Kommunicera klokt med Wilma. Lärarens guide i elektronisk kommunikation mellan hem och skola. Ben Furman

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunicera klokt med Wilma. Lärarens guide i elektronisk kommunikation mellan hem och skola. Ben Furman"

Transkript

1 Kommunicera klokt med Wilma Lärarens guide i elektronisk kommunikation mellan hem och skola Ben Furman

2 Kommunicera klokt med Wilma Vi på StarSoft har erfarit att det lätt uppstår missuppfattningar i kommunikationen mellan lärare och vårdnadshavare i Wilma. Det här har vi märkt både i sociala medier och i våra möten med lärare och vårdnadshavare. Missförstånden kan delvis bero på att man i elektronisk kommunikation inte alltid är lika uppmärksam på dialogen som vid fysiska möten eller telefonsamtal, men delvis också på att läroanstalten inte har gjort alla de inställningar i Wilma som lärarna och vårdnadshavarna skulle önska. Vi har tillsammans med lärare, vårdnadshavare och sakkunniga funderat på hur StarSoft kunde bidra till att förbättra den elektroniska kommunikationen mellan hemmet och skolan. Som ett led i denna strävan har vi i samarbete med läkare Ben Furman, specialist i psykiatri, tagit fram denna guide för lärare. Fokus i guiden ligger på innehållet i kommunikationen, inte de tekniska egenskaperna i programmet. Om du som läser detta ändå känner att Wilma kunde justeras för att bättre möta lärarnas och vårdnadshavarnas behov kan du direkt ta kontakt med Wilma-huvudanvändaren i din kommun. Vi på StarSoft kommer även i fortsättningen att utveckla Wilma utifrån kundernas önskemål, och detta gäller även den elektroniska kommunikationen. Vi tar därför mycket gärna emot all respons och alla utvecklingsförslag som ni kan tänkas ha. Vi hoppas att guiden ska väcka konstruktiva diskussioner och fungera som en resurs för att ytterligare förbättra den elektroniska kommunikationen mellan hemmet och skolan. StarSoft Ab 2

3 Det finns risker med alla former av elektronisk kommunikation. En av de största är att det elektroniska meddelandet saknar den icke-verbala kommunikationen som miner, gester och röstläge, vilket gör att mottagaren lättare kan uppfatta meddelandet på ett annat sätt än avsändaren har avsett. Om t.ex. en vårdnadshavare ser i Wilma att en lärare har lagt till läxorna ogjorda kan vårdnadshavaren uppfatta det som att han blir kritiserad även om lärarens avsikt endast har varit att skriva in en neutral observation om dagens händelser. Risken att den här typen av missförstånd uppstår ökar också om vårdnadshavaren har fått liknande meddelanden från skolan tidigare och själv har ett problematiskt förhållningssätt till skolsystemet. Om vårdnadshavaren uppfattar meddelanden från läraren som kritik kan det leda till att han agerar defensivt och till exempel tar avstånd från skolan eller börjar kritisera läraren. Denna typ av problem är vanliga överallt i världen och försvårar växelverkan mellan hemmet och skolan. Problemen kan undvikas genom att fästa uppmärksamhet vid kommunikationen med vårdnadshavarna då man diskuterar elevens uppförande och uppmärksamhet i skolan. I den här guiden har vi samlat tips för att underlätta växelverkan mellan lärare och vårdnadshavare och hjälpa dem att jobba tillsammans för att reda ut de problem som kan uppstå i skolan. Vi börjar genom att kort presentera de två mest använda kommunikationssätten mellan lärare och vårdnadshavare i Wilma: lektionsanteckningar och intern post. Lektionsanteckningar Lektionsanteckningarna i Wilma var från början menade som en slags kalender där lärarna kunde registrera elevernas frånvaro och förseningar lektion för lektion och där vårdnadshavarna i sin tur kunde skriva in orsaken till att barnet varit borta eller försenad. På flera skolors begäran finns nu även möjligheten att lägga in anteckningar som har att göra med elevens uppförande och uppmärksamhet på lektionerna. Skolor som använder Wilma kan själva bestämma vilka rubriker (s.k. klassificeringar) för frånvaro och uppförande som ska användas för lektionsanteckningarna i Wilma. En del kommuner använder endast anteckningar som har att göra med frånvaro och försening, medan andra dessutom använder sådana som har att göra med uppförande och uppmärksamhet (se bilden om klassificeringar). Det är viktigt att känna till att varje skola eller kommun själv kan bestämma vilka lektionsanteckningar som ska synas enbart för lärarna och vilka som också ska synas för vårdnadshavarna. 3

