Cykelvägsanalys Järva 2010 Inspektion av cykelvägnätet på Järva utförd av cykelexperter tillsammans med tjänstemän och politiker från Stockholms stad fredagen den 4 juni 2010. Bo Dellensten Staffan Eriksson Anders Slätis
Förord Denna analys av cykelvägnätet har genomförts tillsammans med politiker och tjänstemän från Stockholms stad. Bo Dellensten som varit projektledare har också lett en av analysgrupperna. Övriga analysgrupper har letts av Staffan Eriksson och Anders Slätis vilka också svarat för respektive avsnitt i denna rapport. Krister Spolander har medverkat i förberedelserna av cykelvägsanalysen. Från Cykelfrämjandet Storstockholm har Leif Lundgren medverkat. I rapporten används två förkortningar som kan behöva en förklaring. Gc-bana och gc-väg är förkortningar för kombinerad gång- och cykelbana, respektive gång- och cykelväg. Stockholm i juni 2010 Bo Dellensten
Innehållsförteckning Förord... 2 Sammanfattning... 4 Grupp 1 Järvafältet... 6 Övergripande synpunkter... 6 Punktvisa iakttagelser... 8 Gammal banvall i Igelbäckens naturreservat... 31 Grupp 2 Akalla-Husby-Kista... 32 Övergripande synpunkter... 32 Punktvisa iakttagelser... 33 Grupp 3 Rinkeby-Tensta-Hjulsta... 57 Övergripande synpunkter... 57 Punktvisa iakttagelser... 59 Metodiken vid cykelvägsanalyser... 76 Syftet... 76 Kriterier och bedömningsförfaranden... 76 Deltagare... 76 Genomförande... 77 Dagsschemat... 77 Rapportering... 77 Massmedia och allmänhet... 78 Initiering... 78
Sammanfattning Cykelbanorna på Järva håller ojämn ytstandard. Inne i tätorterna är de relativt bra, men på Järvafältet är de i regel grusade vilket är en säkerhetsrisk. Grus är tungtrampat och orsakar kullkörningar och därför olämpligt på cykelvägar. På flera ställen finns det även hinder på cykelbanorna i form av stålgrindar, stålbarriärer och betonggrisar. Sådana hinder är oförenliga med nollvisionen. Cykelbanorna är inte alltid ordentligt avfasade i korsningarna - på- och avfarter till cykelbanor ska vara sömlösa. Cykelställ med väderskydd som man kan låsa fast cykeln vid borde det finnas fler av. Cyklisternas revir är ofta otydligt markerade, vilket bidrar till konflikter mellan fotgängare och cyklister. Cykelvägnätets största brist är den dåliga vägvisningen inom Järva och till och från området. På själva Järvafältet är det mycket svårt att hitta. Ofta finns tät växtlighet onödigt nära gc-vägarna. Cykling är ett transportmedel som inte bara är miljöskonande utan dessutom bidrar till bättre folkhälsa. De samhällsekonomiska vinsterna är så stora att man lugnt kan påstå att ett väl utbyggt och vägvisat cykelvägnät är samhällsekonomiskt lönsamt. Det har bl. a. svenska och norska cost-benefit-analyser visat. Förutsättningarna för cykling på Järva är mycket goda. Avstånden är korta och eftersom bilvägar och cykelvägar är separerade är risken för konflikter mellan motorfordon och cyklister små. Tyvärr är cykelvägnät i vissa delar inte så väl underhållet och det lider av en hel del detaljbrister. Den bristfälliga, för att inte säga icke-existerande vägvisningen är en allvarlig brist och bidrar säkert till att cykelvägnätet är underutnyttjat. Någon möjlighet att ta hjälp av eventuell bilvägvisning finns ju inte heller eftersom cykelvägnätet sällan kommer nära bilvägarna. Ordentlig vägvisning är ett bra sätt att marknadsföra cykelvägnätet och det behövs bra marknadsföring för det cyklas mycket lite i området. Till att börja med borde man vägvisa de cykelleder som sammanbinder de båda bostadsområdena invid Järvafältet med kringliggande centra och pendeltågsstationer. Dessa leder bör också få bättre, hårdare vägbeläggning. Ett allvarligt problem är att det finns många farliga farthinder på cykelvägnätet i form av betonggrisar och fasta stålgrindar samt fartgupp. Vid cykelvägsanalysen fick vi risken med fartgupp mycket konkret demonstrerat. En av analysdeltagarna körde över ett fartgupp på en cykelbana, pedalen fastnade på guppet och cyklisten störtade i gatan, slog i huvudet och skrapade armen blodig. Han kunde fortsätta cykelturen men tre dagar senare vaknade han med svåra bröstsmärtor och vid besök på vårdcentralen konstaterade läkare att ett revben skadats. Det skenbart ofarliga guppet orsakade alltså en skrapad arm, huvudvärk, ont i nacken och ett spräckt revben. Vad kullkörningen hade kunnat leda till vill man helst inte tänka på.
