetskontoret, Tekniska nämndens stab, Lantmäteriförvaltningen, Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, Bygglov och tillsynsavdelningen samt Mälarenergi AB. Underlag till detaljplanen som Gestaltningsprogram, Trafikutredning, Miljökonsekvensbeskrivning och Riskutredning har arbetats fram av Scheiwiller Svensson Arkitektkontor AB, Miljö- och projekteringsbyrån AB, Miljökraft i Sverige AB respektive Citres AB. Stadsbyggnadskontoret Hans Larsson Planchef Helena Hansson Planarkitekt 18

Helena Hansson Tel 021-39 23 68 SAMRÅDSHANDLING DP 1751 2011-06-07 Dnr 09:381-BN213 Detaljplan för ny förbränningsanläggning Kraftvärmeverket (Ångturbinen 1, Värmeväxlaren 1 och del av 2 samt del av Västerås 2:4), Västerås GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ORGANISATIONSFRÅGOR Tidplan Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande och beräknas bli antagen av kommunfullmäktige under våren 2012. Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft Ansvarsfördelning Mälarenergi AB och Västerås Stads Fastighetskontor ansvarar för planens genomförande. Huvudmannaskap All mark inom planområdet är kvartersmark. Kommunen är huvudman för anslutande allmänna gator och parker med undantag för Johannisbergsvägen som tillhör Trafikverket. Exploateringsavtal Ett exploateringsavtal som reglerar ekonomi, ansvar och erforderlig markreglering ska träffas mellan Fastighetskontoret och Mälarenergi innan detaljplanen antas. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning Detaljplanen medför att Kraftvärmegatan som tidigare varit allmän plats blir kvartersmark. Planen medför ingen specifik marköverföring för dess genomförande men Fastighetskontoret och Mälarenergi är överens om att den del av kolplanen som behövs för bränsleanläggning, lagerbyggnad samt transporter till och från dessa anläggningar ska överföras från Stadens fastighet Västerås 2:4 till Mälarenergis fastighet Ångturbinen 1. Befintliga samt planerade vågar längs Kraftvärmegatan, tillhörande Mälarenergi, ligger på Västerås 2:4. För att säkerställa rättigheter till dessa kan eventuellt fastighetsreglering genomföras. Ansökan om fastighetsbildning görs av fastighetsägare. 1/3

Servitut och ledningsrätter Inom planområdet finns ett antal befintliga ledningsrätter för vatten och avlopp, teleledningar samt starkström, vilka avses vara kvar. För övriga allmänna ledningar görs ansökan om ledningsrätt av ledningshavaren. Västerås 2:4 belastas av två servitut, parkering samt vatten- och avloppsledningar, till förmån för Ångturbinen 3. Dessa servitut skall fortsätta gälla. Över Kraftvärmegatan finns idag transportband vilka ägs och används av Mälarenergi. I och med uppförande av ny förbränningspanna kommer eventuellt nya transportband och personalgångar samt provtagningsstation byggas över Kraftvärmegatan. Rättigheter för dessa anordningar kan säkerställas med servitut, nyttjanderätt eller som del av arrende. Gemensamhetsanläggning För gemensamma vägar inom planområdet, Kraftvärmegatan och Södra Seglargatan, bör gemensamhetsanläggning bildas. Bildande av gemensamhetsanläggning prövas i en lantmäteriförrättning av lantmäterimyndigheten efter ansökan av fastighetsägare. Arrende Fastighetskontoret hyr ut hela hamnområdet till Mälarhamnar AB som har rätt att upplåta i andra hand. Inom planområdet har Mälarenergi arrende med Mälarhamnar för kolplanen. Nuvarande arrende tillåter endast upplag. Hyresavtalet med Mälarhamnar och arrendeavtalet med Mälarenergi kommer att upphöra för de delar av kolplanen som regleras in i Mälarenergis fastighet Ångturbinen 1. EKONOMISKA FRÅGOR Planekonomi Mälarenergi bekostar och ansvarar för utbyggnad av all bebyggelse och samtliga anläggningar som behövs för bränsleanläggningen inklusive lagerutrymme, vågar, transportband, tillfartsvägar med mera. Ekonomiska frågor vad gäller ersättning för del av Västerås 2:4 löses i exploateringsavtalet mellan Fastighetskontoret och Mälarenergi. Exploateringsavtalet ska även reglera kostnadsfördelningen för åtgärder vid Johannisbergsvägens avfart, längs Kraftvärmegatan och längs Södra Seglargatan. Planavgiften betalas av Mälarenergi. TEKNISKA FRÅGOR Tekniska utredningar Mälarenergi AB har krav på sig från Miljödomstolen att uppföra och driva reningsanläggning för dagvatten som uppkommer inom hamnområdet. Dagvatten från planområdet kommer att omhändertas i denna anläggning. 2/3

