Projektkatalog för Apoteket AB. Förslag på examensarbeten på apotek för apotekaroch receptariestudenter

Projektkatalog för Apoteket AB Förslag på examensarbeten på apotek för apotekaroch receptariestudenter Vårterminen 2008 1

Examensarbeten i Apoteket AB Examensarbeten i Apoteket AB syftar till en förbättrad läkemedelsanvändning, att söka visa värdet/nyttan av apotekens tjänster och till en bättre miljö. Forskningen bedrivs därför i huvudsak inom följande teman/program: - Patientsäkerhet - Bättre läkemedelsanvändning - Läkemedelsbehandling/terapi - Effekter av regulatoriska förändringar - Läkemedel och Miljö I projektkatalogen finns såväl en kortfattad redovisning av inriktningen inom respektive tema/program som specifika, enskilda projekt. Om du är intresserad av att göra ett examensarbete i Apoteket AB, är det viktigt att du först tar kontakt med den programansvarige eller med den kontaktperson/handledare som är angiven för respektive projekt, innan du lämnar in din intresseanmälan till universitetet. Studierna bedrivs på öppenvårds- eller sjukhusapotek, alternativt på andra enheter i företaget. Flera av de listade förslagen kan helt eller delvis göras på distans. Inom parentes uppges om examensarbetet är tänkt som ett 10- eller 20-poängsarbete. Förslagen har sammanställts i september 2007 av Tommy Westerlund, koordinator för examensarbeten, Stab Forskning & Utveckling, Apoteket AB, tel.042-12 52 50, e-post tommy.westerlund@apoteket.se 2

Innehållsförteckning Allmänna riktlinjer för examensarbeten i överenskommelse mellan landets farmacevtiska universitetsutbildningar och Apoteket AB...4 Gång för anmälan till examensarbeten från Apotekets projektkatalog...6 Program Patientsäkerhet...7 Kartläggning av processen läkemedelsanvändning för en patient som ska opereras...9 Uppföljning av kvaliteten på utskrivningsmeddelande...10 Felexpedition av läkemedel ur olika aspekter...11 Hur fungerar Dosapoteket Umeås rutiner för beställning av originalförpackningar i praktken?...12 Program Bättre läkemedelsanvändning...13 Läkemedelscoachning; en metod för att öka patientens följsamhet till sin behandling...14 Identifiering av läkemedelsrelaterade problem på patienter inneliggande på närsjukvårdsavdelningarna, USiL...16 Program Läkemedelsbehandling/terapi...18 Program Effekter av regulatoriska förändringar...22 Program Läkemedel och Miljö...23 Ytterligare kontaktpersoner för examensarbeten i Apoteket AB...24 3

Allmänna riktlinjer för examensarbeten i överenskommelse mellan landets farmacevtiska universitetsutbildningar och Apoteket AB Examensarbetet/fördjupningsprojektet (fortsättningsvis endast kallat examensarbetet) kan utföras vid någon av de institutioner som är involverade i programmets grundutbildning, på företag som är verksamma inom utveckling, distribution, försäljning av och information om läkemedel, såsom Apoteket AB, vid svensk myndighet eller vårdinrättning samt vid andra av utbildaren godkända institutioner (t.ex. internationella). Dessa riktlinjer är tänkta att fungera som vägledning för studenter och handledare, gällande examensarbeten i Apoteket AB samt för att säkerställa den nivå på kvalitet som krävs för examensarbetet utifrån varje programs kursplan. De officiella kursplanerna är specifika för varje program och utbildningsort. Riktlinjerna är framtagna i samarbete mellan universitet med farmacevtiska utbildningar och Apoteket AB. Syfte Examensarbetet syftar till att ge studenterna kontakt med forskning inom något av farmacins delområden eller tillämpningsområden. Studenten skall, under handledning, utföra ett självständigt arbete där de kunskaper studenten tillgodogjort sig under sin grundutbildning skall tillämpas, fördjupas och kompletteras. Examensarbete skall stimulera studenterna till analys och problemlösning på vetenskaplig grund och leda fram till en vetenskaplig uppsats. Examensarbetet kan också ge möjlighet till internationellt utbyte med syfte att ge studenten ytterligare kunskaper och erfarenheter om utbildningen och de farmacevtiska yrkesområdena. Innehåll och omfattning Examensarbetets syfte är att ge studenterna inblick i forskningen inom något av farmacins delområden eller tillämpningsområden. Det får dock inte utgöras av sekretessbelagt material om det medför att en meningsfull redovisning ej kan göras. Examensarbetet skall vara ett enskilt arbete med omfattningen 10 alternativt 20 poäng, dvs. motsvara 10 eller 20 veckors heltidsstudier. Val av projekt Examensprojekt inom Apoteket AB presenteras i en separat katalog som uppdateras två gånger årligen. Apotekskatalogen utkommer senast 3 veckor före sista anmälningsdag för intresseanmälan till projekt, vilken är fredagen den 12 oktober för vårterminen 2008. Under dessa veckor bör studenterna kontakta handledare och/eller kontaktpersoner vid Apoteket för information. Intresseanmälningar till Apotekskatalogens examensarbeten administreras av utbildarna och sänds sedan till Apoteket koordinator för examensarbeten. Denne sammanställer önskemålen ur ett nationellt perspektiv och fördelar examensarbeten i samråd med universiteten. Efter dialog mellan koordinatorn och utbildarna, presenteras en slutlig sammanställning för berörda studenter och handledare senast den 9 november 2007, under förutsättning att koordinatorn erhåller universitetens uppgifter i tid. Vid samtliga examensarbeten externt (utanför egen fakultet) skall student och handledare gemensamt fylla i blanketten Anmälan om projekt och skicka in den till aktuell examensarbetsansvarig. Projektbeskrivning Det tänkta projektet beskrivs gärna kortfattat på blanketten Anmälan om projekt. Tillsammans med beskrivning av projektet bör också en kortfattad beskrivning av verksamheten vid apoteket/enheten samt namn och adress på handledaren anges. I anmälan skall anges om etiskt tillstånd krävs för genomförande av projektet samt om så är fallet när etiskt tillstånd är beviljat. Det är institutionens/apoteket AB:s ansvar att tillse att giltigt etiskt tillstånd finns vid projektets start. 4

