www.tuijarannikko.fi
Info om det nya kommunhuset 5. våningen Socialutrymmen 4. våningen: Koncernförvaltningen Kommundirektören Ekonomitjänster Personaltjänster Mötesrummen Mathilda och Herman Förvaltningstjänster Registratorskontoret Utbildningssal 3. våningen: Bildningsväsendet Info Förvaltning Mötesrummen Loja och Eero Kulturtjänster Skolskjutsar Talterapi Dagvårdsärenden Idrottstjänster Ungdomstjänster Dagvårds- och utbildningstjänster 2. våningen: Vård- och omsorgsväsendet Vuxensocialarbete och utkomststöd Barnskydd Familjerådgivning Handikappservice Barnatillsyningsman Patientombudsman Skuldrådgivning Förvaltningstjänster Från andra våningen ingång också till samhällstekniska väsendet: Planläggningsenheten Byggnadstillsyn Tekniska tjänster Utrymmesförvaltning Tomt- och mätningsenhet Miljövård 1. våningen Servicekontoret Restaurang (öppnas senare) Kyrkslättssalen (fullmäktiges mötessal) Mötesrum Ervast (kommunstyrelsens mötesrum) Kyrkslätts kommunhus öppnades i början av år 2012. Tidigare har kommunens verksamhet funnits på flera olika ställen inom centrumområdet. Man var tvungen att använda mycket tid till att förflytta sig till möten och från en plats till en annan och möjligheterna till spontana träffar var små. De gamla arbetsutrymmena uppfyllde inte heller nödvändigtvis dagens funktionella krav. Det nya kommunhuset erbjuder stora möjligheter och framsteg. Man kan betjäna kommuninvånarna bättre i ändamålsenliga lokaler under ett gemensamt tak samt i Aseman Ostari. I den här elektroniska broschyren presenteras det nya kommunhusets tjänster och bakgrund närmare. Med hjälp av guidekartan hittar du tjänsterna på rätt våning. Både tjänstemän och politiker samt även arkitekten framför sina synpunkter på kommunhuset. Välkommen att bekanta dig med det nya kommunhuset! Faktaruta: Inledningsår: 5/2010 Planering: Arkitektbyrå Sigge Ab Huvudentreprenör: PEAB Personal: ca 150 Platser i Kyrkslättssalen: ca 100 Energiklass: B Tomtens yta: 3233 m2 Volym: 44190 m3 Våningsyta: 6972 m2 Kyrkslätts kommunhus Telefon (09) 2967 1 kirkkonummen.kunta@kirkkonummi.fi Ervastvägen 2 02400 Kyrkslätt www.kyrkslatt.fi www.facebook.com/kirkkonummi
Kommundirektörens hälsning Byggnaden, som ligger på en central plats på området, kommer naturligtvis att bli föremål för utvärdering. Därför måste man redan i planerings- och byggskedet uppställa strama kriterier för byggnaden för att trygga hur byggnaden ser ut men även hur den fungerar i vardagen. Kommunhuset är en offentlig byggnad som har många uppgifter; det är en arbetsplats för nästan 200 personer, det är ett kundbetjäningsställe för kommuninvånarna men även en arkitektonisk helhet, som åtminstone tillsvidare dominerar kommuncentrumets silhuett. Traditionellt har kommunhuset uppfattats som en administrativ fästning där all mänsklighet lyser med sin frånvaro. Därför hoppas jag att trösklarna i vårt nya kommunhus trots sitt ståtliga yttre också är mentalt låga och huset blir en plats som alla Kyrkslättsbor lätt kan besöka för att uträtta sina ärenden. Personalen i vår kommun har i kommunförfrågningar bedömts vara skicklig och sakkunnig och det är vi otroligt stolta över. Att koncentrera kundbetjäning, sakkunniga och administrativ personal under samma tak erbjuder kommunen nya möjligheter att betjäna kunderna ännu bättre än tidigare, med det gemensamma goda som mål. Vårt kommuncentrum har under de senaste åren fått ett nytt utseende i och med nya byggnader och trafikarrangemang. Man förhåller sig alltid tudelat