S O C I A L- O C H Ä L D R E O M S O R G S F Ö RVA LT N I N G E N I HUDDINGE Funktionshinderområdets värdegrund Vi som är anställda inom funktionshinderområdet i Huddinge kommun har ett uppdrag av invånarna. Uppdraget är att ge stöd, service, och omsorg som bidrar till att skapa bra levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning.
I vårt arbete möter vi dagligen människor som behöver samhällets stöd. Många behöver praktisk service för att kunna leva det liv de själva vill. Andra behöver vår hjälp för att kunna strukturera sin vardag och omsorg och beskydd för att inte fara illa, men har samtidigt rätt till stöd att fatta egna beslut. Det ingår i vårt uppdrag att alltid möta människor med respekt och engagemang och att använda de möjligheter vi har att ge dem goda livsvillkor. Det är ett uppdrag och en utmaning att vara stolt över. Funktionshinderområdet i Huddinge är uppdelat i särskilt boende, daglig verksamhet och stöd i ordinärt boende. Det finns också ett biståndskansli som ansvarar för att utreda behov av stöd samt besluta om insatser till den enskilde. De som bor i ordinärt boende kan få service genom personlig assistans, boendestöd eller hemtjänst. Man kan också ha en egen bostad i en gruppbostad och får då service av personal på gruppbostaden, det finns även boende för barn/ungdomar samt korttidshem. Det finns också ledsagarservice, kontaktperson och avlösarservice. Personer med utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada kan bli beviljade insatser i form av daglig verksamhet. Det här dokumentet beskriver den värdegrund som vi utgår från i vårt arbete. Vi har formulerat värdegrunden gemensamt för att visa vad vi vill med vårt arbete. Vi som är anställda inom funktionshinderområdet gör ett nödvändigt och svårt arbete och vi vill utföra det så att vi kan vara stolta över det. Alla människor har lika värde Vår värdegrund handlar främst om vilken människosyn som ska råda i vårt arbete och om vad som är viktigast i arbetet. Utgångspunkten är FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna som slår fast att alla människor har lika värde och samma rättigheter samt att konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning där det fastslås att de mänskliga rättigheterna även
måste gälla för den som behöver mycket stöd. Vi utgår också från FN:s barnkonvention som slår fast varje barns grundläggande mänskliga rättigheter. Barnkonventionen påminner oss om att vi alltid ska ha ett barnperspektiv i vårt arbete när barn är inblandade och att det är barnets bästa som ska komma först. Vi och dom Vad innebär det för vårt arbete att alla människor har lika värde och lika rätt? Jo, bland annat att vi ständigt måste se upp för risken att
dela in människor i vi och dom, eftersom det lätt leder till diskriminering och uteslutning. Personer med funktionsnedsättning utsätts ofta för ett vi-ochdom-tänkande som påverkar hur de bemöts, ja till och med hur lagar och regler formuleras och efterlevs. Alltför ofta betraktas de som en grupp människor som skiljer sig från andra genom gemensamma egenskaper och livsvillkor. Men så är det inte, personer med funktionsnedsättning är lika olika som andra. Liksom för alla andra är det en rad faktorer som bestämmer hur livssituationen ser ut. Men diskrimineringen som de utsätts för ser ganska lika ut världen över. Det är till exempel inte självklart att de ska kunna göra samma saker som andra, ta sig dit de vill, komma in där de vill, kunna läsa den tidning de vill eller ta del av information, kultur och aktiviteter som andra. Vi måste alltid arbeta så att vi minskar individens funktionsnedsättning så långt det är möjligt. En funktionsnedsättning ger problem i det dagliga livet, men hindren och problemen står alltid i relation till miljön. I ett tillgängligt samhälle kan alla delta och få behöver uppleva att de har funktionsnedsättningar. När tillgängligheten brister kan en funktionsnedsättning ofta kompenseras med anpassning, hjälpmedel eller med assistans av andra människor. Därför är vårt arbete viktigt. Delaktighet och jämlikhet Delaktighet är ett nyckelord i Huddinge kommuns vision, samt i social- och äldreomsorgsförvaltningens verksamhetsplan. Vad är delaktighet? Det är en fråga om mänskliga rättigheter, om att alla ska kunna delta efter sin förmåga och önskan samt på sina villkor. Delaktighet förändrar också attityder. Ju fler människor med funktionsnedsättning som är delaktiga och aktiva samhällsmedborgare desto mer självklart blir det för allmänheten att delaktighet är en mänsklig rättighet för alla.