Skrapad överarm, huvudvärk, ont i nacken och ett spräckt revben blev följden av en vurpa orsakad av ett farthinder på cykelbanan nära Tensta Centrum
Grupp 1 Järvafältet Deltagare: Kristina Glitterstam, Trafikkontoret, Håkan Serdén, Stadsdelsförvaltningen, Christina Leideman, DFHS, Bo Dellensten, gruppledare. Område: Gruppen undersökte cykelförbindelserna mellan Kista, Husby, Akalla och Rinkeby, Tensta, Hjulsta. Övergripande synpunkter Järvafältet mellan bebyggelseområdena Kista/Husby/Akalla och Rinkeby/Tensta/Hjulsta är ett underbart rekreationsområde där det finns många inbjudande cykelvägar. För rekreationscykling är fältet perfekt. För motionscykling eller som transportled är det dock mycket otillfredsställande. Det finns många cykelvägar men vägvisningen är undermålig. Järvafältet är en labyrint för den som inte är välbekant med området. Förbindelserna mellan de två begyggelseområdena är svåra att hitta p.g.a. snart sagt obefintlig vägskyltning. Det är både svårt att hitta förbindelselänkarna och att orientera sig på själva länkarna. De cykelvägar som förenar de båda bebyggelseområdena är dessutom mestadels grusvägar, d v s tungtrampade och riskabla. Risken för kullkörning är mycket högre på grusväg än på asfaltväg. Allvarligast av allt är att det finns ett flertal betongblock och stålgrindar i syfte att förhindra obehörig bilköring på cykelvägarna. Såna hinder är farliga för cyklister och försämrar dessutom cyklisternas framkomlighet. Vissa stålgrindar var så utformade att det var svårt att passera dem, i synnerhet för cykel med släpkärra eller för tandemcyklar. För att Järvafältet ska bli så bra som det förtjänar bör tre leder över fältet som förbinder de båda begyggelseområdena samt angränsande centra, Sollentuna/Helenelund/Barkarby och Spånga, vägvisas och få bättre beläggning. I dagsläget är vägarna huvudsakligen grusade och grusvägar lämpar sig inte för snabb cykling. Grusvägar duger till nöds för stillsam promenadcykling. Dessutom finns det ett flertal fasta stålgrindar och andra fasta hinder på cykelvägarna som utgör ett hot mot cyklisternas säkerhet. De bör avlägsnas och vid behov ersättas av eftergivliga, ofarliga hinder/fartdämpare.
Vår färdväg
Punktvisa iakttagelser 1.Cykelväg som leder till överfarten mellan Hjulsta och Akalla. På väg från Tensta centrum mot överfarten till Akalla tvingades vi passera dessa två betongblock som spärrade cykelvägen. Åtgärdsförslag: Ta bort dessa farliga betongblock och ersätt dem om bilhinder behövs med eftergivliga grindar.
2. Cykel- och gångbanebro över E18 mellan Hjulsta och cykelvägen mot Akalla. Gruppen cyklade den naturliga vägen mot denna nybyggda gc-bro över E18 men upptäckte att vi hamnat på en cykelväg cirka 10 meter över den väg vi borde ha tagit. Rätt väg syns nedanför slänten. Denna nya och påkostade bro är inte vägvisad. Åtgärdsförslag: Skylta cykelvägen och förbättra anslutningarna till den nya gc-bron.
3.Avtaget mot den nya gc-bron över E18. I den här korsningen ska man svänga till ner för att komma till den nya gc-bron över E18 men här finns ingen antydan om vart denna cykelväg leder. Åtgärdsförslag: Sätt upp skyltar som anger att här ska man svänga av för att komma till Akalla och Sollentuna.
4.Cykelväg mot gc-bro över E18 som passerar p-platsen till vänster. Ytterligare förvirring drabbar den som svänger av mot gc-bron cykelvägen mynnar i en vägspärr och en bilparkering, Ingen skylt anger att man ska svänga vänster och korsa parkeringsplatsen för att komma till gc-bron. Åtgärdsförslag: Sätt upp vägvisning.
5.Nya gc-bron över E18 som förbinder Hjulsta med cykelvägen mot Akalla och Sollentuna. Nybyggd bro med köryta av trä. Bron är försedd med belysning.
6.Anslutningen till den nya gc-bron från Akallasidan. När man kommer från Hjulsta över den nya gc-bron övergår träbron i en grusväg. En låst stålgrind spärrar halva bredden på cykelbanan. Den fasta stålgrinden ska stoppa olovlig bilkörning, men är framför allt ett allvarligt hot mot cyklister som i mörker och dålig sikt riskerar att krocka med grinden. Efter bron börjar en grusväg som leder över fältet. Åtgärdsförslag: Ersätt den låsta stålgrinden med en eftergivlig grind och asfaltera cykelvägen eller anlägg annan, mindre farlig ytbeläggning på cykelvägen.
7.T-korsning på gc-brons norra sida. När man lyckligen passerat gc-bron med sin stålgrind hamnar man på en grusväg med blandtrafik där man kan köra till vänster eller höger. Vilken riktning man ska välja för att snabbast kommer per cykel till Akalla/Sollentuna framgår dock inte. Åtgärdsförslag: Vägvisa till Akalla/Sollentuna.
8.Oskyltad korsning på Järvafältet norr om Hjulsta Gruppen svängde till höger i T-korsningen och hamnade efter några hundra meter framför en låst stålgrind. Av skylten framgår att man befinner sig på en gc-väg. Vart den leder är dock oklart. Åtgärdsförslag: Sätt upp vägvisningsskylt.
