Utbildningsinspektion i Bergsgårdsskolan, grundskola F 6

Transkript

1 Utbildningsinspektion i Bergsgårdsskolan, grundskola F 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser och bedömning av lärandet. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

2 SKOLVERKET Bergsgårdsskolan Beskrivning av skolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 174 Förskoleklass 77 Grundskola 419 Särskola 23 Utbildningen vid Bergsgårdsskolan omfattar elever i förskoleklass och årskurserna 1 6. På skolan finns dessutom 7 integrerade särskoleelever och en särskoleenhet med 23 elever. Bergsgårdsskolan deltar i det inkluderingsarbete av särskolans elever som pågår inom Göteborgs kommun. Enheten leds av en rektor på heltid och tre biträdande rektorer med 60 procents tjänst vardera. Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i fyra spår, där elever från förskoleklass och årskurserna 1 6 ingår i respektive spår. I varje spår organiseras fritidshemsverksamhet för förskoleklass och årskurserna 1 2. Fritidshem för elever i årskurs 3 och öppen fritidshemsverksamhet för elever i årskurserna 4 6 är spårövergripande. Skolan har lokaler i ett flertal byggnader. Ett antal friliggande byggnader benämns; Regnbågen, Mellangården, Bergsgården, Skogsgården och Trissen. Dessutom finns en nybyggd idrottshall och lokaler i bottenvåningen på fyra hyreshus. A- och C-spåren har hela sin verksamhet i samma byggnad, medan B-spåret finns i Regnbågen och Bergsgården. D-spåret finns i Mellangården och Skogsgården. Bostadsområdet består i huvudsak av flerfamiljshus och karaktäriseras till viss del av social problematik och låg utbildningsnivå. Andelen elever med annat modersmål än svenska är 99 procent. Genomförandet av inspektionen i Bergsgårdsskolan Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektionsteamet med ansvar för inspektionen i Bergsgårdsskolan har bestått av undervisningsråden Ulla-Britt Norin och Eva Wallentin. Besök i Bergsgårdsskolan genomfördes den 1, 2 och 3 februari Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig 2

3 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Bergsgårdsskolan genomfördes intervjuer med rektorn, biträdande rektorer, elever, lärare, elevhälsoteam samt skolans lokala styrelse. Lektioner i alla årskurser och i olika teoretiska och praktiska ämnen besöktes. Inspektörer deltog i arbetslagsmöten och arbetsgruppsmöten. Under besöket fördes också spontana samtal med elever, lärare och annan personal på skolan. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns eget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar. I denna inspektionsrapport redovisas de senaste sammantagna resultaten av elevers/föräldrars inställning till skolan. Den kvalitetsdialog som kommunen arbetar med i form av att samtala med företrädare för verksamheten ligger också till grund för denna rapport. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Vid elevintervjuer framkommer att eleverna känner sig trygga och trivs på sin skola. Eleverna visar ett nyfiket intresse för inspektörernas besök. De är artiga och trevliga. Eleverna visar även en vilja att hjälpa varandra när behov uppstår. Vid Bergsgårdsskolan arbetar personalen intensivt med elevernas sociala beteende. Det finns alltid rastvärdar ute när elever har rast. Rastvärdarna är lätta att upptäcka för eleverna, eftersom de bär en neonfärgad väst. I några klassrum finns skolans gemensamma regler uppsatta. Tillsammans med reglerna finns också information om åtgärder när elev bryter mot dem. Elever tränas i att ta ansvar genom att några elever varje vecka är värdar i skolans matsal, vilket innebär att de torkar bord och ser till att det är rent och snyggt vid borden när nästa elevgrupp kommer till matsalen för att äta sin skollunch. Några elever ur årskurs 6 ingår i ett biblioteksråd, där de tillsammans med skolans bibliotekarie hjälper elever i skolans bibliotek, deltar i diskussioner om bokinköp och ser till att ordning råder i bibliotekets hyllor. Skolans antimobbningsteam berättar att de aktivt arbetar med 5 6 mobbningsfall varje termin. När gruppen började sitt arbete 1998 gjordes betydligt fler arbetsinsatser angående mobbningsärenden. Numera är allvarssamtal den vanligaste åtgärden. Allvarssamtal används förebyggande vid misstanke om att 3