Handledning Handledaren/na skall hjälpa studenten att göra en rimlig planering, utformning och begränsning av projektet. vägleda studenten och tillse att en vetenskaplig nivå på arbetet upprätthålls, främst avseende formulering av frågeställning, tolkning och bearbetning av resultat samt inlemmande av vetenskapliga referenser i arbetet som helhet. tillsammans med student planera projektets omfattning så att alla moment, även skrivandet av redovisningen, ryms inom tidsramen. under projektarbetet fortlöpande utvärdera arbetets framåtskridande och vara tillgänglig för handledning så att projektet kan slutföras inom tidplanen. bedöma studentens sätt att genomföra examensarbetet och vara examinator behjälplig med underlag för bedömning av arbetet. Vid examensarbeten utanför institutionerna skall en kontaktperson hos utbildaren tillsättas för varje examensarbete. Denna person skall vara såväl handledaren som studenten behjälplig med råd och kommentarer gällande examensarbetet. Projektsynopsis, rapport och examination Ca 2 veckor efter starten av examensarbetet skall studenten sända in en synopsis till kontaktpersonen hos utbildaren. Synopsisen skall innehålla projektets bakgrund inkl. litteraturgenomgång, syfte, frågeställning/ar, planerade metoder, övergripande planering och upplägg. Examensarbete redovisas vid samtliga lärosäten i skriftlig form. Den skriftliga redovisningen bör disponeras som en vetenskaplig artikel och innehålla: Titel, Sammanfattning, Introduktion, Material och metoder, Resultat, Diskussion, Tackord, Referenser. Vid uppsatsens skrivande bör inte endast innehållet beaktas utan även form och språk, som skall vara engelska eller svenska. Examinationen kan också innefatta muntlig presentation, närvaro vid annan students muntliga presentation samt opposition på annan students arbete. Examinator/examinationskommittén bedömer redovisningen/arna och i samråd med handledaren utförandet av projektet. Är examinator och handledare samma person bör examensarbetet/fördjupningsprojektet bedömas av ytterligare en senior forskare/lärare. 5

Gång för anmälan till examensarbeten i Apotekets projektkatalog T = 0 = Katalogen kommer ut till studenterna. 14 september: Fyra veckors möjlighet för studenter att kontakta handledare och kontaktpersoner och fråga om de olika projekten. T = 4 veckor = 12 oktober: Sista anmälningsdag för intresseanmälan till projekt från katalogen, administreras av utbildarna. Kursledare skickar sammanställning av sina studenters önskemål till Apotekets koordinator, som sammanställer sammanlagda önskemål från alla universitet. Om flera studenter önskar samma projekt: Apotekets koordinator undersöker först möjligheten att utvidga projektet till att rymma fler studenter med berörda handledare. I andra hand diskuterar koordinatorn och kursledaren möjliga likvärdiga projekt, och kursledaren återför detta till studenterna. I tredje hand sker lottning och den bortlottade studenten får välja om. T = 8 veckor = 9 november = slutlig sammanställning av vem som fått vilka projektarbeten; - Återkoppling till studenter och handledare. - Annonsering av kontaktpersonerna på Universitetet. - Uppmaning till studenterna att åter ta kontakt med handledaren för tilldelat examensarbete och kontaktperson på Universitetet. OBS! När studenten tilldelats ett projekt för sitt examensarbete och tackat ja, betraktas deltagandet som bindande! Endast synnerligen starka skäl accepteras för byte till annat projekt. 6

Program Patientsäkerhet Institute of Medicine (IOM) publicerade 1999 rapporten - To Err is Human: Building A Safer Health System - som fick mycket stor uppmärksamhet. Antalet individer i USA som avlider på grund av medicinsk felbehandling (medical errors) beräknades till 44-98.000 per år. Av dessa beräknas ca 7.000 avlida på grund av medicineringsfel (medication errors). Den vanligaste orsaken till medicineringsfel (medication errors) är fel vid ordinationen av läkemedelsbehandling (prescription errors). Det finns ingenting som talar för att förhållanden i Europa skulle vara mycket annorlunda än i USA. Cirka 10% av sjukhusinläggningarna är läkemedelsrelaterade, ungefär hälften (5%) uppskattas bero på läkemedelsbiverkningar och att dessa varit möjliga att förutse och undvika ( preventable ) i ungefär hälften av fallen (2,5%). I. Granskning av recept före expedition, för att upptäcka, åtgärda och förebygga brister och fel på recepten (farmacevtiska interventioner), är en av grundförutsättningarna för att åstadkomma en säker läkemedelsbehandling till patienten/kunden. Trots att farmacevter dagligen upptäcker och åtgärdar brister och fel är dokumentationen av dessa interventioner oftast bristfällig eller saknas. Genomförda studier visar att någon form av farmacevtisk intervention sker cirka för ca 5% av recepten i öppen vård, och för ca 0,5% måste förskrivaren kontaktas för förtydliganden eller korrigeringar före receptexpeditionen. Studierna visar emellertid också på en mycket stor variation mellan olika apotek. Under det kommande året kommer ytterligare studier att initieras (bl.a. i Uppsala och Hässleholm) för - att öka kunskapen om orsakerna till variationen och - att identifiera vilka faktorer som är viktiga för att uppmärksamma fel och brister II. Patienternas möjligheter att känna igen biverkningar av sin läkemedelsbehandling och kunna vidta adekvata åtgärder är en viktig patientsäkerhetsfråga. Informationen sker bl.a. via bipacksedlarna som tillverkarna skyldiga att tillhandahålla med produkten. Exempel på genomförda examensarbeten: Törngren Sara, Palo Therese. Receptinterventioner på Distansapoteket i Boden en observationsstudie under 3 veckor. R6-projekt 10 p, Receptarieprogrammet HRP021, Institutionen för hälsovetenskap, Luleå Tekniska Universitet. Wennstig-Johansson Erika, Öhlund Lena. Receptinterventioner på Distansapoteket i Sollefteå. Receptarieprogrammet, 120 p Kemiska institutionen, Umeå universitet. Gabrielsson Mary-Margaret. Prescription interventions at mail-order pharmacies in Sweden. Receptarieutbildningen Examensarbete 10 poäng C-nivå. Receptarieprogrammet, Hälsouniversitetet, Linköping. Karlsson Anette Farmaceutiska interventioner som kräver förskrivarkontakt. En studie på två öppenvårdsapotek i mellersta Kalmar län. Examensarbete 10 p. Farmacevtprogrammet 120 p, Institutionen för Kemi och Biomedicinsk vetenskap, Högskolan i Kalmar. Lunde Heléne Dokumentation av farmaceutiska interventioner vid felaktiga recept som kräver förskrivarkontakt. Examensarbete 10 p. Farmacevtprogrammet 120 p, Institutionen för Kemi och Biomedicinsk vetenskap, Högskolan i Kalmar. 7