4 På senare tid har många vårdnadshavare öppet kritiserat de meddelanden som de har fått i Wilma, bl.a. i sociala medier. Den kritik som har kommit fram har i de allra flesta fall gällt lektionsanteckningar om elevernas uppförande och uppmärksamhet. Som lärare är det därför bra att komma ihåg att en lektionsanteckning som syns för vårdnadshavarna kan väcka förvirring och osäkerhet angående om och hur man borde reagera på den. Ett sätt att lösa det här problemet är att ändra kommunens eller skolans Wilmainställningar så att de lektionsanteckningar som gäller uppförande och uppmärksamhet inte visas för vårdnadshavare och elever utan endast för lärare. Lektionsanteckningarna är viktiga för skolan, men vilka anteckningar som automatiskt ska visas för vårdnadshavarna är något som hemmet och skolan gör klokt i att diskutera tillsammans. Intern post Wilmas interna post är en bättre kanal än lektionsanteckningarna då läraren vill berätta om elevens uppförande och uppmärksamhet för vårdnadshavarna. Den interna posten är också ett bättre alternativ än e-post eftersom den hålls inom Wilma-systemet och därmed har högre datasäkerhet. Det är bättre att använda intern post istället för lektionsanteckningar för att ge vårdnadshavarna feedback om elevens uppförande och uppmärksamhet. Kommunikation vid problem Formuleringarna i meddelanden till vårdnadshavarna har överraskande stor betydelse. De meddelanden som fungerar bäst är de där läraren tar fasta på tre olika aspekter. För det första, ta förutom problemet också upp vad som önskas av eleven i fortsättningen och förklara varför. Nämn för det andra något som kan inge hopp om att problemet kan lösas och be för det tredje om hjälp eller råd. 4

5 1. Berätta hur du önskar att eleven gjorde framöver och vilka fördelar det skulle ha När du kommunicerar med en vårdnadshavare om de problem som en elev har, berätta också hur du önskar att eleven uppförde sig i stället och varför det är viktigt. Om eleven till exempel vid upprepade tillfällen glömmer böckerna hemma, skriv inte bara Ville hade glömt böckerna hemma idag igen, utan skriv också vad du önskar att Ville ska göra i fortsättningen och vilka positiva följder det kunde få: Ville har nu glömt böckerna hemma tre gånger. Har ni något förslag på hur vi kunde göra så att han skulle komma ihåg att ta med böckerna framöver? Det skulle då vara lättare för honom att klara av uppgifterna. Läs följande exempel och lägg märke till de understreckade ställena där läraren beskriver vad som är önskvärt. Vi här på skolan har lagt märke till att Jan har svårigheter med att sitta stilla. Eftersom han är en pojke som gärna rör på sig är det förståeligt att det är svårt för honom att sitta stilla en längre tid. Jan och jag har tillsammans funderat på vad vi kunde göra för att hjälpa honom lära sig att sitta på sin plats, och nu hoppas jag att vi alla tillsammans med Jan kunde fundera på hur vi kunde stöda honom så att han tar till sig denna viktiga förmåga som behövs för att kunna koncentrera sig och klara sig bra i skolan. När du beskriver för vårdnadshavarna hur du önskar att eleven ska ändra sig krävs det att du är rätt grundlig. Fördelen med att vara grundlig är att vårdnadshavaren har lättare att förstå dina goda avsikter och börja lösa problemet tillsammans med dig. Även eleven har lättare att delta i en diskussion där fokus ligger på det önskade framtida beteendet och inte på vad som har gått fel. Maria har haft problem med läxläsningen den senaste tiden. Det hade hon inte förra året, så jag tror att om vi slår våra kloka huvuden ihop så hittar vi säkert ett sätt att få henne att börja göra läxorna lika bra som förra året igen. Vi skulle gärna se att Ville ändrar sitt språkbruk. Han använder nu rikligt med svordomar, vilket stör andra. Problem med språkbruket är vanligt bland eleverna, men vi tror att eleverna nog lär sig att uttrycka sig utan svordomar om vi alla tycker att det är viktigt. Har ni några förslag? Vad skulle vara ett bra sätt att gå vidare? När du informerar vårdnadshavaren om elevens problem, berätta hur du vill att eleven ska bete sig i fortsättningen och hur detta skulle gagna eleven själv. 5

