Introduktion till Klinisk Epidemiologi. Klinisk Epidemiologi och Biosta6s6k, 2016

Relevanta dokument
Studiedesign: Observationsstudier

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

Studiedesign och effektmått

Epidemiologi I. Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp

Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling

Fel och fel. slumpmässiga och systema4ska fel i epidemiologiska studier Katja Fall Vetenskapligt förhållningssä>

Grunderna i epidemiologi.

Epidemiologi 1. Ragnar Westerling

Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund

Epidemiologi. epi=bland demos=folk logos=läran om. Läran om det som är bland" folk. Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen

Epidemiologi del 2. Anders Beckman. MD, PhD Lunds Universitet. A Beckman Regional forskarutbildning

Medicinsk statistik III Läkarprogrammet, Termin 5 VT 2016

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.

VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK

Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik)

Att läsa en vetenskaplig artikel

Analys av proportioner

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

EPIDEMIOLOGI Kompendium för kursen i Yrkes- och Miljömedicin Termin 10, läkarutbildningen i Lund

Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register

Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik

Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Att mäta hälsa och sjukdom med tillgänglig information Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6

Läkemedelsepidemiologi. Varför observationsstudier? Begränsningar med RCT. Vilka begränsningar har RCT? När går det inte att göra RCT?

Klinisk forskningsmetodik. Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS

Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till?

HÄLSOEFFEKTER OCH HELKROPPSVIBRATIONER HELKROPPSVIBRATIONER OCH LÄNDRYGGSSMÄRTA HELKROPPSVIBRATIONER OCH HÄLSOEFFEKTER

Kirkegaard. Epidemiologi del 1. Agenda. Etymologi. Vad är Epidemiologi? Epidemiologi vs klinik

Besvara följande frågor i anslutning till de utdelade artiklarna:

Cancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

ST-fredag epidemiologi och biostatistik 2017

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar.

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Anna Svärd & Daniel Sjöberg

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Sonia Andersson Professor, överläkare. KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet

Epidemiologi Epidemiologi. Epidemiologi. Grundläggande forskningsmetodik för ST-läkare. Kartläggning och analys


Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom

Strävan mot en god pallia1v vård: varför vi måste göra vårt allra bästa.

Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare

Brandmän och cancer. - epidemiologiska studier av cancerrisk och kartläggning av exponering för cancer-framkallande ämnen via luftvägar och hud

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism

Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar. Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin

APC (Age, Period, Cohort) - modellering av incidensdata

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

OM DET FUNNES EVIDENSBASERAT ÄTANDE - VAD SKULLE DET VARA?

Innehåll: 3.4 Parametriskt eller ej 3.5 Life Table 3.6 Kaplan Meier 4. Cox Regression 4.1 Hazard Function 4.2 Estimering (PL)

Grundläggande Biostatistik. Joacim Rocklöv, Lektor Epidemiologi och global hälsa Umeå Universitet

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT

Ekologiska studier, naturalistiska studier eller effectiveness-studier samma sak?

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10

Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Catharina Gustavsson & Daniel Sjöberg

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin

Kronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Epidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting

Grunderna i epidemiologi Felkällor.

E cigaretter: Vilka börjar röka dem och hur påverkas luftvägarna?

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

BIOBANKER OCH REGISTER I SKÖN FÖRENING. Ingvar Bergdahl Enheten för biobanksforskning, Umeå universitet

WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Strategier som kan bidra till att minska ovarialcancer. Henrik Falconer, docent Karolinska Universitetssjukhuset

Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg

Hur hanterar vi multipla exponeringar?

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Tuberkulos ur en smittskyddsläkares perspektiv

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

Målbeskrivning-frågebank i epidemiologi för grundläggande forskningsmetodik 20p Age adjusted rate, Age specific rate Bias, selektionsfel

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer

Influensa är ett årligen återkommande gissel som testar

Lähde: THL, Tartuntatautirekisteri

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Forskningens dag 7 8 november 2012 Hur mår provrörsbarnen?