Nilsson Ingrid. Dokumentation av felaktiga recept som kräver förskrivarkontakt på Kund- Centrum i Kalmar. Examensarbete 10 p. Farmacevtprogrammet 120 p, Institutionen för Kemi och Biomedicinsk vetenskap, Högskolan i Kalmar. Läkemedelsinformation Hillbur Gun. Hur presenteras biverkningar i bipacksedlar och korrelerar dessa presentationer med produktresumé, FASS, patient-fass och MOD för antihistaminer. Receptarieutbildningen Examensarbete 10 poäng C-nivå. Receptarieprogrammet, Hälsouniversitetet, Linköping. Maricak Karoline. Hur väl stämmer informationen om biverkningar i bipacksedeln överens med samma information i SPC, FASS, patient FASS och MOD i ATC-gruppen N05B. Examensarbete 10 poäng C-nivå. Receptarieprogrammet, Hälsouniversitetet, Linköping. Ljungström Lotta. Opioiders biverkningar i bipacksedlar och överensstämmelse med produktresuméer, FASS och patient-fass. Examensarbete 10 poäng C-nivå. Receptarieprogrammet, Hälsouniversitetet, Linköping. Grenvall Elin, Normark Jessica. Hur skiljer sig presentationen av biverkningar mellan Produktresumé och de övriga källorna - bipacksedel, Fass, Patient-Fass för ATC kod C07? R6- projekt 10 p, Receptarieprogrammet HRP021, Institutionen för hälsovetenskap, Luleå Tekniska Universitet. För mer information kontakta Anders Ekedahl, Dr Medicinsk Vetenskap, leg. apotekare, e-post: Anders.Ekedahl@med.lu.se, telefon: 040-33 34 35 8

Kartläggning av processen läkemedelsanvändning för en patient som opereras (1x20 p) /farmakoterapi, samhällsfarmaci/ Student: Apotekare 20 poäng Handledare: AnnSofie Fyhr *) Tel. nummer: 0702-169 329 e-mail: annsofie.fyhr@apoteket.se Institution/Företag/avdelning: Inst. för Designvetenskaper, Lunds Tekniska Högskola samt Sjukhusapoteket Lund Projektets titel: Kartläggning av processen läkemedelsanvändning för en patient som opereras Kräver detta projekt etisk ansökan? Ja Nej Etiskt tillstånd är: Datum X erhållet ansökt om planerat att ansökas om Kortfattad beskrivning av institutionens/företagets/avdelningens/ gruppens verksamhet/inriktning: Institutionen för designvetenskaper har som utgångspunkter för sin forskning: teknologin, människan och hennes möjligheter och behov samt design/utformning av såväl materiella ting (produkter, miljöer, system) som mer immateriella processer (organisation och förändringsprocesser). Kortfattad beskrivning av bakgrund, frågeställning och tänkt projekt: Vid sjukhuset i Helsingborg pågår ett projekt i samarbete med Lunds Tekniska Högskola för att bygga och organisera operationsverksamheten för framtiden. Läkemedel är ett viktigt redskap inför, under och efter en operation. Samtidigt kan dessa läkemedel interagera med patientens befintliga läkemedelsbehandling. En kartläggning av processen läkemedelsanvändning kan visa på brister och vilka förändringar som är nödvändiga för att öka säkerheten för patienterna. Den kan också tydliggöra behovet av skriftliga rutiner, kompetensutveckling, bra kommunikation mellan olika personalkategorier och den kliniska farmacins roll. Fokus, i detta projekt, ska vara på de läkemedel som används under operation och på vilka sätt hanteringen av dessa kan effektiviseras, ur logistiska och säkerhetsmässiga aspekter. Projektet innebär auskultation på operationsavdelningar och intervjuer med olika personalkategorier. Samarbete med teknologer från Lunds Tekniska Högskola är också nödvändig. *) Samt Gerd Johansson och Per Odenrick, vid Lunds Tekniska Högskola, Institutionen för Designvetenskaper, Avdelningen för ergonomi och aerosolteknik. Se gärna www.eat.lth.se/forskning 9

Uppföljning av kvaliteten på utskrivningsmeddelande (1x20 p) /farmakoterapi/ Student: Apotekare 20 p Handledare: Åsa Bondesson, Lydia Holmdahl, (Tommy Eriksson) Tel. nummer: 046 17 59 80, 044 21 80 23 e-mail:asa.bondesson@apoteket.se Institution/Företag/avdelning: Sjukhusapoteket och Närsjukvårdsenheten, Universitetssjukhuset i Lund Projektets titel: Uppföljning av kvaliteten på utskrivningsmeddelande Kräver detta projekt etisk ansökan? Ja Nej Etiskt tillstånd är: Datum X erhållet ansökt om planerat att ansökas om Kortfattad beskrivning av institutionens/företagets/avdelningens/ gruppens verksamhet/inriktning: Forskningsgruppen arbetar systematiskt med kvalitetsförbättringar i läkemedelsbehandlingen hos äldre i hela vårdkedjan. Verktyg och modeller tas fram, testas och värderas i kliniska studier. I forskargruppen ingår läkare och apotekare från sjukhus, primärvård och kommun. Gruppen har jobbat ihop i ca 8 år och hittills har en disputerat och två är doktorander. Kortfattad beskrivning av bakgrund, frågeställning och tänkt projekt: Bakgrund Brister i informationsöverföring om läkemedel har dokumenterats i många internationella och nu också i svenska studier. I en mindre studie i Landskrona blev vart femte läkemedel felaktigt överfört. Baserat på detta utvecklades i samarbete mellan Sjukhusapoteket och VO Akutsjukvård på Universitetssjukhuset i Lund (USiL) en Läkemedelsberättelse som en del i patientens utskrivningsinformation. Det togs beslut på att Läkemedelsberättelse skulle införas vid all utskrivning från USiL. För att motivera och visa nyttan genomfördes en kontrollerad studie på 3 kliniker (7 vårdavdelningar, 410 patentöverföringar till kommunen) på UsiL. Andelen överföringar utan fel ökade från 34% till 68% och antalet sjukvårdskontakter beroende på överföringsfel minskade. I denna studie kvalitetssäkrades inte innehållet i utskrivningsmeddelandet och läkemedelsberättelsen. Det finns nu en handlingsplan för introduktion av utskrivningsinformation enligt Lundamodellen på hela UsiL. För att ytterligare minska felen och öka patientens och sjukvårdens säkerhet och nytta har en checklista för kvalitetsbedömning tagits fram. Målsättningar för examensarbetet För aktuella vårdenheter studera Andel aktuella patienter som fått utskrivningsinformation Andel korrekta läkemedelsberättelser, medicinlistor och utskrivningsinformation Kortfattad beskrivning av examensarbetet 1. På avdelningarna samla information om aktuella patienter, jämföra data från patientjournaler med läkemedelsberättelse och medicinlista i utskrivningsmeddelande, registrera och sammanställa avvikelser 2. Baserat på kvalitetsmall värdera och poängsätta kvaliteten i utskrivningsmeddelandet. 10