6 2. Inge hopp Ju mer optimistisk du är i ditt meddelande desto mer samarbetsvilliga är vårdnadshavarna till att lösa elevens problem tillsammans med dig. Ditt meddelande får en mer hoppingivande ton t.ex. då du: berättar att problemet är vanligt och i allmänhet kan lösas i samarbete med vårdnadshavaren noterar att det redan har skett en ändring till det bättre hänvisar till situationer där eleven tidigare har fått bukt med ett problem visar att du är av den åsikten att eleven själv också vill få till stånd en förändring tackar vårdnadshavarna för deras samarbetsförmåga berättar att elevens klasskompisar också är beredda att stöda eleven Jag gissar att det kommer att hjälpa om du pratar med Sara om det här. Det hjälpte ju även på höstterminen när du pratade med henne om det problem hon hade då. Jag pratade med Sofia om den här dåliga ovanan och hon sa att hon också själv skulle vilja bli av med den. Det är ett bra tecken att hon också själv vill göra något åt saken. Patrik är en mycket intelligent och kreativ pojke. Därför tror jag att han med er hjälp hittar en bra lösning på det här problemet. Andreas har försenat sig rätt många gånger på sistone. Jag tittade just på hans lektionsanteckningar och märkte att det sammanlagt finns över tjugo förseningar. Samtidigt vill jag ändå att ni vet att förra veckan gick bättre, då kom bara en notering om försening. Det verkar som att vi är på väg åt rätt håll. Vi kan ju hålla kontakt i det här ärendet och om det kommer fler förseningar så kan vi säkert träffas eller ringa så att vi hittar ett sätt att hjälpa Andreas att komma i tid till skolan. Nämn något som ger vårdnadshavaren tilltro till att problemet kan lösas. 3. Visa att du är medveten om att vårdnadshavaren känner sitt barn bäst Precis som människor i allmänhet är vårdnadshavarna mer positivt inställda till samarbete om du visar att du är intresserad av deras åsikter, ber dem om hjälp och snarare frågar dem om råd i stället för att ge råd. 6

7 Du känner honom bättre än jag. Vad anser du vi borde göra i den här situationen? Jag skulle vilja höra din åsikt innan jag tar itu med saken. Vad föreslår du? Jag föreslår att vi gör så här. Vad tror du om det? Tror du att det kunde hjälpa? Jag skötte situationen så här, men jag vet inte vad du tycker om det. Tycker du att det var ett bra sätt eller vad tycker du vi borde göra om samma situation uppstår igen? Det är tydligt att det skett en förbättring här, så jag vill tacka dig för ett fint samarbete. Jag förstår ert förslag men vi har inte möjligheten att göra så här i skolan. Vi måste försöka hitta en annan lösning på det här problemet. Idag var jag tvungen att skicka ut Ville ur klassen eftersom hans beteende gick över styr och han störde arbetet på lektionen. Ville var i korridoren i tio minuter och fick sedan komma in igen. Efter det var han lugn och inga fler störningar förekom under dagen. Jag hoppas ni godkänner mitt förfaringssätt. Om en motsvarande situation uppstår igen skulle jag gärna höra vad ni tycker skulle vara ett bra sätt att agera. Presentera ditt ärende på ett sätt som får vårdnadshavarna att vilja hitta en lösning till elevens problem tillsammans med dig: lyssna på dem och respektera deras åsikt också då du har en annan syn på saken. 7

8 Positiv feedback Positiv feedback från en lärare får positiva följder för eleven. Feedbacken har dessutom en gynnsam inverkan på relationerna i elevens familj och på relationen mellan hemmet och skolan. Positiv feedback underlättar också kommunikationen mellan lärare och vårdnadshavare. Den minimerar riskerna för att läraren och vårdnadshavarna ska komma på kollissionskurs om eleven någon gång får problem. I det följande kommer vi att beskriva tre olika sätt som förstärker följderna av positiv feedback. 1. Beröm via tredje part Beröm via tredje part innebär att läraren inte ger positiv feedback direkt till eleven utan via en tredje part. Det kan vara t.ex. att du berömmer eleven inför vårdnadshavarna eller berättar åt eleven att en annan lärare har gett honom/henne beröm. Ännu om det där bråket mellan flickorna. Flickorna i klassen berättade åt mig idag att de inte är osams längre och att Minna är deras kompis igen. Gymnastikläraren sa i lärarrummet idag att Ville har varit riktigt duktig i år. Jag pratade med rektorn om Kajsa och berättade att Kajsa har anpassat sig fint till klassens regler och att jag är optimistisk inför framtiden. Beröm via tredje part kan också vara att skicka ett meddelande till vårdnadshavarna och berätta att du har gett positiv respons åt eleven i skolan. Istället för att berätta vad responsen handlade om ber du vårdnadshavarna fråga eleven vad det gällde. Erik fick fint beröm i skolan idag. Han vill säkert berätta om det själv då han kommer hem. Om du vill kan du komma överens med vårdnadshavarna att då du skickar en viss symbol, t.ex. en smiley, så betyder det att du har berömt eleven och att du vill att eleven ska berätta om det hemma. 2. Kollektiv feedback Ett av de mest effektiva sätten att uppmuntra till positiv förändring och främja samarbetet med vårdnadshavarna är att ge kollektiv feedback till hela klassen eller gruppen. Positiv respons till en hel klass påverkar inte endast eleven utan det påverkar alla parter elever, vårdnadshavare och lärare. Kollektiv feedback skapar också en bra grund för att reda ut de problem som kan uppstå under den fortsatta skolgången. 8