till förändringar men i det här fallet har responsen varit rentav förvånansvärt uppmuntrande. Då man granskar helheten är vi ännu i begynnelseskedet; utöver kommunhuset saneras och utvidgas dessutom den invidliggande hälsocentralen under de närmaste åren. Det täta byggandet av flervåningshus i centrumkvarteren formar vårt kommuncentrum i småstadsaktig riktning där kommersiella och administrativa tjänster finns på promenadavstånd ifrån varandra. Närhet skapar samhällelighet, vilket för sin del ökar trivseln i kommunen och dess dragningskraft som bostads- och företagsmiljö. Kommunhuset är en av symbolerna för en självständig kommun. Det är i och för sig ironiskt att diskussionen om kommunstrukturen och det optimala antalet kommuner i Finland går som hetast då Kyrkslätt får sitt första kommunhus. Man ska ändå i framtiden, oberoende av kommungränserna, erbjuda områdets invånare basservice och andra tjänster som produceras i kommunhuset samt i tiotals andra byggnader: skolor, daghem och andra offentliga byggnader. Väggarna skapar det fysiska skalet för funktionerna men människorna skapar själen för dem. Välkommen att bekanta dig med kommunhuset! TARMO AARNIO Kommundirektör
Huvudarkitekten till Kyrkslätts nya kommunhus Pekka Mäki följde med de sista byggnadsskedena i början av november. - Nog är det litet ditåt! skämtar Mäki. Även i det här projektet utgick man från gränserna som tomten ställer. Något slags planer hade man redan funderat på. Han tycker det har varit en utmaning att kombinera byggnaden med den bredvidliggande "Senaattori"-byggnaden, dvs. det nuvarande Aseman Ostari där samhällstekniska väsendets lokaler ligger. - Ett problem var att styra fordonstrafiken till källaren via Aseman Ostari. Att ordna gångförbindelse via bron var ett annat dilemma, räknar Mäki upp. Utöver ca 80 parkeringsplatser finns tekniska utrymmen och lagerlokaler samt kommunarkivet i källaren. Bättre energiklass än vad som krävdes Kommunens vapen kommer att finnas upplyst i husets översta våning som ett landmärke. Vapnet finns också i muren på gatunivå. Det finns nattbelysning på alla balkonger så husets träkonstruktioner betonas då det blir mörkt. - Idén med fasaden har varit perforerat kopparelement som gestaltar temat. Även glas förekommer. Bakom finns sedan mindre glasrutor så fasaden är rätt skiktad då man ser längre ifrån, beskriver Mäki. Stenen i tegelväggarna är handslaget danskt tegel. Planbestämmelsen var rödtegel. Mäki anser att det inte finns så här fint tegel någon annanstans i Finland. De inre och yttre glasfasaderna har behandlats med silketryckt mönster för att skapa en kontrast av isigt glas. Ursprungligen planerades större fönster men då man gick med i energitalkot och energiklassen blev B, förutsattes mindre fönster. På grund av energiklassen är byggnaden tätare, man har använt mer isolering, maskinernas verkningsgrad är bättre och fönstren är mindre. Varje våning i kommunhuset har också sitt eget färgtema. Mötesrummen vid ingångarna har sin egen färg och man har strävat efter att använda samma toner i möblerna. Målet är att lite underlätta igenkännandet. Sigge Oy som planerat huset har planerat projekt i flera olika länder, bl.a. finska ambassaden i Berlin, Tyskland och Åbo Akademis byggnad Arken i Åbo. Huvudarkitet Pekka Mäki, Sigge Ab. Nedan, grundstensmurning i oktober 2010