Mälarenergi ansvarar för projektering och utbyggnad av de försörjningsledningar som kan komma att krävas för anläggningarna. Projektering och utbyggnad av ledningar i det gemensamma gaturummet ska ske i samråd med Fastighetskontoret. Projektering och ombyggnation av Kraftvärmegatan och Södra Seglargatan ska ske i samråd med Mälarenergi och Fastighetskontoret, oavsett vem som enligt exploateringsavtalet ansvarar och bekostar utbyggnaden. Vid ombyggnation i korsningen med Johannisbergsvägen ska även samråd ske med Trafikverket. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Genomförandebeskrivningen har upprättats av Stadsbyggnadskontoret, Helena Hansson, i samarbete med Lantmäteriförvaltningen, Tim Parksjö, samt Fastighetskontoret, Cecilia Olsson och Göran Johansson. Stadsbyggnadskontoret Lantmäteriförvaltningen Helena Hansson Tim Parksjö Fastighetskontoret Cecilia Olsson/Göran Johansson 3/3

Trafikutredning för ny förbränningsanläggning, KVV, Västerås VÄSTERÅS 20 april 2011 M I L J Ö - O C H P R O J E K T E R I N G S B Y R Å N I M Ä L A R D A L E N A B V A S A G A T A N 1 5 7 2 2 1 5 V Ä S T E R Å S T E L E F O N : 0 7 0-3 1 3 4 1 5 0 O R G. N R. : 5 5 6 7 4 8-8 7 4 6 B A N K G I R O : 2 4 4-3 4 1 4 E - P O S T : I N F O @ M I L P R O J. S E W E B B : W W W. M I L P R O J. S E

