Bostadsmarknadsenkäten. - en sammanställning av de texter som publicerats på boverket.se

Transkript

1 Bostadsmarknadsenkäten en sammanställning av de texter som publicerats på boverket.se

2 Titel: Bostadsmarknadsenkäten 2018 Diarienummer: 3966/2017 Rapporten kan beställas från. Webbplats: E-post: Telefon: Postadress:, Box 534, Karlskrona Rapporten finns i pdf-format på s webbplats. Den kan också tas fram i alternativt format på begäran.

3 Bostadsmarknadsenkäten Innehåll Bostadsmarknadsenkäten Bostadsmarknaden 2018 sammanfattad i sex punkter...4 Om bostadsmarknadsenkäten... 5 Bostadsmarknaden i regioner och kommuner... 7 Läget på bostadsmarknaden i riket...9 Underskott på bostäder i storstadsregionerna Underskott på bostäder i landets högskolekommuner Minskat underskott på bostäder i landets övriga kommuner Bostadsmarknaden för olika grupper Fortsatt brist på bostäder för landets unga Brist på studentbostäder i högskolekommunerna Andelen äldre ökar Ytterligare ökat underskott av bostäder för personer med funktionsnedsättning Stort underskott på bostäder för nyanlända Kommunernas särskilda boendelösningar Kommunernas verktyg Allmännyttan finns i de flesta kommuner Kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning Ägardirektiv, bostadsförmedling och hyresgarantier Samverkan inom och mellan kommunerna Mark ett kommunalt verktyg för bostadsförsörjningen... 88

4 4 Bostadsmarknadsenkäten 2018 Bostadsmarknadsenkäten 2018 s bostadsmarknadsenkät 2018 presenterar en unik sammanhållen bild av bostadsmarknaden i Sverige I menyn hittar du sammanställningar av bostadsmarknadsläget i olika regioner och kommungrupper samt för olika grupper på bostadsmarknaden. I år har 288 av Sveriges 290 kommuner besvarat enkäten. Du hittar resultatet av enkäten på kommunnivå i öppna data. Bostadsmarknaden 2018 sammanfattad i sex punkter Totalt 243 kommuner anger underskott på bostäder. Det är 12 kommuner färre än förra året. Samtidigt anger fler kommuner att bostadsmarknaden är i balans. Totalt 42 kommuner anger detta, vilket är 8 kommuner fler än förra året. Läget på bostadsmarknaden om tre år, kommunen som helhet: Totalt 196 kommuner spår underskott på bostäder om tre år. Situationen är fortfarande ansträngd för grupper som är nya på bostadsmarknaden. Det gäller till exempel unga, nyanlända och äldre som vill flytta till en mer tillgänglig bostad. Situationen är ansträngd trots att det byggs fler bostäder nu än tidigare. Allt fler kommuner tar fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. Enligt årets enkät är det 223 kommuner som har antagit riktlinjer under den här mandatperioden eller förra. Det är fortfarande underskott på studentbostäder i landets högskolekommuner. Kommunerna förväntar sig dock ett tillskott av studentbostäder. Totalt 36 kommuner planerar att börja bygga sammanlagt cirka studentbostäder under 2018 och Läget är allvarligt när det gäller särskilda boendeformer. Sämst är situationen för personer med funktionsnedsättning, där 169 kommuner uppger att det saknas tillräckligt med bostäder. I 116 kommuner är det underskott på särskilda boendeformer för äldre.

5 Bostadsmarknadsenkäten Om bostadsmarknadsenkäten Bostadsmarknadsenkäten är en nationell undersökning som riktar sig till landets 290 kommuner. Resultaten från enkäten ger en unik och sammanhållen bild av bostadsmarknaden i Sverige. Svaren i enkäten består av kommunernas bedömningar i olika frågor och speglar därmed bostadsmarknaden i hela landet. presenterar sammanställningar på nationell nivå, länkar till regionala analyser och öppna data på kommunnivå. Unik översikt på bostadsmarknaden Syftet med s bostadsmarknadsenkät (BME) är att bidra till en kontinuerlig uppföljning av utvecklingen på bostadsmarknaden samt att spåra trender och tendenser kring den framtida utvecklingen. Enkäten består av kommunernas bedömningar i olika frågor och ger därmed en sammanhållen bild av bostadsmarknaden i hela landet. Insamlingen av uppgifter sker i samarbete med länsstyrelserna som har kontakt med kommunerna och kvalitetssäkrar kommunernas svar. Länsstyrelserna bidrar även med bedömningar och synpunkter på resultaten från det egna länet. Även om inte alla kommuner besvarar samtliga delar i enkäten så är bostadsmarknadsenkäten unik. Ingen annan undersökning fångar in läget i kommunerna på samma sätt. Läget på bostadsmarknaden I bostadsmarknadsenkäten ber vi Sveriges samtliga kommuner att bedöma läget på bostadsmarknaden i kommunen. Kommunerna tar bland annat ställning till frågor om huruvida det råder balans eller obalans på den lokala bostadsmarknaden och vilka upplåtelseformer som behöver tillkomma. Analyserna av läget på bostadsmarknaden presenteras i flera steg. Först redovisas kommunernas bedömning av läget på bostadsmarknaden på riksnivå, sedan följs dessa upp med presentationer av läget i olika kommungrupper. Läget på bostadsmarknaden är en bedömningsfråga Om det råder underskott, balans eller överskott på bostäder på den lokala bostadsmarknaden är en bedömningsfråga. En kommun som bedömer att det råder balans på bostadsmarknaden har ett bostadsbestånd som möter efterfrågan och behoven. Obalans kan beskrivas som ett överskott eller ett underskott av bostäder på bostadsmarknaden i stort eller på delar av den.

6 6 Bostadsmarknadsenkäten 2018 Förutsättningarna på bostadsmarknaden varierar Storstadsregionerna har stor inflyttning och stor efterfrågan på alla former av bostäder, vilket till exempel kan leda till ökad trångboddhet eller att anställda på ortens arbetsplatser behöver pendla över stora avstånd. På mindre orter är problemet ofta att anpassa bostadsbeståndet till de behov som finns, till exempel att få fram billiga hyresrätter så att ungdomar kan flytta hemifrån. Det handlar också i många fall om att tillgänglighetsanpassa bostadsbeståndet efter den åldrande befolkningens behov.

7 Bostadsmarknadsenkäten Bostadsmarknaden i regioner och kommuner analyserar svaren från bostadsmarknadsenkäten dels på riksnivå, dels utifrån en indelning av landets 290 kommuner i sju grupper. Kommunerna delas in utifrån folkmängd och geografisk placering i förhållande till en högskola eller en större stad. Storstadsregionen Storstockholm Storstockholm består av Stockholms läns samtliga 26 kommuner, där Stockholms stad är störst med närmare invånare. Minsta kommunen är Nykvarn med cirka invånare. Sammanlagt har Storstockholm en folkmängd på drygt 2,3 miljoner, vilket är omkring 23 procent av Sveriges totala befolkning. Storstadsregionen Storgöteborg Storgöteborg består av 13 kommuner som ligger nära Göteborgs stad. Kommungruppen ska inte förväxlas med Västra Götalands län som består av 49 kommuner. Största kommunen är Göteborgs stad med drygt invånare. Minst är Öckerö kommun med upp emot invånare. Sammanlagt har Storgöteborg en folkmängd på strax över 1 miljon, vilket är cirka 10 procent av Sveriges totala befolkning. Storstadsregionen Stormalmö Den sista av de tre storstadsregionerna är Stormalmö, som består av 12 kommuner. Störst bland gruppens kommuner är Malmö stad med drygt invånare. Minst är Skurups kommun med ungefär invånare. Sammanlagt har Stormalmö en folkmängd på strax över , vilket är cirka 7 procent av Sveriges totala befolkning. Högskolekommuner med fler än invånare I gruppen med större högskolekommuner ingår exempelvis Uppsala och Linköpings kommun. Totalt finns 17 kommuner i Sverige som har högskola eller universitet och fler än invånare. Notera att de högskolekommuner som tillhör någon av de tre storstadsregionerna inte är inräknade i grupperna med högskolekommuner.

