Länsstyrelserna har genom Förordning om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2011:1160) uppdraget att ta fram en skriftlig rapport där bostadsmarknaden i länet analyseras. I rapporten ska även en uppföljning göras om kommunerna lever upp till sitt lagstadgade bostadsförsörjningsansvar och om länsstyrelsen har lämnat råd, information och underlag för kommunernas planering av bostadsförsörjningen. Likaså ska rapporten redovisa och analysera hur samordningen av bostadsförsörjningsplaneringen hanterats såväl inom som mellan kommuner och regionalt. Rapporten ska lämnas till Boverket senast den 15 juni varje år (Förordning 2013:868). Den regionala bostadsmarknadsanalysen baseras på den bostadsmarknadsenkät (BME) som skickas ut till Sveriges samtliga 290 kommuner. För enkäten ansvarar Boverket men det är Länsstyrelsens uppgift att följa upp och kvalitetssäkra enkätsvaren samt att sammanställa resultatet i en regional bostadsmarknadsanalys (BMA). Boverket gör sedan en nationell sammanställning över läget på bostadsmarknaden Sverige vilken rapporteras till regeringen.
Länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys utgör ett regionalt kunskapsunderlag om bostadssituationen i länet och hur bostadsmarknaden har utvecklats de senaste åren. Genom rapporten redovisas och analyseras tydliga trender, tendenser och eventuella problem inom området. Rapporten vänder sig till såväl Boverket och regeringen som till olika berörda aktörer t.ex. kommuner, kommunala bostadsbolag, byggföretag med flera som är intresserade av och kan påverka bostadsmarknadens utveckling. Förhoppningen är att enkäten och rapporten ska sätta fokus på viktiga frågor inom området och utgöra en inspiration och ett underlag för olika kommunala diskussioner och dokument t.ex. riktlinjer för bostadsförsörjningen och översiktsplaner. I årets BME anger Region Gotland att bostadsmarknaden som helhet är i balans men att det råder det brist på bostäder i tätorten Visby. Bostadsmarknaden i övriga delar av länet bedöms vara i balans. Om tre år förväntas dock bostadsmarknaden som helhet vara i obalans med brist på bostäder. Faktorer som bidrar till detta är bland annat att försvaret återetablerar sig på Gotland och det ökande mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd. Samtidigt som bristen på bostäder förväntas öka så byggs det flertalet nya bostäder inom länet just nu. I Visby förväntas det byggas både hyresrätter och bostadsrätter i flerbostadshus men det förväntas även byggas hyresrätter i småhus. Särskilda grupper som har det svårt att göra sitt inträde på bostadsmarknaden drabbas av den låga rörligheten i det befintliga hyresbeståndet. Grupperna konkurrerar även om samma förturer inom det kommunala bostadsbolaget. En nyhet under år 2016 är att det kommunala bostadsbolaget AB GotlandsHem har påbörjat ett arbete att se över sitt bostadsbestånd och överväger försäljning av totalt 944 hyreslägenheter i Visby, När och Havdhem (gotlandshem.se). I årets BME anges återigen buller från Visby flygplats som ett hinder för bostadsbyggande vilket även inverkar på möjligheten till utbyggnad av bostäder i enlighet med den fördjupade översiktsplanen för Visby.
Innehåll
En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för att kunna skapa ett attraktivt och långsiktigt hållbart Gotland såväl ekonomiskt som socialt och miljömässigt. Länet står inför ett antal demografiska utmaningar för framförallt grupperna unga vuxna, nyanlända och äldre. Det behövs ett fortsatt fokus på unga vuxnas situation på bostadsmarknaden. Likaså på att öka antalet tillgängliga bostäder för de äldre. Bostadssituationen för gruppen nysvenskar kräver också särskilt fokus. För att öka bostadsbyggandet krävs utvecklade arbetssätt och metoder samt användande av de verktyg kommunen har till sitt förfogande i arbetet med bostadsförsörjningen. Ett av de viktigaste verktygen är kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning, som ska upprättas minst en gång varje mandatperiod i enlighet med bostadförsörjningslagen. Kommunen bör i sitt arbete även lägga fokus på hur det befintliga bostadsbeståndet kan nyttjas på bästa sätt.
Den sista december 2016 uppgick Sveriges befolkning till 9 995 153 personer, vilket innebär en ökning med 144 136 personer jämfört med december 2015. Enligt SCB:s prognos kommer Sveriges befolkning att ha ökat med 1 miljon om knappt tio år, 2026, och befolkningen i Sverige passerar elva miljoner. De närmaste åren väntas folkmängden öka med drygt 1 procent per år vilket är en historiskt sett hög nivå. Gotland, som är Sveriges minsta län, har särskilda förutsättningar jämfört med andra. Samma gränser gäller för län, region och kommun. Gotlands kommun utgör sedan 1 januari 2011 en egen region vilket innebär att Region Gotland ansvarar för både primärkommunala och landstingskommunala uppgifter. Gotland utgör också en egen arbetsmarknadsregion. Det geografiska läget gör att det inte finns några angränsande län som direkt berör eller berörs av länets bostadsbyggande. Region Gotlands regionala utvecklingsprogram, Vision Gotland 2025, anger att målet för Gotland är att det ska bo minst 65 000 personer på ön år 2025. För att nå målet på 65 000 invånare behövs det tillkomma 3688 nya bostäder (Bostadsförsörjningsplan Region Gotland 2013-2018). Gotland har omkring 58 000 invånare, varav cirka en tredjedel bor i den största tätorten Visby. Gotlands befolkning har ökat de senaste åren och var vid årsskiftet 2016/2017 58 003 invånare. Av dessa bor 23 753 i Visby. I länet bor det något fler kvinnor än män (50,2/49,8) och fler män än kvinnor bor på landsbygden (SCB, Kön spelar roll 2015). Åldersstrukturen i länet skiljer sig mot riket då gruppen 65+ är större än riket i stort. Enligt Region Gotlands befolkningsprognos kommer befolkningen öka till ca 58 500 personer år 2026. (SCB, Gotland i siffror 2016) Källa: SCB 18,3 57,1 24,7 20,8 59,4 19,8 Sedan införandet av den nya lagstiftningen kring mottagande av anvisade nyanlända från 1 mars 2016 (Bosättningslag) har Gotland tagit emot över 192 nyanlända personer för bosättning. Mottagandet var fördelat över året med lägre mottagande under sommarmånader och ett högre mottagande under årets övriga månader, särskilt senare delen av året.
