Göteborgs kommun stadsdelen Backa

Inspektionsrapport från Skolverket 2005:22 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun stadsdelen Backa Delbes lut S tads dels rapport S kolrapporter

Beslut Göteborgs kommun 404 82 GÖTEBORG 2005-05-11 1(9) Genomförd utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, delbeslut området Hisingen Skolverket genomför under hösten 2004 och våren 2005 inspektion i Göteborgs kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, grundskolan och den obligatoriska särskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt vuxenutbildningen. Skolverkets beslut med anledning av inspektionen är indelat i sex delbeslut. En sammanfattande kommunrapport planeras till årsskiftet 2005/2006. Detta beslut avser de sex stadsdelarna Backa, Biskopsgården, Kärra-Rödbo, Lundby, Torslanda och Tuve-Säve i området Hisingen och omfattar verksamhetsformerna förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, grundskolan och delar av den obligatoriska särskolan. Besök i stadsdelarna genomfördes under perioden 31 augusti 2004 till 14 oktober 2004. Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen skall granska utbildningens kvalitet samt klargöra om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar sju områden, som avser att täcka verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan fokuserar i första hand på särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och kriterier för bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida (www.skolverket.se). Av bilagda rapporter framgår vilka stadsdelar, skolor och enheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom de övergripande rapporterna om stadsdelarnas ansvarsområde för förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola och skolbarnsomsorg finns även rapporter om varje kommunal skola samt förskoleverksamheten inom respektive stadsdel. Detta beslut redovisar dels områden som behöver utvecklas, förbättringsområden, dels områden där kommunen inte uppfyller författningarna, kritikområden. Senast inom tre månader från beslutsdagen, dvs. den 11 augusti 2005 skall Göteborgs kommun redovisa till Skolverket, enheten i Göteborg, vilka åtgärder som vidtagits inom kritikområdena. Skolverket avser även att följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år. Inför denna uppföljning kommer Skolverket att begära en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten inom förbättringsområdena. Postadress: Ekelundsgatan 9, 411 18 Göteborg Besöksadress: Ekelundsgatan 9 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-527 336 30 skolverket@skolverket.se www.skolverket.se

Beslut 2005-05-11 2(9) Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Skolverket bedömer att förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och grundskolan i de sex inspekterade stadsdelarna i Göteborgs kommun övergripande är av godtagbar till god kvalitet. Vid skolorna finns överlag förutsättningar för att eleverna skall kunna nå de nationella målen. Dock förekommer skillnader i kvalitet, både mellan de inspekterade stadsdelarna och mellan skolor inom dessa stadsdelar. Barnen och eleverna utvecklar i stor utsträckning normer och värden i linje med läroplanernas mål. De ges också överlag möjlighet att efter ålder och mognad utveckla och tilllämpa ett demokratiskt och etiskt förhållningssätt. Skolorna arbetar på ett målmedvetet sätt både med att förebygga och ta itu med kränkande behandling. I huvudsak kan inspektörerna konstatera att det råder ett gott arbetsklimat och arbetsro i klassrummen och eleverna uppger att de trivs i skolan. Betygsresultaten ligger överlag i nivå med riksgenomsnittet. Förbättringsområden I de sex stadsdelsrapporterna och i skolrapporterna finns redovisat vad som behöver förbättras inom respektive område. Behovet av förbättringsinsatser varierar mellan verksamheterna och framträder mer markant i vissa. Skolverket bedömer att följande områden, som är övergripande och som återfinns i flera av de inspekterade stadsdelarna eller vid dess skolor respektive förskoleverksamhet, är i behov av förbättringsinsatser: Kunskaper, utveckling och lärande - arbetet kring uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling och resultat, särskilt avseende andra ämnen än svenska, matematik och engelska, - utredning och analys av orsaken till det relativt stora bortfallet av elever vid de nationella ämnesproven i årskurs 9, - tydliggörande av läroplanens och kursplanernas mål för eleverna, Arbetsmiljö och delaktighet - elevernas inflytande, delaktighet och ansvarstagande för undervisningen, - skolornas handlingsprogram mot kränkande behandling, Pedagogisk verksamhet och undervisning - undervisningen och verksamhetens innehåll och arbetsformer så att dessa i högre grad utgår från de nationella styrdokumenten och skolans mål att sträva mot, - samverkan mellan förskolan, förskoleklassen, grundskola och/eller fritidshem, - kvalitetssäkringen av betygssättningen och/eller information om betygssättningen, - arbetet med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd, - skolornas lokala arbetsplan,

Beslut 2005-05-11 3(9) Styrning, ledning och kvalitetsarbete - systematiskt kvalitetsarbete, uppföljning och/eller utvärdering, - skolornas kvalitetsredovisning, - personalens kompetens om de författningar som gäller för skolan, Resurser - analys och bedömning av utnyttjandet av lärarkompetensen samt - datortillgängligheten i undervisningen vid skolorna. I följande stadsdelar eller vid dess skolor respektive förskoleverksamhet, har Skolverket även funnit andra områden som behöver förbättras, nämligen: Normer och värden - vuxnas språkbruk och attityder mot elever (Brunnsboskolan), - att särskolans elever i högre grad inkluderas i skolan (Svartedalsskolan), Kunskaper, utveckling och lärande - dokumentationen av grundsärskoleelevernas resultat (Brunnsboskolan), - studiemiljön för eleverna i årskurserna 4 6 (Erikslundsskolan), - diskussionen kring mål och kunskaper (förskoleverksamheten i stadsdelen Biskopsgården), - analysera varför så många av eleverna i årskurs 5 inte når de nationella målen (Sjumilaskolan), - kunskapsresultaten (Ryaskolan och Svartedalsskolan), - resultaten i matematik och svenska (Tångenskolan), Arbetsmiljö och delaktighet - vid fritidshemmen finns anledning att tillsammans med skolan diskutera och prioritera hur verksamheterna skall utformas, så att barnen får en fungerande arbetsmiljö i de gemensamma lokalerna hela dagen (fritidshemmen i stadsdelen Kärra-Rödbo), - samverkan med elever och/eller föräldrar (förskoleverksamheten i stadsdelen Backa, Bräckeskolan, Bjurslättsskolan, Herrgårdsskolan och Torslandaskolan 7-9), - uppföljning av balettskolelevernas psykosociala miljö (Skälltorpsskolan/Svenska Balettskolan), - rutiner för och/eller arbetet med att förebygga och förhindra kränkande behandling (Backaskolan, Brunnsboskolan, Erikslundsskolan och Herrgårdsskolan),

