Kallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA

Relevanta dokument
Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

MRSA hos barn inom barnomsorgen

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Multiresistenta bakterier

MRSA Öppenvård - checklista

MRSA Öppenvård - checklista

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Handlingsprogram för MRSA. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland

MRSA. Information till patienter och närstående

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Lokal anvisning

Innehåll: Inledning sid 1

Dokumentrubrik Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018

MRSA. Information till patienter och närstående

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Direktiv för handläggning av personal avseende MRSA

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Smittspårning, grundkurs nov 2017

MRSA i Östergötland 2018

Direktiv för handläggning av personal avseende MRSA i Stockholms läns landsting

Kontroll av methicillinresistenta Staphylococcus aureus Direktiv och handlingsplan för Sahlgrenska Universitetssjukhuset

MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Multiresistenta bakterier

MRSA. Information till patienter och närstående

Lokal anvisning

Smittspårningskurs mars 2018

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

ARB i praktiken MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Multiresistenta bakterier

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

MRSA vårdhygieniska aspekter

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA Smittskyddsenheten, Karin Strand

STI Sexuellt överförbarbar infektion (eng. sexually transmitted infection)

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

INFORMATION OCH INTYG OM GENOMFÖRD MRSA SCREENING

Stafylokocker. Helena Ernlund bitr. smittskyddsläkare öl Infektionskliniken

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Multiresistenta bakterier Föreläsning för mödrahälsovården 4 dec 2014 Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Multiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner

INFORMATION OCH INTYG OM GENOMFÖRD MRSA-SCREENING

MRB Multiresistenta bakterier

MRSA Statistik. Smittskyddsenheten, , Boo Jarhall

LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten. MRB-teamets verksamhet

MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Betahemolyserande streptokocker grupp A hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn Länsövergripande

Revidering av rutiner för Multiresistenta bakterier (MRB) april Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Infektionsambassadör. Vad är det?

MultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

Multiresistent bakterie (MRB) - screenundersökning och omhändertagande av patient

Förlagan till denna broschyr Stockholm och Uppsala. kommer från Smittskyddsenheterna i 2

Handläggning vid smittspårning av klamydia

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling

Klamydia.. och lite annan STI. Foto: Folkhälsomyndighetens Pressarkiv

Sändlista remisser MRSA SMI Strama SFVH SKL AV Läkarförbundet Läkaresällskapet Smittskyddsläkarföreningen Infektionsläkarföreningen

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående

Smittskyddslagen (SmL) Petra Tunbäck Verksamheten för Hud- och Könssjukvård Sahlgrenska sjukhuset / SU

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg

Dokumentets Titel. MRSA handlingsprogram för Landstinget Dalarna

Kategori: Vård/medicinska riktlinjer Skapat av: MRSA-gruppen i Uppsala län Skapat den: Reviderat av: Vårdhygien Reviderat den:

Handläggning vid smittspårning av klamydia

Smittskyddslagen. 64 anmälningspliktiga sjukdomar varav. 26 allmänfarliga ( ska ) 38 övriga anmälningspliktiga ( bör )

MultiResistenta Bakterier (MRB)

Flödesschema vid smittspårning

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

i Jönköpings län Malin Bengnér, hygienläkare, Smittskydd Vårdhygien Fastställd: Diarienr:

MRSA i förskolan. Underlag och rekommendationer för handläggning

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 5. Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från:

VRE - hygienrekommendationer

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska

VON 2016/ Vård och kontrollodlingar avseende vårdtagare som är bärare av MRSA

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Handlingsprogram för meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) i öppen- och slutenvård samt särskilda boenden för äldre i Stockholms län

Vårdhygien i Västra Götaland 2018

Stoppa utbrottet. ALLMöte 21 oktober oktober 2015 Anna Skogstam bitr smittskyddsläkare / hygienläkare

Hepatit C. Smittskydd Stockholms Grundkurs 14 november allmänfarlig och smittspårningspliktig. Annie Velander Smittskyddssjuksköterska