I Visby fortsätter det att vara en brist på bostäder medan resterande socknar har balans (BME 2017). Bebyggelsen är spridd och gles i länet, bortsett från Visby och några ytterligare serviceorter. Brist Brist Brist Brist Brist Balans Brist Brist Balans Balans Brist Överskott Balans Brist Överskott Balans Brist Balans Balans Brist Balans Balans Brist Balans Balans Brist Balans Balans Brist Balans Balans Brist Balans Balans Brist Balans Källa: BME 2006-2016 Efterfrågan på hyresrätter i Visby är stor. I socknarna direkt utanför Visbys är det främst villor och tomter för egnahemsbyggare som efterfrågas (BME 2017). Om tre år förväntas bostadsmarknaden på Gotland som helhet vara i obalans på grund av brist på bostäder även om bostadsmarknaden utanför Visby fortsatt kommer vara i balans. Faktorer som bedöms leda till att Gotlands bostadsmarknad som helhet kommer ha brist på bostäder är bland annat Försvarsmaktens återetablering på Tofta skjutfält och att Gotland kommer ta emot fler nyanlända med uppehållstillstånd. (BME 2017)
Det totala bostadsbeståndet på Gotland omfattar över 28 000 bostäder (inklusive specialbostäder och övriga hus) och består till största delen av småhus. Den vanligaste upplåtelseformen är eget ägande som utgör ungefär hälften av det totala beståndet. Hyresrätter och bostadsrätter finns det ca 8 800 respektive 4 700 stycken. (SCB) Gotland har ett stor antal fritidshus vilket ökar årligen och ligger nu på 11 464 st vilket är lite över 40 procent av samtliga bostäder (SCB). På Gotland finns ingen samlad bostadsförmedling. Det allmännyttiga bostadsbolaget AB GotlandsHem har ca 5 300 hyresrätter runt om på ön och förmedlar sina bostäder via en egen bostadskö. Vakansgraden är låg och kötiden lång. På kort sikt kan fler bostäder göras tillgängliga genom att bättre använda det befintliga beståndet. Detta kan åstadkommas genom att skapa ett flexibelt utbud av andrahandsbostäder, vilket särskilt gynnar de unga vuxna och de socioekonomiskt svaga grupperna. Ett flexibelt utbud kan till exempel vara andrahandsuthyrning av hel bostad, uthyrning till inneboende och av uthyrningsdel.
Under år 2017 och 2018 förväntar Region Gotland att ett antal bostadsrätter i flerbostadshus kommer att byggas i Visby. Det kommunala bostadsbolaget AB GotlandsHem kommer att påbörja ca 100 nya hyresrätter under 2017-2018. (BME 2016) AB GotlandsHem har även ett ägardirektiv som tydligt anger att bolaget ska arbeta för en nyproduktion i ett långsiktigt perspektiv och i takt med behov, dock minst 400 lägenheter fram till år 2020. Minst en nybyggnation ska ske utanför Visby (Ägardirektiv för AB GotlandsHem). Flertalet bostadsrätter planeras framöver, även detta i Visby. I årets BME anges återigen buller från Visby flygplats som ett hinder för bostadsbyggande vilket även inverkar på möjligheten till utbyggnad av bostäder i enlighet med den fördjupade översiktsplanen för Visby. Anledningen kan delvis härledas till den ökade militära verksamheten på Visby Flygplats. 150 150 113 100 0-22 - 68-0 - Källa: BME 2016
Oavsett om det handlar om obalans mellan antalet lägenheter på marknaden och antalet bostadssökande, eller att utbudet inte motsvarar det som efterfrågas, utgör en brist på bostäder inte alltid samma sak som nybyggnadsbehov. En noterad brist kan vara ett uttryck för en dynamisk ekonomi. Ett ökat utbud kan uppstå genom en ökad omsättning av bostäder i beståndet. Det kan även vara så att man behöver få till flyttkedjor för att möjliggöra eller underlätta generationsväxling i olika delar av beståndet. Oavsett orsak till obalansen så kan det vara nödvändigt med lokala insatser inom ramen för kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Faktorer som rör sysselsättningsgraden i länet och invånarnas ojämställda ekonomiska förutsättningar kommer att påverka efterfrågan på bostäder i länet nu och i framtiden, likaså vilken typ av bostäder och var bostäder efterfrågas. Den ekonomiska utvecklingen har under senare år medfört att många människor fått det bättre, samtidigt som inkomstklyftorna i samhället vuxit. Bostadsmarknaden påverkas av en mängd olika ekonomiska faktorer där betalningsförmåga, betalningsvilja, boendekostnad, möjlighet att få bolån, amorteringskrav och reavinstskatt är några som påverkar bostadssökande, bostadsägare och de som vill byta bostad. I bostadsförsörjningsplanen för Gotland 2013-2018 anges bristen på hyresrätter för normalinkomsttagare utgöra ett hinder och problem för de mål om tillväxt som Region Gotland satt upp. Flera som köper bostadsrätt gör det eftersom det inte finns några andra alternativ för att få tag i ett boende. Tjänstemän från fastlandet som får en tjänst på Gotland anges också som en kategori som har svårt att hitta lämpligt boende (Bostadsförsörjningsplan Region Gotland 2013-2018) vilket i förlängningen påverkar länets utveckling.
