Trafiksäkerhetspotential av vinterdäck på alla axlar på tunga fordon - analys av dödsolyckor på vinterväglag med tunga fordon inblandade

Relevanta dokument
Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276)

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Mc o räcken Jörgen Persson Trafikverket

Antal omkomna

OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped Matteo och Johan

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Analys av trafiksäkerhetsläget 2015

Effekten av dubbdäck i olyckor med dödlig utgång samt nyttan av antisladd system (ESC)

Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen ut 2016? Karin Bengtsson, Transportstyrelsen Åsa Forsman, VTI Johan Strandroth, Trafikverket

Antal omkomna

Trafiksäkerhet och konjunktur

VINTERDÄCK PÅ VINTERN

Samverkan för säker cykling

Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen. Hans-Yngve Berg, Transportstyrelsen, Åsa Forsman, VTI och Rikard Fredriksson, Trafikverket

Omkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren

Körsträckor för svenskregistrerade vägfordon Vehicles kilometres for Swedish road vehicles

Körsträckor för svenskregistrerade vägfordon Vehicles kilometres for Swedish road vehicles

motorc för åren , version 1.0

Vägtrafikskador 2018

Dödsolyckor vintertid och på vinterväglag samt ett försök att bedöma betydelsen av däckval på lätta fordon.

Trafiksäkerhetsläget 2017

Olycksutveckling Moped

Antal omkomna i vägtrafiken,

Disposition Etappmålsarbetet för trafiksäkerhet ur ett nationellt och regionalt perspektiv

Presentation över Trafiksäkerhetsläget på väg, Nollvisionen och etappmålen

Slutrapport av Skyltfondsprojekt DJUPSTUDIEANALYS AV VÄLTNING I OLYCKOR MED FYRHJULINGAR

Alkohol och tung trafik Hur kommer vi åt problemen med alkoholpåverkade förare? Lars Olov Sjöström Trafiksäkerhetschef, MHF

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Att spara tid eller spara liv

Trafiksäkerhetsutvecklingen

TSV En jämförelse av dödade och skadade mopedister. före och efter införandet av AM-behörighet

Cykelsäkerhet och filbytesmanövrar tunga fordon och HCT

Transportudvalget TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt. Introduktion om Sverige och Trafikverket

Varför en översyn?

Samverkan för säker cykling och gångtrafik

Nya krockvåldskurvor för fotgängares risker vid påkörning av bil

STRADA Värmland

[9201] Trafikförordning (1998:1276)

Viktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna

Övergripande om målstyrning inom transportpolitiken

Vägtrafikskador personer omkom i vägtrafikolyckor under personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 2017.

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka skogsväg väster om Dalfors.

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

aktiva säkerhetssystem i bilar

Svensk författningssamling

TSV En jämförelse av dödade och skadade mopedister. före och efter införandet av AM-behörighet

Benchmarking driver bilars säkerhetsutveckling NoFS Maria Krafft docent trafikmedicin, Umeå universitet chef Trafik & Miljö, Folksam

Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter. TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen

Gemensam inriktning för säker gångtrafik 1.0

Konsekvensutredning Krav på vinterdäck på tunga fordons drivaxel

Betydelsen av bälte. Analys av omkomna i personbil i Stockholms län mellan

Slutrapport Krocktest av olika motorcykeltyper mot vägräcke med och utan underglidningsskydd (MPS)

Förutsättningar för heltäckande hjullag

Promemoria. Vinterdäckskrav för tunga vägfordon

Bättre motorcykel- och räckesdesign kan rädda liv

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011

Trafiknät Stockholm. Trafiksäkerhet åtgärder för att förverkliga nollvisionen i Stockholm. Säkerhet

Yrkestrafikens hastighetsöverträdelser fortsätter att öka

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2012 (januari mars)

Skadade i trafiken 2009

Nollvisionen från ide till verklighet. Roger Johansson

Olyckor.

Samverkan för säker cykel o mopedtrafik

Oktober Tabell 1. Dödsolyckor på MC , utan körkort jämfört med alla dödsolyckor.