4 SKOLVERKET mobbning skulle kunna utvecklas. Varje läsår genomförs en trivselenkät bland eleverna, där de får ge en bild av hur de trivs på skolan och hur de tror att kamraterna trivs. Antimobbningsteamet säger sig uppleva att de har en god bild av hur eleverna upplever sin skolsituation. I Balansen för vårterminen 2004 visas index över elevernas uppfattning i frågor som rör deras skolgång. Det redovisade indexet för trivsel och trygghet i förskoleklass till och med årskurs 3 visar att Bergsgårdsskolan ligger något över det värde som gäller för Göteborg som helhet. För årskurs 4 till och med årskurs 5 ligger värdena betydligt över genomsnittet för Göteborg. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna vid Bergsgårdsskolan utvecklar ett förhållningssätt när det gäller normer och värden som ligger i linje med de nationella målen. Inspektörerna bedömer att resultatet av skolans arbete är av god kvalitet. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förtrogenhet att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. En del av eleverna säger sig känna till vilka mål de skall uppnå och säger att olika inlärningsstilar prövas och diskuteras. Vid besök i andra klasser är eleverna mer tveksamma. Flertalet elever tycks, vid inspektörernas lektionsbesök, trivas på lektionerna och med skolarbetet. Eftersom i stort sett alla elever har annat modersmål än svenska skall all undervisning, enligt personalen, vara både språkutvecklande och kunskapsutvecklande. Vid Bergsgårdsskolan har införts Läsutvecklingsschema (LUS) som bedömningsinstrument. LUS handlar om att läsa med förståelse. Personalen använder sig också av en performansanalys, som är en språkbedömningsmetod och bedömer språkutvecklingen hos tvåspråkiga elever. Resultatet av Skolverkets nationella prov i årskurs 5 för elever vid Bergsgårdsskolan, år 2003 och 2004 visar att målen uppnås enligt följande: År Svenska Engelska Matematik % 70 % 58 % % 71 % 63 % Några intervjuade elever visar att de är medvetna om vilka mål de klarat att uppnå i samband med de nationella proven och vilka de inte klarat. De verkar nöjda trots att de inte klarat allt. För de elever som inte uppnått godkänt resultat upprättas åtgärdsprogram. Inspektörerna får även ta del av lektionstillfällen i årskurs 5 där elever tränas, genom att göra tidigare prov, för att klarar de nationella proven. 4