Så här gjorde vi det Kommunhusets pris Enligt det av kommunfullmäktige 29.5.2008 52 godkända projektavtalet skulle de preliminärt beräknade kostnaderna för kommunhuset vara 21 milj. (moms 0 %). Kostnadsberäkningen omfattar inte tomtkostnader eller finansieringskostnader under byggtiden. Vid kommunstyrelsens sammanträde 19.4.2010 godkändes den totala kostnadskalkylen på 21 milj. (moms 0 %) för kommunhuset. De slutliga totala kostnaderna kommer att vara ca 20-21 milj. (moms 0 %). Byggnaden ägs av Kiinteistö Oy Kirkkonummen kunnantalo, vars delägare är Kommunernas Pensionsförsäkring och Kyrkslätts kommun. Kommunen hyr utrymmena av Kommunernas Pensionsförsäkring. Kommunens kapitalhyra kommer att vara ca 100 000 euro per månad (moms 0 %). Byggskeden sedan maj 2010
Hälsningar från sektorcheferna Stor förbättring i social- och hälsovårdstjänster För vård- och omsorgssektorn som ansvarar för socialoch hälsovårdstjänster innebär flytten till det nya kommunhuset en stor förbättring. Enligt sektorchef Liisa Ståhle har ca 60 personer från sektorn flyttat till det nya huset. - Familjerådgivningen har verkat i olämpliga utrymmen och nu har vi fått utrymmen som planerats uttryckligen för verksamheten. En nyhet inom familjerådgivningen är det s.k. spegelrummet, som bl.a. kan användas för bedömning av interaktionen mellan barn och föräldrar samt för terapi. Dessutom kan man i ett skilt grupputrymme möta familjer och familjers situation i bättre förhållanden än tidigare, berättar Ståhle. Vuxensocialarbetet, barnskyddet och socialarbetet för handikappade har nu moderna och ändamålsenliga utrymmen. Det finns tillgång till mötesutrymmen där man kan träffa större kundgrupper. Enligt Ståhle är det ur barnskyddssynvinkel speciellt positivt att det nu är lättare att arrangera möten. Det har överlag varit brist på mötesutrymmen: - För inbördes palavrer har det behövts planeringsmöten som tidigare varit svåra att ordna. Nu kan vi också mer effektivt ordna utbildning för personalen eftersom det finns tillräckligt med utrymmen och förflyttningen till mötesställena sker snabbare. Det är en förbättring också för dem som inte jobbar i huset. Bl.a. hälsovårdstjänsterna kan utnyttja utrymmena t.ex. för gruppmöten, konstaterar Ståhle. Av tjänsterna för kommuninvånarna nämner Ståhle seniorinfot, där de äldre kan få information, råd och handledning. Tidigare fanns verksamheten i servicehuset och biblioteket ett par dagar i veckan. Man kommer att utveckla informationsverksamheten i fortsättningen. Seniorinfot är öppet på tisdagar och torsdagar kl. 13-15 i kommunhusets första våning. Liisa Ståhle Hannele Kujala Många funktioner under samma tak Kommunens bildningsväsende är den till personalantalet största sektorn och är geografiskt splittrat. Det finns verksamhetsställen och verksamhet på olika håll i kommunen; skolor, daghem, ungdomslokaler, bibliotek, idrottsplatser, medborgar- och musikinstitut samt bildkonstskola och kulturverksamhet. Direktören för bildningsväsendet Hannele Kujala beskriver flytten som först och främst administrativ. - Alla bildningsväsendets förvaltningsenheter flyttar till 3:e våningen i det nya kommunhuset. Dagvårdens och undervisningens kundtjänst finns i mitten av den u-formade byggnaden. I den nordvästra flygeln ligger kulturtjänsternas verksamhetsutrymmen. Kulturväsendet har nu ett efterlängtat utrymme för hembygdsarkivet. Ungdoms- och idrottstjänsternas lokaler ligger i den sydvästra flygeln. Slutet på en lång process - kommunhuset står klart att betjäna kommuninvånarna Projektet inleddes år 2008 så man har tillryggalagt en lång väg. Kommunen har inte i något skede haft ändamålsenliga arbetsutrymmen