T R A F I K U T R E D N I N G F Ö R N Y F Ö R B R Ä N N I N G S A N L Ä G G N I N G, K V V, V Ä S T E R Å S 20 april 2011 SAMMANFATTNING Mälarenergi AB avser att bygga en ny förbränningsanläggning vid Västerås Kraftvärmeverk i Västra hamnen. I samband med att arbetet med detaljplan 1751 pågår görs denna trafikutredning. Syftet är att klarlägga hur den nya förbränningsanläggningen påverkar trafiken i området i alternativa trafiklösningar samt hur en kommande utveckling och expansion av hamnverksamheten kan förberedas i trafiksystemet. Områdets befintliga vägnäts kapacitet och angöringar till de olika anläggningarna uppfyller med god marginal de behov som finns idag. Hastigheterna är låga och den glesa trafiken gör att både den tunga lastbilstrafiken och personbilstrafiken i området har visat sig kunna samnyttja körytorna utan uppenbar risk för trafiksäkerheten. Antalet gående och cyklande i hamnområdet är lågt liksom även antal tågrörelser. Den nya förbränningsanläggningen genererar en så begränsad mängd utökat trafikflöde (ca +10 till +15% på Kraftvärmegatans mitt), av den tyngre trafiken att det befintliga vägnätet med fortsatt god kapacitet kan innehålla dess olika trafikslag. Det som behöver beaktas är om arbetsfordons och den tunga trafikens svängningsrörelser på sikt väsentligt ökar på Kraftvärmegatan. Störningar och irritation kan då uppstå för den förbipasserande personbilstrafiken med en försämrad trafiksäkerhetssituation som följd. För att förbättra nuvarande trafiksituation och förebygga framtida trafikproblem föreslås fysiska åtgärder, skyltning, vägmarkeringar och andra trafikreglerande åtgärder på plats i ett kompletterat nollalternativ. Korsningen Kraftvärmegatan Södra Seglargatan behöver struktureras för sina trafikflöden med trafikreglerande åtgärder för att upprätthålla framkomligheten och trafiksäkerheten. Flera typer av trafiklösningar kan övervägas för korsningen med vägmarkeringar och skyltning men inledningsvis kan skyltning för väjningsplikt alternativt stopplikt räcka för att styra upp trafiken från Kraftvärmegatan in i korsningen. Personbils- och cykeltrafiken bör på sikt tas bort från Kraftvärmegatans mest belastade centrala del när risken för att inte kunna upprätthålla framkomligheten och trafiksäkerhet blir för stor. Detta kan behöva göras om trafikflödena på Kraftvärmegatan ökar mer än tre gånger. Det beror även, förutom arbetsfordonens och den tyngre trafikens svängningsrörelser, på hamnområdets fortsatta expansion väster om Johannisbergsvägen. När det blir aktuellt behöver också Kraftvärmegatans anslutning till Johannisbergsvägen byggas om. I denna utredning har även studerats alternativa vägsträckningar för personbils- och cykeltrafiken som alternativ till Kraftvärmegatan om framtidens trafik- och arbetsmiljö av trafikanter, verksamheter och andra intressenter bedöms som en för stor säkerhetsrisk när/om hamnområdet eller dess verksamheter kraftigt utvidgas. De alternativa nya vägsträckningar som studerats avser personbilstrafiken till och från Johannisbergsvägen och målpunkter inom området, främst Södra Seglargatan med dess kontor. I vägsträckningsalternativen har även utredningen utrett möjligheten att förlägga en separerad gång- och cykelbana utmed vägen i syfte att stimulera till att i ökad utsträckning välja cykeln som transportmedel. Inledningsvis bedöms dock cykeltrafiken bli mycket liten med utgångspunkt från dagens transportmönster till området. I de olika alternativen A-D kan personbils- och cykeltrafiken via Södra Seglargatan nå hamnområdets administrativa delar utan att behöva trafikera hela eller delar av Kraftvärmegatan. Till Lantmännens kontor förutsätts personbils- och cykeltrafiken fortsatt 2(18)

T R A F I K U T R E D N I N G F Ö R N Y F Ö R B R Ä N N I N G S A N L Ä G G N I N G, K V V, V Ä S T E R Å S 20 april 2011 kunna angöras via Fullriggargatan. För alternativen A och D krävs kompletterande utredningar som då ligger till grund för bedömningar om dessa alternativ är möjliga att genomföra. Dessa kompletterande utredningar behövs göras för dessa sträckningar och dess omgivning för att tillräckligt belysa frågeställningarna för ställningstaganden om bland annat väghållningsfrågor på Johannisbergsvägen, påverkan på verksamhet i och kring anläggningar på Lövudden, påverkan på växt- och djurliv, marklösenfrågor och saneringsfrågor. Mer realistiskt ur tidsaspekter och närmast i tiden liggande trafikbehov är att lägga in planutredningar av dessa alternativa sträckningar när detaljplanarbete för hamnens expansion till områden väster om Johannisbergsvägen blir aktuellt. Upprättandet av ny detaljplan (DP1751) för området förutsätts utgå från att det interna vägnätet ägs och förvaltas av nyttjande fastighetsägare som huvudman genom exempelvis en samfällighets-/vägförening. Huvudmannen föreslås inrätta en trafikkommitté som regelbundet träffas för uppföljning av trafiksäkerhet och trafikföreskrifter. Kommittén föreslås också att i samråd med berörda trafikmyndigheter som polisen och kommunens trafikenhet upprätta en trafikplan med syfte att skapa och upprätthålla säkra trafikrörelser med god logistik inom området. 3(18)

