En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag Anders Tegnell, statsepidemiolog, avdelningschef för epidemiologi och utvärdering, Folkhälsomyndigheten..
Innehåll Folkhälsomyndigheten får från den 1 juli i år ett helhetsansvar för vaccinfrågorna i Sverige och tar över Socialstyrelsens arbetsuppgifter och ansvar. Hur påverkar det prioriteringarna inom de svenska vaccinationsprogrammen. Socialstyrelsens prioriteringar på vaccinområdet har under året varit att få ett bättre kunskapsunderlag om vad som ger spädbarnen det bästa skyddet mot kikhosta, mässling, påssjuka och röda hund. Dessutom har myndigheten i särskilda projekt utrett införande av vaccin mot rotavirus, HPV-vaccin till pojkar, vattkoppsvaccin och vaccin mot bältros. 2. 9/16/2015
vaccinationsprogram Skillnader vaccinationer och vaccinationsprogram Nationella och lokala program Individ och befolkningsperspektiv 3. 9/16/2015
samordningsansvar 4. 9/16/2015
Enheten för vaccinationsprogram (EU-VP) Enhetschef: Ann Lindstrand Huvuduppdrag: Samordningsansvar av de nationella vaccinationsprogrammen på nationell nivå Ta fram underlag och rekommendationer till regeringen om nya vacciner ska ingå i vaccinationsprogram Ansvar för föreskrifter och rekommendationer inom vaccinområdet Systematisk uppföljning, analys och utveckling av nationella vaccinationsprogrammet Ansvar för uppföljning och analys av influensa och RSV Förmedlar relevant kunskap om vaccinsjukdomar och vacciner hos målgrupperna Medverka i internationell samverkan gällande vaccinfrågor mellan de nordiska länderna, ECDC och WHO.
Instruktionen för Folkhälsomyndigheten 1 Folkhälsomyndigheten ska verka för god folkhälsa utvärdera effekterna av metoder och strategier på folkhälsoområdet följa hälsoläget i befolkningen och faktorer som påverkar detta genom kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning främja och förbygga sjukdomar och skador Verksamheten ska stå på vetenskaplig grund. Särskild vikt ska fästas vid de grupper som löper störst risk att drabbas av ohälsa. 6. 9/16/2015
3 d En förutsättning för att en smittsam sjukdom ska kunna omfattas av ett nationellt vaccinationsprogram är att det finns ett vaccin mot sjukdomen som kan 1. ges utan föregående diagnos av sjukdomen, och 2. ge mer än kortvarig immunitet mot sjukdomen i hela eller delar av befolkningen. 7. 9/16/2015
3 e En smittsam sjukdom ska omfattas av ett nationellt vaccinationsprogram, om vaccination med det vaccin mot sjukdomen som avses i 3 d kan förväntas 1. effektivt förhindra spridning av smittsamma sjukdomar i befolkningen, 2. vara samhällsekonomiskt kostnadseffektivt, och 3. vara hållbart från etiska och humanitära utgångspunkter. 8. 9/16/2015
Socialstyrelsen Förvaltar och samordnar Underlag med rekommendation om vilka sjukdomar som bör omfattas av vaccinationsprogram Informerar om programmen Folkhälsomyndigheten Övervakar programmet Kunskapssammanställningar Information till professionen Vaccinationsregister Nationella Vaccinations program Läkemedelsverket Säkerhetsövervakning av vacciner Biverkningsrapportering Information Landstingen Implementering av vaccinationsprogrammet Biverkningsrapportering Information. 9
Övervakar programmet Kunskapssammanställningar Information till professionen Vaccinationsregister Folkhälsomyndigheten Förvaltar och samordnar Underlag med rekommendation om vilka sjukdomar som bör omfattas av vaccinationsprogram Informerar om programmen Nationella Vaccinations program Läkemedelsverket Säkerhetsövervakning av vacciner Biverkningsrapportering Information Landstingen Implementering av vaccinationsprogrammet Biverkningsrapportering Information. 1
Folkhälsomyndigheten några pågående projekt Pertussis vaccination för att skydda spädbarnen systematisk litteraturöversikt, en översyn av olika strategier Rotavirus litteraturöversikt och förslag till övervakning Hard to Serve strategi implementerat kommunikationsprojekt i grupper med låg vaccintäckning Vaccinationationsregistret vidareutvecklas och implementering av analysplan 11. 2015-09-16
Nya uppdrag Vaccinationsprogramfrågorna samlas på FoHM inkl föreskrifter Riskgruppsvaccinationerna (pnc, tb, hepb, influensa) bedömning om de ska in i vaccinationsprogrammet överflyttas Koomunikationsplan utvecklas 12. 2015-09-16
Mål med vaccinationsprogrammen Utrotning: polio Eliminering: difteri, stelkramp, mässling, påssjuka och röda hund Kontroll i befolkningen: kikhosta, Hib, pneumokocker och HPV Kontroll i definierade riskgrupper: hepatit B, tuberkulos, influensa. 2015-09-16 13
Uppföljning av nationella vaccinationsprogrammet - grundpelarna Sjukdomsförekomst Seroimmunitet Mikrobiell epidemiologi Vaccinationsregister Biverkningar (LV) Vaccinations täckning Attityder.