Beslut 2005-05-11 4(9) Pedagogisk verksamhet och undervisning - arbetet med elever i behov av särskilt stöd (förskoleverksamheten i stadsdelen Backa och Lundby, skolorna i stadsdelen Tuve-Säve, Herrgårdsskolan, Rambergsskolan, Skutehagen och Torslandaskolan 7-9), - säkerställande av att alla barn med annat modersmål än svenska får stöd att utveckla såväl sitt modersmål som det svenska språket (förskoleverksamheten i stadsdelen Backa), - skolans kontakter med kultur och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan (Skogomeskolan), - elevernas möjligheter att få ett sammanhang i sina studier och sin kunskapsutveckling (Halleskolan), - skolans informationsblad om respektive ämne bör utformas i enlighet med de nationella kursplanernas mål och kriterier vid betygssättning (Halleskolan), - se över skolans traditioner t.ex. skolavslutningar så att de är förenliga med kraven i Lpo 94 angående icke-konfessionell undervisning (Jättestensskolan), - innehållet i en del av skolans olika planer behöver utvecklas och få en mer enhetlig struktur och deras förhållande till varandra behöver klargöras (Landamäreskolan), - samarbetet mellan modersmålslärarna och övrig personal (Ryaskolan), - benämning av ämnen i lokal arbetsplan för den s.k. förberedelseklassen bör ses över så att de följer gällande kursplan (Sjumilaskolan), - innehållet i de lokala bearbetningarna av kursplanerna (Svartedalsskolan), - utvärdering av undervisningen/lärandet (stadsdelen Lundby), - den pedagogiska verksamheten i förskoleklassen (stadsdelen Torslanda), - samarbetet mellan arbetslagen för att ge alla elever på skolan en likvärdig undervisningsmiljö och möjlighet att nå de nationella målen (Noleredsskolan), - regelbundet samarbetet avseende mål och lärande för att få kontinuitet i elevernas lärande (Noleredsskolan och Österödsskolan), - skolans arbetssätt för att främja kunskapens olika former samt utveckla arbetet med att följa upp och kommunicera elevernas kunskapsutveckling vid t.ex. utvecklingssamtal och utvärderingar (Nordlyckeskolan), - kontinuiteten i elevernas lärande från förskoleklassen till årskurs 6, samt utveckla elevernas delaktighet i undervisningen så att de får bättre förutsättningar att nå de kunskapskvaliteter som beskrivs i Lpo 94 och i de nationella kursplanerna och individualisera och variera arbetssätten för att tillgodose elevers olika behov och olika sätt att lära (Torslandaskolan F 6), - rutiner för att följa upp och analysera elevernas lärande och utveckling (Tångenskolan), - öka verksamhetens inriktning mot de nationella målen för utbildningen och öka kännedomen om de nationella målen hos personalen och eleverna (Gunnestorpsskolan),

Beslut 2005-05-11 5(9) Styrning, ledning och kvalitetsarbete - utvärdering av hur lärandet sker och vilka åtgärder som avses vidtas för att förbättra verksamheten (förskoleverksamheten i stadsdelen Biskopsgården), - uppföljningar och utvärderingar av i vilken mån förskoleverksamheten arbetar med nationella mål (förskoleverksamheten i stadsdelen Torslanda), - rektors möjlighet och ansvar till pedagogiskt ledarskap (förskoleverksamheten i stadsdelen Backa, Erikslundsskolan och Skogomeskolan), - de åtgärder som används för att tillrättavisa elever bör stämma överens med de riktlinjer för normer och värden som uttrycks i Lpo 94, (Backadals rektorsområde, Bjurslättsskolan, Glöstorpsskolan, Halleskolan och Ryaskolan), - rektorernas ansvarsfördelning och/eller förtrogenhet med den vardagliga verksamheten (skolorna i stadsdelen Tuve-Säve, Glöstorpsskolan och Rambergsskolan), - rutiner för förandet av skolans betygskatalog (Skälltorpsskolan/Svenska Balettskolan), - analysera och diskutera rektorsrollen i relation till skolornas struktur och förhållanden (stadsdelen Biskopsgården), - analysera om undervisningen vid Halleskolan och de s.k. centrala särskilda undervisningsgrupperna bedrivs i enlighet med de intentioner och regler som finns inom det offentliga skolväsendet (stadsdelen Biskopsgården), - skolan bör bättre beakta att det finns många modersmål i skolan och därmed finna former för information och samarbete med hemmen (Bjurslättsskolan), - förtydligande av ansvarsfördelningen och ledningsorganisation (Nordlyckeskolan, Skutehagen och Torslandaskolan 7 9), - rektorns ansvar för skolans pedagogiska utveckling (Skutehagen), - revidering av målen (stadsdelen Tuve-Säve), - analysera om undervisningen bedrivs i enlighet med de intentioner och regler som finns inom det offentliga skolväsendet samt klarlägga verksamhetens status (Nedergårdsskolan), Tillgång till omsorg och utbildning - uppföljningar och utvärderingar av om förskoleverksamhetens öppettider motsvarar den tillgänglighet som krävs i förhållande till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier (förskoleverksamheten i stadsdelen Torslanda), - modersmålsundervisningen och/eller studiehandledningen på modersmål (Ryaskolan och Svartedalsskolan), - följa upp att eleverna får den garanterade undervisningstiden (skolorna i stadsdelarna Biskopsgården och Torslanda samt Herrgårdsskolan), - oklarheter i delegationsordningen och beslutsinnehåll rörande elevens val (stadsdelen Backa),