9.Vägvisningsskylt som syns i korsningen (se bilden ovan) om man kommer från Akalla/Sollentuna. Skylten visar på regionalt cykelstråk vilket är bra. Problemet är bara att det inte finns i synfältet för de cyklister som kommer från målpunkterna på skylten. Åtgärdsförslag: Sätt upp vägvisningsskyltar som syns för dem som kommer från de två andra riktningarna. Vägvisningen mot Spånga stn är dessutom tveksam. Det är kortare att åka åt andra hållet om man vill hitta kortaste och minst backiga vägen till Sollentuna stn.
10.Grusad cykelväg som leder till Barkarby. Från cykelvägen mot Akalla/Sollentuna går denna oansenliga och oskyltade väg till Barkarby. Åtgärdsförslag: Sätt upp vägvisningsskylt och asfaltera vägen.
11.Fyrvägskorsning på Järvafältet. På cykelvägen som leder till Akalla står plötsligt en skylt som anvisar hur man ska komma till Sollentuna. Att man kommer till Akalla på samma väg framgår inte, inte heller vart vägen som går till höger leder. Notera den sliriga grusvägen. Åtgärdsförslag: Komplettera vägvisningen och förbättra vägbeläggningen.
12.Bristfälligt skyltad cykelvägkorsning. Här har den grusiga cykelvägen mot Akalla/Sollentuna ersatts av en asfalterad väg. I korsningen framgår det att rakt fram kommer man till Sollentuna. Det framgår inte att man cyklar i utkanten av Akalla på vägen mot Sollentuna, inte heller att man kommer till Akalla, Husby eller Kista om man tar av åt höger. Åtgärdsförslag: Komplettera cykelvägvisningen.
13.Oskyltad och grusad cykelväg söder om Akalla. Helt oskyltad cykelväg som leder från Akalla till Tensta eller Hjulsta. Åtgärdsförslag: Vägvisa.
14.Y-korsning på Järvafältet utan vägvisning. I den här korsningen hamnar man i Hjulsta om man kör till höger och i Tensta eller Rinkeby om man tar till vänster. Vägvisning saknas dock. Åtgärdsförslag: Vägvisa.
15.Y-korsning på Järvafältet. Korsning utan vägvisning. Åtgärdsförslag: Vägvisa. Här finns det också anledning att röja grönskan utmed cykelvägarna för ökad sikt och trygghet.
16.Kista Science Tower i bakgrunden anger vart den här cykelvägen leder. Endast byggnaden i bakgrunden ger en antydan om vart vägen leder. (Under förutsättning att man känner igen byggnaden.) Åtgärdsförslag: Sätt upp vägvisningsskylt.
17.Grusad cykelväg mellan Husby/Kista ochtensta/rinkeby Denna viktiga cykelled är inte skyltad och inte heller asfalterad. Åtgärdsförslag: Vägvisa och öka säkerheten/framkomligheten genom att anlägga bättre vägyta.
18.Den grusade cykelvägen mellan Tensta/Hjulsta blir plötsligt asfalterad. Bra att vägen får asfalt, men det borde det vara hela vägen. Vägvisning mot Kista C finns men det framgår inte att man kommer till Sollentuna om man fortsätter rakt fram. Åtgärdsförslag: Asfaltera hela vägen och komplettera vägvisningen.
19.Svårtolkad vägvisningsskylt För att åka till Kista C bör man svänga åt vänster i denna trevägskorsning. Om man fortsätter rakt fram kommer man till en förbindelselänk med Rinkeby. Åtgärdsförslag: Komplettera skyltningen och gör en vänstermarkering på Kistapilen.
20.Början på cykelväg från Kista C till Rinkeby C. Kortaste vägen mellan Kista C och Rinkeby C är inte utsatt på cykelkartan och det finns ingen vägvisning. Åtgärdsförslag: Asfaltera vägen, lägg in den på cykelkartan och vägvisa. Ta bort den fasta grinden och ersätt den med en eftergivlig.
21.Grusad cykelväg som leder till Rinkeby C vilket framgår av skylten. Den tillfälliga skylten mot Spånga är felaktig. Det är kortare att cykla åt motsatt håll om man vill åka kortaste och bekvämaste vägen till Spånga station. Åtgärdsförslag: Asfaltera vägen och ändra skyltningen mot Spånga station.
22.Cykelvägen leder till Spånga station. Stålgrindarna är ett hot mot cyklister utan att stoppa smitande bilar eftersom de kan runda grindarna. Åtgärdsförslag: Ta bort grindarna.
23.Korsande cykelvägar mellan Rinkeby och Tensta. Den korsande cykelvägen är en huvudcykelled mellan Rinkeby och Tensta. Vägvisning saknas. Åtgärdsförslag: Vägvisa.