Mål för sjukdomsövervakningen Sjukdomsförekomst Före införande av vaccination - bedöma sjukdomsbörda - bestämma strategi och schema Efter införande av vaccination - övervaka skyddseffekt - grund för långsiktiga prognoser, ev. boosterdoser - serotypsförändringar När sjukdomen nästan är borta - identifiera grupper med dåligt skydd - ev. ändra övervakningsstrategi 15. 2015-09-16
Sjukdomsförekomst - Rapporterade fall 2009-2014 2009 2010 2011 2012 2013 2014 difteri 1 0 2 2 2 3 stelkramp 3 0 3 0 3 2 kikhosta 281 266 177 289 237 708 polio 0 0 0 0 0 0 mässling 3 6 26 30 51 26 påssjuka 32 24 38 33 44 30 röda hund 1 3 5 50 0 1 invasiv pneumokock infektion 1618 1457 1361 1387 1316 1165 invasiv infektion med H.influenzae typ b* 1 5 1 2 0 1 *bland barn 0-5 år 16. 9/16/2015
Antal fall Kikhosta i Sverige 1940-2013 25000 20000 Helcellsvaccin Vaccination Acellulärt vaccin 15000 10000 5000 0 1940 1945 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010. År
Antal fall Kikhosta 2014-2015 60 50 40 30 20 10 0 1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52 3 6 9 12 15 18 21 24 27 30 33 36 2014 2015 18. 2015-09-16
19. 2015-09-16
Antal fall Rapporterade fall av kikhosta i åldrarna 0-19 år 2014, åldersfördelning och vaccinationsstatus 120 100 80 60 40 20 0 < 1 år 1 4 år 5 9 år 10 14 år 15 19 år Ovaccinerad 1 dos 2 doser 3 doser 4 doser okänd 20. 2015-09-16
Antal fall 30000 Mässling i Sverige 1960-2013 25000 Mässlingvaccin MPR-vaccin 20000 15000 10000 5000 0 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 År.
Antal fall Antal rapporterade mässlingsfall i Sverige 2000-2014 60 50 40 30 20 10 0 2005 2007 2009 2011 2013 22. 2015-09-16
Mässlingsfall 2000-2013, åldersfördelning Vaccinerade antal doser okänt Ovaccinerade Uppgift saknas Totalt Åldersgrupp 1 dos 2 doser <18 månader 44 44 18-23 månader 7 7 2-4 år 2 13 15 5-9 3 17 2 22 10-14 1 2 13 16 15-19 1 12 13 20-24 1 9 2 12 25-29 4 2 1 17 3 27 >30 3 1 2 89 4 99 Totalt 15 5 3 221 11 255 23. 2015-09-16
Antal fall 14000 12000 Röda hund vaccin Röda hund i Sverige 1970-2013 MPRvaccin 10000 8000 6000 4000 2000 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010. År
Incidens (fall per 100 000) av invasiv pneumokock infektion per åldersgrupp 2005 2014 60 50 40 30 20 10 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 < 2 år 2-4 år 5-19 år 20-49 år 50-64 år 65+ år Totalt 25. 2015-09-16
Antal fall Invasiv Haemophilus influenzae infektion bland barn 0-4 år 1987-2014 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Vaccin mot Hib 26. 2015-09-16
Vaccinationstäckning Vaccinations täckning Varför följer vi vaccinationstäckningen? Kontrollera anslutning till programmet Identifiera populationer med låg vaccinationstäckning Bedöma behovet av riktade insatser Grund för prognoser avseende programmets effektivitet Följa utvecklingen mot nationella och globala mål (eliminering/utrotning).
Vaccinationstäckning Barnhälsovården årliga rapporter i januari barn som fyllt 2 år under föregående kalenderår antal doser n = antal inskrivna barn relateras till SCB:s folkmängdsstatistik Elevhälsan årliga rapporter i slutet av läsåret barn ~12-13 år, årskurs 6 antal doser n = antal barn i skolan relateras till antalet elever i åk 6 enligt Skolverket.