T R A F I K U T R E D N I N G F Ö R N Y F Ö R B R Ä N N I N G S A N L Ä G G N I N G, K V V, V Ä S T E R Å S 20 april 2011 INNEHÅLL 1 INLEDNING...5 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL...5 3 METOD- BERÄKNINGAR OCH ANALYS...6 4 NULÄGESBESKRIVNING BERÖRT OMRÅDE, TRAFIKFLÖDE...6 5 ÅTGÄRDSFÖRSLAG ALTERNATIV NOLL KOMPLETTERAT...7 6 ÅTGÄRDSFÖRSLAG ALTERNATIV A-D... 10 7 EFTER OMBYGGNAD BERÖRT OMRÅDE, OMGIVANDE VÄGNÄT, TRAFIKFLÖDEN... 13 8 RISKANALYS TRAFIKSÄKERHET, TILLGÄNGLIGHET, KOMMENTAR... 16 9 KOSTNADSBEDÖMNING AV ALTERNATIVEN... 17 10 TRAFIKPLAN... 18 11 REFERENSER... 18 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 100T0201 Planskiss alt Noll kompl. och alternativ A-D samt bef. trafikflöden Ny Provtagningsbyggnad över Kraftvärmegatan - illustration Rörelsemönster, fordon inom hamnområdet 4(18)

T R A F I K U T R E D N I N G F Ö R N Y F Ö R B R Ä N N I N G S A N L Ä G G N I N G, K V V, V Ä S T E R Å S 20 april 2011 1 INLEDNING 1.1 ORGANISATION Beställare PQ Projektledning AB Susanne Fahlström Trafikutredning Miljö- och Projekteringsbyrån i Mälardalen AB Thomas Ström Illustrationer Scheiwiller och Svensson Arkitektkontor AB Per Nyström Oskar Scheiwiller Uppdrag Trafikutredning hamnen, Västerås Slutkund Mälarenergi AB Anders Söderlund 1.2 UPPDRAGETS OMFATTNING Uppdraget innebär att tillsammans med beställaren upprätta en trafikutredning för anslutningsvägar och områdesvägar för Kraftvärmeverket med flera i Västra hamnen där bland annat separation av tunga fordon, arbetsfordon, personfordon samt gång- och cykeltrafik visas. Trafikflöden och alternativa trafiklösningar analyseras och redovisas. 1.3 GENOMFÖRANDE Uppdraget har genomförts med startmöte där befintligt arbetsmaterial överlämnats. Trafikutredningen har i huvudsak innefattat förslag på alternativa trafiklösningar som analyserats och kostnadsbedömts 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL Mälarenergi AB i Västerås avser att bygga en ny förbränningsanläggning vid Västerås Kraftvärmeverk vid Västra hamnen. Anläggningen ska förläggas inom området och tas i drift så att befintliga anläggningarnas verksamhet ska kunna upprätthållas. Befintliga upplagsområden och vägnät ska kunna nyttjas, även vid kommande planerad expansion av hamnverksamheten. Denna trafikutredning syftar till att klarlägga hur den nya förbränningsanläggningen påverkar trafiken i området och för angöringen till området samt hur en kommande utveckling och expansion av hamnverksamheten kan förberedas i trafiksystemet. 5(18)