För Gotland innebär ö-läget och den avgränsande arbetsmarknadsregionen en utmaning, både för in- och utflyttning och matchning mellan arbetsutbud och kompetens. Gotland har ett flyttningsöverskott för år 2016 vilket innebär att fler flyttade till länet än flyttade ut. (SCB) Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 1363 1488 1060 1047 303 441 Källa: SCB Arbetslösheten i länet ligger lägre än riket och enligt Arbetsförmedlingen förväntas sysselsättningen öka under år 2017. Bristen på arbetskraft är generellt låg men har ökat något. Flera gotländska arbetsgivare, både privata och offentliga, har dock problem att hitta den kompetens deras verksamhet behöver, till exempel är socialsekreterare, förskollärare, ingenjörer och kockar svårrekryterade. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen på ön ökar med drygt 200 personer 2017. Detta motsvarar en sysselsättningsökning på cirka 0,9 procent och antalet sysselsatta blir då knappt 25 650. (Arbetsförmedlingen) 2,4 2,8 5,2 2,2 2,6 4,8 2,6 3,0 5,7 3,1 2,8 6,0 Källa: Arbetsförmedlingen
Gotland har historiskt sett haft en positiv utveckling när det gäller besöksnäringen. År 2016 innebar toppnoteringar både för resenärer och för gästnätter. Cirka 2 000 000 passagerare reste till och från Gotland med flyg och färja. Också vad gäller gästnätter noterades ett rekord med 1 029 446 övernattningar på Gotlands kommersiella boendeanläggningar. Högsäsongen inträffar under sommarperioden men insatser görs för att bredda säsongen till andra delar av året. (SCB) Till år 2018 väntas en ny kryssningskaj i Visby hamn vara färdig. Den starkt säsongsbetonade besöksnäringen innebär att det på Gotland finns ett stort antal säsongsarbeten inom framförallt service. Detta innebär även att det finns ett behov av säsongsbostäder. Detta gäller dock inte bara personer som ska arbeta inom den privata sektorn, även den offentliga verksamheten behöver ett stort antal vikarier. Det är främst sjukvården som har ett stor behov av säsongsarbetande vårdpersonal. Att besöksnäringen är koncentrerad till sommarmånaderna innebär även att bostadsmarknaden har säsongsbaserad karaktär. Många privata värdar i och runt Visby hyr ut bostäder med 10 månaders kontrakt, september till maj, för att under sommarmånaderna hyra ut samma lägenhet veckovis till turister. (BME 2016) Detta drabbar dem som önskar bo och verka i länet helårsvis men som måste söka alternativ under sommaren.
God tillgänglighet kopplas ofta ihop med en regions eller kommuns attraktivitet och tillväxt. Tillgänglighet innebär möjligheter att på olika sätt överbrygga geografiska avstånd där såväl transportinfrastruktur, som lokaliserings-/bebyggelsestruktur och användning av informationsteknologi berörs. För Gotland innebär ö-läget en utmaning för kommunikationer både inom och utom länet. Trots ö-läget arbetspendlade 859 kvinnor och 1 335 män från Gotland år 2015. Även om det är fler som arbetspendlar från ön så pendlade 536 kvinnor och 611 män till Gotland år 2015. (SCB) För pendling över länsgränsen är personer hänvisade till båt eller flyg. Båten går till Nynäshamn och Oskarshamn. Sommaren 2017 kommer båt även trafikera linjen Visby-Västervik. Direktflyg finns året runt till Stockholm (Bromma och Arlanda), Malmö och Göteborg. Pendlingsmöjligheterna i länet är förhållandevis goda men försvåras av den låga befolkningstätheten på landsbygden. För att gynna ett ökat bostadsbyggande och en långsiktigt hållbar utveckling och tillväxt behöver kollektivtrafiken på Gotland beaktas. Inom länet är det vanligaste sättet att ta sig till jobbet med bil och Gotland är det biltätaste länet i Sverige med 608 personbilar per 1000 invånare (Trafikanalys). Tillgång till bredband är viktigt för såväl boende som företagare på Gotland och ett snabbt och välfungerande bredbandsnät är en central faktor för att kunna utveckla länet. Med ett väl utbyggt bredbandsnät ökar möjligheterna att arbeta på distans vilket även minskar mängden arbetsrelaterade resor. Bredband öppnar också upp för att på ett enklare sätt kunna bo, arbeta och driva företag på delar av Gotland där kollektivtrafikförsörjning i dagsläget inte är så god. Gotland ligger i Sverigetopp när det gäller fiberutbyggnad både i tätort och på landsbygd och samtliga av öns socknar beräknas ha tillgång till bredband via fiber under 2017. Arbete med utbyggnad sker nu på norra Fårö samt i Visby innerstad. Anslutningsgraden för fast boende är 80-99 procent (sockensnittet är ca 85 procent) och fritidsboende 55-99 procent (sockensnittet är ca <60procent). (Länsstyrelsen)