som byggts enkom för det ändamålet, så vår kundbetjäning kommer att underlättas avsevärt. Då verksamheten utvecklats har olika förvaltningsenheter Risto Pakarinen placerats i gamla byggnader i kommunens besittning eller i lokaler som hyrts på den privata marknaden. De utspridda lokalerna har försämrat kundbetjäningen då kommuninvånarna varit tvungna att söka service på olika håll i centrum. Det här har inneburit ineffektivt samarbete mellan förvaltningsenheterna och orsakat betydande hyres- och underhållskostnader. Då vår kommun utvecklades till en av landets livskraftigaste och ljusstarkaste kommuner var det ännu mer motiverat att skaffa funktionella och adekvata utrymmen som betjänar invånarna. Andra ändringar gällande vård- och omsorgsväsendets verksamhetsställen år 2012 Fr.o.m. 1.1.2012 till adressen Kyrkstallsvägen 2 Hemvården i centrum/service för äldre Fr.o.m. 17.1.2012 till adressen Kyrkstallsvägen 2 Välfärdsstationen för unga Mentalvårdstjänster för vuxna (psykolog och psykiatrisk sjukskötare) A-kliniken Fr.o.m. 28.1.2012 till adressen Tjänstevägen 1 Skolhälsovårdare (2) och ungdomsläkaren Fr.o.m. 16.2.2012 till adressen Tjänstevägen 1 Minnespolikliniken (geriatriker och minnesskötare) Fr.o.m. 6.3.2012 till adressen Lekbacken 1 Centrumområdets fysioterapi. Hjälpmedelsutlåningen och en del av rehabiliteringstjänsternas personal finns fortfarande i centrums hälsostation Ändringar i tidtabellerna är möjliga
Restarurangen Restaurangen är på väg Kyrkslätts kommun ordnade hösten 2011 en anbudstävling om producerande av det nya kommunhusets restaurangtjänster. Företagaren som vann tävlingen beslutade emellertid avbryta avtalsförhandlingarna. Kommunen förhandlar som bäst med anbudsgivaren som kom på andra plats. Kommunhusets restaurang kommer att vara öppen också för utomstående kunder, och är alltså inte avsedd enbart för kommunhusets personal. De som uträttar ärenden i kommunhuset eller har vägarna förbi kan sticka sig in i restaurangen för att äta eller dricka kaffe. De rymliga och ljusa utrymmena ligger i husets första våning och ingången sker från Ervastvägen, via kommunhusets huvuddörr och tambur. I restaurangsalen finns normalt plats för ca 90 personer men kring borden ryms vid behov totalt 110 personer. Dessutom finns det 24-28 platser i det anslutande kabinettet, så det kan ordnas evenemang för ca 140 personer i restaurangen. Enligt bygglovet är platserna 156 st. Kyrkslätts kommun utreder som bäst möjligheter och förfaranden för uthyrning av restaurangen och kabinettet till utomstående för kvälls- och veckoslutsbruk, och den kommande restauranginnehavaren skulle sköta trakteringen. Lunchlistan kommer dagligen att omfatta både en varmrätt och ett lättare sallads- och soppalternativ. I matsedeln tas de som följer laktos- och glutenfri diet i beaktande. Restaurangen fungerar dessutom som café, så det erbjuds också söta och salta smårätter. Restaurangen kommer att vara öppen på vardagar och verksamheten inleds möjligtvis i mars. Välkommen till bords! Ewa Forstén Bättre service och rådgivning Samhällstekniska väsendet har huvudsakligen blivit kvar i samma lokaler som tidigare, dvs. i Aseman Ostaris andra våning. Kunderna tar sig dock till lokalerna via bron från det nya kommunhuset. Enligt sektorchef Ewa Forstén förbättrar genomfarten via det nya servicekontoret samt tidsbeställningssystemet kundbetjäningen. T.ex. lämnas olika ansökningshandlingar i servicekontoret och en sakkunnig bekantar sig med dem före kundens