T R A F I K U T R E D N I N G F Ö R N Y F Ö R B R Ä N N I N G S A N L Ä G G N I N G, K V V, V Ä S T E R Å S 20 april 2011 Syftet med utredningen är också att klarlägga behovet av separering av personbils- och cykeltrafiken från Kraftvärmegatan för angöring till området i en ny vägsträckning med tanke på en försämrad arbetsmiljö i området på grund av hamnens och dess verksamheters framtida expansion väster om Johannisbergsvägen. Målet med trafikutredningen är att peka ut lämpliga alternativ till trafiklösningar för de olika trafikslagen med analyser och konsekvenser. Målet är också att anvisa tänkbara och lämpliga tidpunkter för genomförandet av åtgärder, också med beaktande av verksamheternas utveckling och områdets kommande expansion. 3 METOD- BERÄKNINGAR OCH ANALYS 3.1 BERÄKNINGAR För beräkning och analys av trafikflöden har använts tidigare framtagna siffror från Miljökrafts studie 2010 Transporter till och från Västerås kraftvärmeverk och deras miljöpåverkan med bland annat nuvarande trafikflöden i det anslutande vägnätet kring Kraftvärmeverket och bedömda trafikflöden när översiktsplanen för Hacksta (ÖP59) är genomförd. Rapporten redovisar också bland annat historik över antal bränsletransporter till Västerås kraftvärmeverk under senare år. Uppgifter om trafikflöden och transporterat bränsle och annat gods till och från området har delgivits utredningen från olika intressenter i projektet. Till det har Miljö- och projekteringsbyrån själva genomfört en trafikräkning den 24 mars 2011 med inriktning att närmaste granska trafikflödena under utvald maxtimme. 3.2 ANALYS Förstudier på nya vägsträckningar har gjorts utifrån tillgängligt kart- och planritningsmaterial samt ute på plats i terrängen. Bedömningar om olika hänsynstagande med alternativen och konsekvenser inklusive kostnadsuppskattningar har gjort i samlade bedömningar i utredningen liksom övriga analyser om alternativen, inte minst om trafiksäkerhet och arbetsmiljö. 4 NULÄGESBESKRIVNING BERÖRT OMRÅDE, TRAFIKFLÖDE 4.1 TRAFIK OCH TRAFIKSLAG Områdets befintliga vägnäts kapacitet och angöringar till de olika anläggningarna uppfyller med god marginal de behov som finns idag. Hastigheterna är låga och den glesa trafiken gör att både den tunga lastbilstrafiken och personbilstrafiken i området har visat sig kunna samnyttja körytorna utan uppenbar risk för trafiksäkerheten. På områdets stora infarts- och trafikfördelningsgata, Kraftvärmegatan, är andelen tung trafik och andelen personbilstrafik ungefär lika stora sett till antalet fordon under dimensionerande maxtimme. Samma trafikslagsfördelning gäller också för infarten till området via Fullriggargatan. På Södra Seglargatan reduceras den tyngre trafikens andel till ca en tredjedel. Antalet gående och cyklande på dessa vägar och infarter är några enstaka. Ca 2-3 tågrörelser i genomsnitt per 6(18)

T R A F I K U T R E D N I N G F Ö R N Y F Ö R B R Ä N N I N G S A N L Ä G G N I N G, K V V, V Ä S T E R Å S 20 april 2011 vardag passerar korsningen Kraftvärmegatan Seglargatan. Dessa begränsade tågrörelser anses inte störa övrig trafik nämnvärt. Plankarta på trafikflöden dimensionerande morgonmaxtimme (trafikräkning 24/3 2011) 4.2 VÄGNÄT De tyngre fordonen kan idag inom Kraftvärmegatans bredd ställa sig i väntläge på särskilda uppställningsfält i båda riktningarna och därigenom tillåta andra fordon att passera fritt på körfälten i båda riktningarna. Några särskilda körfält för de fåtaliga gång- och cykeltrafikanterna finns inte markerade på Kraftvärmegatan och inte heller på Södra Seglargatan. Trafikflödena i korsningen Kraftvärmegatan Södra Seglargatan är oreglerade. 5 ÅTGÄRDSFÖRSLAG ALTERNATIV NOLL KOMPLETTERAT Den nya förbränningsanläggningen genererar en så begränsad mängd utökat trafikflöde (ca +10 till +15% på Kraftvärmegatans mitt), av den tyngre trafiken att det befintliga vägnätet med fortsatt god kapacitet kan innehålla dess olika trafikslag. Det som behöver beaktas är om arbetsfordons och den tunga trafikens svängningsrörelser på sikt väsentligt ökar på Kraftvärmegatan. Störningar och irritation kan då uppstå för den förbipasserande personbilstrafiken med en försämrad trafiksäkerhetssituation som följd. För att förbättra nuvarande trafiksituation och förebygga framtida trafikproblem föreslås fysiska åtgärder, skyltning, vägmarkeringar och andra trafikreglerande åtgärder på plats i ett kompletterat nollalternativ. 7(18)