Gammal banvall i Igelbäckens naturreservat 24.Gammal banvall (N59 23.289 E17 58.362) Under en rekognosceringstur inför Cykelvägsanalysen åkte Krister Spolander in mot Solna/Stockholm och kunde notera att cykelvägen sydost ut från Kista till Solna, över Kymlingen och genom Igelbäckens naturreservat, har en oerhört varierande standard och består av skogsstig, gyttjiga ridspår, men också bitvis av grusvägar. Det finns ingen som helst vägvisning och därför är det mycket lätt att ta fel i skogen och hamna i ett krävande motionsspår bland svettiga joggare. Krister Spolander konstaterar att han förmodligen körde fel, trots att han var utrustad med både cykelkarta och GPS. Inne i skogen hittade han en utmärkt gammal banvall som med enkla medel skulle kunna rustas upp till en förnämlig cykelväg. Åtgärdsförslag: Rusta upp en cykelförbindelse Kista-Solna och vägvisa den. Bo Dellensten
Grupp 2 Akalla-Husby-Kista Deltagare: Bo Sundin ordf. Rinkeby-Kista SDN, Lisa Enarsson Miljöförvaltningen, Kristofer Tengliden Trafikkontoret, Johanna Rahm Tyréns, Staffan Eriksson, gruppledare. Område: Akalla-Husby-Kista Övergripande synpunkter Inom bostadsdelarna finns ett helt separerat gång- och cykelvägnät. Detta ger hög säkerhet för cyklisterna om det fungerar som det är tänkt. Nätet har varierande standard vad gäller beläggning. Ofta finns tät växtlighet onödigt nära gc-vägarna. Eftersom nätet helt saknar struktur och det endast finns enstaka vägvisningsskyltar är det mycket svårt att hitta inom och igenom området. Någon möjlighet att ta hjälp av eventuell bilvägvisning finns ju inte heller eftersom cykelvägnätet sällan kommer nära bilvägarna. Skyltningen i övrigt är inkonsekvent på några ställen finns skylten påbjuden gång-, cykel- och mopedbana med tillägget ej moped medan de flesta ställen saknar skyltar. Inom Kista arbetsområde och längs nybyggda gator finns i allmänhet gång- och cykelbanor utmed körbanorna vilket gör området mer lättorienterat trots att det inte heller här finns någon cykelvägvisning. Även de nyare cykelbanorna har dock vissa brister vad gäller markeringar m.m. Inom detta område har befintliga påbudsmärken oftast den onödiga tilläggstavlan som anger att det är trafik i båda riktningarna (1.11.24). Vid centra och skolor finns cykelparkeringar i mindre omfattning men av dålig kvalitet. Låsbara cykelställ såg vi bara vid Tensta Centrum och Tensta Gymnasium utanför vårt område. Beläggningen på befintliga cykelparkeringar var dålig. Pågående vägbyggen har medfört att cykelvägsförbindelserna mot Sollentuna station försämrats avsevärt. Den provisoriska skyltningen var otillräcklig. Vi såg bara tre andra cyklister under de två timmarna på cykelvägnätet. Kulturella skillnader är troligen en av flera orsaker till att så få cyklar men det utbyggda cykelnätet borde innebära att potentialen för en ökad cykling är hög. Viktigaste åtgärd torde vara att satsa på ett fåtal cykelstråk inom området, förbättra dessa i möjligaste mån och framför allt genomföra en tydlig vägvisning till t ex de olika stadsdelscentra men också till utanförliggande mål som de fyra pendeltågsstationerna, Stockholms innerstad m.fl. Centra och skolor bör förses med cykelparkering av hög kvalitet, vid centrumanläggningarna gärna kompletterade med kartor som visar hur man bäst når olika delar av cykelnätet. Att göra snygga cykelparkeringar med låsbara ställ och tak kanske kan höja cykelns status jämfört med bilen för vilken man ju byggt egna hus inom området. Skyltningen av cykelvägarna måste vara konsekvent. Är det verkligen verkningsfullt att förbjuda moped klass två på cykelvägarna? Då måste det skyltas vid samtliga infarter.
Punktvisa iakttagelser Färdvägen
1.Vid Tensta Centrum Vid Tensta centrum fanns vägvisning mot Kista som vi följde och kom efter knappt 200 meter till denna T-korsning med två likvärdiga alternativ.
2.200 m norr Tensta centrum Vi valde fel väg vilket medförde en omväg på ca 300 meter och ytterligare tidsförlust på grund av diskussioner om hur vi enklast skulle komma till den rätta vägen. Åtgärdsförslag: En genomtänkt och fullständig cykelvägvisning för alla stadsdelarna på Järvafältet där man väljer ut och satsar på ett fåtal huvudstråk. För att slippa alltför många korsningar (och därmed högre underhållskostnader) kan en del korsningar modifieras och markeras så att det klart framgår vilket som är huvudstråket.
3.Hyppingeplan Ett evigt återkommande problem. Hur ska man kunna förhindra biltrafik utan att försämra framkomlighet och säkerhet för dem som ska använda vägen? Här är det i alla fall möjligt att cykla förbi avspärrningen men missar man bommen i mörkret gör det ont!
4.Hyppingeplan Väl dolda trappsteg i gc-vägen med smal cykelramp till höger i bilden. Lätt att missa för den obekante cyklisten. Åtgärdsförslag: Förtydliga trappan med målning och trappräcke.
5.Parkvägen vid Elinsborgsskolan Åtgärdsförslag: Bättre beläggning
6.Passagen under E18 vid Elinsborgsskolan Här är bilhindret utformat så att cyklister med vanliga cyklar med stor svårighet kan ta sig förbi hindret. Cykelkärror och trehjuliga mopeder kan troligen inte komma fram alls. Är dessa inte välkomna på fältet? Åtgärdsförslag: Utforma bilhindret på ett mer cykelvänligt sätt.