Svetsning och cancer ny klassning Maria Albin, överläkare, professor

RA och Smärta. Långvarig och generaliserad smärta. Stefan Bergman

Erica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet

Trombos under graviditetmortalitet

Nutri&on och inflamma&on. Lena Jonasson Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset, Linköping

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund

BARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Kirurgisk behandling av fetma: Vad kan vi förväntas uppnå? Anders Thorell, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus

17/10/14. Kvantitativ metod och grundläggande statistik. Varför. Epidemiologi

Speglar djursjukdata verkligheten?

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Låt dig inte luras av statistik

Transkript:

Introduktion till Klinisk Epidemiologi Katja Fall Klinisk Epidemiologi och Biosta6s6k, 2016 16-09-14 Katja Fall 2016 1

Epidemiologi Studier av sjukdomars förekomst och riskfaktorer (Rothman) Komponenter: Sjukdomsmå> (kvan?fierar sjukdomsförekomst) Mäter fördelning av sjukdom i befolkningen à forma hypoteser om orsaksfaktorer Iden6fiera riskfaktorer för sjukdom à testa hypoteser med epidemiologisk studiedesign Descrip?ve Analy?cal 16-09-14 Katja Fall 2016 2

Typer av studier Deskrip6va beskriver förekomst av ulall/sjd Analy6ska studier beskriver sambandet mellan exponering och ulall xponering - - - - - à tfall 16-09-14 Katja Fall 2016 3

Epidemiologiska studier Vad? Deskriptiva Analytiska Varför? 16-09-14 Katja Fall 2016 4

Ex: Descrip6ve Exempel: SIDS incidence in Sweden 1975 2004, cases per 1000 live births. Alm B et al. Arch Dis Child 2006;91:915-919 16-09-14 Katja Fall 2016 5

Ex: analy6cal New Zealand Cot Death Study Design: case-control study 162 cases of SIDS 589 controls InformaEon on poteneal causes: Review of medical records and interviews with parents Results: Sleeping posi6on (face down): 3.5 x risk! Smoking mother 1-9 cig/d 2 x increased risk 10-19 cig/d 3 x - - 20+ cig/d 5 x - - 16-09-14 Katja Fall 2016 6

Epidemiologiska studier Deskriptiva Analytiska 16-09-14 Katja Fall 2016 7

Deskrip6va studier O_ast de första studierna som görs på en ny sjukdom/ nya 6llstånd för aa karaktärisera sjukdomen, mäta förekomst och undersöka hur den varierar i rela6on 6ll: individ plats 6d Görs utan specifik hypotes Inga jämförelser mellan grupper à Inga slutsatser om koppling mellan exponering och sjukdom à Användbara för a> generera hypoteser 16-09-14 Katja Fall 2016 8

Analy6ska studier Analy6ska studier görs för aa testa hypoteser Gemensam nämnare: jämförande Inom epidemiologin innebär hypotesen o_ast aa undersöka om en viss exponering är associerad 6ll (eller orsakar) ea visst ulall Studierna kan vara prospek6va retrospek6va utan riktning (i 6d) 16-09-14 Katja Fall 2016 9

Tvärsnittsstudie 16-09-14 Katja Fall 2016 10

alla friska vid t 0 Kohortstudie 16-09-14 Katja Fall 2016 11

Fall-kontroll studie 16-09-14 Katja Fall 2016 12

SJUKDOMS- OCH ASSOCIATIONSMÅTT Vetenskapligt förhållningssätt Katja Fall 16-09-14 Katja Fall 2016 13

Epidemiologi studier av hur o_a sjukdomar uppstår olika befolkningsgrupper och varför 16-09-14 Katja Fall 2016 14