Beslut 2005-05-11 6(9) - informationen till elever och föräldrar (Erikslundsskolan, Klarebergsskolan och Skogomeskolan), - se över tillgängligheten i skolorna för rörelsehindrade elever (stadsdelen Biskopsgården), - organiseringen av förberedelseklasser samt samarbetet mellan dessa och övriga grundskolor (stadsdelen Biskopsgården), - studiehandledning på modersmål under terminens första veckor och undervisningen för nyanlända elever (Ryaskolan), - jämställdhet mellan flickor och pojkar under lektioner (Ryaskolan), - information till vårdnadshavare och elever om elevers rätt till prövning (Klarebergsskolan), - skolans organisation av elevernas valmöjligheter inom ramen för elevens val kan förbättras (Lillekärrsskolan), - eleverna vid Bräcke Östergårdsskolan S1 behöver få kontakt och möjligheter att samarbeta med andra elever inom grundskolan (Bräcke Östergårdsskolan), Resurser - intern analys av hur resursfördelningen påverkar kvalitet och säkerhet i förskolans verksamhet (förskoleverksamheten i stadsdelen Kärra-Rödbo), - analysera vilken betydelse bl.a. barngruppernas storlek kan ha för kvalitet och säkerhet i förskolorna (förskoleverksamheten i stadsdelarna Lundby och Torslanda), - personalens kompetens (förskoleverksamheten stadsdelen Backa), - lokalutnyttjandet och/eller lokalsituationen (stadsdelen Backa, Bräcke Östergårdsskolan och Bärbyskolan), - lokalsituationen för fritidshemmet (Backaskolan), - den fysiska miljön vid skolan samt grundsärskolans inre miljö (Brunnsboskolan), - läromedelstillgången för särskolans elever (Brunnsboskolan), - tillgången till läromedel som är tidsenliga och anpassade till målen i Lpo 94 och de nationella kursplanernas mål (Bjurslättsskolan), - rutiner så att de resurser som skolan har i form av bl.a. skolbibliotek tillvaratas (Torslandaskolan 7 9) samt - kompetensutvecklingen för personalen (Glöstorpsskolan).

Beslut 2005-05-11 7(9) Kritikområden Följande områden uppfyller inte författningarnas krav och skall därför snarast åtgärdas. Arbetsmiljö och delaktighet - Skolans handlingsprogram mot kränkande behandling innebär att föräldrarna, vid händelse av kränkande behandling, inte informeras i ett inledande skede (Avsnitt 2.4 och 2.8 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) (Kärraskolan och Skogomeskolan). - Skolan saknar ett handlingsprogram mot kränkande behandling (avsnitt 2.8 i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) (Herrgårdsskolan). Pedagogisk verksamhet och undervisning - Åtgärdsprogram upprättas inte för samtliga elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen) (Bjurslättsskolan, Bräckeskolan, Glöstorpsskolan, Gunnestorpsskolan, Jättestensskolan, Rambergsskolan, Ryaskolan, Skälltorpsskolan/Svenska Balettskolan, Svartedalsskolan och Tångenskolan). - Alla barn med annat modersmål än svenska ges inte möjlighet att utveckla sitt modersmål (Avsnitt 1 i 1998 års läroplan för förskolan) (förskoleverksamheten i stadsdelarna Biskopsgården och Lundby). - Särskilt stöd ges inte till alla elever som har rätt till det (4 kap. 1 skollagen och 5 kap. grundskoleförordningen) (Gunnestorpsskolan och Svartedalsskolan). - Särskilt stöd till elever i behov av det utformas i vissa fall regelmässigt så att det i huvudsak ges i andra lokaler och utanför den ordinarie klassen (5 kap. 5 grundskoleförordningen) (skolorna i stadsdelen Tuve-Säve samt Jättestensskolan). - Elever i årskurserna 4 6 får inte undervisning i de naturorienterande och samhällsorienterande ämnena (Bilaga 3 till skollagen och 2 kap. 2 3 grundskoleförordningen) (Erikslundsskolan). - Elever i särskolan får inte undervisning enligt särskolans kursplaner (6 kap. 1 särskoleförordningen) (Tångenskolan). Styrning, ledning och kvalitetsarbete - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och/eller anpassad studiegång saknas eller sker inte enligt bestämmelserna (5 kap. 5 grundskoleförordningen och 6 kap. 1 särskoleförordningen) (skolorna i stadsdelen Backa samt Bjurslättsskolan, Bräckeskolan, Kärraskolan, Kärrdalsskolan, Rambergsskolan, Toleredsskolan och Torslandaskolan 7 9). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och/eller anpassad studiegång saknas för elever i de s.k. förberedelseklasserna/grupperna (5 kap. 5 och 10 jämte 8 kap. 1 grundskoleförordningen) (Halleskolan, Ryaskolan och Svartedalsskolan). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte författningarnas krav eller saknas helt (1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet) (skolorna i stadsdelen Biskopsgår-