9 Jag har till min glädje märkt att eleverna i klass 8C har börjat stöda och hjälpa varandra i olika problemsituationer. Det skulle vara intressant att veta på vilket sätt ni föräldrar har medverkat till detta. Det är inte längre lika oroligt i klassen utan arbetsron är betydligt bättre nu. Jag har hört det från andra lärare också. Det skulle vara intressant att veta om ni har märkt att detta skulle ha påverkat ert barn på något sätt. 3. Beröm i problemsituationer Positiv feedback är speciellt viktig i situationer då eleven har försökt lösa ett problem själv eller tillsammans med vårdnadshavarna. I sådana situationer kan du ge responsen till vårdnadshavarna t.ex. genom att säga att eleven själv har bidragit till att lösa problemet eller att du har märkt att det går åt rätt håll. Marcus kastade snöbollar på gården fast han vet att man inte får. Jag pratade med honom om det och han förstod att han hade gjort fel. Han bad om ursäkt och lovade att inte göra det igen. Han sa också att han skulle försöka se till så att de andra inte gör det heller. Jag märkte att Maja hade gjort sina läxor noggrant den här veckan, i motsats till förra veckan. Jag berömde henne och hon verkade bli glad åt det. Vi är på väg åt rätt håll. I den här veckan har Ville varit mycket mer aktiv än tidigare. Mycket bra! Tack för samarbetet. Upprörda vårdnadshavare Oavsett hur respektfull en lärare är i kommunikationen med vårdnadshavarna uppstår det ibland situationer då en vårdnadshavare kontaktar läraren och uttrycker oro för sitt barn på ett hetsigt, krävande eller direkt fientligt sätt. I sådana situationer är det viktigt att fortsätta diskussionen ansikte mot ansikte och inte elektroniskt. Om en vårdnadshavare är förargad i sitt meddelande ska du inte fortsätta diskussionen elektroniskt utan meddela att ärendet är så pass viktigt att du vill diskutera det personligen. 9

10 För att det ska gå att föra en konstruktiv diskussion och hitta lösningar är det viktigt att vårdnadshavaren inte är alldeles utom sig. Det första steget i diskussionen är således att få vårdnadshavaren att lugna sig. Om en vårdnadshavare är orimligt upprörd beror det i de allra flesta fall på tidigare, negativa erfarenheter av skolan eller av andra myndigheter. Börja därför med att fråga hurdana erfarenheter vårdnadshavaren har av diskussioner med skolan eller med myndigheter överlag. Om han delar med sig av sina negativa erfarenheter ska du tacka för öppenheten och ärligheten ( Bra att du berättade ) och fråga honom hur vi kunde göra denna diskussion till en mer positiv erfarenhet. I diskussionen med en upprörd vårdnadshavare är det viktigt att vårdnadshavaren känner sig hörd och att hans oro tas på allvar. När du har att göra med en upprörd människa är det bra att följa följande fem steg: 1. Lyssna: Var noggrann med att vårdnadshavaren känner sig hörd. 2. Tacka: Berätta att det är en bra sak att vårdnadshavaren tog upp saken till diskussion. 3. Förstå: Berätta att du förstår vårdnadshavarens synpunkter och känslor ( Jag kan förstå att det känns ). 4. Ta reda på önskemål: Fråga hur vårdnadshavaren önskar att ärendet ska redas ut (det är inte alltid möjligt att göra det som vårdnadshavaren önskar, men det är viktigt att han känner att du är intresserad av vad han har att säga). 5. Kom överens om fortsättningen: Diskutera tillsammans fram vad som ska göras för att lugna vårdnadshavarens oro. Följande exempel visar för tydlighetens skull endast lärarens repliker i samtal med en upprörd vårdnadshavare: Fint att du kom... Det var bra att du ringde... Det här verkar vara viktigt för dig... Du är upprörd och jag kan förstå det Det var bra att du tog upp saken till diskussion Jag kan inte prata just nu för jag är lite upptagen, men om du kan vänta fem minuter så kan vi prata igenom det... Fint att du berättade det här åt mig... Vi har funderat på vad vi kan göra åt det här i skolan. Vad tycker du skulle vara en bra lösning? Om det inte är möjligt att genomföra ditt förslag så finns det något annat som du tycker skulle vara en bra lösning? Kan vi komma överens om att vi gör så här?... Det var bra att du kom och pratade med mig om det här, även om jag måste erkänna att jag först blev lite rädd då du var så upprörd. 10