7.Omedelbart norr om E18 På sträckan finns två parallella vägar varav den högra på bilden är avsedd för byggtrafik under tiden E18 byggs om. Dock är biltrafik tillåten även på den vänstra vägen med bestämmelsen Gårdsgata. Eftersom vägarna ligger alldeles intill varandra kommer biltrafiken överraskande på den där man ska cykla. Vägens bredd, längd och utformning i övrigt medför att bilarna kommer att köra betydligt fortare än gångfart (vilket man ska enligt gårdsgatubestämmelsen). Eftersom vägen är en grusväg med en del löst grus kommer cyklisterna att använda en stor del av körbanan. Åtgärdsförslag: Låt all biltrafik köra på byggvägen så länge den måste finnas kvar. Om och när biltrafik måste gå på gc-vägen bör den utformas så att det blir tydligare att bilisterna ska köra sakta. Om denna väg ska bli ett av huvudstråken mellan Södra och Norra Järva bör den ges en cykelvänligare beläggning.
8.Parkväg sydväst Århusgatan På flera ställen har parkvägarna tät växtlighet alltför nära vilket kan ge en otrygghetskänsla under den mörka delen av dygnet och dessutom kan skymma sikten i korsningar och kurvor. Träd för nära vägen kan dessutom försämra belysningen. Åtgärdsförslag: Röj.
9.Parkväg mellan Kvarnbackaskolan och Köpenhamnsgatan Saknas hinder vid infarten förekommer det uppenbarligen biltrafik på gc-vägarna.
10.Alternativ utformning av bilhinder längs Köpenhamnsgatan Jämfört med dubbla bommar är ju stenarna bättre för cyklisterna ur framkomlighetssynpunkt men troligen sämre ur säkerhetssynpunkt eftersom de syns ännu sämre (inga reflexer).
11.Kista centrum vid Köpenhamnsgatan Liten cykelparkering i rimlig närhet till T-banan. Cykelbana rakt fram mot okänt mål. Cykelbanan leder rakt fram mot Kista innecentrum (är det tillåtet att leda cykeln igenom?) men på vägen finns avtag mot större cykelparkering där dock cykelvägen slutar. Åtgärdsförslag: Tydligare information vart cykelvägen leder. Bättre cykelställ med låsmöjligheter.
Bild saknas 12.Köpenhamnsgatan, tunnel under Kista Centrum Åtgärdsförslag: Tydligare skyltning och anvisningar så man inte riskerar att hamna i tunneln, cyklandes på den sida som saknar cykelbana. (Det gjorde vi.) 13.Danmarksgatan-Helsingörsgatan Exempel på ofullkomligheter i beläggningen.
14.Parkvägskorsning sydost Kista Centrum Den befintliga cykelvägsskyltningen för rekreationscykling på Järvafältet har normalt inget värde för den som letar bästa cykelvägen till en speciell plats. (Just i denna korsning finns dock en hänvisning till Helenelunds stn på mittskylten.) För att kunna ha glädje av dessa skyltar bör man ha den tillhörande förträffliga kartan. I denna punkt ansluter cykelväg mot Solna och Stockholms innerstad vilket borde vara en viktig information. Åtgärdsförslag: Att se till att alla boende fick ta del av information om detta vägvisningssystem kanske skulle vara ett sätt att göra reklam för ökad cykling.
15.Tunnel under Kistavägen De stora buskagen tar bort ljus i tunneln i onödan Åtgärdsförslag: Flytta buskarna eller beskär dem.
16.Signalkorsning Kistavägen-Isafjordsgatan Signalstolpen placerad mitt i cykelbanan. Åtgärdsförslag: Flytta stolpen och förbättra målningen av zebraränder och cykelöverfarten.
17.GC-väg längs Torshamnsgatan Åtgärdsförslag: Om det är vanligt med mycket gångtrafikanter här fordras en skiljelinje och en breddning av gc-vägen.
18.Hanstavägen Borgarfjordsgatan saknar cykelbana mellan Kista gårdsväg och Hanstavägen. På den nyligen? färdigställda gc-banan längs Hanstavägen har belysningsstolparna fått en egendomlig placering mellan cykeldel och gångdel vilket tar bort en del av den tillgängliga bredden. Enligt uppgift är detta dock en provisorisk lösning i väntan på ombyggnad. Åtgärdsförslag: Komplettera Borgarfjordsgatan med cykelbana där det saknas. Måla heldragen vit linje 30 cm från kantsten på cykelbanan längs Hanstavägen enligt handboken Cykeln i staden. Bredda cykelbanedelen till 2,5 meter när gatan byggs om (eller tidigare).
19.Hanstavägen-Lagtingsgatan I korsningen Hanstavägen-Lagtingsgatan är cykelöverfarten klar men tyvärr saknas ännu den viktiga cykelförbindelsen mot Sollentuna. Omfartsvägvisning saknades helt (eller fanns där vi inte hittade den) vilket innebar att vi kom ut i körbanan och fick köra i gatan genom cirkulationsplatsen vid Turebergsleden vilket kändes synnerligen olämpligt ur säkerhetssynvinkel. Åtgärdsförslag: En fullständig förbifartsvägvisning mot Sollentuna måste upp snarast!
