För att förstå en människa måste man förstå vad just den människan förstår. ( S Kirkegaard)

Relevanta dokument
Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Om autism information för föräldrar

Att leva i en annorlunda värld

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Grundkurs om NPF för skolan

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

ANN SIMMEBORN FLEISCHER 9 MARS

EXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV

Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

Vad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog

Adhd och Autism i vardagen

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö

Neuropsykiatri i förskolan

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.

Autism en introduktion

Adhd och Autism i vardagen

En handbok av: Ann Gidmark och Sarrii Kultiing Pelli OBS: PERSONERNA PÅ BILDERNA HAR INGET MED BROSCHYREN ATT GÖRA

Att inte förstå. det. kognitiv funktionsnedsättning. Föreläsare: Kerstin Alm. - trots att man intelligens för. - Om Aspergers syndrom en

ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST)

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen

Om autism information för föräldrar

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober Dagens agenda

Aspergers syndrom - en introduktion. Historik. Diagnos Presentation. Historik. Historik. Jill Carlberg Söderlund

ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan!

Del 1 Autism + intellektuell funktionsnedsättning/id Mentalisering/Theory of Mind Del 2 Ett anhörigperspektiv. Autism/ASD i DSM-5

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?

Sociala berättelser och seriesamtal

Bemötandeguide. En vägledning i möte med personer med olika funktionsnedsättningar

Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman

Barn som utmanar. Camilla Björknert

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

Autismspektrumtillstånd hos vuxna. Agneta Hell

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum -

Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

En likvärdig utbildning för alla

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun


VARFÖR MEDFÖR ADHD ÖKAD RISK FÖR KRIMINALIET OCH UTSATTHET?

NPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

NPF-anpassad undervisning. Vad innebär det rent praktiskt?

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Autismspektrumtillstånd

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF 19 september Dagens agenda

NEUROPSYKIATRISKA SKOLFRÅNVARO FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR OCH. Malin Khoso Leg psykolog Leg psykoterapeut Magelungen Utveckling AB

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

Autism en introduktion

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1


Vuxna med autism Vad är autismspektrumtillstånd? Två delar av autism. Information för närstående och personal.

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för?

Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Lisa Brange. Viktoria Livskog. Gunilla Karlsson. Skolöverläkare. Skolpsykolog. Specialpedagog

Öppen föreläsning om barn och ungdomar med adhd

Verksamt i skolan och förskolan Gunilla Carlsson Kendall Leg psykolog

Universitetsstudier, kommunikation och NPF/ESSENCE. Jakob Åsberg Johnels ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT)

Tvångsvård och lågaffektivt förhållningssätt en omöjlig kombination?

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola

Alla medlemmar äger tillsammans

Hur bemöta personer med Aspergers syndrom?

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar

Välkommen till Grundkurs om NPF

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla kompisen Tryck: Katarina tryck

Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post:

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

AST projektet i Borås

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Höjd 21 cm. Vad ar ADHD. Jag kan alla svenska kungar sen Olof Skotkonung Hampus, 9 år. Myror i bade brallan och huvudet.

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Bemötandeguide. En vägledning gjord av personer med olika funktionsnedsättningar

Kommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor

Målet är att eleven ska få hjälp med överblick och förutsägbarhet

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

Om autism information för föräldrar

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Transkript:

För att förstå en människa måste man förstå vad just den människan förstår ( S Kirkegaard)

NPF Neuro Psykiatriska Funktionsnedsättningar Autismspektrum tillstånd, AST (Asperger maj 2013)? Dyskalkyli Dyslexi och CD, uppförande DCD, motorik ODD, trots Utvecklingsstörning Schizofreni Bipolär Psykos, (symptom) Depression mm. ADD Tourette OCD (tvångssyndrom) ADHD?

NPF Det är först när svårigheterna är så stora att de kraftigt påverkar individens utveckling och möjligheter att fungera i samhället som det handlar om en funktionsnedsättning. Personer med NPF har ofta svårigheter med: reglering av uppmärksamhet impulskontroll och aktivitetsnivå samspelet med andra människor inlärning och minne att uttrycka sig i tal och skrift motoriken

ADHD - AST ADHD ADHD är hyperaktivitet och uppmärksamhetsproblem ADD är ADHD med tyngdpunkt på uppmärksamhetsproblem. Autism begränsning i social kommunikation och socialt samspel begränsade repetitiva beteenden, intressen och aktiviteter Tydligare individuell diagnos genom att gradera behovet av stöd. I behov av stöd I behov av omfattande stöd I behov av mycket omfattande stöd