Beslut 2005-05-11 8(9) den samt Bjurslättsskolan, Björlandagården, Brunnsboskolan, Bräckeskolan, Erikslundsskolan, Glöstorpsskolan, Hjuviksgården, Hällsviks Bycenter, Lillebyn, Noleredsskolan, Nordlyckeskolan, Rambergsskolan, Skutehagen, Torslandaskolan F 6, Tångenskolan och Österödsskolan). - Det är den biträdande rektorn och inte rektorn som ansvarar för och deltar i elevvårdskonferenserna (2 kap. 2 skollagen och 3 kap. 4 grundskoleförordningen) (Brunnsboskolan). - Biträdande rektorn för Brudbergsskolan har ett sådant ledningsansvar som vilar på rektorn (2 kap. 2 skollagen och 1 kap. 2 grundskoleförordningen) (Backadals rektorsområde). - Rektorsansvaret för eleverna är otydligt vilket innebär att varje elev har fler än en rektor och att rättssäkerheten för elever åsidosätts eller äventyras (2 kap. 2 skollagen) (Halleskolan). - Ansvarsfördelningen mellan rektorerna är otydlig (2 kap. 2 skollagen och 1 kap. 2 grundskoleförordningen) (Björlandagården, Lillebyn, Noleredsskolan och Österödsskolan). - Arbetsplan saknas (2 kap. 23 grundskoleförordningen) (Glöstorpsskolan, Nordlyckeskolan och Tångenskolan). - Stadsdelsnämnden har delegerat beslutanderätten i frågor som rör anpassad studiegång för en elev till ansvarig rektor. Någon återrapportering av fattade beslut genomförs inte (2 kap. 1 skollagen och 6 kap. 36 kommunallagen) (stadsdelen Tuve-Säve). Tillgång till omsorg och utbildning - Kommunen fullgör inte sin skyldighet att utan oskäligt dröjsmål hänvisa barn till plats i förskoleverksamheten (2a kap. 7 skollagen) (stadsdelarna Biskopsgården, Lundby, Torslanda och Tuve-Säve). - Skolorna överlag erbjuder inte i tillräcklig omfattning studiehandledning på elevernas modersmål (5 kap. 2 grundskoleförordningen) (skolorna i stadsdelarna Backa, Biskopsgården, Lundby och Tuve-Säve). - Elevens val anordnas inte för alla elever så att det syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen och eleverna erbjuds inte ett allsidigt urval av ämnen (2 kap. 19 20 grundskoleförordningen och bilaga 3 till skollagen) (Backadals rektorsområde, Brunnsboskolan, Björlandagården, Bräckeskolan, Bärbyskolan, Glöstorspsskolan, Kärrdalsskolan, Landamäreskolan, Lerlyckeskolan, Nedergårdsskolan, Noleredsskolan, Nordlyckeskolan, Ryaskolan, Svartedalsskolan, Toleredsskolan och Torslandaskolan 7-9). - Eleverna får ingen undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap och/eller teknik före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplan för grundskola och bilaga 3 till skollagen) (skolorna i stadsdelarna Lundby och Tuve-Säve samt Lillebyn och Skutehagen). - Eleverna har inte tillgång till skolhälsovård (14 kap. 1 skollagen) (Halleskolan).

Beslut 2005-05-11 9(9) - Eleverna får inte undervisning i grundskolans samtliga ämnen samt får inte den undervisningstid de är berättigade till (3 kap. 1 och bilaga 3 till skollagen samt 2 kap. 2 grundskoleförordningen) (Halleskolan). - Eleverna erbjuds inte minst två av språken franska, spanska och tyska som språkval (2 kap. 17 grundskoleförordningen) (Herrgårdsskolan). - Modersmålsundervisning erbjuds inte elever som är berättigade till det (2 kap. 9 grundskoleförordningen) (Herrgårdsskolan). - Undervisning i svenska som andraspråk ges inte för de elever som behöver det (2 kap. 15 grundskoleförordningen) (Rambergsskolan). - De resor som skolan genomför innebär kostnader för de elever som deltar. Resorna är därför inte förenliga med författningarnas krav på att undervisning skall vara avgiftsfri för eleverna (4 kap. 4 skollagen) (Torslandaskolan 7 9). Resurser - Särskolan har inte helt ändamålsenliga lokaler (1 kap. 4 särskoleförordningen) (Svartedalsskolan). Eleverna vid Bjurslättsskolan och Toleredsskolan har inte tillgång till skolläkare i enlighet med skollagen. Skolverket kommer att informera Socialstyrelsen, som är tillsynsmyndighet för skolhälsovården, om dessa förhållanden. På Skolverkets vägnar Leif Davidsson Överdirektör Maria Mindhammar Enhetschef I ärendets slutliga handläggning har också deltagit undervisningsråden Elisabeth Fogelberg Mats Löwing, Susanna Åhgren (stadsdelen Backa), Kjell Ahlgren (stadsdelen Biskopsgården), Agneta Kristensson (stadsdelen Kärra-Rödbo), Agneta Wennberg (stadsdelen Lundby), Liselotte Hakeberg (stadsdelen Torslanda) och Bosse Jersenius (stadsdelen Tuve-Säve) samt juristerna Alf Johansson och Ulrika Lindmark Kopia till: Enligt fastställd sändlista.

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, Stadsdelen Backa Utbildningsinspektion i stadsdelen Backa, Göteborgs kommun UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning De principer som lagts fast för styrning av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola innefattar tre nivåer. - Staten anger mål och ramar för verksamheten och är garant för likvärdigheten i systemet. - Huvudmännen ansvarar för att verksamheten organiseras, finansieras och genomförs inom de ramar som riksdag och regering och bl.a. Skolverket som förvaltningsmyndighet lagt fast. - De verksamhetsansvariga, skolledare, lärare och annan personal har att leda och genomföra den dagliga verksamheten med stöd av mål och ramar och under fullt professionellt ansvar. Skolverkets inspektionsutredningar inriktas mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn och elever får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper, utveckling och lärande Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till utbildning och omsorg 7. Resurser 1