Den epidemiologiska forskarens verktygslåda Måa på hur o_a sjukdomar uppstår i en popula6on Prevalens Incidens Måa på samband mellan exponering o ulall Rela6va riskmåa Absoluta riskmåa 16-09-14 Katja Fall 2016 15

I. Måa på sjukdomsförekomst Prevalens prevail Hur många är sjuka? Incidens incident Hur många insjuknar? 16-09-14 Katja Fall 2016 16

Hela befolkningen Prevalens Sjuka Friska Sjuka Incidens 16-09-14 Katja Fall 2016 17

Prevalens Defini6on: Propor6onen sjuka individer i en popula6on vid en viss 6dpunkt Formel: antal sjuka i popula6onen vid en viss 6dpunkt antal individer i popula6on vid den 6dpunkten 16-09-14 Katja Fall 2016 18

Exempel - prevalens 2005 var prevalensen av pa6enter med högt blodtryck 6% i Sverige 16-09-14 Katja Fall 2016 19

Om prevalens Ea måa på den totala sjukdomsbördan vid en viss 6dpunkt Antar värden mellan 0 och 1 (0-100%) Är en propor6on (enhetslös) Tidpunkten måste definieras 16-09-14 Katja Fall 2016 20

Incidens Måa på utveckling av nya sjukdomsfall KumulaEv incidens (Incidence proporeon) Incidens (Incidence rate) 16-09-14 Katja Fall 2016 21

Kumula6v incidence (= risk ) Defini6on: Propor6onen individer i en popula6on som insjuknar i sjukdomen under en viss 6dsperiod Kallas också incidence propor6on Formel: # nya sjukdomsfall # individer i popula6onen vid studiestart 16-09-14 Katja Fall 2016 22

Vad är den kumulativa incidensen av sjukdom (=K)? Person A B C D E F G H Year of follow-up 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 K K K K 6/8=0.75 K på 10 år 16-09-14 Katja Fall 2016 23 K

Incidence propor6on/cumula6ve incidence Example: Vioxx vs Naproxen among RA pa6ents 3.7% 1.8% 16-09-14 Katja Fall 2016 24

Incidens Incidence Rate, IR Mäter has6gheten för insjuknandet i en sjukdom (eng. force of morbidity) Formel: IR =antalet individer som insjuknar under en period den 6d individerna 6llsammans löper risk aa insjukna 16-09-14 Katja Fall 2016 25

Addi6on av person6d för beräkning av IR Person A B C D E F G H Year of follow-up 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 3/39=0.076 76/1000 personår K J K J flyaar! flyaar! 16-09-14 Katja Fall 2016 26 K

The incidence of tes6cular cancer is 5.5 per 10 5 and year 16-09-14 Katja Fall 2016 27

Om IR Enhet = person6d -t (ej en propor6on) Användbart i rörliga popula6oner Endast person6d at risk i nämnaren 16-09-14 Katja Fall 2016 28

Odds Ea alterna6vt måa på risk som baserar sig på en propor6on Odds=propor6on/ (1-propor6on) 16-09-14 Katja Fall 2016 29

Beräkning av risk i kohortstudie Bisfenol A-exponering (viss typ av nappflaska) och risk för leukemi (obs! påhiaat exempel) Leukemi + Leukemi - Total Bisfenol A + 60 188,940 189,000 Bisfenol A - 57 278,943 279,000 Total 117 467,883 468,000 R E R O = = 60 189,000 57 279,000 = 32 = 20 casesper100,000 casesper100,000 16-09-14 Katja Fall 2016 30

Beräkning av odds i fall-kontrollstudie Bisfenol A-exponering (viss typ av nappflaska) och risk för leukemi (obs! påhiaat exempel): en kontroll har valts per fall, istället för incidens får vi räkna odds Leukemi + Leukemi - Total BisfenolA + 60 47 107 BisfenolA - 57 70 127 Total 117 117 234 60 O E = = 1.28 47 57 O O = = 0.81 70 16-09-14 Katja Fall 2016 31