Vad handlar autism om? Genetik, foster/förlossningsskador, autoimmuna tillstånd, andra tillstånd, miljö, kost Det vi ser: Svårigheter med socialt samspel / kommunikation Har en orsak: Mindblind / Theory of mind / Mentalisering Contextblind / Central Koherens Exekutiva förmågor Annorlunda perception Stresskänslig Oflexibel Jagsvag och mat, sömn, långsam processhastighet, annorlunda inlärning, olika minnesfunktioner, impulskontroll, aktivitetsnivå, uppmärksamhet, automatisering, motivation mm, mm

Socialt samspel och kommunikation bygger på underförstådda meningar och outtalade regler, intuition och snabb uppfattning av sammanhang, kroppsspråk, tonfall och stämningar, läsa av personer, bilder, föremål, situationer, miljöer... (M, CK) Man behöver förstå tid, kunna generalisera, anpassa vid förändringar, planera, organisera, genomföra planer, avsluta, omvärdera, börja om, automatisera, förklara vad vi tänker, förstå och uttrycka vad vi känner, empati, reflektion (EF, M)

Theory of mind, Mentalisera, Mindblind Central coherence, Central koherens, Contextblind Exekutiva förmågor Exekutiva förmågor Mentalisera Grundförutsättningar för socialt samspel och kommunikation Central koherens Perception

Mentalisera/Mindblind Konsten att reflektera över känslor, tankar och intentioner Förstå och uttrycka sig själv Förstå andra människor, perspektivbyte Se sig själv med andras ögon, tvåvägsperspektivbyte Att mentalisera är att försöka se sig själv utifrån och andra människor inifrån. Man reflekterar över sina egna och andras tankar, känslor, drömmar, förväntningar, intentioner, hopp och längtan En omfattande forskning har visat att vår förmåga att mentalisera har en avgörande betydelse för oss. Den påverkar i hög grad hur vi mår psykiskt och fysiskt, och är grundläggande för hur våra relationer utvecklas till andra: barn, partners, arbetskamrater, vänner och släktingar. Per Wallroth är fil. dr, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare i psykodynamisk psykoterapi

Några möjliga konsekvenser Har man svårt att mentalisera ser man inte alltid poängen med att kommunicera med andra, man delar inte spontant sina upplevelser, man har svårt att känna in förväntningar, och man anpassar inte sitt beteende för att bli omtyckt. Man har en mer funktionell relation till andra. Om man inte förstår sambandet mellan omgivningen, sig själv och det egna beteendet kanske man låter bli att svara, man frågar inte om lov, ber inte om hjälp, talar inte om vad man tänker göra, uppträder oartigt eller opassande, förstår inte vad som är roligt eller om någon blir arg, och dessutom har man svårt att förstå humor, ironi och sarkasm.

Spegelneuroner - empatisystem En svensk studie av spädbarn indikerar att spegelneuronsystemet utvecklas före 12 månaders ålder, och att systemet hjälper barnen känna andras känslor. Det smittande skrattet hos en vän. En obekant person på tåget som gäspar får oss att gäspa. Obehaget vi upplever hos oss själva när vi ser någon sparka i lilltån mot ett hårt föremål och vika sig av smärta. Vi gråter när vi ser någon ledsen på tv. Personer med autism saknar/delvis saknar känsloradar för att läsa av sig själv eller andra människor har få spegelneuroner

Central koherens/ Contextblind Vi läser av ett sammanhang på mindre än en sekund MRI Vi läser av personer (ToM) och bilder, föremål och situation/er (CC) Central koherens är viktigt inte bara för att få sammanhang i sådant vi ser, utan också för att få mening i språket. Utan sammanhang kan det bli svårt förstå vad som händer och att generalisera. Det kan också bli svårt språkligt, t ex att förstå att ord har olika betydelse i olika sammanhang och att orden ger mening åt språket. (Stinas hund får inte godis, men Hugos får)

Allt beror på Olika pussel som alla saknar bitar Nothing beyond the information given (pojken i köket) För att fungera flexibelt behöver man förmågan att samtidigt uppfatta delarna och deras samband till helheten. Det som är svårt för en person med autism, är att lura ut vad något betyder (ett ord, en mening, en gest en bild etc ) i just det sammanhanget. De behöver hjälpa till att förstå utifrån varje specifikt sammanhang de behöver fler pusselbitar

Svårigheter med central koherens En elev med AST berättar att när eleverna i hennes klass ska byta sittplatser är det oerhört jobbigt för henne, eftersom hela klassrummet blir annorlunda. Hon beskriver att hon måste göra om klassrummet i huvudet utifrån hur kamraterna nu är placerade och utifrån var hon sitter. En flicka, 16 år med AST, har vid genomgången i skolan inte uppfattat vilken läxa hon har men däremot att mentorn kallade en klasskamrat för fel namn.