11 Slutligen Elevernas problem i skolan kan bäst redas ut om lärarna och föräldrarna jobbar mot samma mål. Det är inte alltid lätt och läraren och vårdnadshavarna kan komma på kollisionskurs framför allt om vårdnadshavarna upplever att läraren dömer dem eller håller dem ansvariga för problemen som eleven har. Risken att hamna på kollisionskurs ökar också om diskussionen endast förs elektroniskt. Det skulle vara önskvärt att lärarna och föräldrarna tillsammans kunde komma fram till på vilket sätt Wilma ska användas och utarbeta gemensamma spelregler för hur kommunikationen mellan hemmet och skolan ska se ut, både elektroniskt och på annat sätt. Wilma är ett flexibelt program med många funktioner som kan anpassas enligt kommunens/ skolans behov. Lektionsanteckningarnas alternativ och vem som ser dem är sådana saker som kan ställas in på olika sätt beroende på skola. Närmare information om Wilmas funktioner och inställningar får du av läroanstaltens Wilma-huvudanvändare. 11

12 Sammanfattning 1. Använd meddelandefunktionen om du via Wilma vill berätta för vårdnadshavarna om elevens uppförande och uppmärksamhet. 2. Om en elev har problem som kräver att du diskuterar med vårdnadshavarna ska du undvika att föra diskussionen via Wilma. Den första kontakten kan göras via den interna posten, men den egentliga diskussionen bör föras per telefon eller ansikte mot ansikte. 3. Om vårdnadshavaren är upprörd ska du använda Wilmas interna post endast för att komma överens om var och när ni ska träffas och diskutera ärendet. 4. Då du informerar vårdnadshavarna om de problem som eleven har ska du också berätta hur du vill att eleven ska göra i fortsättningen. 5. Utforma Wilma-meddelandena till vårdnadshavarna på ett sådant sätt att det inger hopp. Det gör du genom att t.ex. påminna om tidigare gånger då elevens problem har löst sig eller att framhålla de framsteg som redan har gjorts. 6. Använd också Wilma för att ge positiv feedback till vårdnadshavarna. Du kan t.ex. skicka ett gemensamt meddelande till klassens vårdnadshavare och berömma hela klassen eller berätta för vårdnadshavarna att eleven har fått beröm och be dem fråga eleven om det. 7. Om en vårdnadshavare kontaktar dig och är upprörd ska du inte fortsätta diskussionen elektroniskt utan komma överens om en tid när ni kan träffas och diskutera saken vidare. När ni sedan träffas ska du börja med att lugna vårdnadshavaren genom att visa att du lyssnar och förstår. 12

13 Den här guiden har utformats i samarbete mellan läkare Ben Furman, specialist i psykiatri och StarSofts arbetsgrupp. Lärare, rektorer och andra sakkunniga har också kommit med kommentarer och förbättringsförslag. Vi vill framför allt tacka Martti Hellström, Tapani Ahola, Maiju Ahola, Markus Humaloja, Risto Ikäheimo, Titta Kaukonen, Jarkko Lampinen, Jouni Puranen, Taina Vainio och Merja Laininen. Ytterligare information om ämnet Dubbelstjärnan: Konsten att skapa arbetsglädje, Furman & Ahola. Natur och Kultur Kodin ja koulun välisen viestinnän opas vantaalaisille 1 9-vuosiluokkien kouluille Vantaan sivistystoimi 2012 Kvalitet i samarbete mellan hem och skola Utbildningsstyrelsen och Suomen vanhempain liitto, Lösningsinriktad pedagogik för en roligare skola, Måhlberg & Sjöblom. The solution-focused teacher, Ben Furman, Youtube-video (text på svenska). 13