8 8 Bostadsmarknadsenkäten 2018 Gruppens totala folkmängd är drygt 2 miljoner. Det är cirka 21 procent av Sveriges totala befolkning, vilket ungefär motsvarar invånarantalet i Storstockholm. Högskolekommuner med färre än invånare Bland högskolekommunerna med färre än invånare finns till exempel Kalmar och Varberg. Gruppen innehåller sammanlagt 13 kommuner spridda över hela landet. Gruppen har sammanlagt en folkmängd på nästan , vilket är närmare 8 procent av Sveriges totala befolkning. Övriga kommuner med fler än invånare Vid sidan om storstadsregionerna och högskolekommunerna återstår två grupper med landets övriga kommuner. I gruppen kommuner med fler än invånare ingår sammanlagt 36 kommuner. Dessa kommuner har en sammanlagd folkmängd på omkring 1,2 miljoner, och utgör cirka 12 procent av Sveriges totala befolkning. Övriga kommuner med färre än invånare I den sista kommungruppen finns 173 kommuner, alla med en folkmängd under invånare. Gruppen i sin helhet har en folkmängd på lite mer än 2 miljoner och utgör cirka 20 procent av landets totala folkmängd. Det är ungefär lika många som bor i Storstockholm eller i gruppen större högskolekommuner.

9 Bostadsmarknadsenkäten Läget på bostadsmarknaden i riket Läget på bostadsmarknaden är fortsatt ansträngt. Antalet kommuner som bedömer att det är underskott på bostäder har ökat stadigt i flera år, och 2017 angav rekordmånga kommuner underskott. Svaren i bostadsmarknadsenkäten 2018 visar en liten minskning i landet totalt sett. I de tre storstadsregionerna bedömer samtliga kommuner att det är underskott på bostäder. Bland landets övriga kommuner är det färre som i år bedömer att det råder underskott på bostäder. Cirka 18 procent av de övriga kommunerna uppger att marknaden är i balans. De flesta svenskar bor i kommuner med underskott på bostäder I 2018 års bostadsmarknadsenkät anger 243 av de 288 kommuner som svarat att det råder underskott på bostäder på den lokala bostadsmarknaden. Årets enkätsvar innebär att 12 färre kommuner gör denna bedömning jämfört med I kommunerna som uppger underskott på bostäder bor cirka 93 procent av landets totala befolkning. Endast tre kommuner har överskott på bostäder Totalt 42 kommuner uppger att bostadsmarknaden är i balans. Det är en ökning med 8 kommuner jämfört med Ånge, Nordmaling och Åsele kommun är ensamma om att uppge överskott på bostäder. I förra årets enkät var det enbart Övertorneå som uppgav ett överskott. Diagrammet visar kommuners bedömning av bostadsmarknadsläget som helhet de senaste 20 åren. Värt att notera är att fram till och med 2013 användes begreppet brist istället för underskott i enkäten. Källa: Bostadsmarknadsenkäten ,. Illustration:

10 10 Bostadsmarknadsenkäten 2018 Något fler kommuner har bostadsmarknader i balans Den förändring som har skett på riksnivå jämfört med förra året är att färre kommuner bedömer att det är underskott på bostäder. Samtidigt bedömer fler kommuner att det råder balans eller till och med överskott på bostäder på den lokala bostadsmarknaden. Historiskt sett ligger dock antalet kommuner som anger underskott fortfarande på mycket höga nivåer. Antalet som anger balans ligger samtidigt på låga nivåer. Det tyder på att läget på bostadsmarknaden är fortsatt ansträngt. Samtliga kommuners bedömning av bostadsmarknadsläget som helhet, januari år Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018,. Illustration: Främst små kommuner rapporterar balans De flesta kommuner som uppger att det råder balans på bostadsmarknaden tillhör gruppen kommuner med färre än invånare (utan högskola och som inte tillhör ett storstadsområde). Helsingborg sticker ut bland de kommuner som anger balans, som en större kommun med en folkmängd på över Helsingborg uppgav balans även i förra årets enkät. I Helsingborg har det under de senaste tre åren byggts något fler bostäder än riksgenomsnittet i förhållande till invånarantalet.

11 Bostadsmarknadsenkäten Samtliga kommuners bedömning av bostadsmarknadsläget som helhet, januari år Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018,. Illustration: Underskottet av bostäder är störst på centralorterna Centralorten är oftast den del av kommunen där efterfrågan är störst i förhållande till utbudet. Skillnaden mellan balans och obalans är störst vid jämförelser av bostadsmarknadsläget mellan just kommunens centrala delar och övriga områden. Av de 285 kommuner som har besvarat frågan bedömer 266 att det är underskott på bostäder på centralorten, medan 18 kommuner uppger att det är balans på bostadsmarknaden. Jämfört med förra året har antalet kom-

12 12 Bostadsmarknadsenkäten 2018 muner som anger underskott på centralorten minskat med 6, samtidigt som antalet som anger balans har ökat med 3. I årets enkät har Åsele kommun svarat att det finns ett överskott på bostäder på centralorten, till skillnad från förra året då ingen kommun gjorde den bedömningen. Fler kommuner har underskott även utanför centralorterna Underskott på bostäder är inte lika vanligt i områden utanför centralorten. Trots det ser vi en ökning av antalet kommuner med underskott från 166 till 173 sedan bostadsmarknadsenkäten Antalet kommuner med balans utanför centralorten har således minskat med 7, och uppgår i år till 95. Antalet kommuner med överskott håller sig konstant på 17 stycken. Fortsatt obalans i framtiden Det ansträngda läget på bostadsmarknaden förväntas bestå framöver, även om utbudet av bostäder på tre års sikt förväntas möta efterfrågan något bättre än i dagens läge. Av de 287 kommuner som har besvarat frågan är det 196 (68 procent) som uppger att bostadsmarknaden kommer att fortsätta präglas av underskott på bostäder även under de kommande tre åren. Nästan var tredje kommun bedömer balans inom tre år Samtidigt som läget verkar fortsatt ansträngt förväntas det ljusna på några håll i landet. Sammanlagt 84 kommuner (29 procent) bedömer att bostadsmarknaden i sin helhet kommer att vara i balans om tre år. Av dessa är det 51 kommuner som i dagsläget har obalans på bostadsmarknaden, och som alltså förväntar sig att kunna åtgärda underskottet. Stort behov av hyresrätter Cirka 97 procent av landets kommuner bedömer att det behöver tillkomma bostäder i någon form under de kommande tre åren. Hyresrätter är den upplåtelseform som flest kommuner uppger behöver tillkomma, men behovet är stor även för bostadsrätter och äganderätter runt om i landet. Behovet av framför allt tvåor och treor är genomgående, oavsett exempelvis kommunens befolkningsmängd eller närheten till högskola. Storstockholms kommuner bedömer att det behöver tillkomma bostäder i större storlekar i högre utsträckning än vad övriga kommungrupper uppger. Sett till både upplåtelseform och storlek är det tvåor med hyresrätt som behöver tillkomma, enligt de flesta kommunerna.