Transkript:

MRSA - Uppföljning i Västerbotten Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställandedatum: Uppdaterad 2017-02-07 Omfattning Riktlinjerna är skrivna för personal inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund MRSA, meticillinresistenta Staphylococcus aureus är en allmänfarlig och smittspårningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen (SmL). För att förebygga smittspridning ska alla nya fall följas upp och ges information och förhållningsregler. I samband med det ska smittspårning genomföras. I Västerbotten bör alla patienter med MRSA handläggas med stöd av MRSA-teamet på Infektionsmottagningen. Alla patienter har rätt till samma medicinska omhändertagande, bemötande och omvårdnad. Medicinsk utredning och behandling får inte hindras eller fördröjas på grund av MRSA. Ansvarig läkare på provtagande enhet som upptäcker MRSA är enligt smittskyddslagen skyldig att informera patienten om MRSA-fyndet och initiera uppföljning. De första åtgärderna som måste vidtas vid upptäckten finns beskrivna i MRSA - Initial handläggning vid nyupptäckt fall. (Se hemsida för Vårdhygien, VLL ). Syfte Ge vägledning till enhetlig uppföljning av nya fall av MRSA och minska risken för spridning av MRSA inom primär- och slutenvård. Lagar och andra krav Smittskyddslagen (SmL), Arbetsmiljölagen (AmL) och Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2015:10) om basal hygien i vård och omsorg. Ansvar och befogenheter Verksamhetschef ansvarar för att riktlinjerna gällande MRSA inom VLL är kända och följs av alla medarbetare. Varje medarbetare ansvarar för att följa riktlinjerna. Kallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA Patient som har en symptomgivande infektion orsakad av MRSA ska snarast kallas för uppföljande undersökning av läkare. Patient med nyupptäckt MRSA ska efter initial handläggning omgående remitteras till MRSA-teamet på Infektionskliniken, NUS, för överenskommelse om uppföljning. Ring gärna upp Infektionsmottagningen (gäller dagtid, vardag) för att säkerställa optimal handläggning. MRSA-teamet utser en patientansvarig läkare (MRSA-PAL). Vid långa avstånd eller på grund av andra 1

omständigheter, kan en MRSA-PAL utses vid patientens Hälsocentral eller på Skellefteå/Lycksele lasarett. Inom en vecka ska patienten kallas till ett läkarbesök. Rutiner för uppföljning har upprättats av Infektionskliniken i MRSA- Checklista för MRSA-PAL.(Se Bilaga 1) Även uppföljning av barn med MRSA kan ske på Infektionskliniken om det inte av annan orsak krävs handläggning på Barn och ungdomskliniken, Västerbotten. Provtagning för MRSA Provtagningsanvisningar finns på VLLs hemsida, Screening för multiresistenta bakterier. Prov tas från följande lokaler: - Näsöppning - Svalg - perineum eller ljumske - sår eller hudförändringar (inkl. eksem) - instickställe och kanyl/infart - KAD-urin (urin vid RIK) Definition av MRSA-bärare och transient bärarskap MRSA-bärare är individ med: - Infektion som orsakats av MRSA - MRSA i odling från hudlesion eller perineum, även om MRSA påvisats vid endast ett tillfälle. - Växt av MRSA vid mer än ett tillfälle oavsett provtagningsställe. Transient bärarskap definieras som ett odlingsfynd av MRSA från näsa och/eller svalg som påvisats vid endast ett tillfälle och följts av tre konsekutiva negativa provtagningar. Hos individ utan riskfaktorer med transient bärarskap krävs ingen vidare uppföljning. Fortsatta kontroller av MRSA-bärare Alla nyupptäckta MRSA-bärare ska följas upp med information och provtagning. Följande grupper med riskfaktorer som innebär en påtaglig risk för vidare spridning av MRSA bör alltid erbjudas nybesök på Infektionskliniken. - Personer med klinisk infektion orsakad av MRSA. - MRSA hos vårdpersonal inom sjukvård/hemtjänst/äldreomsorg och förskola. Lokala anvisningar för Västerbotten finns i Handläggning av multiresistenta bakterier bland vårdpersonal och vårdstuderande, (Se hemsida Vårdhygien, VLL). - MRSA hos förskolebarn. Handläggningen ska ske i samarbete med Smittskyddsenheten. - MRSA hos gravida. Förlossning innebär en risk för spridning av MRSA. Gravida med MRSA ska därför få information om hur sjukvården hanterar MRSA-bäraskap vid förlossning. MRSA-PAL ska informera ansvarig mödrahälsovårdsöverläkare om aktuellt MRSA-bärarskap hos gravid. 2

Alla som är MRSA-bärare ska vid inläggning eller upprepad poliklinisk behandling på vårdinrättning provtas för MRSA enligt lokal anvisning på Vårdhygien, VLLs hemsida. Avskrivning från MRSA-bärarskap Avskrivning från MRSA-bärarskap kan ske hos hudfrisk person (hel hud) som varit MRSA-negativ vid minst tre konsekutiva provtagningstillfällen, då minst 12 månader har gått mellan det första och det sista negativa provet. Avskrivning beslutas av smittskyddsläkaren i samråd mellan behandlande läkare och Vårdhygien. Uppföljning av sjukvårdspersonal med MRSA-bärarskap planeras i samarbete mellan MRSA-mottagningen och Vårdhygien. Upphörande av kontroller vid MRSA-bärarskap - Hos friska personer utan riskfaktorer med lågt förväntat vårdbehov kan man efter att smittspårning genomförts, noggrann information och förhållningsregler givits, ta ställning till att avstå från uppföljande kontroller. - Hos friska personer utan riskfaktorer med lågt förväntat vårdbehov kan man vid kvarvarande bärarskap efter konsekutiv provtagning under 12 månader avstå från vidare kontroller. I dessa fall ska personen ges noggrann information om MRSA och informeras om att förhållningsregler enligt SmL kvarstår. Provtagning på sjukvårdspersonal i samband med MRSA-smittspårning Smittspårning vid fynd av MRSA inom sjukvården ska genomföras i samråd med Vårdhygien. Det kan medföra provtagning på sjukvårdspersonal. Det praktiska utförandet av provtagningen utformas i samråd mellan berörd sjukvårdsenhet, Vårdhygien och Infektionsmottagningen. 3

Bilaga 1 Checklista för MRSA-PAL Nyupptäckta patienter med MRSA ska läkarbedömas så snart som möjligt. 1 Klinisk bedömning och värdering av riskfaktorer Kända riskfaktorer är sår, eksem eller annan hudlesion och främmande material som penetrerar hud eller slemhinna t ex stomi, drän, katetrar av olika slag samt piercing. Undersök patienten med fullständigt hudstatus inklusive inspektion av hörselgångar. 2 Yrke/Riskyrke Har patienten eller någon nära anhörig (make/maka/sambo) riskyrke för smittspridning av MRSA? (sjukvård/hemtjänst/äldreomsorg/förskola/veterinärverksamhet). 3 Smittspårning Hushållsmedlemmar ska kallas för MRSA-provtagning. Fråga efter: - om patienten sökt vård på sjukhus eller i öppenvård där överföring av MRSA kan ha skett? - om patienten vårdats eller arbetat i sjukvård utomlands? - långvarig antibiotikabehandling? - utlandsresa senaste 6 mån, specificera orter? - fritidsaktivitet med nära kroppskontakt, t ex brottning, handboll eller annan kontaktsport. - om familjemedlem har sår, impetigo, bölder eller eksem? - om familjemedlem vårdats eller arbetat i sjukvård utomlands? (Specificera tidsperiod, land, stad, sjukhus.) 4 Information om förhållningsregler enligt Smittskyddslagen Ge muntlig och skriftlig information om förhållningsregler enligt Smittskyddslagen. Smittskyddsläkarföreningens patientinformation, finns på flera språk på Infektionsklinikens hemsida på LINDA eller www.vårdgivarguiden.se/behandlingsstöd/smittskydd. Dokumentera i journalen att information givits. 5 Information om att MRSA-bärarskap kommer att registreras i patientjournalen. Dokumentera i journalen att information givits. Lämna MRSA-bärarkort. 6 Ta ställning till behov av infektionsbehandling 7 Ta ställning till behov av behandling av riskfaktorer för MRSA-bärarskap Överväg behov av remiss till hudklinik, urolog, ÖNH-klinik etc. 4

8 Samråd med Smittskyddsläkaren och Vårdhygien - Bedöm i samråd med Smittskyddsenheten om det finns behov av åtgärder för att förebygga smittspridning t ex gällande barn i förskola. - Bedöm i samråd med Vårdhygien om det finns behov av åtgärder för att förebygga smittspridning vid nyupptäckt MRSA hos personer som vårdats inom slutenvård eller i olika former av kommunalt boende. Detta gäller även vid upptäckt av MRSA hos vårdpersonal. 9 Gör klinisk smittskyddsanmälan Dokumentera att anmälan enligt SmL är gjord. Dokumentera bärarskap i patientjournalen i Uppmärksamhetsinformation under Smitta, Multiresistenta bakterier. (ange lokal, var och när provet togs). Vid misstanke om transient bärarskap avvakta uppmärksamhetsdokumentation. 10 Planlägg fortsatt uppföljning Nya MRSA-prover tas på patient och hushållskontakter. Därefter provtagning enligt rutinen Uppföljning av MRSA-koloniserad, Bilaga 2. På Infektionskliniken planeras uppföljningen av MRSA-SSK. Obs! Positivt prov hos anhörig föranleder läkarbedömning enligt ovan. 5

Bilaga 2 Uppföljning av MRSA-koloniserad provtagning, kontroller och avskrivning 1. Nybesök till MRSA-PAL enligt Checklista för MRSA-PAL. Provtagning. 2. Provtagningsintervall då MRSA-bärare spontant blivit odlingsnegativ. Aktuellt prov Månad 1-3 Månad 12 Påvisad MRSA Negativt prov Negativt prov Negativt prov Provtagningsintervall efter (eradikerings-) behandling av MRSA Behandling Vecka 1-2 Månad 2-4 Månad 12 Efter behandling Ingen provtagning Negativt prov Negativt prov Negativt prov 3. Ställningstagande till avskrivning från MRSA-bärarskap, samt borttagning av text om MRSAbärarskap i patientjournalen i Uppmärksamhetsinformation under Smitta, Multiresistenta bakterier om följande villkor är uppfyllda: - Tre konsekutiva negativa prover föreligger. - Minst 12 månader har förflutit mellan första och sista negativa prov. - Patienten är hudfrisk (hel hud). Bedömningen kan göras av MRSA-sköterska. Beslut om avskrivning tas av Smittskyddsläkaren i samråd patientansvarig läkare och Vårdhygien på MRSA-konferensen på Infektionskliniken. 4. Kontroller vid kvarvarande MRSA-bärarskap efter en 12 månaders period: Fortsatta kontroller endast för personer med ökad risk för spridning: Provtagning och information via MRSA-ssk 1-2 ggr/år. Återbesök till PAL vid behov. Övriga får muntlig och skriftlig information och kontrolleras framöver vid behov. 5. Vid misstanke om transient bärarskap vid punkt 2, dvs. patient med ett enda positiv prov från näsa och/eller svalg och negativt prov vid nästa provtagning. Om inga riskfaktorer finns, tas ytterligare två konsekutiva prover med minst en dags intervall. Om dessa är negativa avslutas kontrollerna och ingen notering görs i journalen i Uppmärksamhetsinformation under Smitta, Multiresistenta bakterier. 6