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV

KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV VARANDRA Agenda Inledning och incheckning Kommunikation vad är det? Övning Dialogens principer Feedback när, hur och varför? Övning Avslutning Incheckning En saga Vad var Rabbinens

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Försök låta bli att jämföra

Försök låta bli att jämföra Skoldags! Det är inte bara ditt barn som börjar skolan nu. Det gör du också som förälder. Du minns din egen skolstart, din lärare, hur motigt det var ibland men också ljusa minnen. Nu är det nya tider

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Konstruktiv feedback. Hur att hantera positiva/negativa beteenden...prestera mera

Konstruktiv feedback. Hur att hantera positiva/negativa beteenden...prestera mera Konstruktiv feedback Hur att hantera positiva/negativa beteenden..prestera mera Konstruktiv feedback Som chef och ledare är det avgörande att kunna ge medarbetare konstruktiv feedback, allt för att ge

Läs mer

Namn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.

Namn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. Namn: Klass: F- klass IUP-häftet Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. 1 Vad är IUP-häftet? Det här är ditt IUP-häfte där du utvärderar

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

Regler och riktlinjer för internetscouting

Regler och riktlinjer för internetscouting Regler och riktlinjer för internetscouting Som scouter försöker vi leva våra liv efter scoutlagen, löftet och mottot. När vi är på internet kan vi kalla detta för nätetikett. Internetscouting är lärorikt

Läs mer

En bra kompis. - sagan om den goda förpackningen

En bra kompis. - sagan om den goda förpackningen En bra kompis - sagan om den goda förpackningen FRUKT 1 Det här är William och Ellen. Idag är de med sin farmor och farfar i affären. I affären är det fullt av människor och många hyllor med varor. Det

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

Supportgrupper på Vasaskolan

Supportgrupper på Vasaskolan Supportgrupper på Vasaskolan ann.insulander@edu.danderyd.se britt.lindquist@edu.danderyd.se enligt Nya lösningar mot mobbning av Sue Young Vasaskolan Vasaskolan har ca 550 elever, åk f-6 På skolan finns

Läs mer

Att stödja barn genom fokusering

Att stödja barn genom fokusering Att stödja barn genom fokusering Några riktlinjer för lyssnare Översättning: Barbro Holmström Och skulle det vara ok att..? Hur säger ditt barn nej? Vad är fokusering? Fokusering hjälper ett barn att ha

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Uppgiften är uppdelad i 7 skriftliga delar, där varje del sträcker sig från 1 2 till 1 sida, skriftstorlek 12.

Uppgiften är uppdelad i 7 skriftliga delar, där varje del sträcker sig från 1 2 till 1 sida, skriftstorlek 12. Skapa en fiktiv person Du har nu jobbat i flera veckor med att bekanta dig med olika termer i språksociologin, samt diskuterat hur de kan användas. Nu är det dags att skapa en person utifrån din egen fantasi

Läs mer

Supportgrupper. Jessica Schmidt

Supportgrupper. Jessica Schmidt Supportgrupper Jessica Schmidt Bakgrund; Supportgrupper Sue Young, Hull i England Hur kan vi arbeta mot mobbning eller hur kan vi arbeta för vänskap? Traditionellt sätt att arbeta med mobbning har fokuserat

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Författare: Hans Peterson

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Författare: Hans Peterson sidan 1 Författare: Hans Peterson Vad handlar boken om? Boken handlar om. Hon är en ganska ensam tjej som gärna vill hänga med de coola tjejerna Anna och Sara. På lunchrasten frågar Anna och Sara om vill

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se Bilaga 1 50 SOCIALA FÄRDIGHETER Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se Nr: 1 Lyssna 1. Titta på den som pratar. 2. Tänk på vad som sägs. 3. Vänta på din tur att

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär.