Felexpedition av läkemedel ur olika aspekter (1x10) /samhällsfarmaci/ Student: Receptarie 10 p Handledare: Annika Nordén-Hägg Tel. nummer: 070 205 75 88 e-mail: annika.norden-hagg@apoteket.se Institution/Företag/avdelning: Apoteket AB Projektets titel: Felexpedition av läkemedel ur olika aspekter (10 p) Kräver detta projekt etisk ansökan? Ja Nej Etiskt tillstånd är: Datum x erhållet ansökt om planerat att ansökas om Kortfattad beskrivning av institutionens/företagets/avdelningens/ gruppens verksamhet/inriktning: Stab Kvalitet inom Apoteket AB arbetar bland annat, med kvalitetssäkring vid läkemedelsexpedition. Här ingår ett övergripande ansvar för samtliga felexpeditioner som sker på landets apotek. I uppföljningsarbetet av felexpeditioner ingår utvärdering och analys och många slutsatser kan dras ur inrapporterade data. Rekommendationer om åtgärder och ibland också konkreta åtgärder, initieras från Kvalitet. Kortfattad beskrivning av bakgrund, frågeställning och tänkt projekt: Det datoriserade inrapporteringsverktyget för Felexpeditioner inom Apoteket AB, som började användas under 2004, har synliggjort flera områden rörande felexpeditioner och expeditionssäkerhet, vilka mera ingående bör studeras och analyseras. Nedan beskrivs några olika områden, inom vilka specialarbeten kan ske. Samtliga arbeten kräver tillgång till apotek med speciell datarbetsplats för studenten. Detta kan ordnas i samarbete med handledaren. Arbetet kräver behörighet till systemet. Materialet förutsätts användas avidentifierat. Databasen är sekretessbelagd. 1. Läkemedelsformer och Felexpeditioner Vilka olika slags läkemedelsformer är mest frekvent förekommande vid felexpeditioner, hur allvarliga är de och hur skulle man kunna förebygga att de inträffar? Riskdatabasen för Apoteket AB skall användas för kartläggning av aktuella felexpeditioner. Litteratursökning skall göras för sammanställning av tillgänglig internationell litteratur inom området. Arbetet är avsett för en student och bedöms utgöra ett 10- poängsarbete. Handledare: Annika Nordén-Hägg. 11

Hur fungerar Dosapoteket Umeås rutiner för beställning av originalförpackningar i praktiken? (1x10 p) /samhällsfarmaci/ Student: Apotekar eller Receparie Handledare:Doskonsulent Tel. nummer:090-160627 e-mail: Institution/Företag/avdelning: Dosapoteket Umeå Projektets titel: Hur fungerar Dosapoteket Umeås rutiner för beställning av originalförpackningar i praktiken? Kräver detta projekt etisk Ja Nej Etiskt tillstånd är: Datum ansökan? x erhållet ansökt om planerat att ansökas om Kortfattad beskrivning av institutionens/företagets/avdelningens/ gruppens verksamhet/inriktning: Dosapoteket producerar individuellt dosförpackade läkemedel till enskilda vårdtagare och bifogar tillhörande originalförpackningar efter beställning. Kortfattad beskrivning av bakgrund, frågeställning och tänkt projekt Vi har genomfört ett antal NKI-undersökningar bland våra sköterskor. På senare tid endast riktad till de sköterskor som använder e-dos i sköterskerollen. De senaste undersökningarna får vi säga har stabiliserats och förbättrats efter alla flyttar och sammanslagningar och våra siffror är överlag relativt höga, utan att vi för den skull slagit oss till ro. Men siffrorna angående beställning av originalförpackningar är och har hela tiden varit anmärkningsvärt sämst. Vi har frågat MAS:ar och sköterskor på träffar och per brev och bara fått veta att de är så nöjda så, men något är fel eftersom siffrorna inte förbättras. Vi behöver hjälp av en neutral person, student, att göra en analys om vad man är missnöjd med och förslag på vad vi i närtid och i en framtid skulle kunna göra för att uppfylla deras önskemål om hur tjänsten ska fungera tillfredställande. Målsättning:.att få veta vad i beställa originalförpackning som sköterskorna är missnöjda med..att hitta förslag på åtgärder för att förbättra tjänsten, genast och i framtiden 12

Program Bättre läkemedelsanvändning Många studier har visat stora brister i läkemedelsanvändningen, dels resulterande i att kunden/patienten inte får bästa nytta av sitt läkemedel, dels i stora samhällskostnader genom läkarbesök och sjukhusinläggningar. Läkemedelsrelaterad sjukdom har beräknats utgöra den tredje vanligaste sjukdomsorsaken och biverkningar den fjärde vanligaste dödsorsaken i USA. Enligt den kanadensiske forskaren Pomeranz multicenterstudie, är mönstret detsamma i andra västländer. Andelen läkemedelsrelaterade sjukhusinläggningar har av olika forskare uppmätts till ca fem procent, medan andelen akutintag orsakade av medicineringsproblem har varierat mellan 14 och 28% i olika studier. För ca 15 år sedan myntade de amerikanska forskarna Hepler och Strand begreppet pharmaceutical care, till svenska översatt farmacevtisk omsorg, som likt en troslära spridits över världen med varierande framgång. Genom introduktionen av farmacevtisk omsorg höjdes ribban för apoteksfarmacevterna med ambitionen att ta ett ökat ansvar för en bättre läkemedelsanvändning. Identifiering, lösning och förebyggande av kundernas läkemedelsrelaterade problem (LRP) har betecknats som den farmacevtiska omsorgens själ och hjärta. Ett LRP kan definieras som en omständighet som hindrar, eller skulle kunna hindra, patienten från att få bästa nytta av sitt läkemedel. En av Apotekets viktigaste uppgifter är att bidra till en bättre läkemedelsanvändning. Vi arbetar sedan ett antal år aktivt med kundernas LRP i Sverige och inrättade som första land i världen ett IT-baserat dokumentationsinstrument för LRP på samtliga apoteket 2001, följt av installationen av en nationell LRP-databas 2004. För att bättre fånga in kundernas LRP, har vi med framgång använt s.k. rådgivningsmodeller med nyckelfrågor till kunderna om indikation, effekt, följsamhet och säkerhet i flera stora studier med x-jobb involverade. Ett 30-tal farmacistudenter har hittills gjort sina examensarbeten om bättre läkemedelsanvändning och LRP. Ytterligare ett par x-jobb är aktuella vårterminen 2008, enligt projektbeskrivningarna på följande sidor. Studenter med andra förslag på studier på temat kan höra av sig till programansvarig enligt nedan, för vidare diskussion och utformning av examensarbete. Exempel på forskning om farmacevtisk omsorg, inkl. läkemedelsrelaterade problem: Hepler CD, Strand LM. Opportunities and responsibilities in pharmaceutical care. Am J Hosp Pharm 1990;47:533-43 Johnson JA, Bootman JL. Drug-related morbidity and mortality: a cost-ofillness model. Arch Int Med 1995;155:1949-56 Westerlund T, Almarsdóttir AB, Melander A. Drug-related problems and pharmacy interventions in community practice. Int J Pharm Pract 1999;7:40-50 Westerlund T, Allebeck P, Marklund B, Andersson I-L, Brånstad J-O, Sjöblom M. Evaluation of a model for counseling patients with dyspepsia in Swedish community pharmacies. Am J Health-Syst Pharm 2003;60:1336-41 Programansvarig: Tommy Westerlund, Med Dr, leg. apotekare e-post: tommy.westerlund@apoteket.se, telefon: 042-12 52 50 13