Vinterdäckskrav för tunga fordon ur ett trafiksäkerhetsperspektiv

Internationell utblick trafiksäkerhetsarbete och åtgärder. Anna Vadeby och Åsa Forsman, VTI

Modell för säker trafik hur anpassas modellen för att omfatta olyckor med invalidiserande personskador

Krock kompatibilitet mellan personbilar och lastbilar

UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL OLYCKSUTREDNING

Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020

Trafiksäkerhetseffekter av HCT. HCT Årskonferens 2015

Aktuell trafiksäkerhetstuveckling - väg. Presentation GNS 22 februari Bilder framtagna av Jan Ifver, Transportstyrelsen Sofia Gjerstad

Sammanfattning av olycksundersökning Trafikolycka Kollision i kurva

Författningsförslag. Buss med fler än två axlar Ledbuss med en ledad sektion Ledbuss med mer än en ledad sektion Buss med släpvagn för personbefordran

Nationellt, Europeiskt och Globalt samarbete

Svensk författningssamling

Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen

Sida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun

Ska försäkringstagarna betala dåligt vägunderhåll? Okt 2014

Bilbältesanvändning i dödsolyckor

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars)

Lastbilsförares bältesanvändning

Alla måste betala trafikförsäkring.

Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0

Motorcyklar och räcken samt COM 2017 Jörgen Persson Trafikverket

RÄDDNINGSTJÄNSTEN FINSPÅNG. Olycksundersökning Trafikolycka (Singelolycka) Handläggare: Daniel Svanér

Vinterdäck inom Europa, på Island och i Norge

Nationell samverkan för säker vägtrafik

Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning

Viktiga begränsningar

Bilbältesanvändning i dödsolyckor. En analys av vägtrafikolyckor i Sverige till

Svensk författningssamling

B-teori. Arbetsuppgift. Avsnitt 3 Fordonet i trafiken. bengt hedlund lärare i transport- och datorteknik

Svensk författningssamling

sommardäck på sommaren

Minnesanteckningar från GNS möte nr 133, hos NTF i Solna

Analysrapport Översyn av etappmål och indikatorer för säkerhet på väg mellan år 2010 och Publikation 2012:124

Synpunkter på förslag Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om

Säkrare cykling Gemensam strategi år Version 1.0. Johan Lindberg Trafikverket

Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)

Transkript:

1(5) Bilaga till remissvar TRV 2017/97669, vinterdäckskrav för tunga fordon Trafiksäkerhetspotential av vinterdäck på alla axlar på tunga fordon - analys av dödsolyckor på vinterväglag med tunga fordon inblandade Syfte Syftet med denna analys var att bedöma trafiksäkerhetspotentialen av vinterdäck på alla axlar på tunga fordon i dödsolyckor. Material Trafikverkets djupstudier av dödsolyckor har analyserats med följande inklusionskriterier: Olyckor som skett under perioden 1 dec 31 mars under, dvs. 5 Vinterväglag enligt Polisen Tungt fordon inblandat, dvs. tung lastbil, tung buss eller personbil klass II (husbil) med en totalvikt över 3,5 ton Exklusive fall som klassats som naturligt dödsfall eller suicid Med ovanstående inklusionskriterier hittades totalt 36 dödsolyckor med: 39 omkomna, varav 33 i personbil 43 inblandade tunga fordon, varav 5 utländska (28 tunga lastbilar med släp, 7 tunga lastbilar utan släp och 8 bussar) 1 fall där ett tungt fordon körde betydligt fortare än gällande hastighetsgräns 12 fall utan uppgifter kring halkbekämpning- och plogningsinsats; ytterligare 12 fall med en dokumenterad halkbekämpning- och/eller plogningsinsats inom 6 timmar före olyckan. Metod Baserat på de 36 dödsolyckorna analyserades potentialen av vinterdäck, men även potentialen för antisladd analyserades eftersom trafiksäkerhetsnyttan av vinterdäck också är en funktion av fordonets säkerhetsutrustning. Potentialen av vinterdäck på alla axlar på tunga fordon analyserades med hjälp av en så kallad potentialskala. För varje olycka ställdes frågan: skulle vinterdäck på alla axlar på detta tunga fordon kunna påverka? Se tabell nedan.