20.Vid cykelöverfart över Finlandsgatan Enligt cykelkartan och den lokala expertisen är den bästa och närmaste cykelvägen till Sollentuna via cykelöverfarten till höger och vidare på en befintlig cykelväg. (Vi hann dock inte kolla att denna var framkomlig för tillfället.) Omfartsvägvisning visar en betydligt längre väg. Åtgärdsförslag: Kontrollera vilket som är närmaste vägen. Om förhållandena ändras under vägarbetets gång måste omfartsvägvisningen justeras efter hand.
21.Norgegatan Cykelbanan går mellan väderskyddet och körbanan vilket är olämpligt. Vilken funktion har räckena? Åtgärdsförslag: Flytta i första hand väderskyddet och dra cykelbanan bakom. Om detta är omöjligt eller anses för dyrt, gör lämpliga markeringar i körbanan så att konflikten blir tydlig för såväl cyklister som busspassagerare.
22.Norgegatan-Helsingforsgatan Den befintliga gc-vägen längs Norgegatan ligger i ett övre plan och är svår att upptäcka och nå från denna punkt. Åtgärdsförslag: Här borde kanske en gc-bana eller cykelfält inrättas även utmed körbanan?
23.Cykelparkering vid Akalla Centrum Åtgärdsförslag: Ge cykeln högre status genom att göra en snygg cykelparkering med ordentliga låsbara cykelställ och helst under tak!
24.Koloniområde norr 18 Ytterligare en påminnelse om det stora behovet att hitta en enhetlig metod att försvåra biltrafik där man tar hänsyn även till cyklisternas önskemål om framkomlighet och säkerhet. Staffan Eriksson
Grupp 3 Rinkeby-Tensta-Hjulsta Deltagare: Ann-Katrin Åslund, ordförande i Spånga-Tensta SDN(ordf), Johan Pontén Miljöförvaltningen, Leif Lundgren, Cykelfrämjandet, Anders Slätis, gruppledare. Område: Tensta, Hjulsta, Rinkeby och anslutningen till Spånga station. Övergripande synpunkter Området är fullt av trafikseparerade GC-vägar, men är väldigt svårorienterat. Det saknas nästan helt vägvisningsskyltar. Det kan inte vara så enkelt att man säger att det inte finns några genomgående cykelstråk, för precis som biltrafiken ska kunna hitta fram till slutadressen, ska man som cyklist kunna göra det. Väljer man ett g/c stråk från Tensta torg kan vägen antingen gå vidare eller sluta i en trappa eller lekpark. Många av gc-stråken saknar namn, medan bilvägarna har namnskyltar. Det är ofta omöjligt att läsa bilvägarnas namnskyltar från gc-vägarna. Det här är inte bara en fråga om att kunna hitta, det är också en fråga om säkerhet. Ska man kunna rapportera en olycka eller ett brott måste man kunna ange var det skett, och hjälpen måste kunna hitta dit. Flera av gångvägarna är det dessutom otydligt med om de är helt bilfria. Man möter bilar och det sitter p-förbudstavlor uppe. Vi såg bara enstaka vägvisningar, och de verkade inte vara utsatta med tanke. I kanten av orådet hittade vi cykelvägsskyltar med nummer, men eftersom det inte angavs vart de gick var de värdelösa om man inte köper en dyr karta. Under vår 2 timmarsrunda såg vi en cyklist bortsett från brevbäraren. Vi mötte faktiskt fler bilar på gc-vägnätet. Vi mötte 7 bilar varav 2 var rena privatbilar. Även om vägnätet i allmänhet höll bra standard förekommer det plötsliga hål, omarkerade hinder, pölar som kan frysa till och bli hala isfläckar. Gå igenom alla hinder för smittrafik. De utgör en risk i sig. Kanske en värre fara än de som ofta ändå kan ta sig in där de inte borde köra. Ska det finnas grindar ska de vara eftergivliga. Ska det finnas gupp, så se över utformningen, de får inte vara olyckssskapande.
Vår färdväg
Punktvisa iakttagelser 1.Tensta torg. Här är det oklart om man får cykla, men flera gång och cykelvägar passerar. Åtgärdsförslag: Måla en cykelbana i norra kanten av torget, där gångtrafiken inte är så intensiv.
2.Tenstagångens fortsättning där den på en bro går över Hagstråket. Troligen, för namnskyltar saknas. I allt det gråa är det svårt att se betonggrisen som ska hindra bilar. Om de gående skymmer betongklumpen och sedan viker undan kan det vara lätt att cykla på den. Åtgärdsförslag: Tag bort betongklumpen och ersätt grinden med en eftergivlig gummigrind. Använd grinden istället, om det är nödvändigt med hinder för biltrafik, moped och MC hindras inte Sätt upp orienteringsskyltar.
3.Hagstråket. På den smala gångbaneremsan förekommer en del gångtrafik. Ett exempel på att systemet är svårorienterat. Det ska också vara lätt att hitta in i gång/cykelvägnätet igen.
4.Hyllingeskolans entré. Det här är nog ofta en rejäl pöl, så att mer smuts dras in i skolan. Stenarna utgör en fara. Buskarna gör att sikten skyms. Åtgärdsförslag: Asfaltera bort pölen, håll in buskarna och sätt upp skyltar.