besökstid. Därmed kan vi ge bättre rådgivning och behandla ärendet effektivare, säger Forstén. Socialkansliets utrymmen som blir lediga i början av året i Servicekontoret Aseman Ostari iståndsätts och de kommunaltekniska tjänsterna, vattenförsörjningsverket och hälsoövervakningen som funnits i Jorvas flyttar dit. Forstén berättar att verksamheten effektiveras av att alla funktioner finns under samma tak. I fortsättningen behöver man inte heller hänvisa de som kommit fel till Jorvas. Första hjälpen och orange tankar Arbetsvimmel och många saker i tankarna samtidigt beskriver de första dagarna i kommunens servicekontors nya utrymmen som ligger i det nya kommunhusets första våning. Sakerna söker ännu sina rätta platser men kunderna har redan hittat till de nya lokalerna. Man har berömt de fina utrymmena men även gett negativ respons under den första veckan. Ingången för rörelsehindrade är ännu lite oklar. I husets sydöstra hörn mot Ervastvägen finns en rullstolsramp bakom tegelmuren. Ingång sker bäst genom huvuddörren. De nya lokalerna och arrangemangen ändrar förfaringssätten och det tar tid innan allt fungerar som det ska. Flyttningen av kommunens servicekontor från samhällstekniska väsendets lokaler blir säkert en utmaning för både kunder och personal. Mängden ärenden som hör till samhällstekniska väsendet har ju varit rätt betydande och under våren får man se hur sakerna löper. Det är viktigt att få konstruktiv kritik för att kunna göra verksamheten smidigare. Alla parter bör ha tålamod. Betjäning och rådgivning av utomstående kunder är servicekontorets främsta uppgift. Servicekontoret ger närmast första hjälpen och styr vid behov vidare till en sakkunnig. Specialkunnande finns också i fortsättningen inom sektorerna. Man kan om man vill i förväg avtala om besök hos sakkännarna direkt med dem. Telefonväxeln handleder bäst i hur personalen nås. Servicekontoret känns lätt igen på färgen. Glasens orangefärgade tejpning har orsakat både munterhet och förundran. Färgen orange är fräsch och uppiggande och sägs vårda känslolivet. Å andra sidan ökar den på stora ytor matlusten och orolighet. Nå, vi får ju en restaurang mitt emot och det finns svarta ytor som motvikt. Även nya kunder är välkomna! Tarja Harhila Chef för servicekontoret
Politiker om kommunhuset Antti Lavanti (Saml.): Det blir säkert lättare för kommuninvånarna att sköta sina ärenden med de ledande tjänsteinnehavarna. Samtidigt underlättas i viss mån tillgången till service. För de kommunala beslutsfattarna är situationen delikat. Nu har de ledande tjänstemännen daglig växelverkan med varandra då de finns under samma tak. Jag framför ett riktigt önskemål: att man i mindre utsträckning skulle titta snett på varandra och vakta sitt revir. Man skulle mer än tidigare arbeta öppnare tillsammans för framtiden. Priset är hårt eftersom kommunen betalar en avsevärd hyra. Men samtidigt kan vi avstå från dåliga lokaler som inte heller är gratis. Hans Hedberg (Sfp): Byggnaden lämnar ingen oberörd och den kommer att integreras senast när byggnaderna runtom blir färdiga. Genom att vi får ett kommunhus börjar vår kommun få sin egen struktur och vi kommer ur parentestiden. Den turbulenta tillväxten i vår kommun efter arrendetiden har skapat ett virrvarr av tillfälliga lösningar för att uppfylla alla krav som åläggs kommunerna. I medlet av nittiotalet började tanken om ett riktigt kommunhus växa fram. Då var åsikterna delade. Jag understödde tanken för att få alla kanslier och servicepunkter på