Läkemedelscoachning; en metod för att öka patientens följsamhet till sin behandling (1x20 p) /farmakoterapi/ Student: Apotekare 20 p Handledare: Åsa Bondesson (Tommy Eriksson) Tel. nummer: 046-17 59 80, 044 21 80 23 e-mail:asa.bondesson@apoteket.se Institution/Företag/avdelning: Apoteket AB Projektets titel: Läkemedelscoachning; en metod för att öka patientens följsamhet till sin behandling (3x20 p) Kräver detta projekt etisk ansökan? Ja Nej Etiskt tillstånd är: Datum X erhållet ansökt om planerat att ansökas om Kortfattad beskrivning av institutionens/företagets/avdelningens/ gruppens verksamhet/inriktning: Arbetar i team med sjukvården (läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, paramedicinare) för att optimera enskilda patienters läkemedelsbehandling genom 1. Läkemedelsintervju: ett strukturerat intervjuformulär som används för att få fram en korrekt läkemedelslista när patienten blir inlagd på sjukhuset, samt för att få fram hanterings-, följsamhets-, attitydoch kunskapsproblem. 2. Läkemedelscoaching: en patientcentrerad metod som bland annat bygger på motiverande samtalsteknik. En metod som används för att öka patientens följsamhet till sin behandling. 3. Strukturerad läkemedelsgenomgång, symtomstatus samt vårdplan-läkemedel. Sjuksköterskan tar symtomstatus ism att patienten skrivs in på avdelningen. Apotekaren gör en strukturerad läkemedelsgenomgång. Dessa strukturerade dokument används som underlag, då en vårdplan-läkemedel upprättas ism ronden. Vårdplanen innehåller detaljerad information om varför läkemedelsförändringar görs, vilka läkemedelsförändringar som görs, vilken målsättning som finns, av vem, när och hur målsättningen skall följas upp samt en bedömning av resultatet. 4. Läkemedelsberättelse: ett dokument som innehåller alla läkemedelsförändringar gjorda på sjukhuset. Kortfattad beskrivning av bakgrund, frågeställning och tänkt projekt: Det är välkänt att patienter inte alltid är följsamma till läkemedelsordinationen. Studier som kartlagt patienters följsamhet visar att den varierar från 10-20 procent till över 90 procent (Hansson 1999). I medeltal tycks omkring 50 procent av patienterna vara följsamma vid långtidsmedicinering (Hansson 1999, Haynes 2005). Cochrane Library (Haynes RB, 2002) har analyserat resultaten från randomiserade kontrollerade studier av interventioner för att förbättra patienters följsamhet, publicerade tom augusti 2001, där såväl påverkan på följsamheten som terapiresultaten rapporterats. En slutsats som de drog var att nuvarande metoder att förbättra följsamheten vid långtidsmedicinering är inte speciellt effektiva trots att de kräver stora resurser. Innovation krävs för att patienten skall följa läkemedelsbehandlingen. Ett sätt att förbättra följsamheten skulle kunna vara att använda sig av en patientcentrerad metod som bland annat bygger på motiverande samtalsteknik. Vi kallar denna metod för Läkemedelscoachning. Motiverande samtalsteknik är en metod som baserar sig på att patienter ofta är ambivalenta. Genom att coacha patienten på rätt sätt väljer patienten själv om han/hon är redo för att förändra sitt beteende, i detta fall att bli mer följsamma. Motiverande samtalsteknik fokuserar på att hantera patientens motstånd till förändring och hjälper patienten att besluta sig för att bli mer följsam. För att identifiera problem kring patientens läkemedelsbehandling kommer en läkemedelsintervju att genomföras, se ovan. Under hösten 2006 kommer det att utbildas läkemedelscoacher i Skåne som skall fungera som piloter för att försöka förbättra patienters följsamhet genom läkemedelscoachning. forts. 14

Målsättningar för examensarbetet 1. Undersöka om läkemedelscoachning förbättrar patienternas följsamhet till sin behandling. 2. Beskriva identifierade och lösta läkemedelsrelaterade problem. 3. Undersöka om läkemedelscoacherna arbetar i enlighet med tekniken framtagen för läkemedelscoachningen. Kortfattad beskrivning av examensarbetet 1. Undersöka om pilottestets patienter förbättrar sin följsamhet till sin behandling genom att analysera data från strukturerade läkemedelscoachningar. Ett instrument för att skatta följsamhet, Morisky four item scale, ingår i läkemedelsintervjun som utförs innan läkemedelscoachningen. Patienter som genomgått coachningen kan man sedan följa upp via telefonintervju. 2. Beskriva identifierade och lösta läkemedelsrelaterade problem baserat på patientens problem med kunskap, attityder, följsamhet och läkemedelshantering utifrån läkemedelsintervjun. Samla in och bearbeta data som coacherna har. 3. Ta fram en checklista för hur coacherna jobbar samt studera hur de arbetar efter checklistan. 15