2(5) Tabell 1: potentialskala potentialskala definition exempel 1 - definitivt inte 2 - eventuellt 3 - sannolikt 4 - definitivt definitivt inte kunna påverka eventuellt kunna påverka sannolikt kunna påverka definitivt kunna påverka tungt fordon hade redan vinterdäck på alla axlar; tungt fordon bromsade inte eller stod parkerat axlar och bromsade innan kollisionen axlar och bromsade kraftig innan kollisionen axlar och sladdade okänt uppgifter kring vinterdäck saknas - Frågan besvarades utifrån och vilka däck de aktuella fordonen var utrustade med. Detta tillvägagångssätt har använts tidigare i flera analyser (Rizzi et al 2009, Trafikverket 2010, Trafikverket 2014) och baseras på antagandet att allt annat i olyckan skulle vara oförändrat, förutom själva däcken. Med andra ord så är det svårt att ta hänsyn till eventuella kompensationseffekter, t.ex. högre hastighet till följd av bättre grepp med vinterdäck. Påverkan av en eventuell ökning av trafikarbetet med tunga fordon är också svår att kvantifiera, dock har antalet fordonskilometer med tunga lastbilar och bussar har varit konstant under de senaste 10 åren (Trafikanalys 2017). I EU är antisladd obligatorisk på alla nya tunga fordon sedan 2014-2016, beroende av typ av tungt fordon (EC 2009). Potentialen av antisladd på tunga fordon och personbilar analyserades på samma sätt som vinterdäck. Prognoser gjordes utifrån kända implementeringstakter av antisladd bland nya fordon för att kunna placera denna potential tidsmässigt i framtiden (dvs. när en olycka förväntas förebyggas med hjälp av antisladd). För ytterligare information kring denna metod se t.ex. Strandroth (2015), Strandroth et al (2016) och TRV/TSV (2016).

3(5) Resultat del 1 Tabellen nedan visar potentialen av vinterdäck på alla axlar på tunga fordon under de 5 senaste na. Tabell 2: potentialen av vinterdäck på alla axlar på tunga fordon samt antisladd Skulle vinterdäck på alla axlar på tunga fordon kunna påverka? antal omkomna under antal utländska tunga fordon antal fall där antisladd sannolikt skulle kunna påverka : på tunga fordon på personbilar 1 - definitivt inte 25 0 0 6 2 - eventuellt 3 0 0 0 3 - sannolikt 1* 0 0 0 4 - definitivt 6 4 5 2 okänt 4 1 1 1 * Denna olycka skedde innan 1 jan 2013 och skulle sannolikt förhindras med hjälp av gällande lagkrav på vinterdäck på drivaxel inte på alla axlar Det har skett 6 fall under 5 där vinterdäck på alla axlar på tunga fordon definitivt skulle kunnat påverka. Eventuellt ett fall till skulle kunna räknas in, där ett tungt fordon sladdade men det saknades uppgifter kring vinterdäck. Alla dessa 6-7 dödsolyckor involverade en tung lastbil med släp. I 4 fall var lastbilen utländsk. I 6 fall finns det bevis på att vinterdäck var monterade på drivaxeln. Med andra ord så sker det idag 1 1,5 dödsfall om året där vinterdäck på alla axlar på tunga fordon definitivt skulle kunna påverka. Potentialanalysen av antisladd på tunga fordon och personbil visade att 5 av dessa olyckor sannolikt skulle kunnat påverkas av antisladd på tunga fordon. I 2 av dessa fall skulle antisladd på personbilar också påverkat. Vad gäller tolkningen av potentialen för antisladd på tunga fordon krävs dock en viss försiktighet eftersom vid extrem halka kan vinterdäck på alla axlar vara en förutsättning för att antisladd ska kunna fungera. Potentialen av antisladd på personbilar är mer stabil eftersom de olycksinblandade bilarna redan hade vinterdäck. Utifrån prognoser baserade på implementeringen av antisladd beräknades att senast år 2028 skulle de aktuella fordonen vara utrustade med antisladd. Med andra ord så är det sannolikt att om ca 10 år kommer det att ske mindre än ett dödsfall om året där vinterdäck på alla axlar på tunga fordon definitivt skulle kunna påverka.