samma ställe. Tarmo Aarnio förde arbetet vidare. Nu står huset klart för inflyttning. Jag tror att vi kan få ner hyreskostnaderna genom att vi kunnat centralisera, samt förbättra servicen för kommuninvånarna. Samtidigt tror jag att vi kan uppnå en bättre vi anda och jobba i team, och på så vis få ett Kyrkslätt där alla kan trivas. Pekka Jäppinen (SDP): Jag anser att det är på tiden att Kyrkslätt och kommunens personal får moderna och fungerande arbetsutrymmen som ligger koncentrerat i kommunens centrum. Vi har i åratal fordrat effektivitet och flexibelt samarbete av kommunens olika sektorer. Såvitt jag förstår har effektiveringen av förvaltningen och det ökade samarbetet mellan sektorerna inte blivit bättre av att sektorerna och kanslierna funnits på 12 olika ställen. Jag tror också att det är avsevärt lättare och tydligare för kommuninvånarna att uträtta sina ärenden i det nya huset och få de tjänster de behöver på ett och samma ställe. Kommunen är hyresgäst i det nya huset, vilket naturligtvis innebär kostnader. Man ska dock komma ihåg att de tidigare utrymmena inte heller var gratis. Vi kan avstå från hyrda eller egna lokaler som blir lediga för andra ändamål. Det har tidigare varit brist på företagslokaler i centrum och jag tror att de utrymmen som blir tomma efter kommunen underlättar den här situationen. Man kan även börja planera den nya användningen av det gamla kommunhusets område vid det växande kommuncentrumet. Man har tidigare varit tvungen att placera en del av kommunens verksamheter i lokaler som inte planerats eller byggts för det ändamålet. Sådana är bl.a. kommunarkivet och adb-enhetens utrymmen. Dessa funktioner får nu ändamålsenliga lokaler tack vare det nya huset. En stor del av kommunens centrum kommer att förändras inom de närmaste åren. Antalet bostäder och invånare ökar där. Jag anser att det här är en förutsättning för att tjänsterna ska utvecklas och bli kvar i Kyrkslätt. Jag tycker det nya kommunhuset sitter bra i ett kommuncentrum som håller på att utvecklas. Minna Hakapää (Gröna): Avsikten med det nya kommunhuset är att förbättra kommuninvånarnas tjänster och personalens välmående. Kommunhuset ligger på en central plats invid goda trafikförbindelser och invånarna är inte längre tvungna att söka sig till flera olika adresser. Tjänstemännen kan arbeta under samma tak och bekanta sig bättre med varandra. I och med detta löper den interna informationen lättare och det uppstår en känsla av samhörighet, synergifördelar samt samarbete och tankeutbyte över sektorgränserna. För kommuninvånaren märks detta som bättre service och för personalen som trivsel i arbetet. Pekka M Sinisalo (Sannf.): Sannfinländarna i Kyrkslätt tycker det är positivt att kommunens centrumtätort byggs ut. Det ser ut som om servicen för kommuninvånarna förbättras och centrumet samtidigt ger ett intryck som ökar deras trivsel. Det nya kommunhuset är behövligt då man kan koncentrera kommunala tjänster som tidigare fanns på flera olika ställen. Man har försökt planera huset att motsvara behoven och vara i långvarigt bruk. Då man ingick byggnadsavtalet beaktade man inte de enorma kostnaderna i det långa loppet. Nu kommer kommunhuset att kosta kommuninvånarna dubbelt så mycket som dess egentliga värde. Det var den förra fullmäktigeförsamlingen och särskilt den dåvarande kommunstyrelsen som fick avtalet till stånd, så sannfinländarna har inte kunnat påverka det. Hur byggnaden passar in i kommuncentrums miljöhelhet verkar bli ett problem. Vår grupp