T R A F I K U T R E D N I N G F Ö R N Y F Ö R B R Ä N N I N G S A N L Ä G G N I N G, K V V, V Ä S T E R Å S 20 april 2011 De tyngre fordonen uppställningsmöjligheter i väntläge på Kraftvärmegatan, som tillåter andra fordon att passera fritt på körfälten, behöver befästas och markeras så att sektionsindelningen på gatan framgår tydligt på plats. Gång- och cykeltrafik på Kraftvärmegatan bör få ett särskilt fält markerat exklusivt för sig för att höja trafiksäkerheten. Ett alternativ till det är att med skyltning i praktiken helt förbjuda allmän gång- och cykeltrafik från området. Södra Seglargatans körbana bör markeras på plats för tydlighetens och säkerhetens skull. Sättningarna på körbanan behöver åtgärdas. Korsningen Kraftvärmegatan Södra Seglargatan bör struktureras för sina trafikflöden med trafikreglerande åtgärder för att upprätthålla framkomligheten och trafiksäkerheten. Flera typer av trafiklösningar kan övervägas för korsningen med vägmarkeringar och skyltning men inledningsvis kan skyltning för väjningsplikt alternativt stopplikt räcka för att styra upp trafiken från Kraftvärmegatan in i korsningen. Sektionsutformning Kraftvärmegatan i alternativ noll kompl. Sektionsskiss Fullriggargatans anslutning till hamnområdet. 8(18)

T R A F I K U T R E D N I N G F Ö R N Y F Ö R B R Ä N N I N G S A N L Ä G G N I N G, K V V, V Ä S T E R Å S 20 april 2011 Plankarta alternativ noll kompl åtgärder vid positioner 1-7 Position Åtgärdsförslag 1 Skyltning tillåter endast behörig trafik att angöra området. Eventuell bom/grind vid infart. 2 Tydligare körfältsindelning 3st IN och 1st UT. Eventuellt markerad separering för GCtrafiken. 3 Trafikreglering av korsning med väjningsplikt/stopplikt samt fysiska åtgärder; skarpare markering av sidorefuger m m 4 Seglargatan sättningsproblem byggs bort, ny överbyggnad lättfyllning + tydlig körfältsindelning med eventuellt markerad separering för GC-trafiken. 5 Utökat påkörningsskydd för Ammoniakbyggnaden medför att det går att vända besvärligt rörelsemönster vid befintlig våg-/kontrollstation. 6 Fullriggargatans infart breddas söder om tunnel 7 Utanför hamnområdet korsningen Johannisbergvägen Kraftvärmegatan byggs på sikt om med höger/vänstersvängande separata körfält, senast i anslutning till hamnens ianspråktagande av markområden väster om Johannisbergsvägen. Den framtida fysiska utformningen av vägkorsningen behöver närmare studeras i samband med detaljplanearbete för hamnens expansion. 9(18)