Sambandet mellan propor6on odds Proportion p Odds p/(1-p) Odds= sannolikheten aa en sak inträffar jämfört med sannolikheten aa den inte gör det Exvis i spel =sannolikheten aa förlora mot sannolikheten aa vinna 16-09-14 Katja Fall 2016 32

Förhållandet mellan odds och propor6on 1/100 4/100 10/100 Proportion Odds 0.01 0.01 0.04 0.04 0.1 0.11 0.2 0.25 0.5 1.0 0.7 2.3 0.9 9.0 0.95 19.0 1/99 4/96 10/90 16-09-14 Katja Fall 2016 33

Om odds Ea alterna6v 6ll propor6on Propor6on är aa föredra, men går inte aa räkna ut i vissa dataset Närmar sig risken (propor6onen) när den är liten (ovanliga sjukdomar) 16-09-14 Katja Fall 2016 34

Sammanfaaning sjukdomsmåa Prevalens (propor6on) = prevalenta fall/popula6on Kumula6v incidens = nya fall/antalet individer som löper risk aa insjukna vid början av studieperioden Incidence rate = nya fall/total person 6d at risk Odds = propor6on/(1-propor6on) 16-09-14 Katja Fall 2016 35

Just nu lider 1% av Sveriges befolkning av handeksem Prevalensen av handeksem 16-09-14 Katja Fall 2016 36

Under 1999, drabbades 10 av 100 svenskar av influensa den kumula6va incidensen av influensa under 1 år (eaårsrisken för influensa) 16-09-14 Katja Fall 2016 37

Under 80-talet rökte 30% av alla gravida kvinnor. Sedan dess har det minskat 6ll 13%. Prevalensen rökande gravida kvinnor 16-09-14 Katja Fall 2016 38

Du löper 75% risk aa få min förkylning. Vilka är oddsen aa få förkylningen? [odds = propor6on / (1 - prop)] 0,75/0,25=3 Oddsen är 3 mot 1 16-09-14 Katja Fall 2016 39

Den totala dödligheten ligger runt 12.5 dödsfall per 1000 person-år. Mortalitet = incidensen av död! 16-09-14 Katja Fall 2016 40

Den epidemiologiska verktygslådan Måa på hur o_a sjukdomar uppstår i en popula6on Prevalens Incidens Måa på samband mellan exponering o ulall Rela6va riskmåa Absoluta riskmåa 16-09-14 Katja Fall 2016 41

Aa jämföra risker Jämförelser av förekomsten av sjukdom i olika popula6oner, tex en exponerad och en oexponerad Skillnader i sjukdomsförekomst kan uaryckas som Differens absolut riskdifferens Kvot rela6v risk 16-09-14 Katja Fall 2016 42

Rela6va risker (RR) Risk Ra6o = Kumula6v inc. exp /Kumula6v inc. unexp. (riskkvot) Rate Ra6o = Incidence rate exp /Incidence rate unexp. (incidenskvot) Odds Ra6o = Odds exp /Odds unexp (oddskvot) 16-09-14 Katja Fall 2016 43

Fyrfältstabellen (the 2-by-2-table) Disease + Expo + a b a+b=n 1 Expo c d c+d =N 0 a+c b+d a+b+c+d=t 16-09-14 Katja Fall 2016 44

RR = Risk exposed / Risk unexposed RR = 3 RR = 1 RR = 0.7 16-09-14 Katja Fall 2016 45

Risk Ra6o (riskkvot) Disease + Expo + a b a+b=n 1 Expo c d c+d =N 0 a+c b+d a+b+c+d=t Risk Ra6o = Kvoten mellan den kumula6va incidensen bland exponerade och den kumula6va incidensen bland de oexponerade = a/(a+b) / c/(c+d) 16-09-14 Katja Fall 2016 46