Underskottet av bostäder på Gotland gör att vissa samhällsgrupper har svårt att få en bostad som passar just deras behov. Personer inom dessa grupper riskerar att hamna utanför bostadsmarknaden p.g.a. bostadsbristen. Bristen på bostäder kan dock innebära olika saker i skilda typer av kommuner och innebär inte alltid ett nybyggnadsbehov. I kommuner som ligger i storstadsregioner är inflyttningen ofta stor. Underskottet på bostäder kan där snabbt leda till trångboddhet eller att personer hamnar utanför bostadsmarknaden. I dessa kommuner behöver det byggas mer och varierat. En stor andel av de som flyttar in till kommunerna är emellertid unga vuxna och ekonomiskt svaga hushåll, som inte har möjlighet att efterfråga den nyproduktion som byggs idag. För dessa grupper blir bostäder i det befintliga beståndet och andrahandskontrakt de enda alternativen. I mindre kommuner handlar det kanske framförallt om att komplettera och anpassa bostadsbeståndet efter de behov som finns utifrån pågående demografiska förändringar inom den befintliga befolkningen. Exempelvis att bygga billiga hyresrätter till ungdomar som vill flytta hemifrån, eller att tillgänglighetsanpassa beståndet efter den åldrande befolkningens behov.
Antalet personer som söker asyl i Sverige har ökat under de senaste åren, främst till följd av kriget i Syrien. Många av de som kommer får uppehållstillstånd och tas emot i kommunerna. År 2016 hade Gotland ett relativt högt mottagande av nyanlända och över 192 nyanlända personer fick bosättning via anvisning från Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Sett till det totala antalet personer som söker bostad är nyanlända en liten grupp. Personerna befinner sig dock i en mycket utsatt situation där en bostad är en avgörande förutsättning för att de ska kunna etablera sig i landet och på arbetsmarknaden. Den ökade mottagningen ökar behovet av bostäder, särskilt bostäder för ensamhushåll och inkluderar även bostäder för ensamkommande barn som slussas ut från HVBboenden till eget boende. För att möjliggöra fortsatt integration och etablering i det gotländska samhället, med möjliggörande av kvarboende på Gotland, krävs långsiktiga bostadslösningar och områden med blandade bostadsformer och trygga miljöer som främjar möten mellan människor och motverkar segregation. Region Gotland anger att det råder brist på bostäder för nyanlända på Gotland. Gruppen efterfrågar till största del hyresrätter i Visby vilket även överensstämmer med övriga samhällsgruppers efterfrågan. Eftersom allmännyttan har långa köer och privata fastighetsägare förmedlar lägenheter främst via kontakter har gruppen svårt att göra sitt inträde på bostadsmarknaden. Ett av problemen som Region Gotland identifierat är bristen på små och stora lägenheter och lägenheter med en rimlig hyresnivå. För att underlätta inträdet har Region Gotland samarbete med det allmännyttiga bostadsföretaget och tar vid behov kontakt med privata fastighetsägare. (BME 2015, BME 2016)
Region Gotland anger att utbudet av särskilt boende för äldre i dagsläget och de kommande två åren är i balans. Ett nytt särskilt boende invigs år 2018 som kommer fylla det närmaste behovet. Gotland har en åldrande befolkning och det bedöms därför uppstå en brist av särskilt boende för äldre från 2020. I det kommunala bostadsbolaget AB GotlandsHem ägardirektiv anges att bolaget ska bidra till utvecklingen av nya boendeformer så som trygghetsboende. (BME 2016) Bostäder för äldre personer är, och kommer även framöver att vara, en mycket aktuell fråga. Enligt Boverket utgör de äldre en av de grupper som har särskilt svårt att få bostad som passar just deras behov. För Gotland medför den åldrande befolkningen ett behov av att utveckla bostadsbeståndet för att kunna tillgodose en växande efterfrågan av bostäder vilket även kräver ett långsiktigt perspektiv och en god framförhållning i planeringen.