PM Resultat del 2 Analysen av dödsolyckor visade att under na skedde 6 (ev. 7) olyckor där vinterdäck på alla axlar på tunga fordon definitivt skulle kunna påverkat. En viktig aspekt i denna typ av analys är att kunna sätta resultaten i ett större sammanhang. Med andra ord, hur stor andel av alla omkomna i trafiken står dessa olyckor för? Se tabell nedan. 4(5) Tabell 3: andel av alla omkomna under vintersäsong samt hela året Skulle vinterdäck på alla axlar på tunga fordon kunna påverka? antal omkomna under andel av alla omkomna under andel av alla omkomna under ** 1 - definitivt inte 25 6 % 2 % 2 - eventuellt 3 1 % < 0,5 % 3 - sannolikt 1* < 0,5 % < 0,5 % 4 - definitivt 6 1,5 % < 0,5 % okänt 4 1 % < 0,5 % * Se notering i Tabell 1 ** För 2017 prognostiseras ett antal omkomna strax under 2016 (ca 255) Under de 5 senaste na (1 dec 31 mars) stod dödsolyckorna där vinterdäck på alla axlar på tunga fordon definitivt skulle kunnat påverka för ca 1,5 % av alla dödsfall i trafiken. Om man räknar utifrån antalet dödsfall under hela perioden (dvs. inte bara vintersäsong) stod dessa olyckor för mindre än 0,5 %. Slutsatser Idag sker det 1 1,5 dödsfall om året där vinterdäck på alla axlar på tunga fordon definitivt skulle kunna påverka. Denna potential motsvarar ca 1,5 % av alla omkomna i trafiken under vintersäsongen (1 dec 31 mars) och mindre än 0,5 % av alla dödsfall i trafiken under hela året. Potentialen av vinterdäck på alla axlar på tunga fordon förväntas minska i framtiden på grund av implementeringen av antisladd på tunga fordon och personbilar. Det är sannolikt att om ca 10 år kommer det att ske mindre än ett dödfall om året där vinterdäck på alla axlar på tunga fordon definitivt skulle kunna påverka. Resultaten baseras på ett allt annat lika scenario: analysen tar inte hänsyn till eventuella kompensationseffekter som t.ex. högre hastighet till följd av bättre grepp med vinterdäck eller en ökning av trafikarbetet med tunga fordon. Det är svårt att exakt kvantifiera påverkan av dessa faktorer. Dock är det osannolikt att trafiksäkerhetspotentialen av vinterdäck på alla axlar på tunga fordon kommer att förändras i framtiden på grund av dessa faktorer. Denna analys handlar endast om dödsolyckor. I dagsläget finns det begränsad kunskap om trafiksäkerhetspotentialen av vinterdäck på alla axlar på tunga fordon i icke-dödliga trafikolyckor.

5(5) Referenser Official Journal of the European Union (2009). Regulation (EC) No 661/2009 of the European Parliament and of the Council. http://eur-lex.europa.eu/legalcontent/en/txt/?uri=celex:32009r0661 Rizzi M, Strandroth J, Tingvall C (2009). The Effectiveness of Antilock Brake Systems on Motorcycles in Reducing Real-life Crashes and Injuries. Traffic Injury Prevention 2009, 10(5):479 487 Trafikverket (2010). Ökad Säkerhet på Motorcykel och Moped. Gemensam Strategi för perioden 2010-2020. TRV 2010:043 Trafikverket (2014). Säkrare cykling. Gemensam strategi för år 2014 2020, version 1.0. TRV 2014:030 Trafikverket och Transportstyrelsen (2016). Översyn av etappmål för säkerhet på väg till 2020 och 2030, med en utblick mot 2050. TRV 2016/59138 (Trafikverket), TSV 2016-2644 (Transportstyrelsen). Strandroth J (2015). Identifying the Potential of Combined Road Safety Interventions - A Method to Evaluate Future Effects of Integrated Road and Vehicle Safety Technologies. Doktorsavhandling på Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers Strandroth J, Nilsson P, Sternlund S, Rizzi M, Krafft M (2016). Characteristics of future crashes in Sweden identifying road safety challenges in 2020 and 2030. IRCOBI Konferens 2016, Malaga, Spanien Trafikanalys (2017). Trafikarbete på svenska vägar. https://www.trafa.se/vagtrafik/trafikarbete/