T R A F I K U T R E D N I N G F Ö R N Y F Ö R B R Ä N N I N G S A N L Ä G G N I N G, K V V, V Ä S T E R Å S 20 april 2011 6 ÅTGÄRDSFÖRSLAG ALTERNATIV A-D 6.1 JÄMFÖRELSE AV ALTERNATIVEN Personbils- och cykeltrafiken bör på sikt tas bort från Kraftvärmegatans mest belastade centrala del när risken för att inte kunna upprätthålla framkomligheten och trafiksäkerhet blir för stor. Detta kan behöva göras om trafikflödena på Kraftvärmegatan ökar mer än tre gånger. Det beror även, förutom arbetsfordonens och den tyngre trafikens svängningsrörelser, på hamnområdets fortsatta expansion väster om Johannisbergsvägen. När det blir aktuellt behöver också Kraftvärmegatans anslutning till Johannisbergsvägen byggas om. I denna utredning har studerats alternativa vägsträckningar för personbils- och cykeltrafiken som alternativ till Kraftvärmegatan om framtidens trafik- och arbetsmiljö av trafikanter, verksamheter och andra intressenter bedöms som en för stor säkerhetsrisk när/om hamnområdet eller dess verksamheter kraftigt utvidgas. De alternativa nya vägsträckningar som studerats avser personbilstrafiken till och från Johannisbergsvägen och målpunkter inom området, främst Södra Seglargatan med dess kontor. I vägsträckningsalternativen har även utredningen utrett möjligheten att förlägga en separerad gång- och cykelbana utmed vägen i syfte att stimulera till att i ökad utsträckning välja cykeln som transportmedel. Inledningsvis bedöms dock cykeltrafiken bli mycket liten med utgångspunkt från dagens transportmönster till området. Personbils- och cykeltrafiken kan sedan via Södra Seglargatan nå den nya förbränningsanläggningens administrativa delar utan att behöva trafikera Kraftvärmegatan. Till Lantmännens kontor förutsätts personbils- och cykeltrafiken fortsatt kunna angöras via Fullriggargatan. Tidigare diskuterade vägsträckningsalternativen A, B och C har utretts. Ett ytterligare alternativ D med vägsträckningen öster om Johannisbergs herrgård har också utretts som jämförelseobjekt vid utvärderingen av alternativen. Om huvudsyftet med ny vägsträckning för personbilstrafiken är att den helt tas bort från Kraftvärmegatan kan det rent trafiktekniskt göras med alternativen A och D. Detta gäller också alternativ B om man bortser från själva anslutningen av Kraftvärmegatan till Johannisbergsvägen. Dock kan det i ett sådant alternativ uppstå svårigheter att styra in alla personbilar in i den nya sträckningen. Alternativ C bedöms ge ringa eller ingen positiv effekt för framkomlighet och säkerhet på Kraftvärmegatan. Snarare kan en negativ effekt uppstå då anslutnings- och delningspunkten för trafikslagen ligger i eller i direkt anslutning till den nya förbränningsanläggningens bränsleberedning och bränsleupplag. 10(18)

T R A F I K U T R E D N I N G F Ö R N Y F Ö R B R Ä N N I N G S A N L Ä G G N I N G, K V V, V Ä S T E R Å S 20 april 2011 Plankarta för alternativen A-D med trafikseparering 11(18)

TRAFIKUTREDNING FÖR NY FÖRBRÄNNINGSANLÄGGNING, KVV, VÄSTERÅS 20 april 2011 Illustration, sektion vid vall i alternativ A. Illustration, sektion vid vall i alternativ B. 12(18)