Vaccinationstäckning (%) bland 2-åringar 2010 2014 2010 2011 2012 2013 2014 Difteri 98,0 98,3 98,4 98,4 98,2 Stelkramp 98,0 98,3 98,4 98,4 98,2 Kikhosta 98,0 98,3 98,3 98,4 98,2 Polio 98,0 98,3 98,3 98,4 98,1 Hib 97,8 98,1 98,2 98,3 98,1 Pneumokocker 60,4 97,5 97,6 97,5 MPR 96,5 96,4 97,2 97,4 97,3 Tbc 22,7 23,4 23,8 24,9 25,8 Hepatit B 26,6 29,7 30,4 34,8 41,7 29. 2015-09-16
Vaccinationstäckning (%) bland elever i årskurs 6 år 2010 2014 2010 2011 2012 2013 2014 Difteri 96,1 96,2 96,3 96,0 96,0 Stelkramp 96,0 96,2 96,4 96,0 96,0 Kikhosta 94,1 95,0 95,7 95,4 95,4 Polio 95,9 96,3 96,3 96,1 96,1 MPR 94,4 95,1 95,1 95,2 95,2 30. 2015-09-16
Andel (%) 100 Andel vaccinerade med HPV-vaccin, flickor födda 1999-2001, data t.o.m. 2014-12-31 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0. Län
Vaccinationsregister Fördelar med register: Bättre möjligheter för analys Vaccinationstäckning kan analyseras för valfri ålder Bättre underlag för att utveckla och anpassa vaccinationsprogrammet Möjlighet till epidemiologiska studier genom sambearbetning av data med andra register Kan användas vid signal om misstänkta biverkningar.
Nationella vaccinationsregistret Vad har registrerats hittills? Drygt 1,9 miljoner vaccinationer i registerdatabasen Av barn födda 2013 har 97% minst en vaccination registrerad Av barn födda 2001 har ca 83% vaccination mot MPR registrerad Av flickor födda 2001 har 77% minst en dos av HPV-vaccin registrerad 33. 2015-09-16
Mål attitydundersökningar Attityder Utveckla och genomföra systematisk uppföljning kring KAB (kunskap, attityd och beteende) hos hälso- och sjukvårdspersonal föräldrar/allmänhet eller riktade till vissa grupper i befolkningen. FoHM arbetar med ett kunskapsunderlag om metodval i attitydundersökningar.
Naturalförlopp för vaccinationsprogram Chen, Epidemiol Rev 1996;18:99-117.
95 procent av föräldrarna har vaccinerat sitt/sina barn mot barnsjukdomar, rädslan för biverkningar är den vanligaste anledningen till att avstå Föräldrar Jag har vid ett eller flera tillfällen vaccinerat mitt barn mot barnsjukdomar 95 Jag har vid ett eller flera tillfällen avstått från att vaccinera mitt barn mot barnsjukdomar 5 % % F4 Om du tänker på den senaste gången ditt barn vaccinerades mot barnsjukdomar, varför vaccinerades barnet? F5 Om du tänker på den senaste gången du avstod från att vaccinera ditt barn mot barnsjukdomar, varför avstod du? För att undvika att barnet blir allvarligt sjuk Jag blev kallad av BVC och då vaccinerades barnet 53 50 60 Risken för biverkningar Vill vänta med vaccinationerna tills barnet är äldre Är generellt tveksam till vaccinationer Ville inte att barnet skulle få just det vaccinet Risken att smittas av sjukdomarna är liten Är skyddat ändå genom att många andra vaccinerar Jag missade tiden hos BVC och bokade ingen ny tid 3 3 11 19 33 38 43 Annan anledning 3 Annan anledning 12 Osäker/vet ej 2. Bas: samtliga n=1000 / har vaccinerat n=955 / har avstått vaccinering n= 46 36
Den breda vårdexpertisen har hög tillförlitlighet Läkare och sjuksköterskor på BVC, skolhälsovården och vårdcentraler uppfattas i allmänhet vara trovärdiga. Läkare är experter på sjukdomar och behandling, samt tros vara uppdaterade när det gäller forskning. Sjukvårdspersonalen är utbildad för att ge korrekta råd och rekommendationer. 37. Läkare Sjukvård BVC Skola Bemötandet från läkare och sjukvårdspersonal varierar. Läkare har begränsat med tid och kan uppfattas som nonchalanta och krassa. Sjuksköterskor kan agera uppfodrande och komma med pekpinnar.
Folkhälsomyndighetens och Läkemedelsverkets gemensam årsrapport om barnvaccinationsprogrammet Vaccinationstäckning Sjukdomar inom programmet Sjukdomsövervakning och laboratorieuppföljning Säkerhetsuppföljning.
FolkhälsoAtlas för en lättillgänglig visuell presentation av valda folkhälsodata redovisade på kommunnivå 39. 2015-09-16