Om rela6va risker (1) Exponerade i täljaren, oexponerade i nämnaren RR=1 betyder ingen associa6on mellan exponering och sjukdom RR>1 betyder posi6v associa6on mellan exponering och sjukdom RR<1 betyder nega6v associa6on mellan exponering och sjukdom 16-09-14 Katja Fall 2016 47

Incidenskvoter (Incidence Rate Ra6os) Disease + Person-years Expo + a b PY 1 Expo c d PY 0 a+c b+d PY 1 +PY 0 Rate Ra6o = a/py 1 / c/py 0 = apy 0 /cpy 1 16-09-14 Katja Fall 2016 48

I studier där man saknar informa6on om hela popula6onen för aa räkna ut incidencen, kan man forlarande räkna ut oddsen! 16-09-14 Katja Fall 2016 49

Odds Ra6o Disease + Expo + a b a+b=n 1 Expo c d c+d =N 0 a+c b+d a+b+c+d=t Disease odds ra6o = a/b / c/d = ad/bc 16-09-14 Katja Fall 2016 50

Om odds ra6os (ORs) När sjukdomen är sällsynt (andelen sjuka liten) är oddskvoten~riskkvoten (se 6digare bild) Oddskvoter kan användas för aa uppskaaa riskkvoten i studier där man saknar informa6on om hela popula6onen at risk, exv fall-kontrollstudier 16-09-14 Katja Fall 2016 51

Om rela6va risker (2) Risk (kumula6v incidens), rate (incidence rate), och odds ra6os (-kvoter) är alla måa på rela6va risker Incidence rate ra6o är gold standard, men kan ibland inte beräknas Riskkvoter och oddskvoter fungerar som bra uppskaaningar av den rela6va risken 16-09-14 Katja Fall 2016 52

Absolut riskdifferens Ea effektmåa på den absoluta skalan (ej rela6va) 16-09-14 Katja Fall 2016 53

Absolut riskdifferens (AR) Kallas också aaributable risk eller 6llskriven andel AR = Kumula6va Incidencen exp Kumula6va Incidencen oexp AR = Incidence rate exp Incidence rate oexp Tolkning: Den absoluta förekomsten av en sjukdom bland de exponerade som kan?llskrivas exponeringen 16-09-14 Katja Fall 2016 54

ARributable risk Risk Exposed Unexposed 16-09-14 Katja Fall 2016 55

ARributable risk Risk AR Exposed Unexposed 16-09-14 Katja Fall 2016 56

AR% Risk AR% AR Exposed Unexposed 16-09-14 Katja Fall 2016 57

Aaributable risk percent Kallas även e6ologic frac6on = (incidenceexp - incidenceunexp) / incidenceexp = AR/incidenceexp Tolkning: Den andel av sjukdomsbördan bland de exponerade som orsakats av exponeringen 16-09-14 Katja Fall 2016 58

Vilket måa är mest informa6vt? Example: Vioxx vs Naproxen among RA pa6ents 3.7% 3.7% 1.8% 1.8% 16-09-14 Katja Fall 2016 59

Vad motsvarar den omvända riskdifferensen? 1/AR = Antalet exponerade personer (eller personår) som behövs för aa undvika ea ulall (en sjuk person) = Numbers Needed to Treat (NNT) eller numbers needed to harm om exponeringen är skadlig 16-09-14 Katja Fall 2016 60

Example: Vioxx vs Naproxen Confirmed upper gastrointes6nal event: RR (95% CI) = 0.5 (0.3-0.6) AR = 1.9% NNT = 1/0.019 = 52 16-09-14 Katja Fall 2016 61

Vilket måa är bäst? Konklusion RR ger ingen informa6on om incidensen RR är för forskare AR och NNT är de måa som spelar roll för pa6enter och kliniker NNT är relaterad 6ll den absoluta risken Den absoluta risken kan variera mellan popula6oner AR och NNT är mindre generaliserbara än RR 16-09-14 Katja Fall 2016 62