5.Mot Hjulsta backar. Vid sidan av vägen en trappa, som man kan uppfatta som i samma plan. Åtgärdsförslag: Måla en kantlinje, det är dessutom i enlighet med enkla åtgärder
6.Slingrig väg ner från Hjulsta backar mot Bergslagsvägen och E18. Här är det tydligen inte meningen att man ska kunna gå eller cykla på vintern. Det är trots det den västliga förbindelsen ner till gång- och cykelbron över E18 så att man kan komma ut på fältet och till Akalla. Mitt i backen ner finns ett stort hål, som ett cykelhjul inte klarar och där en gående kan stuka foten. Åtgärdsförslag: Laga hålet och andra skador. Se till att vägen vinterunderhålls. Skylta hänvisning till Bron över till Akalla.
7.Bron över E18 till Akalla. Vägvisning saknas, från både väster och öster. Åtgärdsförslag: Skylta upp till alla broar och tunnlar. Behovet är större nu när mycket ändras inför ombyggnaden.
8.Tensta Allé (troligtvis, namnskyltar saknas) Det här verkar vara bilfritt, men p-förbud finns. Markbeläggningen växlar och kanter finns. Åtgärdsförslag: Sätt upp namnskyltar. Markera att detta är en gång- och cykelväg.
9.Bussenhusskolan En bom som inte är spärrad och ibland kan gå ut som ett spjut i cykelvägen. Stolpen den ska låsas vid syns dåligt. Åtgärdsförslag: Ersätt med eftergivliga grindar, om grindar behövs. Se i alla fall till att bommen kan låsas i öppet läge till en stolpe, så att den inte är som ett spjut.
10.Spånga Kyrkvägs gång och cykelstråk. En av få vägvisningsskyltar. Åtgärdsförslag: Förbättra vägvisningen och förse alla gc-vägar och broar med namn.
11.Spånga Kyrkväg. Är detta enbart en gångbana eller en gc-väg? Om man inte får cykla här, så blir det en omväg upp och ner i dalen under bron. Åtgärdsförslag: Skylta det som gc-väg.
12.Gc- vägen till Spånga station. Man leds först över en korsning, sedan ut i gatan och sedan ska man vid trafikljuset förstå att man inte ska korsa vägen utan följa en dubbelriktad cykelbana bort mot Spånga station. Åtgärdsförslag: Skylta en säkrare väg åt höger istället, och led ner cyklister och fotgängare mot Spånga station redan tidigare, se följande bild.
13.Spånga station. Här ska man som cyklist förstå att man mitt i korsningen ska in på en dubbelriktad cykelbana. Åtgärdsförslag: Visa tydligare var man ska cykla.
14.Spånga Kyrkväg. Här smyger en gc-väg ner till Spånga station utan att vara skyltad. Snabbare, säkrare och genare. Åtgärdsförslag: Skylta denna väg till Spånga station och jämna till trottoarkanterna.
15.Rinkeby Torg. Var ska man cykla och får man? Åtgärdsförslag: Måla en cykelbana där det är bäst eller hänvisa cyklisterna en gen väg. För de som har T-banan som mål bör det också ordnas med bra cykelparkering.
16.Rinkebystråket. Här är det lätt att komma ner bland bilarna och det börjar växa fram målpunkter längs vissa gator. Målpunkter som cyklister vill besöka. Åtgärdsförslag: Skapa cykelfält eller liknande på gator med blandtrafik, eller ordna mycket tydliga anvisningar hur man kommer ner till målpunkterna till fots.
17.Fartgupp vid Rinkebyskolan Här cyklade jag omkull, trots att jag såg guppet. Jag tyckte de såg branta ut, och det var de. Jag föll och hade kunnat slå mig värre än jag gjorde. När jag rest mig upp och torkade blodet kom en dam förbi och sa: Har du också kört omkull? Här är det många som cyklar omkull, barn på skateboards och rullskridskoåkare som faller. Åtgärdsförslag: Ta bort guppen, för de har inte någon funktion. De hindrar knappast väskryckning, för varför skulle det ske just här. Guppen är inte heller samma problem för en moped eller motorcykel. Anders Slätis
Metodiken vid cykelvägsanalyser Syftet CVA:s övergripande syfte är att bidra till eller initiera en process i kommunen för att förbättra cykelmiljön. Metoden bygger därför på att kommunens tjänstemän och politiker aktivt deltar i såväl inspektionen av cykelmiljön som analysen och diskussionen av resultaten. CVA leds visserligen av en utomstående expertgrupp som svarar för bland annat den skriftliga rapporteringen, men utan kommunens aktiva deltagande i CVA skulle effekten väsentligen försvagas. Observationerna från inspektionen går in i den kommunala processen som arbetsmaterial. Prioriteringar och vad man i övrigt gör åt resultaten är kommunens angelägenhet. Kriterier och bedömningsförfaranden Inspektionen inriktas på två ting, dels brister och fel i cykelmiljön, dels förslag till åtgärder. Detta sker med utgångspunkt från en helhetsbedömning baserad på trafiksäkerhet och trygghet, framkomlighet och tillgänglighet. Också faciliteter som parkeringsplatser, underhåll och liknande ingår i bedömningen. Åtgärdsförslagen är till för att belysa det observerade problemet och vad man i princip kan göra åt det. Vilka åtgärder som kommunens sedan vidtar är en annan sak och resultat av överväganden och prioriteringar som av givna skäl inte kan göras på plats. Observationerna dokumenteras med digitalkamera (för visning i PC-projektor vid resultatdiskussionen senare samma dag). Därutöver förs protokoll alternativt muntliga noteringar i diktafon. Deltagare CVA leds av en expertgrupp, i regel bestående av fyra personer med kompetens från kommunal trafikplanering, trafiksäkerhetsforskning, trafikutredning samt cykel och cykeltrafik i olika avseenden. En i expertgruppen är sammanhållande projektledare. I takt med antalet genomförda CVA har expertgruppen fått en allt bättre överblick av cykelmiljöerna i vitt skiftande kommuner. Överblicken spelar en viktig roll vid såväl inspektionen av den enskilda kommunen som analysen av problem och ändamålsenliga åtgärder. Från kommunen deltar representanter för olika ansvars- och intresseområden. För det första ingår politiker och tjänstemän med ansvar för gator, stadsbyggnad och miljö. För det andra deltar användare, i regel cykelfrämjare som är bosatta på orten i fråga, ofta representanter för Cykelfrämjandets ortskrets. Därutöver medverkar ofta även kommunens hälsoplanerare, personal från det regionala NTFförbundet eller Vägverkets regionala organisation.