13 Bostadsmarknadsenkäten Bostadsmarknadsläget är svårbedömt Som en utmaning framöver lyfter flera kommuner behovet av bostäder för nyanlända, samt bostäder för övriga grupper som har det svårt på bostadsmarknaden. Flera kommuner kommenterarar också att det är svårt att bedöma det framtida bostadsmarknadsläget. Det beror bland annat på att det blir svårare att förutspå behovet av bostäder och byggandets omfattning när viktiga omvärldsfaktorer förändras. Exempel på sådana omvärldsfaktorer är invandringens storlek och olika ekonomiska förutsättningar. Bostadsbyggandet förväntas öka de kommande två åren Den snabba tillväxten i bostadsbyggandet bröts vid halvårsskiftet Under året påbörjades preliminärt bostäder, inklusive nettotillskott genom ombyggnad. Det är 7 procent fler än Kommunernas förväntningar tyder på att antalet kan fortsätta öka, särskilt under Under år 2018 bedömer kommunerna att det kommer att påbörjas cirka bostäder. Under 2019 förväntas byggandet öka ytterligare, och enligt kommunerna kommer det då att påbörjas cirka bostäder. I 2018 års förväntade bostadsbyggande inkluderas närmare bostäder med tidsbegränsade bygglov för nybyggnad, och ungefär 130 bostäder genom ombyggnad. Totalt anger 28 kommuner att det kommer att påbörjas bostäder med tidsbegränsat bygglov under I 23 kommuner anges detta för nybyggnation och i 7 för ombyggnation. Historiskt sett har kommunerna överskattat byggandet med i genomsnitt 28 procent, men svaren tyder ändå på en hög takt i bostadsbyggandet. Utöver den påbörjade nyproduktionen tillkommer även ett visst nettotillskott av bostäder genom ombyggnad av befintliga byggnader. Höga produktionskostnader begränsar bostadsbyggandet Trots att kommunernas byggprognoser visar ett stort antal bostäder bedömer kommunerna att det egentligen behöver tillkomma ännu fler bostäder. Vad är det då som hindrar bostadsbyggandet från att öka ytterligare? Den faktor som flest kommuner (171) uppger är höga produktionskostnader. Brist på detaljplaner på attraktiv mark är också en vanlig förklaring som totalt 112 kommuner anger. Av de 288 kommunerna som har svarat anger 100 att det är svårt för privatpersoner att få lån eller att lånevillkoren är hårda. Detta hämmar i sin tur efterfrågan och begränsar bostadsbyggandet. Samtidigt har 52 kommuner svarat att det är svårt för byggherrar att få lån till byggprojekt.

14 14 Bostadsmarknadsenkäten 2018 Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i kommunerna. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018,. Illustration:

15 Bostadsmarknadsenkäten Underskott på bostäder i storstadsregionerna Storstadsregionernas bostadsmarknader har underskott på bostäder, både inom centralorterna och i övriga delar. Alla kommuner har gjort bedömningen att det råder underskott på bostäder i kommunen som helhet. Enligt kommunernas förväntningar kommer det att påbörjas ett stort antal bostäder även under 2018 och Storstockholm underskott i alla 26 kommuner Storstockholm omfattar Stockholms läns samtliga 26 kommuner. Bostadsmarknadsläget har varit ansträngt under flera år. I årets enkät rapporterar samtliga 26 kommuner i Storstockholm att det är underskott på bostäder i kommunen som helhet. Flera kommuner rapporterar dessutom om underskott på bostäder i alla delar av beståndet. Underskott även utanför centralorterna Alla kommuner i Storstockholm som har svarat på enkäten uppger att de har underskott på bostäder i centralorterna. Det är rimligt att anta att underskottet är större och mer alarmerande i de centrala delarna än i kommunen som helhet. I årets enkät uppger dock samtliga kommuner som har svarat att det råder underskott på bostäder även i delarna utanför centralorten. Läget på bostadsmarknaden i Storstockholms kommuner, januari år Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018,. Illustration: Små hyreslägenheter behöver tillkomma Samtliga kommuner i regionen har svarat att det behöver tillkomma bostäder under de kommande tre åren. Sett till både storlek och upplåtelseform är det ettor och tvåor i hyresrätt som flest kommuner bedömer be-

16 16 Bostadsmarknadsenkäten 2018 höver tillkomma. Sett till enbart storlek är det större bostäder (4 rum och kök eller större) som flest kommuner i regionen anger behöver tillkomma. Vad gäller enbart upplåtelseform är det hyresrätter och bostadsrätter som flest kommuner ser ett behov av. Många kommuner kommenterar dock sina svar med att behovet av bostäder är stort oavsett upplåtelseform och storlek. Flera kommuner lyfter också att de ser ett särskilt behov av små lägenheter samt stora lägenheter. Den stora efterfrågan på mindre lägenhetsstorlekar förklaras av flera kommuner bero på höga hyresnivåer och bostadsrättspriser. Tre kommuner bedömer balans om tre år Nästan alla kommuner bedömer att underskottet kommer att bestå i kommunen som helhet under de kommande tre åren. Salem och Nacka bedömer att det på tre års sikt kommer vara balans i kommunen både på centralorten och utanför. När det gäller kommunen utanför centralorten bedömer också Vaxholm att det kommer vara balans på bostadsmarknaden inom de närmaste tre åren. Byggandet i Storstockholm förväntas öka Statistik från SCB tyder på att det påbörjades cirka bostäder i Storstockholm under 2017, varav drygt genom nybyggnad. Det är ungefär samma nivå som ett år tidigare. Det påbörjades cirka 16 procent färre bostäder i nyproduktion än vad kommunerna uppskattade i 2017 års bostadsmarknadsenkät. I årets enkät förväntar sig kommunerna att bostadsbyggandet ökar under de kommande två åren. Under 2018 bedömer kommunerna att det kommer att påbörjas drygt bostäder, vilket är cirka 5 procent färre än bedömningarna för år Under 2019 förväntas byggandet öka med drygt 20 procent jämfört med 2018, till cirka påbörjade bostäder. Vid sidan om nybyggnationen tillkommer också ett visst nettotillskott av bostäder från ombyggnad av befintliga byggnader. Konflikter med allmänna intressen bromsar byggandet Bostadsbyggandet under 2016 och 2017 är historiskt sett högt i Storstockholm. Samtidigt är det underskott i samtliga kommuner. Vad är det då som begränsar bostadsbyggandet bland Storstockholms kommuner? Flest kommuner anger att konflikter med andra allmänna intressen enligt PBL hindrar bostadsbyggandet. I landet som helhet är det höga produktionskostnader som sammanlagt flest kommuner uppger. Storstockholm avviker därmed från bedömningen i genomsnitt.