Antalet studerande har gjort att bostadssituationen idag är ansträngd på många universitets- och högskoleorter. Orsaken till det rekordhöga antalet studerande är de stora ungdomskullarna och situationen på arbetsmarknaden. Uppsala Universitet har som mål att öka antalet helårsstudenter vid Campus Gotland och har de senaste åren haft en ökning från motsvarande cirka 900 helårsstudenter till 2016 års cirka 2 100 helårsstudenter (campusgotland.uu.se). För att öka länets tillväxt och konkurrenskraft är det betydelsefullt med en välutbildad befolkning. En god tillgång till bostäder för studenter är därför en angelägen fråga att lösa. Region Gotland bedömer att det är balans på bostadsmarknaden för studenter på Gotland. Det finns vissa svårigheter att få tag på studentlägenheter vid terminsstart men det brukar bli lägenheter tillgängliga under terminen. AB GotlandsHem har 350 studentlägenheter med helårskontrakt. Det finns även några privata fastighetsägare som erbjuder studentlägenheter men med kontrakt på 10 månader så att lägenheterna är tillgängliga för tillfälliga besökare under sommarmånaderna. (BME 2016) För de flesta unga är hyresrätten den första egna boendeformen varför en minskad andel tillgängliga hyresrätter kan leda till att färre ungdomar kan etablera sig på den reguljära bostadsmarknaden. Unga har oftast lägre inkomst, kortare och mindre trygga anställningar och ett litet sparkapital, vilket också gör det svårt att få lån. Nybyggda lägenheter och bostadsrätter utgör därför inte ett alternativ för de flesta unga vuxna. Däremot är efterfrågan stor på små och billiga hyresrätter i det befintliga beståndet. Region Gotland anger att det råder brist på bostäder för ungdomar och härleder orsaken i huvudsak till den övergripande bristen på hyresrätter men även på att de lägenheter som kan finnas tillgängliga är för stora eller ligger i områden som är mindre attraktiva för ungdomar. (BME 2016) För att underlätta inträdet på bostadsmarknaden har AB GotlandsHem lägenheter reserverade för ungdomar i sitt bestånd vilka fördelas genom en särskild ungdomskö för 16-23 åringar med mindre lägenheter. AB GotlandsHem ska enligt ägardirektivet bidra till utvecklingen av nya boendeformer, så som boenden för unga. (Ägardirektiv för AB GotlandsHem)
Enligt socialtjänstlagen (2001:453) är det kommunen som har ansvar för att inrätta särskilda boendeformer med service och omvårdnad för personer med funktionsnedsättning. För att kunna bo i särskilt boende krävs en biståndsprövning och ett beslut av kommunen. Region Gotland anger att de finns ett underskott på bostäder för personer med funktionsnedsättning vilket inte beräknas vara täckt inom de kommande åren. Region Gotland bedömer att behoven är särskilt stora i form av servicelägenheter för boende enligt LSS men det finns även behov av en gruppbostad. Behoven beror på ökade antal personer i behov av denna typ av bostäder samt den åldrande befolkningen. (BME 2016) Det har inte utförts någon tillgänglighetsinventering av flerbostadshusbeståndet, varken de kommunala eller privata. (BME 2016)
Hemlöshet är både en socialpolitisk och bostadspolitisk angelägenhet då bostadsbristen gör att kraven på presumtiva hyresgäster höjs. Orsaken till att ett hushåll inte kan få ett förstahandskontrakt på en bostad kan vara låga inkomster, brist på referenser, avsaknad av tillsvidareanställning, betalningsanmärkningar, hyresskulder, missbruksproblem eller tidigare störningar. Eftersom många hyresvärdar inte godkänner försörjningsstöd som inkomst utestängs även många personer från den ordinarie bostadsmarknaden. Av Socialstyrelsens senaste nationella kartläggning av hemlöshet från 2011 framgår att det fanns 116 hemlösa personer på Gotland. För att avhjälpa hemlöshet arbetar Region Gotland med hyresgarantier och uppsökande verksamhet. Region Gotland arbetar även med att hyra ut lägenheter i andrahand med särskilda villkor i samarbete med AB GotlandsHem. (BME 2015, BME 2016) Under år 2016 registrerades 25 ansökningar för avhysning vilket är en försiktig minskning sedan 2015 och 11 avhysningar verkställdes (Kronofogden). Under 2016 berördes ett barn av avhysning på Gotland (Kronofogden) och sett till landet syns den positiva trenden att antalet avhysningar där barn varit inblandade minskade med 18 % under 2016 (Kronofogden).
Kommunerna har det lagstadgade ansvaret för planering och genomförande av bostadsförsörjning med målsättning att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder (Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, 2000:1383). Det allmännyttiga bostadsbolaget är ett av kommunens mest betydelsefulla verktyg för att kunna ta detta ansvar. Själva syftet med allmännyttan ska enligt lagen vara att främja bostadsförsörjningen i den eller de kommuner som äger bolaget. Bolagen tillhandahåller i samverkan med socialtjänsten bostäder till grupper som inte kan ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden. Det krävs insatser från en mängd olika aktörer för att hålla bostadsmarknaden i balans och bostadsbyggandet på en balanserad nivå. Förutom kommunerna spelar allmännyttan, privata fastighetsägare, byggherrar, entreprenörer, banker, mäklare, konsulter, intresseorganisationer, medborgare, regionala aktörer och nationella myndigheter viktiga roller. Den lokala nivåns ansvar för att skapa förutsättningar för alla kommuninvånare att leva i goda bostäder understryks i lagstiftningen. Likaså betonas länsstyrelsernas ansvar att ge kommunerna i länet råd, information och underlag för deras planering av bostadsförsörjningen. Även flera centrala myndigheter med sektorsansvar arbetar med bostadsförsörjningsfrågor genom egna analyser, forskning och kunskapsutveckling. De ska också genom det arbetet bistå kommunerna med olika typer av kunskapsunderlag.