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär. Under läsåret 2010-2011 diskuterade vi olika begrepp som värdegrund, respekt, demokrati, inflytande och ansvar med eleverna och tillsammans med elever och vårdnadshavare arbetade vi fram en gemensam värdegrund

Läs mer

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31 KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31 Välkommen att besvara undersökningen! Skolans användarnamn: Kartläggningslösenordet: Logga in till undersökningen KiVa Skola situationskartläggningen

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Gammal kärlek rostar aldrig

Gammal kärlek rostar aldrig Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 3. Träningsgruppen ett team

Jag en individuell idrottare. 3. Träningsgruppen ett team 3. Träningsgruppen ett team I din idrott tävlar ni oftast individuellt men tränar ofta i grupp. I träningsgruppen kan ni stödja och peppa varandra i med och motgång. Att man trivs och har kul i samband

Läs mer

Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013

Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013 Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013 Målet med utbildningen Få en inblick i vad ledarskap handlar om Förstå situationer där du behöver använda ditt ledarskap Förstå vad som krävs för att utöva ledarskap

Läs mer

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Boken om svenska för 3:an

Boken om svenska för 3:an Boken om svenska för 3:an Boken om svenska åk 1-3 består av tre arbetsböcker: Boken om svenska för 1:an, Boken om svenska för 2:an och Boken om svenska för 3:an. De bygger på kursplanens syfte, centrala

Läs mer

Vår lokala likabehandlingsplan

Vår lokala likabehandlingsplan Vår lokala likabehandlingsplan 1 Stålhagens förskola Augusti 2014- juli 2015 lightversion Alla barn ska känna sig trygga och välkomna till vår förskola. 2 Likabehandlingsplan Stålhagens förskola läsåret

Läs mer

Föräldrar- Ett nödvändigt ont eller skolans viktigaste samarbetspart? Micaela Romantschuk Tfn. 050-3362016 micaela@hemochskola.fi

Föräldrar- Ett nödvändigt ont eller skolans viktigaste samarbetspart? Micaela Romantschuk Tfn. 050-3362016 micaela@hemochskola.fi Föräldrar- Ett nödvändigt ont eller skolans viktigaste samarbetspart? Micaela Romantschuk Tfn. 050-3362016 micaela@hemochskola.fi Dagens upplägg Varför samarbete? Din roll i sammanhanget. Relationen och

Läs mer

Viktiga Personer I mitt Liv (VIPIL)

Viktiga Personer I mitt Liv (VIPIL) Viktiga Personer I mitt Liv (VIPIL) Detta frågeformulär handlar om dina relationer till viktiga personer i ditt liv: din mamma, din pappa och dina nära vänner. Var vänlig och läs instruktionerna till varje

Läs mer

Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG...

Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG... Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG... Det var en gång... Alla barn är lika mycket värda. De har rätt att tänka hur de vill och säga vad de tycker. Samhället och vuxenvärlden

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

Lösa konflikter som orsakar skada

Lösa konflikter som orsakar skada Lösa konflikter som orsakar skada Definitionen av konflikt är en meningsskiljaktighet eller dispyter i vilken de inblandade parterna upplever att deras behov eller intressen hotas. Det finns öppna konflikter

Läs mer

Bemötande och beteendeanalys

Bemötande och beteendeanalys Bemötande och beteendeanalys Skoldagen 21 mars 2013 Christina Tysk Leg. Psykolog Agenda Beteendeanalys Förhållningssätt och bemötande - LUNCH Falldiskussion i grupper Beteendeanalys Situation ( gör att

Läs mer

252st patientenkäter. Du har idag behandlats av en, Tandläkarstudent som går på termin: Totalt 252 st

252st patientenkäter. Du har idag behandlats av en, Tandläkarstudent som går på termin: Totalt 252 st 252st patientenkäter Du har idag behandlats av en, Tandläkarstudent som går på termin: Totalt 252 st Vi ber dig att fylla i följande sidor, dina synpunkter är viktiga. Dessa gör att vi hela tiden ska kunna

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Barn och elevenkäter genomförda i Värnamo kommun 2015

Barn och elevenkäter genomförda i Värnamo kommun 2015 Barn och elevenkäter genomförda i Värnamo kommun 2015 Förskolan 2015 Får alla barn vara med att bestämma vad ni skall göra på förskol Får du vara med och bestämma vad ni skall göra på din förskola? Får

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt sidan 1 Författare: Tomas Dömstedt Vad handlar boken om? Lukas är orolig för att Jonna är på fest utan honom. Han skickar ett antal sms till henne men får bara ett enda svar. Lukas kan inte slappna av

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Tänk dig att du befinner dig på resa i ett land där du inte talar språket. Du blir plötsligt sjuk och är hänvisad till ett lokalt sjukhus.

Läs mer

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje!