17 Bostadsmarknadsenkäten Andra förklaringar som kommunerna ger är svårigheter för privatpersoner att få lån, eller hårda lånevillkor brist på byggarbetskraft överklaganden av detaljplaner. Flera kommuner lyfter dessutom i sina fritextsvar att brist på personalresurser, exempelvis planarkitekter, begränsar bostadsbyggandet. Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i Storstockholms kommuner. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018,. Illustration: Storgöteborg underskott i alla 13 kommuner Storgöteborgs bostadsmarknad är i obalans, precis som Storstockholms. Kommungruppen Storgöteborg består av 13 kommuner geografiskt belägna runt Göteborgs stad, och ska inte förväxlas med Västra Götalands län. Samtliga 13 kommuner uppger att det råder obalans på marknaden med underskott på bostäder, både i kommunen som helhet och på centralorten. Utanför centralorten gör Alingsås och Lilla Edet bedömningen att det råder balans på bostäder.

18 18 Bostadsmarknadsenkäten 2018 Läget på bostadsmarknaden i Storgöteborgs kommuner, januari år Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018,. Illustration: Bostäder i olika former behöver tillkomma De flesta kommuner uppskattar att det behöver tillkomma både hyresrätter och bostadsrätter i flera storlekar, främst tvåor och treor, inom de tre närmsta åren. Kommunerna ser även ett behov av att fler större äganderätter tillkommer. Endast en kommun bedömer balans inom tre år Kommungruppens behov av bostäder förväntas inte kunna mötas, eftersom 12 av 13 kommuner i Storgöteborg bedömer att det kommer att råda underskott på bostäder även om tre år. På tre års sikt är Lilla Edet ensam kommun om att ange balans i kommunen som helhet. Lilla Edet bedömer till och med att det inom en treårsperiod kommer att finnas ett överskott på bostäder i kommunens övriga delar. När det gäller kommunens delar utanför centralorten bedömer Alingsås balans om tre år. Ökat förväntat byggande i Storgöteborg de närmaste åren Statistik från SCB tyder på att det påbörjades cirka bostäder i Storgöteborg under 2017, varav genom nybyggnad. Under de kommande två åren förväntar sig kommunerna att bostadsbyggandet kommer att öka. År 2018 är bedömningen att det kommer att påbörjas cirka bostäder. Under 2019 ökar siffran ytterligare till drygt Förväntningarna för 2018 är nästan 17 procent högre än inför Vid sidan om nybyggnationen tillkommer dessutom ett nettotillskott av bostäder från ombyggnad av befintliga byggnader.

19 Bostadsmarknadsenkäten Brist på attraktiv mark bromsar byggandet Även om byggandet har tagit fart de senaste åren behövs fler bostäder. Av Storgöteborgs 13 kommuner anger 7 att det är brist på attraktiv detaljplanelagd mark som begränsar bostadsbyggandet i regionen. Andra förklaringar är överklaganden av detaljplaner respektive svag infrastruktur eller osäkerhet kring framtida infrastruktursatsningar. Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i Storgöteborgs kommuner. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018,. Illustration: Stormalmö underskott i alla 12 kommuner Regionen Stormalmö har ett bostadsmarknadsläge som liknar de andra två storstadsregionernas. Alla 12 kommuner i Stormalmö bedömer att det är underskott på bostäder. Kommunerna har gjort samma bedömning tre år i rad. Samtliga 12 kommuner anger att det råder underskott på bostäder i kommunernas centrala delar. När det gäller läget på bostadsmarknaden i kommunens övriga delar är det endast 2 som anger balans. Det är en minskning jämfört med förra året då 5 kommuner svarade att det råder balans på bostäder utanför centralorten.

20 20 Bostadsmarknadsenkäten 2018 Läget på bostadsmarknaden i Stormalmös kommuner, januari år Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018,. Illustration: Byggandet i Stormalmö förväntas öka de närmaste åren bedömer att det påbörjades cirka bostäder i Stormalmö under 2017, varav genom nybyggnad. Det innebär att det påbörjades cirka 300 fler bostäder än kommunernas ursprungliga bedömning från inledningen av För 2018 respektive 2019 bedömer kommunerna att det kommer att påbörjas cirka respektive bostäder i regionen. Utöver nyproduktionen kan vi räkna med ett visst nettotillskott av bostäder från ombyggnad av befintliga byggnader. Endast en kommun räknar med balans inom tre år Trots att bostadsbyggandet ökar bedömer 11 av 12 kommuner i Stormalmö att underskottet kommer att bestå om tre år. Endast Staffanstorp förväntar sig att marknaden kommer vara i balans inom de kommande åren. Staffanstorp är också enda kommunen som räknar med balans på centralorten om tre år. När det gäller bostadsläget utanför kommunernas centrala delar bedömer 5 kommuner att det kommer vara balans på bostäder de närmaste tre åren, däribland Lund kommun. Höga produktionskostnader bromsar byggandet Den faktor som överlägset flest kommuner i Stormalmö anger som främsta hindret för bostadsbyggande är höga produktionskostnader. En tredjedel av kommunerna svarar även att brist på byggarbetskraft är en begränsande faktor.

21 Bostadsmarknadsenkäten Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i Stormalmös kommuner. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018,. Illustration:

22 22 Bostadsmarknadsenkäten 2018 Underskott på bostäder i landets högskolekommuner Situationen på bostadsmarknaden är fortsatt ansträngd i flera högskoleorter, oavsett kommunstorlek. Två större högskolekommuner som uppgav balans på bostadsmarknaden förra året anger underskott på bostäder i 2018 års enkät. De större högskolekommunerna har mer än invånare. De mindre har färre än invånare. Större högskolekommuner underskott i 16 av 17 kommuner Bostadsmarknadsläget i de större högskolekommunerna präglas generellt sett av underskott på bostäder. I 2018 års enkät uppger bara 1 kommun att det råder balans på bostadsmarknaden: Helsingborg för andra året i rad. Övriga 16 kommuner svarar att de har underskott på bostäder. I förra årets enkät var det Örebro, Helsingborg och Kristianstad som uppgav balans på bostadsmarknaden. I år har dock både Örebro och Kristianstad angett underskott igen. Örebro har haft ett högt bostadsbyggande de senaste åren, och anger i sitt svar att antalet bostäder överensstämmer med det numerära behovet i kommunen. Utbudet tillgodoser däremot inte behovet för vissa grupper med svagare ställning på bostadsmarknaden. Därför bedömer kommunen att det råder obalans med underskott på bostäder. Underskottet som störst i centralorterna Efterfrågan på bostäder är störst i centralorterna. Där har samtliga kommuner underskott på bostäder. I kommunens övriga delar bedömer 15 av 17 kommuner att det råder underskott på bostäder, medan 2 kommuner uppger balans.

