2008 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG

Transkript

1

2 Kommunal revision en ifrågasatt revision? "Kommunernas tillsyn ligger 150 år efter" Tillsynen har inte förändrats sedan för 150 år sedan då man bara hade förtroendevalda i kommunerna som skötte en mycket begränsad verksamhet. I dagsläget, 150 år senare, har man i princip samma synsätt där det är förtroendevalda som ansvarar för revisionen, Inga-Britt Ahlenius 2

3 Kommunal revision en ifrågasatt revision? Att granska och pröva ansvar i kommuner och landsting (SoU 2004:107) Valbarheten begränsades Förstärkt ansvarsprövning Antalet revisorer ökades och revisorsersättare togs bort Skyldighet att anlita sakkunniga Regeringens uppdrag 2006 till Statskontoret Analysera tänkbara åtgärder för att ytterligare stärka den kommunala revisionens oberoende Analysera andra huvudmannskapsformer än den nuvarande t.ex. att revisionen organiseras i privat, statlig eller annan offentligrättslig form Statskontorets 2008, En mer oberoende kommunal revision. Valbarhet till revisorer begränsas ytterligare. Krav på granskningsintyg från de sakkunniga avseende om räkenskaperna är rättvisande m.m. Granskning av myndighetsutövning i enskilda ärenden. En budgetprocess för att stärka oberoendet. Särskilda jävsregler för revisorer 3 alternativ: Privat form, statligt huvudmannaskap, kommunalförbund. Oberoendet i den kommunala revisionen( DS 2009:11) Kommunallagen från 2011, fullmäktigeledamot kan inte väljas till uppdraget som revisor. 3

4 Kommunal revision en stärkt revision.. Sverige har, betydligt mer konsekvent än i andra länder, drivit linjen att de lokala och regionala självstyrelseorganen har ett självständigt juridiskt, ekonomiskt och politiskt ansvar för den verksamhet de bedriver. Har man en annan syn på hur relationen mellan staten och kommunerna bör vara utformad så blir invändningarna mot de alternativa modellerna naturligtvis väsentligt svagare. Man bör då vara medveten om att de alternativa modellerna, i större eller mindre utsträckning, står för ett helt annat sätt att organisera samspelet mellan staten och kommunerna än det nuvarande... Statskontoret

5 Varför behövs revision? Kommuner är politiskt styrda organisationer med ett demokratiskt beslutsfattande Förtroendevalda som genomför och ansvarar för en omfattande verksamhet på uppdrag från medborgarna och lagstiftaren. Målet i kommunen är verksamheten och medlet är skatter, avgifter och bidrag Den kommunala självstyrelsen värde ligger i att medborgarna har nära till besluten och kan känna delaktighet och ta ansvar. I en verksamhet som bedrivs på uppdrag av någon annan eller med andras medel uppstår ett behov och ett intresse av att kunna kontrollera och säkerställa att uppdraget utförs säkert, att uppsatta mål nås och att det sker på det sätt som det var tänkt. För fullmäktiges (medborgarnas) ansvarsbedömning behövs oberoende och starka verktyg. Revisionen är fullmäktiges verktyg för en sådan granskning. 5

6 Det kommunala ansvarssystemet 6

7 Ett lokalt demokratiskt kontrollinstrument Förtroendevalda granskas av förtroendevalda den svenska modellen Revisionsuppdragets breda innehåll tydliggör den demokratiska inriktningen. om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt om räkenskaperna är rättvisande om den interna kontrollen som görs inom nämnden är tillräcklig. Revisorerna har fullmäktiges mål, riktlinjer och uppdrag till styrelse och nämnder som utgångspunkt i hela revisionsprocessen i planering, granskning och prövning. 7

8 Vad innebär och vilka har revisionsansvar? Nämnder, beredningar och styrelse med uppdrag från kommunfullmäktige Anställda i kommunen har inte revisionsansvar Revisionsansvaret är kollektivt i styrelse och nämnder men också individuellt för enskilda ledamöter. Revisionsansvaret utgår från kommunallagens bestämmelser om uppdrag och ansvar för styrelsen och nämnderna att genomföra och förverkliga fullmäktiges mål och beslut att arbeta efter givna förutsättningar, enligt lagar och föreskrifter att ha en tillräcklig intern kontroll i verksamheten att återrapportera till fullmäktige Revisionsansvaret prövas och utkrävs lokalt av respektive fullmäktigeförsamling Vid beslut om vägrad ansvarsfrihet: Fullmäktige återkalla uppdraget för styrelse, nämnd eller enskilda ledamöter Kommunen kan också väcka talan om skadestånd. 8

9 9

10 Granskningsuppdragen Inriktning på granskningen Om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt sätt Det innebär att verksamheten efterlever och lever upp till fullmäktiges mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Det innebär också att verksamheten skapar avsedd effekt för de medborgare som berörs av verksamheten i enlighet med fullmäktiges målsättning. Ändamålsenligheten granskas även för den verksamhet som överlämnats till någon annan att utföra. Om verksamheten sköts på ett från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt Det innebär att verksamhetens resultat och resurser står i ett rimligt och tillfredsställande förhållande till varandra det handlar om god ekonomisk hushållning utifrån verksamhetens kvalitet och produktivitet. 10

11 Granskningsuppdragen Inriktning på granskningen Om räkenskaperna är rättvisande Det innebär att redovisningen fullgörs så att den kan ligga till grund för styrning, ledning, uppföljning och kontroll av den verksamhet som bedrivs. Det innebär också att de finansiella rapporterna är upprättade i enlighet med lagenom kommunal redovisning och god redovisningssed i kommunal verksamhet. Eventuellt förekommande värderings-, klassificerings- och upplysningsfel är inte av sådan karaktär att de väsentligen påverkar bilden av kommunens resultat och ställning. Om den interna kontrollen är tillräcklig Det innebär att den kontroll som görs inom styrelser och nämnder är tillräcklig dvs. styrning, ledning, uppföljning och kontroll är tydlig, aktiv och ändamålsenlig. En tillräcklig intern kontroll förutsätter ett strukturerat arbetssätt enligt definierade processer och rutiner, integrerade i organisation och system och i det löpande arbetet. 11

12 Örjan Garpenholt, med dr, konsult