Enligt Region Gotlands bedömning är det framförallt finansiella hinder som är den begränsande faktorn för bostadsbyggandet på Gotland. Alla som är i behov av bostäder på Gotland har inte råd att efterfråga vare sig nyproducerade hyresrätter eller bostadsrätter. Det är även svårt att få privata aktörer att producera hyresrätter. (BME 2016) Region Gotland anser att en viktig del i motverka obalansen på bostadsmarknaden är att få en bättre omsättning i bostadsbeståndet så att äldre billigare hyresrätter kan bli tillgängliga för dem med lägre inkomst. (BME 2016) Region Gotland nämner även oklarheter i regelverket kring buller som en begränsande faktor för bostadsbyggandet på Gotland. En förklaring kan vara Försvarsmaktens återetablering på Gotland vilket medför förändrade användningsmönster av bland annat skjutfält och flygplats. (BME 2016) Länsstyrelsen noterar även den rådande vattensituationen som ett hinder för bostadsbyggande på Gotland. Vattenbristen på Gotland är allvarlig och möjligheten att säkerställa tillgången till vatten- och avlopp är en begränsande faktor för nybyggnationer.
Kommunerna har genom planmonopolet goda förutsättningar att skapa ett ökat bostadsbyggande med hjälp av olika styrmedel. Det är en kommunal angelägenhet att planlägga mark, vilket skapar skyldigheter och rättigheter för kommunen och antagna kommunala visioner och mål satta i relation till tillväxt- och utvecklingsprognoser styr utvecklingen. Den övergripande lagstiftningen sätter ramen för arbetet, bland annat lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar och plan- och bygglagen, där bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet anges som ett sådant allmänintresse som kommunerna ska främja vid planläggning. Samtliga Sveriges kommuner behöver en väl genomtänkt strategi som med utgångspunkt i de unika förutsättningarna som råder i olika delar av kommunen visar hur bostadsbeståndet ska utvecklas och förbättras. Det handlar om såväl omfattning och inriktning av nyproduktionen som anpassning av det befintliga beståndet. Ett aktivt och medvetet arbete med bostadsförsörjning kan bidra till att öka kommunens attraktionskraft med en stark identitet för dagens och framtida medborgare.
Enligt Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383) ska riktlinjer för bostadsförsörjningen antas av kommunfullmäktige minst en gång varje mandatperiod. Riktlinjerna för bostadsförsörjningen klargör kommunens bostadspolitiska mål, medel och ambitioner samt ger kommunen bättre möjligheter att styra vilken typ av bostäder som behöver byggas och för vilka grupper. Minsta innehåll i de kommunala riktlinjerna är enligt lagen: - kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet - kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål - hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Region Gotlands bostadsförsörjningsplan togs fram under hösten år 2013 och gäller fram till år 2018. Dokumentet ska utgöra ett planeringsunderlag och har tagits fram av tjänstemän från flera av regionens förvaltningar tillsammans med AB GotlandsHem. De mål som Region Gotland har angett för sitt bostadsbyggande är: - Tillväxt och tillgänglighet - Jämställdhet och barnperspektiv - Hållbarhet - Demokrati
I översiktsplanen redovisas, förutom kommunens intentioner för mark- och vattenanvändning, även dess plan för bebyggelseutvecklingen. Kommunen har här möjlighet att koppla samman de boendestrategiska frågorna och kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen med den fysiska planeringen. Därmed uppnås en hög legitimitet för boendeplaneringen, då översiktsplanen fungerar som en överenskommelse mellan stat och kommun. I 3 kap 5 p.5 PBL finns en skyldighet att i översiktsplanen redovisa Hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder. (PBL 2010:900) För Gotland gäller översiktsplanen Bygg Gotland 2025 vilken antogs av kommunfullmäktige 2010. Översiktsplanen är ett planeringsunderlag för Gotlands framtida utveckling och omfattar hela Gotland, både mark- och vattenområden. Ett viktigt instrument för kommunen i arbetet med att styra bostadsbyggandet är dess markinnehav och strategiska köp och försäljningar av byggbar mark. Att äga mark som kan exploateras innebär att kommunen har möjlighet att påverka tilldelningen och i viss mån prissättningen av mark. Ett markinnehav innebär att kommunen kan välja att sälja eller upplåta mark med tomträtt vid exploatering och kan genom markanvisningar eller försäljningar aktivt arbeta för att främja den lokala konkurrensen. Kommunen kan även arrangera markanvisningstävlingar för att locka nya aktörer samt sätta olika priser och skriva olika avtal för att anpassa områdets upplåtelseform. Region Gotland äger mark som kan användas för bostadsbyggande men planerar inte att köpa ytterligare. (BME 2015)
Avtal kan tecknas både när kommunen säljer eller hyr ut egen mark, och när planläggning sker på privatägd mark. Genom olika avtal kan kommunen i viss mån använda möjligheten att styra förutsättningarna och få särskilda villkor uppfyllda av byggherren. Genom markanvisningsavtal kan kommunen ställa villkor som styr inriktningen på bostadsbyggandet, exempelvis vad gäller upplåtelseformer eller storlekar på bostäder, likaså vad gäller genomförandetid. Det finns antagna riktlinjer för markanvisningar som fastställer handläggningsrutiner, grundläggande villkor för markanvisningar och principer för markprissättning. Region Gotland har vid direktanvisning ställt krav på att det ska uppföras hyresrätter. Region Gotland har även använt sig av anbudsförfarande och tävlingsförfarande vid markanvisningar. (BME 2015, BME 2016) Ett allmännyttigt bostadsbolag ger kommunen möjlighet att genom ägardirektiv och politisk styrning påverka produktion och förvaltning av bostäderna på den lokala bostadsmarknaden. Genom ett nära samarbete med bostadsbolaget och andra fastighetsägare i kommunen, kan kommunen bl.a. påverka boendet för de grupper som kommunen har särskilt ansvar för. Det kommunala bostadsbolaget AB GotlandsHem fick år 2015 ett nytt ägardirektiv. Ägardirektivet har ett mål om att bolaget ska verka för nyproduktion och bygga minst 400 lägenheter fram till år 2020.