23 Bostadsmarknadsenkäten Läget på bostadsmarknaden i högskolekommuner med fler än invånare, januari år Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018,. * Illustration: Fyra kommuner bedömer balans om tre år Flera kommuner uppger att en förklaring till det rådande bostadsmarknadsläget är att befolkningen har ökat stort under de senaste åren. Gruppens största kommun Uppsala har en kraftigt växande befolkning, och bedömer därför att efterfrågan på bostäder är stor. Av de totalt 17 kommunerna bedömer 4 att det kommer att råda balans på bostadsmarknaden i kommunen som helhet inom tre år. Uppsala är en av dessa kommuner, och kommunen kommenterar att ett högt bostadsbyggande är anledningen till att den bedömningen görs. Behov av fler bostäder i samtliga större högskolekommuner Samtliga större högskolekommuner har gjort bedömningen att det behöver tillkomma fler bostäder under de kommande tre åren, än vad som finns i dagens bestånd. Enligt s bedömning påbörjade gruppens 17 kommuner sammanlagt cirka bostäder under Det är omkring 20 procent mindre än vad kommunerna förväntade sig i förra årets enkät. Under de kommande två åren förväntar sig kommunerna att det kommer att påbörjas cirka bostäder år 2018 respektive år 2019 i nyproduktion. Förväntningarna båda åren är något lägre än förväntningarna i förra årets enkät. Utöver det tillkommer även bostäder genom ombyggnad av befintliga byggnader. Under åren blev utfallet i form av påbörjade bostäder sammantaget högre än kommunernas för-

24 24 Bostadsmarknadsenkäten 2018 väntningar, men under 2017 hamnade utfallet på riksgenomsnittet, knappt 80 procent. Höga produktionskostnader bromsar byggandet Av de 17 större högskolekommunerna uppger 14 att höga produktionskostnader är en av de tre främsta faktorerna som begränsar bostadsbyggandet för närvarande. Andra vanliga förklaringar är brist på byggarbetskraft och svårigheter för privatpersoner att få lån, eller hårda lånevillkor. Bristen på byggarbetskraft har diskuterats som ett problem för ökat bostadsbyggande i flera andra sammanhang, men i bostadsmarknadsenkäten är det endast drygt 13 procent av landets samtliga kommuner som ser det som en av de tre främsta förklaringarna. Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i högskolekommuner med fler än invånare. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018,. Illustration: Mindre högskolekommuner underskott i 12 av 13 kommuner De mindre högskolekommunerna har färre än invånare. I denna grupp ingår såväl medelstora kommuner som Skellefteå och Kalmar, som mindre kommuner som Karlshamn med cirka invånare. Skillnaderna i folkmängd inom gruppen bör skapa olika förutsättningar för kommunernas bostadsmarknader. Oftast är trycket på bostäder störst i kommuner med stor befolkning och i större städer. Men utifrån svaren i bostadsmarknadsenkäten kan vi konstatera att läget är ansträngt även bland de mindre högskolekommunerna. Av de mindre högskolekommunerna bedömer 12 av 13 att det råder oba-

25 Bostadsmarknadsenkäten lans med underskott på bostäder. Endast Gotland uppger att det är balans på bostadsmarknaden. Läget på bostadsmarknaden i högskolekommuner med färre än invånare, januari år Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018,. Illustration: Underskott i samtliga centralorter Samtliga 13 mindre högskolekommuner rapporterar att det är underskott på bostäder på centralorten. När det gäller delarna utanför centralorten svarar 10 kommuner att det är underskott på bostäder. Gotland, Skövde och Piteå bedömer att det är balans i kommunens övriga delar. Blandade storlekar och upplåtelseformer behövs Samtliga kommuner i gruppen bedömer att det behöver tillkomma bostäder under de kommande tre åren, i blandade storlekar och upplåtelseformer. Under 2018 och 2019 förväntar sig kommunerna att det kommer att påbörjas runt bostäder per år. Historiskt sett är det dock vanligt att kommuner överskattar de kommande årens nyproduktion. Utöver nybyggnationen tillkommer bostäder från ombyggnad av befintliga byggnader. De flesta kommuner räknar med underskott även om tre år Av de totalt 13 mindre högskolekommunerna bedömer 11 att marknaden kommer att vara i obalans med underskott på bostäder om tre år. Gotland, som i dagsläget har en marknad i balans, är en av de som svarar att det kommer vara underskott i framtiden. Östersund och Piteå gör istället be-

26 26 Bostadsmarknadsenkäten 2018 dömningen att bostadsmarknaden kommer att vara i balans inom en treårsperiod. Höga produktionskostnader begränsar byggandet Det finns faktorer som begränsar ett ökat bostadsbyggande och försvårar möjligheterna att nå balans på bostadsmarknaden. Närmare 80 procent av kommunerna i gruppen mindre högskolekommuner svarar att höga produktionskostnader för närvarande begränsar bostadsbyggandet. Över hälften anger också brist på attraktiv detaljplanelagd mark som ett av de främsta hindren för bostadsbyggande. Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i högskolekommuner med färre än invånare. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017,. Illustration:

27 Bostadsmarknadsenkäten Minskat underskott på bostäder i landets övriga kommuner De allra flesta, drygt 200, av landets kommuner är varken storstadskommuner eller högskolekommuner. Dessa kommuner skiljer sig åt både i folkmängd och i geografisk storlek och ingår i de två grupperna som utgör rikets "övriga kommuner". Färre övriga kommuner rapporterar underskott på bostäder 2018 jämfört med förra året. Större övriga kommuner underskott i 31 av 36 kommuner Denna grupp innehåller 36 kommuner som saknar högskola eller universitet och som har en befolkning på fler än invånare. Några av kommunerna minskade sin folkmängd under Till skillnad från 2016 då samtliga kommuner i den här gruppen ökade sin befolkning. Invånarna i flera av Sveriges mindre kommuner har de senaste åren befunnit sig på en bostadsmarknad i förändring. Kommuner som tidigare har haft ett bostadsbestånd som motsvarar behovet, har under senare år fått en marknad i obalans. I 2018 års bostadsmarknadsenkät svarar 31 av 36 kommuner att det råder underskott på bostäder i kommunen som helhet. Förra året innehöll den här gruppen 34 kommuner, varav 33 uppgav underskott. Läget på bostadsmarknaden i kommuner med fler än invånare, januari år Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018,. Illustration: Nästan alla kommuner uppger underskott inom centralorterna Alla kommuner förutom en uppger att det råder underskott på bostäder i de centrala delarna. Ystads kommun bedömer att bostadsmarknaden i innerstaden är i balans men uppger underskott i kommunens övriga delar.

28 28 Bostadsmarknadsenkäten 2018 Läget är generellt sett bättre i kommunernas övriga delar, med 15 kommuner som uppger balans. Trots fler som har balans utanför centralorten är det ändå 21 kommuner som svarar att det råder underskott även i dessa delar av kommunen. Flera olika upplåtelseformer och storlekar behövs I princip alla kommuner i gruppen bedömer att det behöver tillkomma bostäder i varierande storlekar och upplåtelseformer under de kommande tre åren. En kommun svarar att det saknas underlag för att bedöma vilka typer av bostäder som behövs. Byggandet förväntas nå en topp under 2018 De större övriga kommunerna förväntar sig att påbörja sammanlagt cirka bostäder i nyproduktion under För 2019 är det förväntade antalet påbörjade bostäder drygt Det är en ökning med närmare 30 procent respektive 4 procent jämfört med förväntningarna i förra årets enkät. Byggandet förväntas nå en topp under 2018 för att därefter minska med cirka 8 procent under Kommunerna tenderar dock att överskatta byggandet något. Vid sidan om nyproduktionen tillkommer även nettotillskottet av bostäder från ombyggnad av befintliga byggnader. Två av tre kommuner bedömer fortsatt underskott om tre år Även om bostadsbyggandet fortsätter att öka i år, är problemen på bostadsmarknaden långt ifrån lösta. Av totalt 36 kommuner bedömer 24 att marknaden kommer att fortsätta präglas av underskott på bostäder även om tre år, medan 11 kommuner tror att marknaden kommer att vara i balans. En kommun, Söderhamn, bedömer att det på tre års sikt kommer att uppstå ett överskott på bostäder. På centralorten bedömer 31 kommuner underskott och 5 kommuner balans om tre år. Sammanlagt bedömer fler kommuner att läget på bostadsmarknaden utanför centralorten om tre år har stabiliserats, så att antalet som anger underskott respektive balans uppgår till 12 respektive 23. Höga produktionskostnader begränsar byggandet I likhet med 2017 svarar cirka 70 procent av kommunerna att höga produktionskostnader är en av de främsta faktorerna som begränsar bostadsbyggandet. En annan förklaring som ungefär hälften av kommunerna uppger är brist på detaljplan på attraktiv mark.