Identifiering av läkemedelsrelaterade problem på patienter inneliggande på närsjukvårdsavdelningarna, USiL (1x20 p) /farmakoterapi/ Student: Apotekare 20 p Handledare: Åsa Bondesson (Tommy Eriksson) Tel. nummer: 046-17 59 80, 044 21 80 23 e-mail:asa.bondesson@apoteket.se Institution/Företag/avdelning: Apoteket AB Projektets titel: Identifiering av läkemedelsrelaterade problem på patienter inneliggande på närsjukvårdsavdelningarna, USiL Kräver detta projekt etisk ansökan? Ja Nej Etiskt tillstånd är: Datum X erhållet ansökt om planerat att ansökas om Kortfattad beskrivning av institutionens/företagets/avdelningens/ gruppens verksamhet/inriktning: Sjukhusapoteket UsiL har i samarbete med bl.a. Verksamhetsområde (VO) Akutsjukvård UsiL, Läkemedelskommittén i Mellersta Skåne, och Utvecklingsavdelningen UsiL analyserat och identifierat problem i läkemedelsanvändning då en patient vårdas på UsiL. Baserat på detta har verktyg för förbättrad läkemedelsanvändning vid inskrivning, under vårdtid och vid utskrivning tagits fram. Närsjukvårdsmodellen inkluderar; I samband med inskrivning Läkemedelsintervju med patient är en systematisk intervju som apotekaren genomför för att identifiera en korrekt läkemedelslista samt problem med; ordinerade läkemedel, hanteringsförmåga, kunskap, attityder och följsamhet till läkemedelsbehandlingen. Symtomstatus är ett strukturerat sätt att fånga upp symtom som patienten upplever. Under vårdtiden Läkemedelsgenomgång och vårdplan läkemedel innebär att apotekaren gör en systematisk läkemedelsgenomgång för att identifiera läkemedelsbrister och att teamet, med läkaren som ledare, sedan upprättar en vårdplan läkemedel för att lösa bristerna genom att sätta upp behandlingsmål och följa upp dessa. Läkemedelsinformationsblad används för att öka patientens kunskap till sin behandling. Motiverande läkemedelssamtal är ett arbetssätt för att motverka negativa attityder, kunskapsbrister och följsamhetsproblem för patienter som sköter sin läkemedelsbehandling själv i hemmet. I samband med utskrivning Läkemedelsberättelse med läkemedelslista är en skriftlig kommunikation till patient och nästa vårdform av vad som gjorts och varför på sjukhuset och är en del av utskrivningsinformationen. Efter utskrivning Uppföljning av patienten efter sjukhusvistelse sker med läkemedelsintervju. Kortfattad beskrivning av bakgrund, frågeställning och tänkt projekt: Äldre multisjuka patienter använder många läkemedel och har en stor risk för att drabbas av läkemedelsrelaterade problem (ex biverkningar, utebliven effekt), som i sin tur resulterar i en ökad risk för akutmottagningsbesök samt inläggning på sjukhus. Studier visar att majoriteten av de läkemedelsrelaterade problemen kan förebyggas. Det är därför av yttersta vikt att individualisera, dokumentera, följa upp och kommunicera läkemedelsbehandlingen för denna patientgrupp. Målsättningar för examensarbetet 1. Beskriva patientpopulationen på närsjukvårdsavdelningarna 2. Beskriva identifierade och lösta läkemedelsrelaterade problem utifrån läkemedelsintervjun. 16

3. Beskriva identifierade och lösta läkemedelsrelaterade problem utifrån läkemedelsgenomgången. 4. Deltaga i arbetet på avdelningen forts. Kortfattad beskrivning av examensarbetet 1. Beskriva patientpopulationen på närsjukvårdsavdelningarna map ålder, antal diagnoser samt antal ordinerade läkemedel- stående och vid behov, hur stor andel av patientpopulationen som använder mindre lämpliga läkemedel för äldre, hur stor andel använder ett mindre lämpligt, två mindre lämpliga samt tre eller flera mindre lämpliga läkemedel, och vilka typer av mindre lämpliga läkemedel som används i patientpopulationen. 2. Beskriva identifierade och lösta läkemedelsrelaterade problem baserat på patientens problem med kunskap, attityder, följsamhet och läkemedelshantering utifrån läkemedelsintervjun. 3. Beskriva identifierade och lösta läkemedelsrelaterade problem baserat på läkemedelsgenomgången genomförd med checklista läkemedelsgenomgång, och klassificera dessa enligt Hepler and Strand. 4. Aktivt deltaga i arbetet på avdelningen och assistera de apotekare som arbetar på avdelningen. 17

Program Läkemedelsbehandling/terapi /samhällsfarmaci/ 1. Läkemedelsepidemiologi Apoteket AB har en mycket omfattande statistikproduktion över läkemedelsförsäljningen i Sverige. Sedan 2005-07-01 finns det individbaserade Läkemedelsregistret för medicinsk uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkring, epidemiologiska undersökningar, forskning. I. Definierad dygnsdos (DDD) är en fastställd teknisk jämförelseenhet för att studera/ jämföra användning av olika läkemedel, användning över tid och mellan olika geografiska områden (regioner/länder). Exponeringen för läkemedel mäts i DDD per Tusen Invånare och Dag (DDD/TID). DDD är baserad på rekommenderad dygnsdos på huvudindikationen för läkemedlet till vuxna individer. De använda dygnsdoserna - den förskrivna dygnsdosen (PDD) - kan avvika från DDD vilket medför en risk för felskattning av exponeringen för läkemedelsbehandlingen. Från uppgifterna i läkemedelsregistret kan en skattning av PDD göras. Exempel på studier: - Validering av PDD och exponeringen uttryckt i DDD/TID baserat på en skattning med data i läkemedelsregistret mot uppgifter på PDD och förskriven dygnsdos per tusen invånare och dygn (PDD/TID) baserat uppgifterna på doseringen i recepten (Receptregistret) för utvalda läkemedelsgrupper II. Före införandet av Läkemedelsregistret har studier på förekomsten av kombinationer av läkemedel på nationell nivå enbart kunnat göras med data från Receptregistret (före 1997 Receptundersökningen), där Recept som expedierats vid samma tillfälle kan identifieras. Recept = receptordinationer till en och samma individ utfärdade vid en och samma tidpunkt av en och samma förskrivare. Men, eftersom patienter kan ha receptordinationer utfärdade vi olika tillfällen och av olika förskrivare samt kan göra sina läkemedelsinköp på recepten vid olika tidpunkter, medför studier baserat på Receptregistrets data en underskattning av förekomsten (t.ex. i studier på förekomsten av Läkemedelsinteraktioner mm.) Exempel på studier: - Studier på förekomsten av läkemedelskombinationer med avseende på läkemedel, patientgrupp eller läkemedelsinteraktioner. För mer information kontakta Anders Ekedahl, Dr Medicinsk Vetenskap; leg. apotekare e-post: Anders.Ekedahl@med.lu.se, telefon: 040-33 34 35 2. Compliance/Adherence/Concordance Följsamheten till läkemedelsordinationen varierar men uppges i vissa amerikanska material inte vara mer än cirka 50%. Följsamheten påverkas emellertid av många olika faktorer (t.ex. sjukvårdssystemets struktur och organisation; läkemedelsförmånens utformning m.m.) och skillnaderna mellan olika länder kan vara avsevärd. Man skiljer på primär noncompliance (initial drug defaulting) och sekundär noncompliance samt persistens m.m. Alla recept som utfärdas används inte: - primär noncompliance - recept som antingen inte presenteras på apoteket eller recept som överförts eller lämnats in på apotek men inte efterfrågas; - sekundär noncompliance - alla läkemedel som köps ut mot recept används inte och av 18