5 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan har rutiner för att följa elevernas kunskapsinlärning, men elevernas resultat bör förbättras. Skolan bör finna metoder för att öka måluppfyllelsen och förbättra resultaten. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Alla ställer upp för allas barn. Personalen säger sig ta tag i konflikter och situationer som uppstår oberoende av vilka barn som är inblandade. I första hand försöker de alltid se till elevernas bästa. Personalen betonar vikten av en gemensam skolkod när det gäller förhållningssätt, arbetsklimat och ordning. Trivselregler finns och är kända av några men inte av alla. Skolan har formella samverkansorgan med de äldre eleverna. Elevråd och klassråd finns för elever i årskurserna 4 6. Varje klass har två representanter i elevrådet. Representanterna tar upp frågor som aktualiserats i klassen. Elevrådet har möte varannan vecka. En av skolans biträdande rektorer deltar vid elevrådets möten. Frågor som eleverna tagit med sig från sina klasser har bland annat varit synpunkter på skolmaten, där eleverna önskar mer ris och sallad. De säger att de fått gehör för sina synpunkter på att de önskar skalad potatis istället för oskalad. De har även framfört att de vill ha nya hela fotbollsmål, vilket de också fått. Elevrådet har en styrelse som består av 4 elever ur årskurs 6. Elevrådsstyrelsen deltar vid den lokala styrelsens möten en gång i månaden. Vid Bergsgårdsskolan finns en lokal styrelse med föräldramajoritet sedan 4 år. Styrelsen består av rektorn, en biträdande rektor, 2 personalrepresentanter, 3 elever och 12 föräldrarepresentanter. Föräldrarepresentanterna i styrelsen tycker att samarbetet med rektorn fungerar bra och att skolan har duktiga lärare. De tycker att de kan påverka skolans arbete och känner sig alltid välkomna att besöka skolan. Vid Bergsgårdsskolan finns ett antimobbningsteam sedan Antimobbningsteamet träffas varje tisdag. I teamet ingår en representant från varje arbetslag på skolan. Representanterna i antimobbningsteamet berättar att de besöker alla klasser och presenterar sin verksamhet varje läsår. Gruppen arbetar förebyggande tillsammans med skolans elever bl.a. med hjälp av klasstödjare, som finns i varje klass från årskurserna 3 6. Uppgiften som klasstödjare är populär men kan upplevas som tuff ibland. Eleverna skall tjäna som förebilder och inte poliser. Klasstödjarna träffar antimobbningsteamet varannan tisdag. Eleverna berättar då om klimatet i klassen och får ofta med sig etiska frågeställningar att diskutera med sina klasskamrater. Elever uttrycker att det är roligt vara klasstödjare. Det är egentligen, enligt antimobbningsteamet, alla elevers uppgift att vara klasstödjare. Elevernas trivsel och trygghet kartläggs genom en enkät varje 5

6 SKOLVERKET vår. Rektorn berättar att all personal på skolan fått utbildning i Lions Quest för 4 år sedan. Lions Quest är en satsning för skolelever inom området etik och moral. I samband med utbildningen får personalen ett läromedel, som heter Tillsammans. Det innehåller förslag och arbetsuppgifter för att utveckla färdigheter i att arbeta tillsammans, visa respekt för andra människor, ta ansvar och att handskas med konflikter. De flesta har även fått en dags kompetensutveckling i Giraffspråket, vilket är en metod för konfliktlösning där alla inblandade ska känna sig som vinnare. En del av personalen säger sig tillämpa kompissamtal, där eleverna tränas att uttrycka sig och ta ansvar för vad de gör. Bergsgårdsskolan har en handlingsplan mot våld och mobbning. Enligt planen är en person mobbad när han eller hon upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. Skolans antimobbningsteam säger sig arbeta efter Farstamodellen. Enligt Farstamodellen informeras inte föräldrarna till mobbaren under själva behandlingstiden. Personalen säger att de avgör från fall till fall om eller hur föräldrarna informeras. Det händer att föräldrar inte alls blir informerade. Skolhälsovård finns vid Bergsgårdsskolan och skolan arbetar förebyggande så lång resurserna räcker, enligt skolsköterskan. Skolhälsovårdens resurser har, enligt skolsköterskan, inte utökats sedan förskoleklass och särskola integrerades med Bergsgårdsskolan. Skolsköterskan har en heltidstjänst på skolan, men kurator finns inte. Skolsköterskan anser att skolhälsovården tilldelats för lite resurser i relation till antalet elever och de behov som finns. Elevhälsoteamet leds av rektorn och består dessutom av de biträdande rektorerna, skolsköterska, specialpedagog, skolpsykolog och socialsekreterare. I Balansen för vårterminen 2004 visas index över elevernas uppfattning i frågor som rör deras skolgång. Det redovisade indexet för medbestämmande i förskoleklass till och med årskurs 3 visar att Bergsgårdsskolan ligger något över det värde som gäller för Göteborg som helhet. För årskurs 4 till och med årskurs 5 ligger värdena betydligt över genomsnittet för Göteborg. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att elevråd och klassråd finns för elever i årskurserna 4 6, men dokumentation om de yngre elevernas formella inflytande saknas. Skolans antimobbningsteam säger sig arbeta efter Farstamodellen. Enligt Farstamodellen informeras inte föräldrarna utan dröjsmål. Inspektörerna vill göra skolan uppmärksam på att, i samband med omarbetande av handlingsprogrammet, beakta alla former av kränkande behandling och förälders rätt till information. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. 6