anser att man inte i planeringen av det nya kommunhuset tillräckligt beaktat det övriga byggnadsbeståndet i centrumtätorten. Är framtidsutsikterna att man i centrum har uppfört byggnader som är i harmoni med det massiva nya kommunhuset? Enligt respons från kommuninvånarna anses det nya huset vara storslaget. Man borde i tiden ha berett byggnadsprojektet på ett öppnare sätt - informerat mer, så att behovet av huset och dess lämplighet i omgivningen bättre skulle ha förståtts på förhand. Sannfinländarna kritiserar speciellt husets kostnader, för de s.k. interna hyrorna äter upp en stor del av flera nämnders bidragsmedel. Antti Salonen (Cent.): Det nya kommunhuset är en fin sak Vi kan samla alla kommunala verksamheter under samma tak från flera olika verksamhetsställen. Samtidigt kan vi erbjuda kommunens viktigaste resurs, personalen, ordentliga arbetsutrymmen. I en hektisk arbetsmiljö är det en oumbärlig fördel att kunna sköta ärenden snabbt och ansikte mot ansikte. Kommunhuset är den första kommunala investeringen i Kyrkslätt som kommunen inte genomfört med egna pengar. I fortsättningen är man tvungen att fundera på finansieringen av kommunens investeringar från fler olika synvinklar. Erfarenheterna från kommunhuset kommer att bidra till detta. Jag hoppas att kommuninvånarna tar det nya kommunhuset till sig som deras hus. Det erbjuder rikligt med mötesrum, som Kyrkslätt haft brist på. Då restaurangen i husets bottenvåning öppnar är möjligheterna till att utnyttja huset som en träffpunkt för kommuninvånarna goda. Kyrkslätt har beträffande kommunens utrymmen gått in i 2010-talet, och det om någonting är fint. Kari Hujanen (Vänst.): Önskemålet som funnits i årtionden gällande att få Kyrkslätts kommuns tjänster i samma byggnad har gått i uppfyllelse. Det förverkligade projektet främjar uppkomsten av en positiv bild av Kyrkslätt som en växande kommun i utveckling i både nuvarande och nya kommuninvånares ögon. Decentraliseringen av kommunens lokaler har ökat de indirekta kostnaderna och påverkat tillgängligheten av tjänster. Då servicen koncentreras till ett ställe invid goda förbindelser blir det i fortsättningen lättare för kommuninvånarna att uträtta sina ärenden. Nybyggnadens ändamålsenliga utrymmen ökar säkert arbetstrivseln och förbättrar kundservicen. I och med projektet förstärks också de olika förvaltningarnas samarbete i enlighet med kommunstrategin. Eero Hirvonen (KD): Från motståndare till godkännare Jag hör säkert till de tidigaste motståndarna till byggandet av det nya kommunhuset. Redan på 1970-talet motsatte sig socialnämndens ledamöter det nya kommunhusets byggprojekt som då framfördes. Vår motivering var att det är dags att bygga ett nytt kommunhus först då vi färdigställt alla behövliga daghem och skolor. Jag har också senare varit av den åsikten. Nu då kommunhuset blivit färdigt har jag emellertid ändrat åsikt - av två orsaker. För det första har kommunens personal, som ökat kraftigt de senaste åren, varit tvungen att arbeta utspridda på flera opraktiska platser. Det är en förnuftig lösning att koncentrera personalen till ett nytt verksamhetsställe som verkar effektivt. För det andra har inte kommunhuset byggts med dyra engångsinvesteringar utan vi betalar det efterhand så att man inte varit tvungen att skjuta upp kommunens andra viktiga investeringar på grund av det. Jag hoppas naturligtvis att det nya kommunhuset uppfyller förväntningarna som ställts på det av personalen, de förtroendevalda och alla kommuninvånare.