Kommunerna ska, enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383), anordna bostadsförmedling om det behövs för att främja bostadsförsörjningen. En samlad bostadsförmedling underlättar för de bostadsökande, och då förmedling sker efter kötid blir villkoren och möjligheterna tydliga. Kommunen kan också besluta om vilka förmedlingsprinciper som ska gälla, vilket kan innebära att vissa grupper får förtur i systemet. AB GotlandsHem och Region Gotland arbetar med förturer vilka kan fås av personer som på grund av separation behöver en lägenhet, av nyanlända och för medicinska och sociala förturer. (BME 2016) En kommunal hyresgaranti är ett borgensåtagande från kommunens sida som omfattar en hyresgästs skyldighet att betala hyra. Statligt bidrag för kommunala hyresgarantier infördes 2007. Syftet med en kommunal hyresgaranti är att ge stöd till hushåll som har ekonomisk förmåga att klara kostnaderna för ett eget boende men som trots detta har svårighet att etablera sig på bostadsmarknaden och få en hyresrätt med besittningsskydd. Den kommunala hyresgarantin blir en extra säkerhet för hyresvärden och kan därför bidra till att den som söker får ett eget hyreskontrakt på en bostad. Det statliga bidraget administreras av Boverket. Utöver de mer handfasta verktygen som en kommun har till sitt förfogande är det viktigt med samverkan, kunskapsförmedling och omvärldsbevakning. Samverkan handlar både om att arbeta mot samma mål mellan förvaltningar och nämnder och att arbeta nära andra aktörer på bostadsmarknaden.
Länsstyrelsen och Region Gotland samverkar inom många områden. De unika förutsättningarna med samma gränser för kommun och län innebär att Länsstyrelsen har möjlighet till täta kontakter med Region Gotland. En viktig del i länsstyrelsens verksamhet är att föra dialog och bidra med råd, stöd och planeringsunderlag till Region Gotland i det kontinuerliga arbetet med översiktsplanering och detaljplanering. Länsstyrelsen har även återkommande samverkansmöten med bl.a. planupprättare på Region Gotland fyra gånger per år och tillsynsvägledning för byggnadsnämnden och bygglovshandläggare. Länsstyrelsen och Region Gotland har under 2016 samverkat kring en avsiktsförklaring vilken undertecknats av båda parter under början av 2017. Avsiktsförklaringens syfte är att tydliggöra parternas olika roller samt verka som stöd och underlag för fortsatt samverkan. Det har krävts särskilda insatser när det gäller att planera och genomföra mottagande med ett för året ökat antal anvisade nyanlända (från 25 till 196 personer). Resultat visar att mottagandet enligt Bosättningslagen (länstal) har uppnåtts. Samtliga personer som är anvisade och har flyttat till Gotland har fått bostäder med tillsvidarekontrakt på orter där det finns goda möjligheter att integreras i det gotländska samhället med närhet till skola, hälso- och sjukvård, med hänsyn taget till barnperspektivet. Ett ökat mottagande har möjliggjorts av Region Gotlands aktiva arbete kring bosättning och nära samarbete med anvisande myndigheter, allmännyttan (GotlandsHem AB) och privata hyresvärdar. Länsstyrelsen har aktivt följt utvecklingen och verkat för beredskap och kapacitet i mottagande av personer som är nyanlända, inkluderat ensamkommande barn. Bedömning är att kommande års länstal kommer att vara fortsatt högt. För att möjliggöra mottagande och utbud av bostäder krävs därför både beredskap (politiska beslut) och kapacitet (bostäder). Statliga medel är beviljat av länsstyrelsen till Region Gotland för projekt Samordning av bostadsförsörjningen för främjande av integration. Insatsen syftar till att minska risken för segregation, underlätta integrering för nyanlända och att samtliga 213 personer som anvisas år 2017 får bosättning på Gotland. Samordning av bostadsbestånd ska även ge bättre förutsättningar att hantera bosättning av nyanlända efter år 2017.
Bostadsbyggandet ökar i länet och Länsstyrelsen vill uppmärksamma den positiva trend som råder men också lyfta behovet av ett långsiktigt bostadsbyggande. För att undvika låsningar på bostadsmarknaden och säkerställa att människors olika behov av bostäder kan tillfredsställas krävs utvecklade arbetssätt och metoder samt användande av de verktyg kommunen har till sitt förfogande i arbetet med bostadsförsörjningen. Det finns ett stort behov av bostäder i olika upplåtelseformer och hustyper i länet. För att möta de behov som finns hos människor som står långt ifrån bostadsmarknaden idag är en ökning av hyresrätter med rimliga hyresnivåer viktigt framöver. De produktionskostnader som finns idag riskerar att öka boendekostnaderna än mera och det leder i slutändan till att det är få människor som har råd att efterfråga nyproducerade bostäder. En ökad konkurrens och initiering av insatser som sänker produktionskostnaderna måste till för att också sänka boendekostnaderna. För en långsiktigt hållbar bostadsförsörjning är det viktigt att ta hänsyn till kommunens befintliga bostadsbestånd. I flera olika bostadsområden finns det ett behov av renoveringar och energieffektiviseringar. I arbetet med framtida renoveringar är det viktigt att hyresgäster involveras och att resultatet av renoveringarna inte innebär att en majoritet av hyresgästerna tvingas flytta och bostadssegregationen ökar ytterligare. Region Gotland måste arbeta strategiskt med aktuella riktlinjer för bostadsförsörjningen. Utan en långsiktig planering och strategier för en hållbar och ökad utbyggnadsplanerna kommer bostadsbyggandet inte att nå den kvalitet och kvantitet som behövs. Länsstyrelsen vill särskilt uppmärksamma Region Gotlands påbörjade dialogarbete kring länets framtida utveckling, exempelvis i arbetet inför den fördjupade översiktsplanen för Östergarnslandet och Katthammarsvik samt strategin för serviceutbudet (gotland.se), vilket ger möjlighet till väl fungerade och förankrade strategier och beslutsunderlag. För att motarbeta en ökad bostadssegration krävs ett ökat bostadsbyggande och en variation av upplåtelseformer och hustyper i olika bostadsområden. Ett ökat bostadsbyggande och en minskad låsning på bostadsmarknaden medverkar till en ökad rörlighet och bättre matchning. Dialog och samverkan är centralt i planering för bostadsförsörjningen, såväl internt i kommunerna som externt med och mellan olika aktörer. Samverkan med regionala aktörer ger en god bild av de faktorer som kan påverka kommunens bostadsutveckling.