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Backa SKOLVERKET I utbildningsinspektionens rapporter behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Skolverkets utbildningsinspektion i Göteborgs kommun planeras att redovisas i sex delbeslut jämte ett slutligt beslut med tillhörande kommunrapport. Två av delbesluten kommer att avse gymnasie- och vuxenutbildningen och de övriga den verksamhet som delegerats till stadsdelsnämnderna redovisade i bilaga 1 under nämnda fyra geografiska regioner. Denna stadsdelsrapport ingår i det första delbeslutet som omfattar stadsdelarna på Hisingen. Alla delbeslut riktas till Göteborgs kommun som huvudman och ytterst ansvarig för verksamheten i stadsdelarna. En beskrivning av kommunen och kommunens skolverksamhet m.m. finns i bilaga 1. Genomförandet av inspektionen i stadsdelen Backa, Göteborgs kommun Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till stadsdelen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av stadsdelens genomförande av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolan och de delar av den obligatoriska särskolan som stadsdelen ansvarar för, har bestått av undervisningsråden Monica Gillenius, Helén Svelid och Susanna Åhgren samt experterna Agnetha Ardfelt och Leif Hagstrand. Besöken i verksamheterna inleddes den 3 september och avslutades den 6 oktober 2004. Denna rapport omfattar förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, förskoleklassen, grundskolan och de delar av den obligatoriska särskolan som stadsdelen har ansvar för. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets delbeslut angående förbättrings- och kritikområden i stadsdelarna belägna på Hisingen. I de olika skolrapporterna finns ett antal förbättringsområden som samtliga återfinns i det avslutande avsnittet Sammanfattande bedömning i denna rapport. Rapporten kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets delbeslut. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, Stadsdelen Backa Stadsdelsrapporterna, och även skolrapporterna, kan till sitt innehåll se något olika ut och de avser inte att ge en heltäckande bild eftersom inspektionen anpassats efter förhållandena i varje stadsdel och skola. En omorganisation av särskolan, inkluderingsprojektet, som pågår i Göteborgs kommun innebär bl.a. ändrade ansvarsförhållanden mellan Högsbo stadsdelsnämnd som resursnämnd och övriga stadsdelsnämnder. Ansvaret för den enskilda eleven kan t.ex. ha övergått eller planeras att övergå från en rektor under Högsbo stadsdelsnämnd till en rektor i den stadsdel där eleven går i skola. Det innebär att ansvarsförhållanden och beslutsvägar har förändrats eller kommer att förändras. Skolverket har inte i nuvarande skede granskat ansvarsfördelningen men avser att återkomma till detta under den fortsatta inspektionen. Även vad gäller modersmålsundervisningen kommer Skolverket att återkomma kring detta i den sammanfattande kommunrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen, stadsdelen, grundskolorna och ett urval av dess förskolor, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunens verksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem eller annat offentligt material. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns kvalitetsredovisning jämte kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar där elever och föräldrar värderat verksamheterna. I stadsdelen Backa genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen och förvaltningsledningen, samtliga rektorer, lärare, övrig personal, elever och föräldrar. Totalt har Skolverkets inspektörer genomfört 65 organiserade intervjuer i Backa. Gruppstorleken vid intervjuerna har i allmänhet varit mellan 3 och 10 personer. Huvuddelen av de intervjuade har varit lärare (ca 140) och elever (ca 140) samt föräldrar (ca 30). Därutöver har samtliga skolledare, stadsdelsnämndens presidium och centrala tjänstemän intervjuats. Inspektörerna har besökt ca 100 lektioner. Inledande beskrivning av stadsdelen Backa I stadsdelen Backa bor cirka 23 000 invånare. Hälften av invånarna i Backa bor i lägenheter, oftast i stora hyreshusområden, men mindre områden med villor och radhus finns också. Enligt den senaste statistiken från Göteborgs stadskansli hade år 2003 ca 27 procent av befolkningen mellan 25 och 64 år i stadsdelen eftergymnasial utbildning. Andelen öppet arbetslösa var i oktober 2003 knappt 5 procent och andelen familjer med socialbidrag var år 2002 strax över 7 procent. Andelen utländska medborgare var år 2003 strax över 7 procent och andelen svenska medborgare födda i utlandet var strax över 17 procent. Andelen elever med utländsk bakgrund uppgår för år 2003 till 36 procent. 3

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Backa SKOLVERKET Stadsdelen styrs av Backa stadsdelsnämnd. Stadsdelsnämnden består av 17 ledamöter, varav sex är ersättare, utsedda av kommunfullmäktige i proportion till resultatet i senaste kommunalvalet. Politikerna i nämnden beslutar om övergripande frågor för stadsdelen, t.ex. budget, mål och inriktning. Stadsdelsförvaltningen med 1 700 anställda medarbetare ansvarar för den löpande verksamheten i stadsdelen och för att de beslut politikerna i stadsdelsnämnden fattar, blir genomförda. Förvaltningen bereder också underlag/förslag till politikerna i stadsdelsnämnden. Stadsdelschefen är förvaltningens högste tjänsteman och leder förvaltningens arbete tillsammans med verksamhetscheferna, varav en ansvarar för förskola och grundskola. I stadsdelen finns de sju kommunala grundskolorna Backaskolan, Brudbergsskolan, Brunnsboskolan, Bäckebolsskolan, Erikslundsskolan, Skogomeskolan och Skälltorpsskolan/Svenska Balettskolan med sammanlagt ungefär 2 200 elever. Vidare finns 15 kommunala förskolor i stadsdelen. I stadsdelen finns också tre fristående grundskolor och sju enskilda förskolor. Förskolorna och skolorna leds av en rektor tillika områdeschef. Nedan i denna rapport benämns de rektorer. Vissa av verksamheterna som drivs av stadsdelen är till för fler än invånarna i Backa. Dessa är bland andra Bällskärs specialförskola, Svenska Balettskolan, Brunnsbo Musikklasser och ungdomssatsningen på Hisingen. Stadsdelsnämnden har fastställt Backas så kallade Barn- och ungdomsplan för förskola och grundskola. I ett utvecklingsprojekt om det s.k. 1 16 års perspektivet har Backa delat in skolorna i två grupper. I Backa Nord ingår Brudbergsskolan, Bäckebolsskolan, Erikslundsskolan och Skälltorpsskolan/Svenska Balettskolan. I Backa Syd ingår Backaskolan, Brunnsboskolan och Skogomeskolan. Verksamhets- och skolformer Antal elever och barn i stadsdelens verksamheter Förskoleverksamhet 791 Skolbarnsomsorg 514 Förskoleklass 169 Grundskola 2 202 Särskola 12 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, Stadsdelen Backa Bedömning 1. Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleverksamheten i Backa erbjuder goda möjligheter för barn att utveckla normer och värden i linje med de nationella målen i 1998 års läroplan för förskolan (Lpfö 98). Barnen vid de besökta förskolorna trivs och utvecklar sin förmåga att respektera och ta hänsyn till varandra. De tar också ansvar efter ålder och mognad. Barn- och ungdomsutbildning Skolorna i Backa arbetar väl med värdegrunden i enlighet med 1994 års läroplan för det offentliga skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). De intervjuade eleverna ger uttryck för att de trivs på sin skola och att de känner sig trygga. Vid Erikslundsskolan finns dock elever som upplever otrygghet på skolan. Eleverna på skolorna uttrycker sina egna uppfattningar och argumenterar väl för dem. Det finns goda exempel på där eleverna arbetar med ett gott ansvarstagande för sitt lärande och sin miljö. Intervjuer och observationer har huvudsakligen visat att eleverna har intresse och lust att lära. Eleverna i Backa synes också väl utveckla demokratiska förhållningssätt. Resultatet av Balansen visar att de redovisade indexen för trygghet och trivsel på de flesta skolor är högre än det värde som gäller för Göteborgs kommun i helhet. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att barn och elever inom stadsdelen Backas verksamheter utvecklar normer och värden som ligger i linje med målen i Lpfö 98 och Lpo 94. Eleverna känner sig överlag trygga och trivs på sin skola. 5