7 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Undervisningen skall, enligt skolans dokument, ge eleverna goda grundläggande kunskaper i att tala, läsa skriva och räkna. Mycket tid ägnas åt språkutveckling och kultur i olika former. Vikten av att respektera allas sociala och kulturella bakgrund betonas också. En viktig uppgift, enligt personalen, vid Bergsgårdsskolan är hur man på bästa sätt hanterar att eleverna har många olika språk. Svenska som andra språk är en integrerad del i all undervisning, eftersom i stort sett samtliga elever tillhör den grupp som är i behov av svenska som andra språk. Med hänsyn till elevernas bakgrund, ägnas mycket tid till att utveckla elevernas språk. Eleverna läser mycket själva, ibland läser läraren. Litteraturen har en central plats i klassrummen. Personalen säger sig sedan länge ha en medvetenhet runt vikten av att läsa mycket. Eleverna är indelade i fyra spår från förskoleklass och årskurserna 1 6. Spårtanken är svår, enligt personalen. De säger att de fortfarande tänker i lågstadium respektive mellanstadium. Personal som ansvarar för förskoleklass och fritidshemsverksamhet känner sig inte delaktiga i spåret. Samverkan mellan förskoleklass och årskurs 1 är bristfällig. Förskoleklassernas personal säger sig ha ingen eller liten kontakt med skolan och saknar samarbete med årskurs 1. Personalen i ett av spåren säger sig dock ha visst samarbete mellan förskoleklass och årskurs 1. Vissa gemensamma aktiviteter planeras i spåren som julavslutning eller aktivitetsdagar. Personal och skolledning placerar in yngre syskon i samma spår som äldre, vilket skapar trygghet för såväl familjer som personal. Några elever uttrycker att de inte tycker sig få lugn och ro i klassrummet. De har ont i huvudet ibland eftersom några elever stör arbetet. De tycker också att lärarna bestämmer för mycket och att de är irriterade på sina elever emellanåt. Eleverna önskar att de fick bestämma mera. Eleverna arbetar företrädesvis enskilt och en stor del av undervisningen styrs av läraren, vid inspektionstillfället. Några intervjuade elever säger att de inte gör någon egen planering. Det är läraren som bestämmer vad eleverna skall arbeta med. När de till exempel ska lära sig nya ord i engelska, får alla elever i klassen samma ord att lära sig. I några klasser arbetar eleverna med arbetsschema, där de bokför vilka uppgifter de arbetar med och har en överblick över vad som väntar dem. I några andra klasser förekommer planeringsbok med utvärdering av arbetsveckan. Planeringsböcker förekommer men det är läraren som avgör vad som skall göras och eleverna får inflytande över när det skall ske. De känner bara till den individuella utvecklingen genom utvecklingssamtal. C-spåret redovisar ett ämnesövergripande och årskursintegrerat trafikprojekt från läsåret 2003/2004. Ett flertal lärare säger att de under tidigare år arbetat med olika teman. Bergsgårdsskolan har ett stort antal elever i behov av särskilt stöd. Resurser för extra stöd är fördelat till arbetslagen, som därför har möjlighet till en större flexibilitet, enligt skolledning och personal. På skolan finns en specialpedagog, vars uppgift i huvudsak är att handleda arbetslagen och vid behov hjälpa till vid upprättande av åtgärdsprogram. Arbetslaget har ett gemensamt elevvårdsansvar för eleverna. Om en elev behöver hjälp diskuterar läraren eleven i arbetslaget. Läraren kontaktar elev och vårdnadshavare och påbörjar diskussion om vilka behov skolan upplever att eleven har och gör överenskommelse om hur arbetet skall bedrivas. Åtgärdsprogram upprättas. Åtgärdsprogram skrivs av lärare/specialpedagog, förälder och elev tillsammans. Läraren ansvarar för att upp- 7