de läkemedel som inte används återlämnas mycket (men inte allt) till apoteken för destruktion. För mer information kontakta Anders Ekedahl, Dr Medicinsk Vetenskap; leg. apotekare e-post: Anders.Ekedahl@med.lu.se, telefon: 040-33 34 35 Exempel på tidigare genomförda examensarbeten inom programmet: Läkemedelsanvändning och SocioEkonomisk Position Sundkvist, Cornelia. Läkemedelsanvändningen som signal på långtidssjukskrivning och förtidspensionering. A9-projekt 20 p,. Institutionen för Farmaci, Avd för Samhällsfarmaci, Farmacevtiska fakulteteten, Uppsala Universitet, HT 2002. Ellinor Nielsen. Socioekonomisk position, etnicitet, ohälsotal och läkemedelsanvändning (20 p) HT 2005, Apotekarprogrammet, Göteborgs Universitet Behandling med vissa kombinationer av läkemedel Git Svensson. Mer än var fjärde patient som står på behandling av klopidogrel har samtidig behandling med lipidsänkare som kan påverka klopidogrels effekt. Receptarieutbildningen Examensarbete 10 poäng C-nivå. Receptarieprogrammet, Hälsouniversitetet, Linköping, VT 2005. Jennie Leion. Hur vanligt är det att patienter få samtidig behandling med NSAID- och SSRIpreparat? Examensarbete 10 p. Farmacevtprogrammet 120 p, Institutionen för Kemi och Biomedicinsk vetenskap, Högskolan i Kalmar VT 2005. Karin Nilsso. Hur vanligt är det att kombinationerna NSAID&PPI och NSAID&H2-blockerare expedieras på apotek i Sverige under oktober månad 2004? Examensarbete 10 p. Farmacevtprogrammet 120 p, Institutionen för Kemi och Biomedicinsk vetenskap, Högskolan i Kalmar VT 2005. Katarina Tufvander. Hur vanligt är det att diuretika och NSAID expedieras samtidigt på recept till en patient? Examensarbete 10 p. Farmacevtprogrammet 120 p, Institutionen för Kemi och Biomedicinsk vetenskap, Högskolan i Kalmar VT 2005. Magitte Petersson. Hur många patienter får behandling med antikoagulantia samtidigt som de får behandling med icke steroida antiinflammatoriska läkemedel? Examensarbete 10 p. Farmacevtprogrammet 120 p, Institutionen för Kemi och Biomedicinsk vetenskap, Högskolan i Kalmar VT 2005. Malin Fogelqvist. Hur ofta får patienter som behandlas med ACE-hämmare / Angiotensin II antagonist samtidig behandling med NSAID? Examensarbete 10 p. Farmacevtprogrammet 120 p, Institutionen för Kemi och Biomedicinsk vetenskap, Högskolan i Kalmar VT 2005. Marcus Rosenlund. Hur stor andel av expeditionerna av betareceptorblockerande medel och kalciumantagonister får patienten också ett icke-steroid anti-inflammatoriskt läkemedel (NSAID) expedierat på recept? Examensarbete 10 p. Farmacevtprogrammet 120 p, Institutionen för Kemi och Biomedicinsk vetenskap, Högskolan i Kalmar VT 2005. Mats Persson. Hur vanligt är det med lipidsänkande behandling hos tablettbehandlade diabetiker och hur stor del av den totala försäljningen av lipidsänkare står diabetikerna för? Examensarbete 10 p. Farmacevtprogrammet 120 p, Institutionen för Kemi och Biomedicinsk vetenskap, Högskolan i Kalmar VT 2005. 19

Ordinationer med delade tabletter Nilsson Anna, Lindberg Johanna. Kartläggning av doseringar med delade tabletter för apotekskunder med recept på antidepressiva läkemedel. R6-projekt 10 p, VT 2005 Receptarieprogrammet HRP021, Institutionen för hälsovetenskap, Luleå Tekniska Universitet VT 2005. Törnquist Anna. Studie av doseringar med delade tabletter för recept på Levotyroxin, Levaxin Examensarbete 10 p. Farmacevtprogrammet 120 p, Institutionen för Kemi och Biomedicinsk vetenskap, Högskolan i Kalmar. Fabian Westlund. Hur vanlig är doseringen med delade tabletter hos apotekskunder med recept på kalciumantagonister i Sverige? Examensarbete 10 p. Farmacevtprogrammet 120 p, Institutionen för Kemi och Biomedicinsk vetenskap, Högskolan i Kalmar. Ida Bäckman. Hur vanlig är doseringen delade tabletter hos apotekskunder med recept på bensodiazepiner i Sverige? Examensarbete 10 p. Farmacevtprogrammet 120 p, Institutionen för Kemi och Biomedicinsk vetenskap, Högskolan i Kalmar Jenny Wiklander. Hur vanligt är det med delade tabletter i doseringen när man förskriver betablockerare? Examensarbete 10 p. Göteborgs Universitet Receptarieprogrammet. Elisabeth Utbult. Hur vanligt är det att det förskrivs delade tabletter på neuroleptika? Examensarbete 10 p. Göteborgs Universitet Receptarieprogrammet. Kristin Lindholm. Kartläggning av delade tabletter i doseringen på receptexpeditioner av en grupp sömnmedel och lugnande medel. Examensarbete 10 p. Göteborgs Universitet Receptarieprogrammet. Anneli Fälrmark. Kartläggning av delade tabletter för A02B samt A02 BB01. Receptarieprogrammet HRP021, Institutionen för hälsovetenskap, Luleå Tekniska Universitet VT 2006. Lundholm Marielle, Lehtonen Sara. Kartläggning av förskrivningar med delade tabletter för smärtstillande preparat. Receptarieprogrammet HRP021, Institutionen för hälsovetenskap, Luleå Tekniska Universitet VT 2006. Riskfaktorer för Läkemedelsrelaterade problem Frida Öhman. Förekomst av riskfaktorer för läkemedelsrelaterade problem. C-uppsats i läkemedelsterapi, 20 poäng. Institutionen för biofarmaci, Avdelningen för läkemedelsterapi och farmakokinetik, Uppsala Universitet, Farmaceutiska fakulteten, HT 2001. Dosering vid nedsatt njurfunktion Linda Gustavsson. Njurfunktion och äldres läkemedelsbehandling. En kartläggning av njurfunktionen och dess konsekvenser för läkemedelsbehandlingen på ett äldreboende i Jönköpings kommun. Receptarieutbildningen Examensarbete 10 poäng C-nivå. Receptarieprogrammet, Hälsouniversitetet, Linköping, VT 2005. Primär non-compliance Månsson, Niclas. Ej uthämtade receptförskrivna läkemedel. D-uppsats i Läkemedelsterapi 20 p, Uppsala Universitet. Sundberg Barbro, Oskarsson Vivianne. Effekten av en standardiserad påminnelse till patienter med ej efterfrågade e-recept på apotek. R6-projekt 10 p, Receptarieprogrammet HRP021, Institutionen för hälsovetenskap, Luleå Tekniska Universitet. Therese Lundberg. Effekten av en standardiserad påminnelse till patienter med ej efterfrågade e- recept på apotek. R6-projekt 10 p, Receptarieprogrammet HRP021, Institutionen för hälsovetenskap, Luleå Tekniska Universitet. 20