Vid resultatredovisning är vanligen ytterligare ett antal personer närvarande som inte deltagit i själva inspektionen. Det är i regel personal från kommunens trafik- och stadsplanering. Genomförande CVA genomförs på en dag, som regel under perioden maj-september. Då är det snöfritt, vilket är en förutsättning för att kunna observera exempelvis vägmarkeringar, trafikanordningar av olika slag och beläggningens skick. Inspektionen sker i dagsljus av samma skäl, men en bedömning av mörkerförhållandena kan göras med hänsyn till stationär belysning, sikt, vegetation och omgivningen i övrigt. Cykelväganalysens projektledare och kontaktpersonen i kommunen gör en indelning av tätorten i cirka fyra zoner, en för varje grupp. Grupperna sätts samman så att det alltid finns en person med lokalkännedom i varje grupp. Grupperna består i regel av fyra personer, sällan mer än fem eller färre än tre. Cykelexperterna är gruppledare i var sin grupp. En i gruppen svarar för fotograferingen och en annan för de skriftliga eller diktafonupptagna noteringarna. Dagsschemat På morgonen samlas deltagarna kl 08.00. Efter det att deltagarna kort presenterat sig för varandra, beskriver projektledaren CVA:s syfte och uppläggning och programmet för dagen varefter deltagarna indelas i grupper. Exakt hur gruppen ska cykla inom den tilldelade zonen bestäms inom gruppen. CVA ska täcka de viktigare cykelstråken i tätorten, de som är eller som fungerar som huvudstråk oavsett om de går på separata banor eller i blandtrafik. Inspektionerna genomförs, förstås, på cykel. Olika typer av problem identifieras och diskuteras på plats. Särskilt noga granskas korsningar eftersom det är där som allvarligare konflikter inträffar med motorfordon. Skolor och större arbetsplatser ägnas särskild uppmärksamhet med hänsyn till parkeringsmöjligheter, trafiksäkerhet och tillgänglighet. Rapportering Efter inspektionen som tar cirka tre timmar, återsamlas grupperna för lunch. Därefter sammanställs iakttagelserna från inspektionen och analyseras inom respektive grupp. Kl 14.00 cirka redovisas gruppvis de preliminära resultaten inför samtliga deltagare. Redovisningen är muntlig och görs av respektive gruppledare. Bilder på problemen visas, som nämnts, i PC-projektor. Efter respektive gruppredovisning diskuteras observationer och åtgärdsförslag. Denna diskussion beaktas i den skriftliga rapporteringen. Redovisningen avslutas cirka 16.30 och några veckor senare får kommunen en skriftlig rapport som levereras digitalt på CD.
Rapporten är så disponerad att den inleds med generella synpunkter som gäller kommunen i stort över alla inspekterade zoner. Därefter kommer delrapporterna från respektive grupper som också dessa inleds med generella iakttagelser för respektive zon, varefter den platsvisa redovisningen sker. Varje plats redovisas på en sida med bild, bildtext som bland annat identifierar platsen, beskriver problem samt föreslår åtgärder. Åtgärdsförslaget är, som tidigare nämnts, att betrakta som ytterligare en belysning av problemet och anger ungefär vilken typ av åtgärder det kan bli fråga om. Rapporten remissas före slutleveransen till kontaktmannen i kommunen för korrigering av eventuella plats- och namnfel. Den skriftliga rapporten omfattar ca 100 sidor, ibland mer, ibland mindre. Massmedia och allmänhet Massmedia informeras om att en cykelvägsanalys ska äga rum och inbjuds att närvara. Detta ombesörjs i regel av kommunens kontaktman. Ibland anordnas ett öppet kvällsseminarium för allmänheten där CVA-resultaten presenteras och diskuteras. Också där närvarar i regel lokala nyhetsmedia. Initiering CVA initieras som regel av projektledaren tar kontakt med ett antal kommuner som bedöms ha intresse. Kommunerna informeras muntligt och skriftligt om bakgrunden till CVA, hur den genomförs och vad den kostar kommunen.