29 Bostadsmarknadsenkäten Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i kommuner med fler än invånare. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018,. Illustration: Mindre övriga kommuner underskott i 133 av 173 kommuner Den allra största kommungruppen består av kommuner utan högskola eller universitet med en folkmängd som understiger invånare. I 2018 års bostadsmarknadsenkät består denna grupp av 173 kommuner. Både ökad och minskad befolkning bland de mindre kommunerna Kommunerna i denna grupp är spridda över hela landet, och det finns stora skillnader i förutsättningarna för deras respektive bostadsmarknader. Några kommuner ligger i nära anslutning till större städer med god infrastruktur och bra kommunikationer. Andra kommuner i gruppen har svaga bostadsmarknader som en effekt av bland annat minskande befolkning och få arbetstillfällen. Ungefär två tredjedelar av kommunerna har ökat sin befolkning under 2017 medan cirka en tredjedel har haft en negativ utveckling. Totalt omfattar de mindre övriga kommunerna cirka 20 procent av Sveriges befolkning. Det motsvarar ungefär invånarantalet i Storstockholm eller i gruppen större högskolekommuner. Färre kommuner uppger underskott I 2018 års bostadsmarknadsenkät svarar 133 kommuner att det är underskott på bostäder. Det är 12 kommuner färre än förra året. Därmed är det fler kommuner som uppger balans i år 35 jämfört med 28 förra året. Det ska dock tilläggas att gruppen har minskat med en kommun sedan 2017 och att de två kommuner som inte har besvarat årets enkät tillhör just den här gruppen.

30 30 Bostadsmarknadsenkäten 2018 Tre kommuner uppger överskott Endast 3 kommuner i hela landet svarar att det finns ett överskott på bostäder i kommunen som helhet. Dessa kommuner är Ånge, Nordmaling och Åsele. Alla tre ingår i gruppen mindre övriga kommuner och har ett invånarantal under Läget på bostadsmarknaden i kommuner med färre än invånare, januari år Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018,. Illustration: Underskottet är tydligast inom centralorterna Andelen kommuner som anger underskott i kommunen som helhet är närmare 80 procent. Skillnaden mellan balans och underskott blir ännu tydligare i kommunernas centralorter, där närmare 90 procent svarar att det råder underskott. Det är 152 kommuner som svarar att det råder underskott på bostäder i de centrala delarna, medan 17 kommuner gör bedömningen att marknaden är i balans. Underskottet har minskat något inom centralorterna Trots en ansträngd situation har läget förbättrats något sedan förra året även i de centrala delarna, med 8 färre kommuner som anger underskott. Underskottet har ökat något utanför centralorterna I flera kommuner verkar läget vara mindre ansträngt i delarna utanför centralorten. Andelen som anger underskott utanför centralorten ligger på strax under 50 procent. Det är 82 respektive 71 kommuner som bedömer att de har ett underskott respektive balans på bostäder i delarna utanför centralorten. Dock är det fler som anger underskott samt något färre som anger balans i kommunens övriga delar i 2018 års enkät jämfört med förra året.

31 Bostadsmarknadsenkäten Kommuner som tillhör gruppen Övriga kommuner med färre än invånare, januari Källa: SCB. Illustration: Behov av fler bostäder i nästan alla kommuner Nästintill samtliga kommuner bedömer att det behöver tillkomma bostäder under de närmaste tre åren. De kommuner som uppger att de inte behöver fler bostäder har alla antingen balans på bostadsmarknaden eller ett överskott på bostäder i kommunen som helhet. Kommungruppen i stort bedömer att det kommer att påbörjas sammanlagt cirka bostäder i nyproduktion under 2018, och närmare bostäder under Förra året gjorde kommunerna uppskattningen att antalet påbörjade bostäder för 2017 och 2018 skulle bli cirka

32 32 Bostadsmarknadsenkäten 2018 respektive Det kan dock påpekas att de mindre kommunerna i genomsnitt tenderar att överskatta bostadsbyggandet markant. Utöver nyproduktion tillkommer nettotillskottet av bostäder från ombyggnad av befintliga byggnader. Majoriteten bedömer fortsatt underskott om tre år Av de 171 kommuner i gruppen som har besvarat enkäten bedömer 101 att underskottet kommer bestå i kommunen som helhet under de kommande tre åren. På centralorten anger 118 underskott om tre år, och 49 balans. Utanför centralorten bedömer majoriteten av kommunerna att det kommer råda balans på marknaden om tre år. Höga produktionskostnader begränsar byggandet Den överlägset vanligaste förklaringen till vad som begränsar bostadsbyggandet i kommungruppen är höga produktionskostnader. I 2018 års bostadsmarknadsenkät har 102 kommuner i gruppen gjort den bedömningen. Flera kommuner svarar även att det är svårt för privatpersoner att få lån, eller att lånevillkoren är hårda. Ett annat vanligt skäl är brist på detaljplan på attraktiv mark. Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i kommuner med färre än invånare. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018,. Illustration:

33 Bostadsmarknadsenkäten Bostadsmarknaden för olika grupper följer utvecklingen på bostadsmarknaden för olika grupper. Läget på bostadsmarknaden påverkar möjligheterna att få en bostad. När bostadsmarknaden inte är i balans slår det hårdast mot de grupper som av olika skäl har en svag ställning på bostadsmarknaden. Det kan handla om att man är ny på bostadsmarknaden och kanske saknar kötid, fast inkomst eller referenser. Bra planering för bostäder För att kunna uppfylla bostadsförsörjningslagens (SFS 2000:1383) mål att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder krävs det att kommunen har en bra planering för bostadsförsörjningen. Att planera för bostadsförsörjningen handlar om att analysera och bedöma vilka förändringar som behövs i bostadsbeståndet utifrån hur kraven och önskemålen från befolkningen förväntas utvecklas. Ett bra underlag är avgörande för kvaliteten i planeringen. Att följa och analysera hur befolkningen förändras över tid är en nyckelfråga, men det handlar också om att inventera det nuvarande bostadsbeståndet och skaffa sig en bild av hur olika hushåll bor idag. Här kan du ta del av kommunernas bedömningar av läget på bostadsmarknaden när det gäller följande grupper. Fortsatt brist på bostäder för landets unga Ungdomar är en av de grupper som har svårast att få tag i en bostad. Problemet har funnits i flera år, och trots ett ökat bostadsbyggande uppger kommunerna även i 2018 års bostadsmarknadsenkät att de har underskott på bostäder för ungdomar. Sambandet mellan bostadsmarknaden som helhet och bostadsmarknaden för ungdomar är inte helt tydligt. Oavsett om kommunerna har balans eller obalans på bostadsmarknaden saknas det ofta bostäder för ungdomar. Unga konkurreras ofta ut av andra grupper Gruppen unga är blandad, men har som grupp sämre ekonomiska förutsättningar än många andra i den höga konkurrensen om bostäder. Det är framför allt tydligt när det gäller små lägenheter. Ungdomar konkurrerar med övriga grupper på bostadsmarknaden, men trängs ofta undan eftersom de ofta saknar kötid, kontakter eller tidigare bostad med bytesvärde.