Utan sammanhang

Med sammanhang

Exekutiva förmågor Det finns flera olika definitioner av vad de exekutiva funktionerna är. Begreppet exekutiva funktioner är mycket brett och fortfarande har man inte slagit fast exakt vad som ska ingå. Exekutiva funktioner är paraplyterm. (Styrs från frontalloben) Dirigenten, sambandscentral, flygtornsledare De fungerar som samordnare av information och de förmågor som ligger bakom allt målinriktat beteende. SYFTE: Bl a för att skapa rutiner, automatisera och A till B. Vi generaliserar, automatiserar och skapar rutiner för att förenkla vardagen. (köra bil, koka ägg mm)

De viktigaste exekutiva funktionerna funktioner vi behöver för att gå från planering till avslut Förmåga att planera, organisera, genomföra, reflektera, värdera, göra om, avsluta, förstå tid Förmåga att hejda oönskade handlingar, impulser, hålla planeringen Anpassningsförmåga, flexibilitet

Ex på exekutiva svårigheter Planera, strukturera, genomföra, avsluta, (inte automatiserat) En flicka med AST berättar att hon inte kan duka av bordet eftersom hon inte vet vad hon ska börja med, vad hon ska ta sedan och hur hon ska avsluta. Samma problem har flickan med att läsa läxor på egen hand, eller att städa sitt rum Generalisera och automatisera En pojke, 16 år med AST, hade lärt sig att hänga upp handduken efter att han duschat hemma, men kunde inte överföra den kunskapen när han sedan flyttade till en internatskola. Där lade han sina blöta handdukar i en hög på golvet.

Stress Utsätts för mer stress än andra hela tiden eftersom omgivningen inte är anpassad Svårare att återgå till det normala efter en stressande situation Om man redan är stressad tål man stress ännu sämre Stim och tics ökar när stressen är hög Stim - Selfstimulation - ett sätt att varva ner/ bearbeta sina känslor Tics - ofrivilliga rörelser eller ljud

Stress och krav För höga krav i förhållande till förmågan i stunden är största orsaken till stress Svårigheterna ökar vid stress förmågorna minskar kraven måste anpassas Känsligare för sensorisk stimuli Svårare att koncentrera sig Sämre på att lösa problem Intellektuella förmågorna minska Lägre uppmärksamhet Blir irriterad, ledsen och arg Får ont i huvudet/kroppen Presterar sämre Sämre minne Blir trött Krav förväntningar Förmågor i stunden

När stressen blir för hög Gå in i sig själv bli apatisk Handlingsförlamning Självskadande beteende Välta, ta sönder och kasta saker Slag, sparkar, bett Vägran, olydnad Glåpord, hot Flykt/rymning Kränkningar Gråt Skrik

Förebygg stressen - Öka kontrollen Hantera stressen under tiden Återhämtning/ fylla på energi Energiinventering Hitta orsaker till stress och energiförlust Förebygg i dialog Tänk på dagsformen - kravanpassa Använd hjälpmedel Hjälp eleven att hantera stress Hitta bra aktiviteter för återhämtning Reträttplats Skapa rutiner

Rutiner i förväg bestämda arbetssätt Rutiner ökar kontrollen minskar stressen En del har svårt att skapa och följa rutiner Förändringar i rutiner ökar stressen Planerade avbrott i rutiner ökar stressen

Vad kan vi göra? skapa egenkontroll, självständighet genom framförhållning, förutsägbarhet och delaktighet Gruppnivå: NPF certificera miljö och arbetssätt Individnivå: ped kartläggning energiinventering Vad skall jag göra Varför skall jag göra Hur skall jag göra Vem skall jag göra med När skall jag göra Sedan skall jag göra

Styrkor Spetskunskap Ärlig, lojal Följer tydliga regler Pålitlighet, trofasthet Gör inte skillnad på människor Bra långtidsminne Sinne för detaljer Tänker utanför boxen Kan hyperfokusera mm..

För att må bra behöver vi alla: - leva i ett begripligt sammanhang - lagom anpassade krav - möjligheter att påverka vår situation (Aaron Antonovsky, prof med sociologi, Hälsans mysterium, 1991)