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Backa SKOLVERKET 2. Kunskaper, utveckling och lärande Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall bidra till barnens utveckling och lärande. Förskolans läroplan anger att verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld, sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, sin motorik och sin förmåga att kommunicera med omvärlden. Fritidshemmets specifika uppgift är att ge barn en meningsfull fritid, att utveckla deras sociala kompetens och skapa kontinuitet i lärandet. Utbildningen i de olika skolformerna skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av omsorgen, det pedagogiska arbetet och undervisningen. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleverksamheten vid de besökta förskolorna bidrar genom lek och vardagssituationer till barnens utveckling och lärande. Kunskaper om natur och miljö är ett av flera prioriterade områden där barnen engagerat argumenterar för en hållbar utveckling. Personalen dokumenterar på olika sätt barns utveckling. Barn- och ungdomsutbildning Ur Skolverkets statistik, avrundat till närmaste heltal, framgår följande: Resultatmått för elever i årskurs 9 Backa Göteborg Riket 2003 2004 2003 2004 2003 2004 Meritvärde 218 215 205 206 205 207 Andel med fullständigt slutbetyg Andel behöriga till nationellt program 82 % 77 % 72 % 72 % 75 % 76 % 95 % 90 % 87 % 86 % 90 % 87 % Andelen elever med fullständigt slutbetyg har sjunkit något mellan åren 2003 och 2004, men resultaten ligger trots det i nivå med, eller något över, riksgenomsnittet. De flesta av skolorna använder Skolverkets diagnostiska material för skolår 2. Nationella ämnesprov i årskurs 5 och årskurs 9 används på samtliga skolor, med undantag för vissa moment på Brunnsboskolan. Några resultat av nationella ämnesprov i årskurs 5 kan dock Erikslundsskolan inte redovisa för år 2004. Resultaten av de nationella ämnesproven i årskurs 9 för år 2004 visar en relativt god måluppfyllelse. Ämnesproven, som är obligatoriska, har dock i stadsdelen ett relativt stort bortfall. Detta beror dels på att elever inte deltar, dels på att deltagande elever inte genomför alla delproven. Enligt Skolverkets analysverktyg SALSA har eleverna i årskurs 9 vid Brunnsboskolan och Skälltorpsskolan ett bättre utbildningsresultat år 2004 än det modellberäknade värdet. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, Stadsdelen Backa Resultaten av de nationella ämnesproven i årskurs 5 för år 2004 visar även de på en relativt god måluppfyllelse totalt för stadsdelen, men generellt med sämre resultat i matematik. Backaskolan, Brudbergsskolan och Bäckebolsskolan bör därför analysera måluppfyllelsen i matematik liksom Bäckebolsskolan bör analysera flickornas lägre resultat i engelska. Vid Erikslundsskolan bör måluppfyllelsen överlag i årskurs 5 analyseras. Vid Skälltorpsskolan/Svenska Balettskolan finns skillnaderna i resultat mellan de olika ämnena, vilka bör analyseras. Flertalet elever känner inte till målen för utbildningen även om kunskaperna kring dessa ökar i de högre årskurserna. Samtliga skolor bör därför arbeta för att öka elevernas kunskaper kring läroplans- och kursplanemål. I stadsdelens verksamhetsberättelse 2003 anges endast antalet elever som saknar betyg i något av ämnen svenska, svenska som andraspråk, matematik eller engelska. Någon ytterligare kunskapsuppföljning görs inte på stadsdelsnivå. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten genom lek och vardagssituationer bidrar till barnens utveckling och lärande på ett allsidigt sätt. Resultaten av elevernas lärande ligger i nivå med, eller något över, riksgenomsnittet. Rutiner bör dock utvecklas när det gäller att bedöma och dokumentera måluppfyllelsen även i andra ämnen än svenska, engelska och matematik. Vidare bör variationen i elevernas resultat analyseras. Elevernas kunskaper om målen för utbildningen bör öka. Kommunen genom stadsdelen bör också utreda och analysera orsaken till det relativt stora bortfallet av deltagande elever vid de nationella ämnesproven i årskurs 9. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och de olika skolformerna vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Värdegrunden och närmare riktlinjer för arbetet finns i läroplaner och skolformsförordningar. Var och en som verkar i dessa verksamheter skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn och elever i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Miljön och verksamheten skall också utveckla förståelse för vikten av att värna sin hälsa. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö, för att förebygga kränkningar och för att ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Den generella bilden inspektörerna får av förskolan och grundskolan i Backa är att barn och elever trivs i sin verksamhet. Även många föräldrar berättar att det känns tryggt att lämna sina barn i förskolan och grundskolan. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Inspektörerna finner inte annat än att verksamheten vid de besökta förskolorna utgör en trygg psykosocial miljö och att barnen får god omsorg och omvård- 7