34 34 Bostadsmarknadsenkäten 2018 Många kommuner saknar bostäder för unga I årets bostadsmarknadsenkät uppger 240 av landets 290 kommuner att de har ett underskott på bostäder för ungdomar. Det kan jämföras med förra årets enkät, då det var 251 kommuner som uppgav ett underskott. Att det är 11 kommuner färre som har uppgett ett underskott i årets enkät kan tyda på att läget har stabiliserats jämfört med de senaste åren, då antalet kommuner som har uppgett ett underskott har ökat för varje år. Samtidigt är det 16 kommuner, till skillnad från förra årets 6, som inte har besvarat frågan. Det gör det svårt att dra en säker slutsats. Att något fler kommuner än tidigare väljer att inte besvara frågan kan bero på att det råder osäkerhet om huruvida det är balans eller obalans på bostadsmarknaden för ungdomar. En kommun rapporterar överskott på bostäder för unga Sammanlagt 33 kommuner uppger balans på bostadsmarknaden för ungdomar, vilket är lika många kommuner som förra året. Endast en kommun uppger att det finns ett överskott på bostäder för ungdomar. Kommunernas utbud av bostäder för ungdomar, januari Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018,. Illustration: Underskottet beror på få lediga bostäder generellt Av de 240 kommuner som uppger ett underskott på bostäder för ungdomar svarar 197 att underskottet beror på att det generellt finns få lediga bostäder i kommunen. Det är en minskning från förra året, då 216 kommuner angav den orsaken till underskottet.

35 Bostadsmarknadsenkäten Andra vanliga anledningar är att det finns för få lediga små bostäder, eller att de små bostäder som finns är för dyra. Kommunernas svar på frågan vad underskottet beror på fördelar sig så här: Det finns generellt få lediga bostäder (197 kommuner). Det finns för få små lediga bostäder (166 kommuner). Lediga små bostäder är för dyra för ungdomar (79 kommuner). Lediga bostäder är för stora för de flesta ungdomshushåll (27 kommuner). Lediga bostäder ligger i områden som inte är attraktiva för ungdomar (20 kommuner). Kommunerna kunde ange flera olika svarsalternativ. Alla storstadskommuner har underskott på bostäder för ungdomar Samtliga kommuner i storstadsregionerna, förutom en kommun i Storgöteborg som inte har besvarat frågan, uppger att de har underskott på bostäder för ungdomar. Det är ungefär samma resultat som förra året. Resultatet visar på en fortsatt mycket ansträngd situation även om läget har stabiliserats något. De flesta högskolekommuner har underskott på bostäder för ungdomar Alla 17 större högskolekommuner, med fler än invånare, har svarat att de har underskott på bostäder för ungdomar. Totalt 12 av de 13 högskolekommunerna med färre än invånare har angett underskott, medan en kommun uppger balans. Bortsett från att en kommun anger balans visar svaren att situationen är densamma som förra året. Generellt ont om små bostäder i storstäder och högskolekommuner På frågan om vad underskottet på bostäder för ungdomar beror på, svarar 66 av landets högskolekommuner och kommuner i storstadsregionerna (sammanlagt 81 kommuner) att det generellt finns för få lediga bostäder. En annan orsak är att det är ont om små lägenheter, vilket 54 av dessa kommuner svarar. Ytterligare en vanlig orsak är att lediga små lägenheter

36 36 Bostadsmarknadsenkäten 2018 är för dyra för ungdomar, vilket 31 kommuner svarar. En kommun har inte angett någon orsak. Även små kommuner rapporterar underskott Det finns ett utbrett underskott på bostäder för ungdomar även i övriga kommuner i landet. Av de 173 kommuner som har färre än invånare och som inte tillhör storstadsregionerna eller högskoleorterna uppger 128 ett underskott på bostäder för ungdomar. Vanligare med generella bostadssatsningar än med riktade Det varierar i vilken omfattning kommunerna genomför insatser för att underlätta för ungdomar att få en egen bostad. Även insatsernas form varierar. Insatser görs oavsett om kommunerna har särskilda ungdomsbostäder eller inte. Enligt 2018 års bostadsmarknadsenkät genomförs särskilda insatser i 200 kommuner, oavsett om de uppger underskott, överskott eller balans på bostadsmarknaden för ungdomar. Den vanligaste insatsen är en generell satsning på bostadsbyggande som även ska gynna ungdomar. Några kommuner anger att de satsar på nyproduktion av större bostäder för att få igång flyttkedjor. En kommun underlättar möjligheten för ungdomar att få praktikplatser så att de kan få egen försörjning. Särskilda insatser för ungdomar som har genomförts i kommunerna under år 2017: Generell satsning på bostadsbyggande som även gynnar ungdomar (113 kommuner) Nyproduktion av små bostäder med överkomliga hyror (53 kommuner) Nyproduktion eller ändring av bostäder för ungdomar (31 kommuner) Hyresrabatt för ungdomar (19 kommuner) Kommunen eller fastighetsägaren underlättar för två eller flera att hyra en lägenhet tillsammans (13 kommuner) Bostadsinformation som är riktad till ungdomar (9 kommuner). Andra insatser som kommunerna har genomfört för att underlätta för ungdomar att få tag i en egen bostad är sänkt åldersgräns för att ställa sig i bostadskö

37 Bostadsmarknadsenkäten en särskild ungdomskö förtur för ungdomar nyproduktion av bostäder riktade till ungdomar att reservera en viss andel små bostäder i allmännyttans regi. Nästan var tredje kommun saknar insatser för ungdomar Totalt 90 kommuner svarar att det inte pågår några särskilda insatser i kommunen för att underlätta för ungdomar att skaffa en egen bostad. Av dessa hör 65 kommuner till gruppen "övriga kommuner med färre än invånare", medan 10 kommuner hör till storstadsregionerna. Antalet särskilda ungdomsbostäder har ökat Särskilda ungdomsbostäder är bostäder som enbart hyrs ut till personer under en viss ålder. I 2018 års bostadsmarknadsenkät uppger 58 kommuner att de har sådana särskilda ungdomsbostäder. Det är ungefär lika många som förra året. Det sammanlagda antalet ungdomsbostäder i landet är cirka 5 000, enligt de 41 kommuner som har uppgett något antal. Det är en kraftig ökning från förra årets enkät då det sammanlagda antalet ungdomsbostäder var drygt enligt uppgifter från 42 kommuner. Totalt 215 kommuner har i årets enkät svarat att de inte har några särskilda ungdomsbostäder, och 17 kommuner har inte besvarat frågan. Färre kommuner planerar särskilda ungdomsbostäder Under 2018 och 2019 förväntas 20 olika kommuner sammanlagt påbörja drygt nya särskilda ungdomsbostäder. Det är en markant minskning jämfört med förra årets enkät, då sammanlagt 38 kommuner hade en förväntan om att påbörja nya ungdomsbostäder det innevarande och det kommande året. Ungdomsbostäder planeras främst som hyresrätter De nya ungdomsbostäderna bedöms tillkomma främst genom nybyggnad, medan en mindre andel bedöms tillkomma genom ändringar av befintliga byggnader. Framför allt förväntar kommunerna sig att påbörja hyresrätter, men det förväntas även tillkomma ett antal bostadsrätter. Det är främst i Storstockholm och Storgöteborg som bostadsrätter för ungdomar förväntas tillkomma.