TRAFIKUTREDNING FÖR NY FÖRBRÄNNINGSANLÄGGNING, KVV, VÄSTERÅS 20 april 2011 6.2 SÄRSKILD JÄMFÖRELSE AV ALTERNATIVEN A OCH D Alternativet A är funktionellt tilltalande då dess linjesträckning kan orientera sig ganska nära infarten för den tyngre trafiken. Dessutom kan dess målpunkt hamna mer centralt på Södra Seglargatan. Tveksamt med alternativ A är dess väganslutningsläge till Johannisbergsvägen. Läget kan bli svårt att få accepterat hos väghållaren på grund av bland annat dåliga siktförhållanden samt intrång och påverkan på natur- och kulturintressen. Dessutom kan alternativen komma att medföra krav på marksaneringar vars kostnad kan bli betydande. Motsvarande väganslutning för alternativ D kan bli lättare accepterat ur väghållningssynpunkt men ligger på relativt stort avstånd från den tunga trafikens angöringspunkt till området från Johannisbergsvägen och in på Kraftvärmegatan. Det kan medföra svårigheter att orientera sig för besökande till området. Kan detta lösas med tydlig hänvisningsskyltning samt att markfrågor och samordning med trafiken till idrottsplatsen norr om Lövudden inte lägger några hinder öppnar det för en funktionellt acceptabel lösning med alternativ D. För alternativen A och D krävs kompletterande utredningar som då ligger till grund för bedömningar om dessa alternativ är möjliga att genomföra. Dessa kompletterande utredningar behövs göras för dessa sträckningar och dess omgivning för att tillräckligt belysa frågeställningarna för ställningstaganden om bland annat väghållningsfrågor på Johannisbergsvägen, påverkan på verksamhet i och kring anläggningar på Lövudden, påverkan på växt- och djurliv, marklösenfrågor och saneringsfrågor. Mer realistiskt ur tidsaspekter och närmast i tiden liggande trafikbehov är att lägga in planutredningar av dessa alternativa sträckningar när detaljplanarbete för hamnens expansion till områden väster om Johannisbergsvägen blir aktuellt. 7 EFTER OMBYGGNAD BERÖRT OMRÅDE, OMGIVANDE VÄGNÄT, TRAFIKFLÖDEN 7.1 INTERNA VÄGNÄTET (NOLLALTERNATIVET KOMPLETTERAT) Den nya förbränningsanläggningens, med dess upplag och bränsleberedning, centrala läge i området på ömse sidor om Kraftvärmegatan genererar i sig en så begränsad mängd utökat trafikflöde av den tyngre trafiken att det befintliga vägnätet med fortsatt god kapacitet kan innehålla dess olika trafikslag. Det som fortsättningsvis behöver beaktas och följas upp är arbetsfordons och den tunga trafikens rörelser och logistik på Kraftvärmegatan. Skyltning och markeringar på körytorna tydliggör trafikregleringen samt förbättrar trafiksäkerheten och arbetsmiljön. De tyngre fordonen kan på markerade fält på Kraftvärmegatan ställa upp sig i väntläge och därigenom tillåta andra fordon att passera fritt på körfälten i båda riktningarna. Det har befästs och på gatan markerats så att sektionsindelningen framgår tydligt på plats. Eventuellt hänvisas, om behovet så påkallar, gång- och cykeltrafik till särskilt markerade fält vilket separerar den från övrigt trafik. Södra Seglargatans körytor har också indelats och markerats på plats för tydlighetens och säkerhetens skull. Korsningen Kraftvärmegatan Södra Seglargatan har fått sina trafikflöden strukturerade med trafikreglerande åtgärder för att upprätthålla framkomligheten och trafiksäkerheten. 13(18)

TRAFIKUTREDNING FÖR NY FÖRBRÄNNINGSANLÄGGNING, KVV, VÄSTERÅS 20 april 2011 Plankarta rörelsemönster alternativ noll kompl. Se även bilaga 3 för mer detaljerad plankarta. 7.2 EXTERNA VÄGNÄTET Trafiken på Johannisbergsvägen kommer successivt att öka beroende på bland annat utbyggnadstakten av Hacksta industriområde (ÖP59) och exploateringsverksamhet i Barkarö. Kraftvärmegatans anslutning till Johannisbergsvägen behöver planeras för en ombyggnad och också förberedas som fyrvägskorsning för att öka dess kapacitet och trafiksäkerhet. Utformningen av korsningen behöver närmare studeras i en kommande planutredning. 14(18)

TRAFIKUTREDNING FÖR NY FÖRBRÄNNINGSANLÄGGNING, KVV, VÄSTERÅS 20 april 2011 Fotomontage på förslag till ny utformning Johannisbergsvägen-Kraftvärmegatan. Plankarta på Hackstas (ÖP59-utställningshandling) befintliga och planerade gatu- och vägnät 15(18)