Respekt, öppenhet, stolthet och engagemang Målet för funktionshinderområdets arbete är goda och jämlika levnadsvillkor och våra grundläggande värden är respekt, öppenhet, stolthet och engagemang. Att visa respekt innebär bland annat: att vi arbetar i solidaritet med vårt uppdrag och med målen för funktionshinderområdets verksamheter. att vi arbetar med individen i centrum. Vi ska anpassa vårt arbete efter varje individs förutsättningar och önskningar. Det är inte individens liv som ska anpassas efter våra arbetsrutiner. För att vi ska kunna ha individen i centrum måste vi arbeta i öppenhet. Det innebär bland annat: att vi skapar ett tillåtande klimat bland oss som arbetar ihop och för dem vi arbetar för, brukarna och deras anhöriga. Om vi alla vågar släppa prestigen kan vi tänka nytt och kreativt tillsammans och vara öppna för förändringar. att vi samråder och samarbetar med kolleger på andra enheter och förvaltningar. Med medarbetare som är stolta över sitt arbete och arbetar med engagemang kan vi göra ett bra jobb! Stolthet och engagemang innebär bland annat: att vi alla känner oss delaktiga i ansvaret för att arbetet ska bli bra. att vi planerar långsiktigt. Det skapar trygghet, mening och regelbundenhet för brukarna. Det ger också oss anställda en större tillfredsställelse och ett djupare innehåll i arbetet. att vi sätter upp mål som utgår från våra grundläggande värden, och att vi diskuterar och utvärderar resultatet av vårt arbete.
Hur möter vi människor? Det finns god kompetens i vår förvaltning. Det finns både yrkesskicklighet och kunskap om lagar och om svensk handikappideologi bland oss anställda. Brukarna och deras familjer möter oftast personal som lyssnar, visar respekt och bemödar sig om att arbeta utifrån den etik som vi vill ska råda i vår förvaltning. Men både kompetens och arbetsetik är färskvara. Vårt förhållningssätt är aldrig färdigutvecklat, utan måste ständigt förnyas. Det krävs ett långsiktigt arbete och en kontinuerlig dialog, så att ideologin bakom de handikappolitiska målen hålls levande. Vårt arbete kan alltid bli bättre. Vår värdegrund handlar om hur vi ser på de människor vi arbetar för. Hur talar vi om dem på möten och i kaffepauser? Har vi en så trygg relation till varandra att vi kan säga ifrån om någon av oss brister i sitt bemötande? Hur reagerar arbetslaget om någon utifrån klagar på vårt arbetssätt? Kan vi ta emot kritiken och rannsaka vårt arbete tillsammans? Våra personliga värderingar finns alltid med i vårt arbete. Därför måste vi vara medvetna om vårt eget
förhållningssätt till dem vi möter i arbetet. Vi behöver försöka förstå varför vi handlar som vi gör i olika situationer. Det är nödvändigt att vi får tillfälle att reflektera över vår egen arbetsetik tillsammans med arbetskamraterna. Det behöver finnas trygghet i arbetslaget, så att vi, anställda och arbetsledare tillsammans, kan diskutera vårt arbete och vår gemensamma värdegrund. Det kan också behövas handledning. Det behövs tid för att vi ska kunna göra ett bra arbete. Om det finns tid kan den som behöver hjälp i lugn och ro berätta om sin situation och sina önskningar. Och vi kan lyssna och ställa frågor, så att vi får den kunskap vi behöver för att fatta rätt beslut i samråd med den som behöver stöd. Tiden att göra ett bra jobb finns om det finns tillräckligt med personal och ekonomiska resurser. Det är både en fråga om politiskt ansvar och om hur vi organiserar vårt arbete. Vi har makt Vilka arbetsuppgifter vi än har inom funktionshinderområdet fattar vi varje dag beslut som har betydelse för andra människors vardag och för deras livsvillkor. Det betyder att vi har makt. Vi har makt över andra människors liv när de är beroende av vårt stöd. Att vara beroende innebär alltid att man är utsatt och sårbar. Vi har både ett personligt och ett kollektivt ansvar för att inte missbruka vår makt gentemot dem vi ska hjälpa och stödja. Många av oss arbetar i andra människors hem. Det kräver förmåga till inlevelse och anpassning. När någon behöver särskilt stöd för att ta initiativ och fatta beslut ska vi kunna stödja utan att styra, hjälpa utan att utöva makt. Då behövs det god självkännedom och lyhördhet.