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! 1 Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! Lärarhandledningen är gjord i mars 2014 av Lena Nilsson

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

NATURVETENSKAP FÖR LIVET? NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om i samhället. Enkäten innehåller frågor om dig och dina

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Skolans perspektiv Laila Andersson rektor Mattlidens skola

Skolans perspektiv Laila Andersson rektor Mattlidens skola Skolans perspektiv Laila Andersson rektor Mattlidens skola Laila Andersson Fil.mag. Helsingfors universitet 1991 Lektor i modersmål och litteratur 1991-2006 Rektor i Mattlidens skola 2006 Förtroendeuppdrag

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

BEMÖT. Säg något snällt till en lärare. Fråga en klasskamrat du inte talar med så ofta om hur det står till med honom eller henne.

BEMÖT. Säg något snällt till en lärare. Fråga en klasskamrat du inte talar med så ofta om hur det står till med honom eller henne. BEMÖT De här äpplena uppmuntrar till respektfullt bemötande där andras åsikter och känslor beaktas. Det egna beteendet har stor betydelse för hurdan ens samverkan med andra blir. Säg något snällt till

Läs mer

Skrivglädje i vardagen!

Skrivglädje i vardagen! glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om framtiden Hej! Förra veckan ägnade vi åt dina tillgångar och nu är vi framme vid sista kursdelen som

Läs mer

Har du funderat något på ditt möte...

Har du funderat något på ditt möte... Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt

Läs mer

Historien om mitt liv so far

Historien om mitt liv so far Historien om mitt liv so far Namn: Din första tid på högstadiet ska du ägna åt eftertanke och reflektion. Det är alltid bra att ta sig en funderare över hur man är som person, hur man har förändrats genom

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Inledning. Övning 1: Frågestund

Inledning. Övning 1: Frågestund Kamratskap Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Bredbandsbolaget suger, del 2: Den välförtjänta kängan!

Bredbandsbolaget suger, del 2: Den välförtjänta kängan! Bredbandsbolaget suger, del 2: Den välförtjänta kängan! I en tidigare post Bredbandsbolaget Suger berättade jag lite om Bredbandsbolagets usla support och lovade er en redovisning av de mailkonversationer

Läs mer

Hur är er relation? stämmer stämmer stämmer stämmer stämmer inte alls dåligt lite ganska bra helt och hållet 0 1 2 3 4

Hur är er relation? stämmer stämmer stämmer stämmer stämmer inte alls dåligt lite ganska bra helt och hållet 0 1 2 3 4 Detta är ett utdrag ur boken Bra relation av Kenth Svartberg där du kan få hjälp att bedöma vilken relation du och din hund har. Utdraget är främst avsett som en hjälp för instruktörer som använder boken

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp Att diskutera i din organisation Till dig som är ledare eller aktiv i styrelsen Det händer att barn och unga utsätts för sexuella kränkningar

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person Handlingsplan mot mobbning Vad är mobbning? - Att gräla och vara av olika åsikt är inte mobbning - Att retas eller leka häftigt är inte mobbning - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

2012 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript

2012 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript 2012 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript Board of Studies NSW 2012 Section 1, Part A Text 1 THOMAS: THOMAS : THOMAS : [Knocks on the door] Kom igen

Läs mer

6. SVENSKA OCH BILD ÅK 5

6. SVENSKA OCH BILD ÅK 5 6. SVENSKA OCH BILD ÅK 5 6.1. Elevenkät, Svenska i skolan Vad tycker du? Sätt kryss i de rutor som stämmer med vad du tycker. Hur viktigt är det att (mycket viktigt, ganska viktigt, inte särskilt viktigt,

Läs mer

Vill du beställa broschyren?

Vill du beställa broschyren? Vill du beställa broschyren? Vänd dig till din personalenhet! Vill du veta mer om... medarbetarsamtal utvecklingssamtal i grupp avgångssamtal litteratur, video, utbildning m m Gå in på Region Skånes intranät

Läs mer

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Med hjälp av dialogkorten kan en god dialog stimuleras och viktiga frågor lyftas fram. Dialogkorten syftar till att hitta de resurser som bidrar till att skapa hållbart

Läs mer

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Under 2015 erbjöd Barnens Internet föräldraföreläsningar till samtliga lågstadieskolor samt till de daghem på Åland där föreläsningar inte genomfördes under 2014.

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers

Läs mer

SÅ HANTERAR DU ARGA KUNDER (13 TIPS)

SÅ HANTERAR DU ARGA KUNDER (13 TIPS) SÅ HANTERAR DU ARGA KUNDER (13 TIPS) Missnöjda kunder är en av de svåraste och mest jobbiga uppdragen att hantera. Men att kunna hantera sina missnöjda kunder på rätt sätt är otroligt viktigt och kan ofta

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer