22 Samlad effektbedömning 1(10) VSÖ_004 E22 Förbi Söderköping 801 843 22 852845 845 210 210 781 780 210 839 780 NY KÖPING FINSPÅNG OXELÖSUND NORRKÖPING MOTALA LINKÖPING TRANÅS Bakgrundskartan: Copyright Lantmäteriet. VÄSTERVIK SAMMANFATTANDE KOMMENTAR Åtgärden bedöms vara samhällsekonomiskt lönsam. De prissatta effekterna ger en NNK på runt noll. De ej prissatta effekterna bedöms vara övervägande positiva. Åtgärden bedöms bidra till en långsiktigt hållbar transporförsörjning. Ett alternativ med öppningsbar bro skulle bli billigare. Nyttorna av att slippa broöppningar har dock bedömts överväga merkostnaden för en båtlyft. Restidsvinsten är den största prissatta nyttan av åtgärden men förbättringen av stadsmiljön bedöms också vara betydande. Bedömningen av åtgärdens lönsamhet är relativt osäker. På kostnadssidan är båtlyften en osäkerhet då erfarenheten av liknande konstruktioner är begränsad. På nyttosidan finns osäkerheter i beräkningarna då modellerna är mindre tillförlitliga i trängselsituationer. Dessutom är storleksordningen på de ej prissatta effekterna svårbedömd. BESKRIVNING
2(10) Nuläge E22 förbinder Öland och östra delarna av Blekinge och Småland med Norrköping och vidare norrut mot Stockholm/Mellansverige. Vid Söderköping går vägen rakt genom samhället och norr om Söderköping korsas Göta Kanal via en öppningsbar bro. Väglängd: 8,0 km Vägstandard: Vanlig väg, 9-13 m, 50-90 km/h Trafikmängd: 7 000-15 000 f/d, varav 7-10 % lastbilar Problem och önskemål E22 passerar rakt igenom Söderköping. Längs genomfarten finns fem trafiksignaler och ett antal mindre korsningar och anslutningar. Detta leder till fördröjningar för såväl genomfartstrafiken som den lokala trafiken, speciellt sommartid då turisttrafiken är omfattande. Genomfartstrafiken orsakar också störningar av stadsmiljön i form av buller, otrygghet och barriäreffekt. Justering av trafiksignalerna har gjorts för att minimera fördröjningarna men det har bara hjälpt marginellt. Precis norr om samhället korsar E22 Göta Kanal via en öppningsbar bro. Sommartid öppnas bron två gånger per timme (under dagtid) och varje öppning varar cirka 5-10 min. Detta skapar ytterligare fördröjningar och restidsosäkerhet. Syftet med åtgärden är att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten för såväl genomfartstrafik som lokal trafik samt att förbättra stadsmiljön i Söderköping och skapa möjligheter till utveckling av samhället. Förslag till åtgärd En ny väg byggs väst om Söderköping i princip enligt alternativ Väst 4 i vägutredningen från 2004. Vägen får 2+1 körfält söder om lv 210 västerifrån och 2+2 körfält norr därom. Vid korsningen med Göta Kanal byggs en båtlyft över vägen så att vägtrafiken kan gå ostörd. Lv 210 österifrån får en ny sträckning och ansluter till förbifarten. Tre trafikplatser byggs. Genomfartstrafiken får härigenom en högklassig förbindelse förbi Söderköping samtidigt som minskningen av trafiken i samhället ökar framkomligheten för den lokala trafiken och skapar förutsättningar för en bättre stadsmiljö. Genomfartstrafiken samt in- och utfartstrafiken från Söderköping norrut slipper den restidsosäkerhet som den öppningsbara bron orsakar. Syftet med åtgärden uppfylls helt. Ny väglängd: 8,3 km (huvudvägen) Vägstandard: Mötesfri motortrafikled (2+1 / 2+2 kf) 14-16,75 m, 100 km/h Trafikmängd: 5 500-12 000 f/d, varav 7-10 % lastbilar
3(10) EKONOMI OCH PLANERING Anläggningskostnad inkl. riskbedömning och ev. finansiering (anläggningskostnad i prisnivå 2006 (exkl. skattefaktor och produktionsstöd) 50%-nivå: 625 mkr 85%-nivå: 667 mkr De största specifika osäkerheterna är kopplade till båtlyftens funktion och kapacitet samt hela projektets omfattning och vägens funktion. Åtgärden skall samfinansieras med Söderköpings kommun och AB Göta kanalbolag. En avsiktsförklaring, undertecknad 2008-09-03, har upprättats mellan Vägverket och Söderköpings kommun. Följande 4 områden pekas ut i avsiktsförklaringen: 1. Kommunalt bidrag till återställnings- och nyanläggningskostnader 2. Framtida väghållningsansvar 3. Nyttor genom alternativ markanvändning 4. Möjlig förskottering. Vidare finns en avsiktsförklaring mellan Vägverket och AB Göta kanalbolag, undertecknad 2008-12-02. AB Göta kanalbolag medfinansierar till projektet genom att överlåta mark, försäljningsvärdet av marken tillfaller sedan Vägverket. Komplexitet och möjlighet till etappindelning Objektet innefattar en båtlyft som skall lyfta båtar på Göta kanal över vägen som i sin tur skall gå på en lågbro över kanalen. Konstruktionen är relativt ovanlig och komplicerad vilket kan påverka såväl kostnad som tidplan. Objektet planeras att byggas i en etapp men består av tre större delar som i praktiken är möjliga att utgöra separata etapper: Förbifarten Kanalpassagen med brolyft Skärgårdslänken, lv 210 österut (kan inte byggas innan förbifarten) Tidshorisont Den samhällsekonomiska kalkylen bygger på tider enligt nedan. Verklig tidplan är osäker. Byggstartår: 2010 Öppningsår: 2014 Diskonteringsår: 2010 Basår: 2006 Prognosår: 2020, 2040
4(10) Planeringsläge, fysisk och ekonomisk plan Vägutredning slutfördes 2000, en kompletterande vägutredning 2004 och ett tillägg till vägutredningen 2007. Objektet finns inte med i gällande nationell plan 2004-2015. SAMMANHANG Andra förutsättningar av betydelse samt relation till andra åtgärder Alternativa åtgärder för att uppnå syftet Trimningsåtgärder har skett i flera omgångar för att befintliga trafiksignaler ska fungera optimalt vid olika trafiksituationer. Överenskommelse har gjorts med kanalbolaget om att begränsa broöppningarna vid högtrafik. Övergångsställen har åtgärdats. Trafikökningen har medfört att problemen ändå fortsatt att öka i omfattning. På grund av den kulturhistoriska miljön i Söderköping vill man leda trafiken utanför tätorten. Att genomföra tillräckliga åtgärder i befintlig sträckning skulle medföra för stora ingrepp. PRISSATTA EFFEKTER ENLIGT SAMKALK 1 Kalkylförutsättningar (specifika för Åtgärdsplaneringen där inte annat anges) Diskonteringsår 2010 Byggtid, antal år (projektspecifik) 3 Byggstartår (kalkylmässigt) 2010 Trafikstartår (kalkylmässigt och projektspecifikt) = 2010+Byggtid 2014 Kalkylperiod från trafikstart 40 år Bedömningsperiod (2010 + byggtid + kalkylperiod) 2010-2054 Ekonomisk livslängd (projektspecifik), antal år 60 Prisnivå 2006 Prognosår och scenario 2020, 2040 EET ASEK nivå 4 1 Alternativt enligt annat verktyg eller handräkning. När Samkalk har använts får det resultatuttaget utgöra grund för tabellen.
5(10) Nyckeltal Nyckeltal Huvudanalys Känslighetsanalys samhällsekonomisk effektivitet 2 Investeringskostnad (Huvudanalys) Inv. kostnad Noll trafiktillväxt (Inv. kostnad Hög trafiktillväxt (Inv. kostnad CO 2 (Inv. kostnad 50 % 85 % 50 %) 50 %) 50 %) Nettonuvärde 11-33 - - -3 Nettonuvärdeskvot, NNK 0,0 0,0-0,5 1,8 0,0 Nyttokostnadskvot, NK 0,0 0,0-0,5 1,7 0,0 Investeringskostnad minus Restvärde (diskonterat inkl. SF) 669 713 669 669 669 Nyckeltal Kostnadseffektivitet 3 Trafiksäkerhet (Mkr/DSS): 55 Trafiksäkerhet (Mkr/Räddat liv): 759 Restid (kr/timme): 234 Samhällsekonomisk effekt Effekt prognosår 2020 Nuvärde, Mkr Totalt -127 Ktim/år Restid personbil -116 Ktim/år 581 lastbil -11 Ktim/år Totalt 4,5 Mkr/år Fordonskostnad bränsle 267 m3/år lastbil (exkl bränsle) 0,8 Mkr/år -75 personbil (exkl bränsle) 2,4 Mkr/år Godskostnad Totalt -0,3 Mkr/år 8 Totalt -4,3 Mkr/år Trafiksäkerhet dödade/svårt skadade -0,5 personer/år lindrigt skadade -1,8 personer/år 72 egendomsolyckor -2,6 olyckor/år Emissioner Totalt 0,9 Mkr/år HC 125 kg/år -13 2 Nettonuvärde=Nytta-Kostnader, NNK=Nettonuvärde/(Investeringskostnad-Restvärde), NK=Nettonuvärde/Kostnader. Kostnader=(Investering- Restvärde), Drift, Underhåll, Reinvestering och skattefaktor(er). 3 Kostnadseffektiviteten beräknas som annuitetsberäknad investeringskostnad (ej restvärdesjusterad investeringskostnad) dividerat med effekt för prognosår för åtgärden. Nyckeltalen beräknas endast för huvudanalysen
6(10) Övrigt NOx 395 kg/år SO2 3 kg/år partiklar 11 kg/år CO2 622 ton/år Buller -0,4 Mkr/år 8 DoU brolyft 1,8 Mkr/år -30 Tidsvinst broöppning -5,5 Mkr/år 93 Reinvestering brolyft 0,7 Mkr/år -12 Restidsosäkerhet -4,5 Mkr/år 76 Drift och underhåll 1,6 Mkr/år -27 Summa effekter - 680 Investeringskostnad 50 % minus Restvärde, inkl. SF - 669 Nettonuvärde - 11
Inv.kostnader Restid FoKo Gods Olyckor Miljö Komfort Drift och underhåll Buller DoU Tidsvinst Reinvest Restidsosäkerhet Mkr 7(10) Fördelning av nyttor och kostnader för huvudanalys 50 %, diskonterade till år 2010: Diskonterat till 2010 800 600 400 200 0-200 -400-600 -800 EJ PRISSATTA EFFEKTER Typ av effekt/mått Kvantifierad effekt Kvalitativ bedömning/uppskattad storleksordning Påverkan landsbygd - Negativ påverkan Vägen korsar Göta Kanal som är av riksintresse för friluftsliv och kulturmiljövård. En båtlyft kommer att bli ett dominerande inslag i miljön. Vägen gör även intrång i ett småskaligt jordbrukslandskap och tar värdefull jordbruksmark i anspråk. Påverkan tätort - Positiv påverkan Minskad trafik i samhället ger bättre stads- och boendemiljö. Båtlyften kan bli en turistattraktion. Påverkan naturområden Marginellt negativ påverkan Intrång i eklandskap vid Bleckstad och odlingslandskap vid Storån.
8(10) Exploateringseffekter - Positiv påverkan Förbättrade förutsättningar att exploatera mark norr om Göta kanal. Arbetsmarknadseffekter Marginellt positivt bidrag Förbättrade kommunikationer kan bidra till att förstora arbetsmarknadregionen. *För effekter som har utretts separat hänvisas till referens i referenslistan. Slutsatser om samhällsekonomisk lönsamhet: Differens mellan åtgärdens kostnader (diskonterade inkl. skattefaktor(er)) och summan av de prissatta effekterna (nuvärdet)= nettonuvärde: 11 mkr Om en åtgärd med negativt nettonuvärde ändå ska anses samhällsekonomiskt lönsam (eller olönsam trots ett positivt nettonuvärde) måste det sammanvägda Nuvärdet av de ej prissatta effekterna minst motsvara detta belopp. Beakta risken för dubbelräkning. Upprättarens bedömning av om prissatta och ej prissatta effekter sammantaget tyder på samhällsekonomisk lönsamhet (ja/nej/osäkert): Ja FÖRDELNINGSEFFEKTER Nyttorna kommer många olika grupper till del. Såväl genomfartstrafiken som den lokala trafiken får minskad restid. Boende i Söderköping får förbättrad miljö men för de boende i närheten av den nya vägen medför åtgärden en försämrad miljö och i vissa fall förlust av mark. Restidsnyttorna för genomfartstrafiken (med bil) bedöms komma män till del i större omfattning än kvinnor. Inne i Söderköping uppstår dock restidsnyttor för såväl biltrafiken som för busstrafik och gång- och cykeltrafik vilka kan antas vara ganska jämt fördelade mellan kvinnor och män. Sammantaget bedöms dock restidsnyttorna gynna män mer än kvinnor. MÅLUPPFYLLELSEBEDÖMNING Transportpolitiskt mål Bedömning av åtgärdens bidrag till måluppfyllelse
9(10) Tillgänglighet Transportkvalitet Säkerhet Miljö Regional utveckling Jämställdhet Det övergripande målet* Marginellt positivt bidrag Minskade restider, framförallt för genomfartstrafiken. Positivt bidrag Högre vägstandard för genomfartstrafiken och tryggare trafikmiljö i Söderköping. Minskad restidsosäkerhet. Marginellt positivt bidrag Mötesseparerad väg för genomfartstrafiken och säkrare för GC-trafiken inne i Söderköping. Osäkert bidrag Bättre miljö inne i Söderköping men intrång av den nya vägen och något ökade utsläpp. Positivt bidrag Bättre möjligheter att utveckla Söderköpings centrum. Förbättrade pendlingsmöjligheter och minskade transportkostnader. Osäkert bidrag Åtgärden bedöms dock ej ha någon betydande påverkan på jämställdhetsmålet. Positivt bidrag Åtgärden bedöms vara samhällsekonomiskt lönsam och bidrar till en långsiktigt hållbar transportförsörjning. * Bedömning av såväl samhällsekonomisk effektivitet som långsiktig hållbarhet. Målkonflikter Trafikekonomiska och regionalekonomiska nyttor ställs mot intrång i landsbygd och ökade utsläpp. De förbättrade förutsättningarna för biltrafik kan göra det svårare att på lång sikt minska biltrafiken och därmed dess negativa effekter. Förbättrad tätortsmiljö i Söderköping sker på bekostnad av intrång i landsbygd. Hur väl uppfylls projektmålen? Målen med åtgärden bedöms uppfyllas. REFERENSER Vägverket (2004), Väg E22 Förbifart Söderköping. Kompletterande vägutredning 2004-12-20, Vägverket Region Sydöst Vägverket (2007), Väg E22 Förbi Söderköping. Passagen av Göta Kanal. Tillägg till vägutredning januari 2007, Vägverket Region Sydöst Avsiktsförklaring mellan Söderköpings kommun och Vägverket Region Sydöst, PP20 2008:61992 (registrerat 2008-09-04) Avsiktsförklaring mellan Söderköpings kommun och Vägverket, PP20 2008:61992 (registrerat 2008-09-04)
10(10) Avsiktsförklaring mellan AB Göta kanalbolag, PP20 2008:61992 (registrerat 2008-12- 09)