8 SKOLVERKET följning sker. Om arbetslagets åtgärder inte leder till önskat resultat kontaktas elevhälsoteamet. I elevhälsoteamet ingår rektorn, de biträdande rektorerna, skolsköterskan, specialpedagog, skolpsykolog samt socialsekreterare. Skolans bibliotek invigdes år 2002 i nya lokaler. Biblioteket är bemannat hela skoldagen av en lärarbibliotekarie som har 60 procent av sin tjänst i biblioteket och en biblioteksassistent med 75 procents tjänst. Alla elever besöker biblioteket minst en gång i veckan. År 2001 startade ett projekt kallat Boken på spåret, som innebar ett stort tillskott av böcker till skolans bibliotek. Projektet finansierades av pengar ur storstadssatsningen. Alla elever på skolan läser mycket, minst 30 minuter varje dag. Lärarbibliotekarien bokpratar i samtliga klasser varje termin, ibland oftare om det efterfrågas. I samband med lärarbibliotekariens bokprat lämnas böcker i respektive klassrum för vidare läsning. Läsning av skönlitteratur anses som viktigt för elevernas språkutveckling och ses som en väg in i språket för många elever. Det nya biblioteket är en mötesplats och ett ställe att trivas på, enligt eleverna. Personalen har lyckats få både pojkar och flickor att läsa böcker. Utlåningen har ökat med flera hundra procent. I en klass har eleverna läst och arbetat med boken om Ronja Rövardotter i olika svårighetsgrad. Arbetet avslutas med att eleverna ser filmen tillsammans. I en del av ett spår arbetar förskoleklass och årskurserna 1 3 med ett gemensamt tema kring HC Andersen. Eleverna är, i samband med temaarbetet, indelade i åldersblandade grupper och arbetar med sitt tema en gång i veckan under en längre period. Modersmålsundervisning ges till elever som är berättigade till detta. En stor del av modersmålsundervisningen är förlagd till en förmiddag i veckan, för att undervisningen skall kunna bedrivas mer effektivt än på sen eftermiddag. Studiehandledning på modersmål erbjuds i enstaka fall. Modersmålslärarna deltar i en gemensam träff på skolan en gång varje termin. I några av de större språken finns modersmålslärare som har sin huvudsakliga tjänst förlagd till Bergsgårdsskolan, vilket möjliggör en daglig kontakt med övriga lärare. Utvecklingssamtal genomförs en gång per termin och fungerar enligt eleverna bra. Samtalen förbereds oftast med frågeställningar som elever och föräldrar förbereder före samtalstillfället. De intervjuade eleverna säger att det är kul att gå till skolan på utvecklingssamtal. Lärarna är, enligt eleverna, bra på att sammanfatta vad eleven är bra på och vad som behöver utvecklas. Tankar kring individuella utvecklingsplaner finns på Berggårdsskolan. En arbetsgrupp har gjort en sammanställning över vad de anser att den individuella utvecklingsplanen skall innehålla. För närvarande använder man sig av progressionsmappar där elevernas arbeten sparas tillsammans med provresultat. Ett digitalt program för individuella utvecklingsplaner (IUP) kommer att användas i stadsdelen Lärjedalen och omfatta Bergsgårdsskolan från läsåret 2005/2006. Särskolan Den lokalintegrerade särskolan består av tre klasser. Eleverna har eget hemklassrum, men delar övriga lokaler med grundskolan, exempelvis lokaler för undervisning i slöjd, idrott och hälsa, hem- och konsumentkunskap. Verksamheten är styrd av lärare som arbetar tillsammans med assistenter. Eleverna träffar andra elever på skolgården. Integrering med övrig verksamhet sker t.ex. genom att den autistiska gruppens elever deltar vid temaarbete inom Regnbågen årskurs