Politikerna, cheferna och vi Vi som arbetar med stöd till personer med funktionsnedsättning är inte ensamma om ansvaret att förverkliga intentionen om full delaktighet. Politikerna har det grundläggande ansvaret. De förtroendevalda i riksdag, regering, kommuner och landsting ska arbeta efter den svenska handikappolitiska ideologin om jämlikhet och delaktighet. Det är deras ansvar att fördela resurser så att politiken kan förverkligas. Chefer på alla nivåer måste också dela den handikappolitiska ideologin och arbeta efter den. Om de gör det skapar de förutsättningar för de anställda att ge människor de insatser de behöver. Samtidigt har var och en av oss som möter personer med funktionsnedsättning i vårt dagliga arbete ansvar för att se, reagera och tala om när vi ser brister. Chefer och politiker är beroende av att vi säger ifrån när regler, resurser eller annat, som de har ansvar för, inte fungerar. Det kan gälla brukarnas livsvillkor eller våra egna arbetsförhållanden, men också exempelvis tillgängligheten och förutsättningarna för delaktighet i kommunen. Handikapporganisationerna har en viktig uppgift i att påpeka hinder för delaktighet och vi kan stödja deras arbete utifrån vår kunskap och kompetens. Att vi som arbetar inom funktionshinderområdet har ansvar för att ge personer med funktionsnedsättning stöd i det dagliga livet innebär inte att allt i deras liv hör till vårt arbetsområde. Allt som kan inträffa i kommuninvånarnas liv som innebär att de behöver stöd från kommunen kan hända också den som har en funktionsnedsättning. Det kan vara psykiska problem, missbruk, ett barn som far illa i sin familj eller en kvinna som misshandlas. Sådant är andra verksamheters ansvar. Detta är en fråga om inkludering, att ha samma rättigheter som andra och att inte särbehandlas utan skäl.
Byråkrati och professionalism behöver förenas Lagar och regler är utformade så att alla ska behandlas lika. Systemet ska vara förutsägbart för medborgarna och en garanti mot godtycke. Vi som är offentligt anställda ska förhålla oss neutrala och opartiska i relation till enskilda medborgare. Vi får inte handla godtyckligt eller favorisera någon. Samtidigt ska vi arbeta professionellt. Vi ska fatta beslut som bygger på en professionell bedömning och i den bedömningen ska vi väga in det vi vet om individens situation. Ofta kan man tycka att det är enklast och mest rättvist att göra samma bedömning i alla ärenden, att inte ge någon mer än andra. Men med det arbetssättet kan det hända att människor inte får det stöd de behöver och har rätt till. Vi måste lyssna till varje människas kunskap om sin egen situation. Inlevelse och empati är en förändringskraft i arbetet. Offentligt anställda ska alltså vara goda byråkrater och samtidigt professionella yrkespersoner. Vi ska både vara neutrala och engagerade. Vi ska både behandla lika behov av insatser lika och se det särskilda i varje människas situation. Det är svårt, men för att göra ett bra arbete måste vi klara den balansakten i varje enskilt fall. Sammanställt av Malena Sjöberg oktober 2006. Reviderad maj 2010. Viktiga lagar Socialtjänstlagen Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade.
Social- och äldreomsorgsförvaltningen Telefon: 08-535 300 00 www.huddinge.se Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge. Tryckeri: Kommuntryckeriet maj 2010. Foto: Bodil Johansson Bildarkivet.se