Kassation /återlämande läkemedel till apotek Ehrling, Fredrik. Restriktionsläkemedel (narkotika klass II, IV & V) - förskrivning, användning och kassation. A9-projekt 20 p, VT 2005 Institutionen för Farmaci, Avd för Samhällsfarmaci, Farmacevtiska fakulteteten, Uppsala Universitet. Marie Törnquist. Kasserade läkemedel från Länssjukhuset i Halmstad. Examensarbete 10 p. FAR010, VT 2005 Göteborgs Universitet Receptarieprogrammet. Eric Öhrn. Studie av kostnader i samband med läkemedelskassation i apoteksregion Öst - under 2 veckor i November. Examensarbete 20 p Göteborgs Universitet, Apotekarprogrammet. 21

Program Effekter av regulatoriska förändringar /samhällsfarmaci/ Förändringar i regelverket har konsekvenser såväl för läkemedelsbehandling som för läkemedelsanvändning. Den senaste stora förändringen är införandet av generisk substitution. Flera studier om apotekspersonalens och kundernas attityder och erfarenheter av generisk substitution har genomförts. Vilka effekter reformen har på utnyttjandet av recept (primär compliance), risk för läkemedelsrelaterade problem resp. kassation av läkemedel är inte studerat i samma omfattning. Exempel på genomförda studier: Eriksson, Rova C. Farmacevters attityder och erfarenheter till generisk substitution. Maria Gustafsson. Problem i kundkontakten vid generiskt utbyte på apotek. Examensarbete i Samhällsfarmaci 20p. Socialmedicinska avdelningen Göteborgs Universitet i Samarbete med Apoteket. HT 2005 Therese Agerström. An ecologic study on drug sales patterns of antidepressants within the pharmaceutical drug benefit scheme. Examensarbete i Samhällsfarmaci 20p. Socialmedicinska avdelningen Göteborgs Universitet i Samarbete med Apoteket. HT 2005 Elisabeth Nordén. Kan reklam orsaka läkemedelsrelaterade problem? Examensarbete (FAR010) Receptarieprogrammet VT-2005. Göteborgs Universitet Programansvarig: Anders Carlsten, Med Dr, leg apotekare e-post: anders.carlsten@apoteket.se, telefon: 031-775 42 51 22

Program Läkemedel och Miljö /samhällsfarmaci, galenisk farmaci, toxikologi/ Programansvarig: Staffan Castensson I det nationella och internationella miljöarbetet är begränsningen av spridningen av naturfrämmande ämnen centralt. Att ha kontroll över miljöaspekten är en förutsättning för att läkemedlen skall kunna vidareutvecklas och nyttjas på bästa sätt. Att mäta läkemedelsanvändningen ur ett miljöperspektiv möter stora svårigheter. I Sverige använder vi mer än 1000 olika substanser som läkemedel. Till detta kommer ett ungefär lika stort antal hjälpämnen och även förpackningsmaterial. För att förstå vilka miljökonsekvenser som läkemedel får måste man följa deras väg genom samhället och se på vilket sätt och i vilken mängd läkemedel kan nå olika delar av miljön såväl vid användning, som efter användning. Aktuella projekt lämpliga för examensarbeten: Säkerhets- och miljökonsekvenser av läkemedel i överladdade beredningsformer hantering efter användning Miljökonsekvenser av läkemedel som elimineras i aktiv form, tids- och regionbaserade flöden Utveckling och validering av DU90% som miljöprioriteringsverktyg Bakomliggande faktorer som styr förskrivningsgraden av startförpackningar Miljökonsekvensbeskrivning av startförpackningar Studier av bionedbrytning av utvalda läkemedel Utveckla ekonomiska nyckeltal för uppföljning av läkemedelsavfall Sammanställning av miljömätningsdata för läkemedel i Sverige Exempel på genomförda studier: Se www.lj.se/qulturum Sökväg: Rapporter och video/apotekets rapporter För mer information kontakta Stab Forskning och Utveckling Staffan Castensson, docent, staffan.castensson@apoteket.se Endokrinologi Läkemedel och miljö, Postadress: Apoteket AB, 118 81 Stockholm Tfn dir 08-466 13 48, Mobil 0768-10 00 35 23

Ytterligare kontaktpersoner för examensarbeten i Apoteket AB Eva Pettersson, leg. apotekare, doktorand Apoteket vid Sunderby Sjukhus 971 80 Luleå Tel. 0920-28 31 94 Mobil 0705-822 844 eva.e.pettersson@apoteket.se Inriktning: antibiotika och äldre - med fokus på särskilda boenden Sofia Kälvemark Sporrong, Dr i Medicinsk vetenskap Apoteket AB 118 81 Stockholm Tel. 08-466 12 72 sofia.kalvemark-sporrong@apoteket.se Inriktning: etik, professionell utveckling, kund/patientundersökningar och kvalitativa metoder 24