9 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att samverkan mellan förskoleklass och årskurs 1 sällan förekommer. Inspektörerna bedömer att eleverna inte får ett reellt inflytande över arbetssätt och arbetsformer eller att elevernas inflytande ökar med stigande ålder och mognad. Verksamheten vid särskolan är bra och personalen försöker på olika sätt att utveckla densamma. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Skolverksamheten i Lärjedalen är uppdelad i 4 områden med varsin områdeschef. Bergsgårdsskolan ingår i område Hjällbo och rektorn träffar områdeschef och övriga rektorer inom området för att diskutera gemensamma frågor. Rektorn är sedan fyra år rektor vid Bergsgårdsskolan och avslutar under våren år 2005 den statliga rektorsutbildningen. Skolans ledningsgrupp består av rektorn och tre biträdande rektorer. De har, enligt rektorn, elev- och personalansvar samt arbetsmiljöansvar för var sitt av skolans fyra spår. När läsåret 2004/2005 statade visade det sig att 59 elever lämnat skolan under sommarlovet. Några elever hade valt friskolor istället för Bergsgårdsskolan och resterande befann sig i skolor i elevernas hemländer. Effekten av detta innebar ekonomiska neddragningar. För att klara budgeten måste 4 lärare lämna skolan inför vårterminens start. Inför vårterminen år 2005 har en omorganisation genomförts vilket innebär att de flesta elevgrupper har fått minskat antal lärartimmar. Personalen uttrycker frustration över så stora förändringar under pågående läsår. De elever som inspektörerna frågar, känner till vem som är deras rektor. De säger dock att de kan vända sig till vem som helst av de biträdande rektorerna. Om något verkligt allvarligt inträffar kontaktar de dock rektorn. Inspektörerna träffar även elever som säger sig aldrig ha pratat med rektorn. Personalen anser att såväl rektorn som biträdande rektorer är synliga och väl kända. Kvalitetsredovisning finns och innehåller mål. Den saknar dock bedömning av i vilken mån målen för utbildningen har uppnåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser vidta om målen inte uppnåtts. Bergsgårdsskolan har ingen lokal arbetsplan men vissa dokument kan sägas motsvara delar av en arbetsplan. Där beskrivs vad rektorn och personalen anser som viktigt för verksamheten. Arbetslagsmöten förekommer varje vecka. På arbetslagsmöten planeras gemensamma aktiviteter och den dagliga verksamheten diskuteras. Elevvård är också en stående punkt på dagordningen. Arbetslagen utvärderar sitt arbete fortlöpande samt vid utvärderingsdagar i slutet av läsåret. Personalen ingår dessutom 9

10 SKOLVERKET i något av skolans olika råd eller grupper, där pedagogiska övergripande diskussioner förs. Vid Bergsgårdsskolan finns en s.k. förberedelseklass för elever som varit kort tid i Sverige. Elever i förberedelseklassen är även inskrivna i sin vanliga klass, men större delen av undervisningen sker i förberedelseklassen. För dessa elever finns inga beslut om placering i särskild undervisningsgrupp, vilket skall finnas för de elever som inte omfattas av förordningen om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl. Enligt de uppgifter inspektörerna fått av skolan finns både asylsökande barn och skolpliktiga barn i förberedelseklasserna. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att rektorn enligt författningarna aldrig kan överlåta sitt ansvar för eleverna till annan person på skolan t.ex. en studierektor. Kvalitetsredovisning finns och innehåller mål. Den saknar dock bedömning av i vilken mån målen för utbildningen har uppnåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser vidta om målen inte uppnåtts. Bergsgårdsskolan har ingen lokal arbetsplan men vissa dokument kan sägas motsvara delar av en arbetsplan. Skolan bör samla sina dokument till en arbetsplan. För de elever i förberedelseklassen som inte omfattas av förordningen om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl. skall beslut om placering i särskild undervisningsgrupp finnas och det skall åtföljas av en överklagande hänvisning. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning o0ch med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. I Bergsgårdsskolan är utbildningen avgiftsfri och eleverna har tillgång till utbildning i enlighet med gällande timplan. Liksom övriga elever i Göteborgs kommun har varje elev ett kort som ger möjlighet till gratis resor med kollektivtrafiken. Detta underlättar för skolan att genomföra studiebesök och andra aktiviteter utan extra kostnad. Språkval finns vid Bergsgårdsskolan och eleverna kan välja mellan tyska, franska, spanska och engelsk-svenska. Skolan informerar via till exempel veckobrev och utvärderingsbok samt vid utvecklingssamtal. Personal, elever och föräldrar informeras om skolans verksamhet på olika sätt. Skolledningen gör ett informationsblad benämnt På spåret som förmedlas en gång varje månad till all personal. Där informeras om 10