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Backa SKOLVERKET nad. Föräldrarna är välkomna att delta när de vill och den dagliga kontakten mellan förskola och hem fungerar oftast bra. Inspektörerna bedömer emellertid att det finns utrymme för förbättringar när det gäller inflytande och föräldrakontakt. Resultaten från Balansen visar att föräldrarnas skattning av trivsel, bemötande, säkerhet samt delaktighet och inflytande i förskolan är överlag på samma nivå som det sammantagna värdet för hela Göteborgs kommun. Barn- och ungdomsutbildning Formell samverkan mellan elever och skola sker genom klassråd och elevråd. Dessa fungerar i stort på skolorna. Det finns exempel på att råden följer en fastställd dagordning och att rejält med tid avsätts men även exempel på där klassråd sker vid korta och sporadiska möten. Eleverna berättar att de genom klass- och elevråd kunnat påverka den fysiska arbetsmiljön medan de generellt sett inte diskuterat arbetssätt och innehåll i undervisningen. I balettrådet vid Skälltorpsskolan/Svenska Balettskolan kan eleverna ta upp frågor som enbart rör dansundervisningen. På Skogomeskolan och i Bäckebolsskolan finns matråd i vilka eleverna får lämna synpunkter på sin skolmåltid. Eleverna berättar också att de uppskattar matrådets arbete. Såväl dessa två skolor som Brudbergsskolan har ett systematiskt arbete att tillsammans med eleverna förvalta och utveckla skolornas miljöprofil. Vid vissa skolor finner inspektörerna att eleverna enbart får små möjligheter till inflytande över sitt lärande. Detta är särskilt påtagligt i de lägre åldrarna och till viss del bland eleverna vid dansutbildningen. Enligt inspektörernas bedömning bör eleverna därför få större möjligheter att ta ansvar för sin egen utbildning genom inflytande och mer aktivt delta i planeringen av undervisningen. Skolorna har genom respektive skolråd eller motsvarande möjlighet att samverka med föräldrarna. I vissa skolråd önskar föräldrarna en ökad möjlighet till delaktighet men också en ökad diskussion om skolans mål och uppdrag. Skolorna arbetar på olika sätt väl med det förebyggande arbetet mot kränkande behandling. Fadderverksamhet, kamratstödjare, emotionell intelligens (EQprojekt) och antimobbningsgrupp är exempel på detta. Vid varje läsårsstart genomför Skogomeskolan en egen elevenkätundersökning om trivsel. Elevvårdsteamet är på vissa skolor involverad i det åtgärdande arbetet när kränkningar mellan elever förekommer. Skolsköterskan på Backaskolan och Skälltorpsskolan/Svenska Balettskolan har ibland en central roll i den vårdande verksamheten kring en elev som på endera sätt behöver stöd i sin vardag eller i sina kamratrelationer. Handlingsprogram mot kränkande behandling finns upprättade på skolorna. På Backaskolan, Skogomeskolan och Brunnsboskolan bör dock programmet utvidgas till hur relationen mellan vuxna och elever kan hanteras. Skogomeskolans plan utgår ifrån att föräldrarna till inblandade elever inte kontaktas i ett första skede, vilket enligt inspektörernas bedömning inte är godtagbart utifrån gällande bestämmelser. Trots det förebyggande arbete som bedrivs berättar elever för inspektörerna att de ibland känner sig otrygga vid skolan. Elever vid Erikslundsskolan uttrycker oro för sin arbetsmiljö utifrån att skolan vid tillfällen utsätts för bland annat skadegörelse och inbrott. Skälltorpsskolan/Svenska Balettskolan har arbetat aktivt för att minska de spänningar som funnits och i viss mån finns kvar mel- 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, Stadsdelen Backa lan eleverna i Balettskolan och den övriga skolan. Skolorna bör enligt inspektörerna därför ytterligare verka för att samtliga elever skall kunna känna full trygghet i sin skolmiljö. Eleverna i särskolan känner sig väl mottagna och accepterade vid Brunnsboskolan. Eleverna vid Backadals rektorsområde tvingas ibland exempelvis på grund av sitt beteende på lektionen att stanna inne på rasten eller fått sitta utanför rektorsexpeditionen. Eleven har då ofta inte förstått att beteendet skulle ha fått sådana konsekvenser. Kommunen genom stadsdelen bör därför säkerställa att användandet av disciplinära åtgärderna stämmer överens med de nationella bestämmelserna. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att personalen i förskoleverksamheten gör ett gott arbete med att skapa en god psykosocial miljö för barnen. Den dagliga kontakten med föräldrarna fungerar oftast väl. Eleverna ges möjligheter till delaktighet och samverkan främst genom elevråd och klassråd. Inspektörerna bedömer dock att eleverna bör få större möjligheter att ta ansvar för sin egen utbildning genom inflytande och mer aktivt delta i planeringen av undervisningen. Inspektörerna bedömer vidare att skolorna i Backa på ett målmedvetet sätt arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar. Det finns skolor som dock bör verka för att samtliga elever skall kunna känna full trygghet på rasterna och i kontakten med de vuxna på skolan. Flera av skolornas handlingsprogram mot mobbning bör utvidgas till att omfatta även andra former av kränkande behandling än mobbning liksom situationer då vuxen kränker elev. Stadsdelen bör också säkerställa att de disciplinära åtgärder som används mot elever stämmer överens med de riktlinjer för normer och värden som uttrycks i Lpo 94. Det är inte godtagbart att Skogomeskolan vid händelse av en kränkande behandling, vilket dess handlingsprogram mot kränkande behandling indikerar, inte informerar föräldrar i ett inledande skede. Stadsdelen måste säkerställa att alla elever på Erikslundsskolan känner trygghet i sin skolmiljö. 9

Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Backa SKOLVERKET 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg samt barn- och ungdomsutbildning skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen och eleverna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Den pedagogiska verksamheten vid de besökta förskolorna utgår från barnens behov och de nationella målen. Verksamheten håller god kvalitet och präglas av pedagogisk medvetenhet och där barnens utveckling och lärande följs upp tillsammans med föräldrarna. Barnens språkutveckling stimuleras och det finns rutiner för att identifiera barn i behov av särskilt stöd. Det finns emellertid signaler om att barn inte alltid får det stöd de behöver. Enligt inspektörerna bör stödet säkerställas. Något systematiskt arbete med att ge barn med annat modersmål än svenska stöd i modersmålet finns inte, varför det finns anledning för stadsdelen att se över att stöd i modersmål ges. Förskoleverksamheten och förskoleklassen samarbetar inte i någon större utsträckning. Barn- och ungdomsutbildning Eleverna organiseras i klasser och på flera skolor följs eleverna i en klass åt under större delen av dagen. Så gott som alla lärare ingår i arbetslag. Ibland samverkar lärarna i ett arbetslag så att den med ämneskompetens undervisar i de ämnen han eller hon är utbildad för. I andra fall har den s.k. klassläraren i stort sett all undervisning i klassen. Företrädesvis är det lärare för elever i de yngre åldrarna som ansvarar för den största delen av undervisningen i en klass. På Skälltorpsskolan/Svenska Balettskolan styrs lärarlagsindelningen främst av kontaktlärarskapet. I två av arbetslagen ingår även lärare för dansutbildningen för att på så sätt främja integrationen mellan dansundervisningen och den övriga undervisningen. På skolan, årskurs 7 9, undervisas eleverna av ämneslärare. Undervisningen i modersmål erbjuds eleverna men endast mindre än hälften av dem som är berättigad till det utnyttjar detta. Intervjuerna ger vid handen att orsakerna till detta är att undervisningen ges utanför timplanen och på annan plats än i elevens skola. Skolorna, förutom Brudbergsskolan, har först under hösten 2004 påbörjat arbetet med individuell utvecklingsplan för varje elev. Inför detta arbete har företrädare för varje skola träffats i ett utvecklingsprojekt under föregående läsår som har letts av förvaltningen. Stöd ges till elever i behov av detta. Skolorna organiserar stödet på olika sätt. Det finns exempel där elev går ifrån sin lektion till specialpedagogen, där elev går bara en liten stund till specialläraren eller där lärare genom handledning ger elev stöd i klassen. Vid varje skola finns minst en specialpedagog anställd. Åt- 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, Stadsdelen Backa gärdsprogram upprättas, förutom vid Skälltorpsskolan/Svenska Balettskolan, och de som inspektörerna tagit del av bedöms huvudsakligen ha en god kvalitet. I Backa stadsdel finns också fyra särskilda undervisningsgrupper. Eleverna i dessa grupper är oftast ett fåtal per grupp och undervisas av minst två lärare. På Skogomeskolan och Skälltorpsskolan har eleven en klasstillhörighet i den övriga skolan. Eleverna vid de särskilda undervisningsgrupperna vid Brudbergsskolan och Backaskolan undervisas i intilliggande byggnader. Eleverna i den särskilda undervisningsgruppen vid Brudbergsskolan får många tillfällen till samvaro med övriga elever vid skolan medan eleverna vid Backaskolan har mycket få kontakter med övriga elever vid skolan. Studiehandledning på modersmålet ges till ett fåtal elever på Erikslundsskolan, Skälltorpsskolan/Svenska Balettskolan och Bäckebolsskolan. I många klasser råder ett gott arbetsklimat. Inspektörerna finner emellertid att undervisningen i allt för liten utsträckning är styrd av kursplanernas mål. Skolorna tar inte heller i någon större utsträckning hänsyn till mål att sträva mot. Detta får till följd att undervisningen inte i tillräcklig grad problematiseras och tränar eleverna att kritiskt granska fakta och förhållanden. Personalens kunskaper om skolans nationella mål, läroplan och kursplaner är inte alltid tillräckliga och det finns enligt inspektörernas bedömning ett behov av fördjupade diskussioner om målen i skolan. Enligt Lpo 94 skall undervisningen sträva efter att nå målen och anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Kunskap är inget entydigt begrepp utan kommer till uttryck i olika former som förutsätter och samspelar med varandra. I kommunens skolplan står att Lärarnas/pedagogernas ansvar är att skapa lärandesituationer för alla barn och unga utifrån gruppens och individens förutsättningar och behov samt att tillsammans med barn och unga välja innehåll i undervisningen.. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att den pedagogiska verksamheten i förskolan på ett bra sätt utgår från barnens behov och de nationella målen. Barnens utveckling och lärande följs upp tillsammans med föräldrarna och det finns rutiner för att identifiera barn i behov av särskilt stöd. Samverkan mellan förskolan och förskoleklassen bör utvecklas. I fråga om grundskolan möts inspektörerna överlag av verksamheter där arbetsro råder och där eleverna trivs och känner sig trygga. Detta är en viktig förutsättning, som stadsdelen lyckats med att skapa. Inspektörerna bedömer också att eleverna på olika sätt får stöd i sina studier. Det är likafullt inspektörernas uppfattning att stadsdelen kan komma mycket längre i sin strävan mot en ännu högre måluppfyllelse. I det pedagogiska arbetet som bedrivs inom stadsdelen finns flera exempel på engagerade och professionella lärare jämte ledare samt en bra undervisning. Kvaliteten skiftar dock både inom som mellan skolorna. Kommunen bör medverka till att personalen har insikt om de nationella styrdokumenten såsom Lpo 94 och kursplanerna. Härigenom kan undervisningens innehåll och arbetsfor- 11