Bidraget syftar till att möjliggöra bostadsetablering på fastigheter som varit belastade med markföroreningar där ansvar saknas. Kommuner med ett bostadsbehov och som påbörjat en detaljplaneprocess (beslut i fullmäktige att påbörja detaljplaneprocess) för det aktuella området kan söka bidraget. Bidraget kan ej sökas av ett bolag. Bidraget täcker saneringskostnader i projekt oavsett typ och storlek på bostäder som sedan ska uppföras på platsen. Ansökan skickas till Länsstyrelsen som granskar och förmedlar den till Naturvårdsverket som disponerar anslaget och slutligen avgör om bidrag beviljas eller inte. Mot bakgrund av den snabbt ökande asylinvandringen och det ökade behovet av bostäder den leder till i landets kommuner införs bidraget för att få till stånd ett ökat bostadsbyggande. Boverket handlägger bidragsansökningar och administrerar bidraget. Stödet syftar till att öka antalet bostäder för äldre och öka möjligheterna till gemenskap och trygghet för äldre. Bidraget kan sökas för projekt som påbörjats den 1 januari 2016 eller senare.
I bostadsmarknadsanalysen ska länsstyrelserna redovisa och bedöma om kommunerna har antagit riktlinjer för bostadsförsörjningen som uppfyller kraven i 2 lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, eller om de kan antas göra det under mandatperioden 2014 2018. Rapporten ska även redovisa sin bedömning av vilka effekter ändringarna i lagen 2014 har haft på kommunernas arbete. Region Gotland upprättade gällande bostadsförsörjningsplan under 2013 och föregick därmed införandet av lagändringar under 2014. Detta gör att gällande bostadsförsörjningsplan inte är helt anpassad efter lagtexten samt att lagändringen inte gett någon direkt påverkan. Bostadsförsörjningsplanen behandlar dock de huvudsakliga frågorna ur det regionala perspektivet och anger regionala målsättningar, mål för bostadsförsörjning som finns i gällande RUS samt övriga mål som anges i gällande RUS. Bostadsförsörjningsplanen är även tydligt sammanlänkad med gällande översiktsplan, Bygg Gotland 2025, men anger än tydligare de förutsättningar för bostadsbyggande som tillgodoses genom gällande fördjupad översiktsplan för Visby vilken antogs 2009. Generellt noteras dock att planen saknar tydliga och måttangivna målsättningar eller åtgärder för bostadsförsörjningen. Det saknas även tydliga ställningstaganden avseende olika samhällsgrupper och deras varierande behov och förutsättningar varför den samlade bedömningen är att Region Gotland inte uppfyller de krav som ställs i gällande lagstiftning. Det kan dock i sammanhanget konstateras att planen har en genomförandetid mellan 2013-2018 vilket föranleder en kommande prövning av dess aktualitet där anpassning efter lagen skall genomföras.
AB GotlandsHem ägardirektiv antaget av Regionfullmäktige 2015-11-23 286 AB GotlandsHem https://www.gotlandshem.se/nyheter/gotlandshem-provar-marknaden-for-forsaljning/ Arbetsförmedlingen 2015-12-09 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Gotlands län. Prognos för arbetsmarknaden 2017 BME (bostadsmarknadsenkäten) från år 2006-2017 Boverket http://boverket.se/sv/bidrag--garantier/ Kronofogden Statistisk om avhysningar från https://www.kronofogden.se/statistikavhysning.html Länsstyrelsen Gotlands län Kön spelar roll 2015 http://www.lansstyrelsen.se/gotland/sitecollectiondocuments/sv/människa-ochsamhälle/jämställdhet/fickbok_gotland_webb_ny.pdf Region Gotland (2016) Gotland i siffror 2016 Region Gotland (2013) Bostadsförsörjningsplan 2013-2018 Region Gotland http://www.gotland.se/ Regionfakta www.regionfakta.com Statistiska centralbyrån, SCB http://www.scb.se/ Statisticon AB, Befolknings prognos 2017-2026 Region Gotland Trafikanalys http://www.trafa.se/globalassets/statistik/vagtrafik/fordon/fordon_2016_blad.pdf Uppsala Universitet campusgotland.uu.se