11 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun vad som för tillfället är aktuell information och vad som kommer att ske. Ett kalendarium för månaden finns också med. Personalen upplever att det skulle vara en stor tillgång om de fyra spåren kunde hållas ihop genom att varje spår hade sina lokaler samlade i ett och samma hus. De tycker också att information är viktigt att få inte minst i samband med lärararbyten. Elevens val anordnas för årskurserna 2 6. Eleverna är, enligt inspektörerna, sällan medvetna om att de har elevens val. I årskurserna 2 3 planeras och genomförs elevens val inom klassens ram och variationen av hur den genomförs är, enligt rektorn, stor. I årskurserna 4 6 finns en gemensam organisation för genomförandet av elevens val. Ett av spåren använder tiden för temaarbeten istället, där eleverna ges möjlighet att fördjupa och bredda sina kunskaper. Eleverna är dock inte medvetna om att de har elevens val. Särskoleverksamheten på Bergsgårdsskolan består av tre blandade grupper med elever som både läser enligt grundsärskolans och träningsskolans kursplaner. I en av grupperna har samtliga elever en autismdiagnos. Beslut om placering i särskolan görs av Högsbo. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Bergsgårdsskolan har god tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning. Inspektörerna bedömer dock att eleverna sällan är medvetna om att de har elevens val. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Personalen vid Bergsgårdsskolan har, vid inspektionstillfället, adekvat utbildning för sina arbetsuppgifter, dock förekommer att lärare t.ex. 1 7 i svenska och samhällsorienterande ämnen arbetar som klasslärare och då undervisar även i matematik och naturorienterande ämnen. Den kompetensutveckling som förekommer utgår från verksamhetens och individuella behov. Den har till stor del handlat om att möta den typ av elever som finns på skolan. Det har handlat om att all personal ska ha kompetens i svenska som andra språk, och utvecklas i konfliktlösning. Inspektörerna bedömer att skolans lokaler är fräscha och ändamålsenliga liksom att tillgång på material och utrustning är god och tidsenlig. Centralt på skolan finns ett väl fungerande bibliotek. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att den pedagogiska personalens ämneskompetens kan utnyttjas bättre. Skolan har ett väl fungerande bibliotek, lokalerna är ändamålsenliga och tillgången på material och utrustning är god och tidsenlig. 11

12 SKOLVERKET Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Bergsgårdsskolan är av god kvalitet. Eleverna utvecklar ett förhållningssätt när det gäller normer och värden som är i linje med de nationella målen. Skolan har rutiner för att följa elevernas kunskapsinlärning. Verksamheten vid särskolan är god och personalen försöker på olika sätt att utveckla densamma. Skolan har ett väl fungerande bibliotek. Lokalerna är ändamålsenliga och tillgång till material och utrustning är god och tidsenlig. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - öka måluppfyllelsen och förbättra resultaten, - de yngre elevernas formella inflytande, - handlingsprogram mot kränkande behandling, - elevernas inflytande över arbetssätt och arbetsformer, - arbetsplan, - samarbetet mellan förskoleklass och skola, - elevens val samt - utnyttjandet av den pedagogiska personalens ämneskompetens. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp saknas (5 kap. 5 och 8 kap. 1 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte författningarnas krav (förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet i dess lydelse före den 15 augusti 2005). Datum Ort Göteborg Ulla-Britt Norin Eva Wallentin 12