38 38 Bostadsmarknadsenkäten 2018 Något färre ungdomsbostäder under 2019 än under 2018 Om vi tittar på åren var för sig bedömer 15 kommuner att det kommer att påbörjas sammanlagt cirka 740 ungdomsbostäder under år Majoriteten av de nya ungdomsbostäderna (460 bostäder) förväntas bli hyresrätter inom allmännyttan, medan en fjärdedel av bostäderna förväntas tillkomma inom det privata hyresrättsbeståndet. En tiondel förväntas bli bostadsrätter. Under 2019 förväntar kommunerna sig att påbörja något färre ungdomsbostäder jämfört med Nu är det 9 kommuner som bedömer att det sammanlagt kommer att påbörjas cirka 480 ungdomsbostäder. Detta år är det hyresrätter i privat regi som utgör majoritet (330 bostäder), medan det sammanlagda antalet bostadsrätter uppgår till cirka 140. Tillskott även i kommuner som idag saknar ungdomsbostäder Totalt 58 kommuner svarar i årets enkät att de har särskilda ungdomsbostäder. Det största antalet nya ungdomsbostäder förväntas bli påbörjade i kommuner som redan idag har ungdomsbostäder. I 11 av dessa kommuner planeras det för sammanlagt 930 nya ungdomsbostäder till och med år Drygt hälften av bostäderna planeras tillkomma i Storstockholm (Stockholm, Lidingö och Upplands Väsby). Drygt 40 procent av bostäderna planeras tillkomma i högskolekommuner med fler än invånare (Norrköping, Uppsala och Västerås). Av de 215 kommuner som har svarat att de för närvarande inte har några ungdomsbostäder är det 7 kommuner som förväntar sig att påbörja cirka 90 nya ungdomsbostäder de närmsta två åren. Invånarantalet i de här kommunerna ligger under eller omkring invånare. Brist på studentbostäder i högskolekommunerna Drygt hälften av landets högskolekommuner bedömer att det saknas bostäder åt studenter på högskola eller universitet. Samtliga stora högskolekommuner anger ett underskott på studentbostäder. Högskolekommuner De kommuner som enligt bostadsmarknadsenkäten och i det här avsnittet klassas som högskolekommuner är lokaliserade i och utanför storstadsregionerna och har fler än 300 studenter på högskola eller universitet. Sammanlagt finns det 39 kommuner i landet som klassas som högskolekommuner enligt denna definition.

39 Bostadsmarknadsenkäten Underskott i 23 av landets 39 högskolekommuner I 2018 års bostadsmarknadsenkät bedömer 23 av landets 39 högskolekommuner att de har ett underskott på studentbostäder. Det gäller såväl stora som små högskolekommuner, samt storstadsregionernas högskolekommuner. Totalt 14 högskolekommuner bedömer att bostadsmarknaden för studenter är i balans, och det gäller framför allt högskolekommuner utanför storstadsregionerna. Endast 2 högskolekommuner uppger ett överskott på studentbostäder. Dessa kommuner ligger också utanför storstadsregionerna. Läget på bostadsmarknaden i landets 39 högskolekommuner, januari Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018,. Illustration: Inte bara högskolekommuner erbjuder studentbostäder Utöver högskolekommunerna uppger ytterligare 44 kommuner att de erbjuder särskilda bostäder till studenter. Av dessa bedömer 22 att det finns ett underskott på studentbostäder, medan 17 kommuner bedömer att det råder balans. I 5 kommuner finns ett överskott på studentbostäder. Andelen studentbostäder i de kommuner som inte räknas som högskolekommuner är liten i förhållande till landets totala bestånd av studentbostäder. Det finns dock två undantag: Nacka och Norrtälje i Storstockholm. De har ett bestånd av studentbostäder som kan jämföras med vissa högskolekommuner.

40 40 Bostadsmarknadsenkäten 2018 Underskottet beror främst på generell bostadsbrist Den vanligaste orsaken till underskottet på bostäder för studenter är att det generellt finns för få bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden. Det uppger 110 av landets 290 kommuner. En annan vanlig orsak, enligt 79 kommuner, är att det finns för få små lägenheter. Vidare anger 31 kommuner att de lediga bostäder som finns är för dyra för studenter. Ett mindre antal kommuner uppger att underskottet beror på att de bostäder som erbjuds är för stora eller ligger i områden som inte är attraktiva för studenter. Ytterligare orsaker som anges är att det saknas studentbostäder eftersom det inte har byggts tillräckligt, och att det kan vara svårt för studenter att få hyreskontrakt. Svårigheterna beror till exempel på att de saknar inkomst eller är nya på den lokala bostadsmarknaden. En kommun i Storstockholm har kommenterat just att "studenter som inte kommer från Stockholm har särskilt svårt att hävda sig på bostadsmarknaden". Lediga studentbostäder under delar av året Kommunerna upplever en hög efterfrågan på studentbostäder vid terminsstart, framför allt inför höstterminen. Under våren och sommaren är efterfrågan betydligt lägre. Totalt 22 kommuner uppger att det finns lediga studentbostäder under delar av året. Dessa kommuner har uppgett såväl balans som underskott och överskott på studentbostäder. I 5 kommuner finns tomma studentbostäder under hela året. Dessa kommuner har angett balans respektive överskott på studentbostäder i kommunen. Totalt 55 kommuner svarar att det inte finns några lediga studentbostäder under delar av året. Dessa kommuner har uppgett att de har balans respektive underskott i sitt bestånd av studentbostäder. Studentbostad Med studentbostad menas studentlägenheter, korridorsrum eller liknande som är avsedda för studerande vid universitet eller högskola. Upplåtelseformen är hyresrätt med begränsad besittningsrätt, som är kopplad till hyresgästens studier. Omkring studentbostäder finns i landet Enligt 2018 års bostadsmarknadsenkät finns det sammanlagt cirka studentbostäder i hela landet. Antalet är egentligen något högre, eftersom 5 kommuner som har studentbostäder inte har uppgett något antal. Cirka

41 Bostadsmarknadsenkäten av studentbostäderna finns i de 39 kommuner som klassas som högskolekommuner i det här avsnittet. SCB anger att det fanns knappt studentbostäder i landet år (Definitionen av studentbostad är dock inte exakt lika med s enkät). Enligt bostadsmarknadsenkäten 2016 var det sammanlagda antalet studentbostäder cirka Enligt SCB färdigställdes nära studentbostäder under Av dem tillkom knappt 700 genom ombyggnad. Färre studentbostäder planeras Antalet påbörjade studentbostäder ökade kraftigt åren , följt av en liten minskning Kommunerna förväntade att över studentbostäder skulle påbörjas genom nybyggnad år 2017, varav cirka 55 procent i Storstockholm. SCB:s preliminära statistik indikerar att det endast påbörjades cirka bostäder. En betydande del av differensen kan förklaras med att några större projekt i Stockholms stad inte påbörjades som förväntat. Antal påbörjade studentbostäder genom nybyggnad samt kommunernas bedömningar för (källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018). Illustration: Kommunerna bedömer att sammanlagt drygt studentbostäder kommer att påbörjas under År 2019 anger enkäten en betydande minskning då cirka studentbostäder förväntas bli påbörjade. Det faktiska antalet kan bli betydligt större, eftersom Stockholms stad senare under våren har skrivit upp förväntningarna för 2019 med drygt bostäder, som dock inte finns redovisade i enkätresultaten.

42 42 Bostadsmarknadsenkäten 2018 Nästan alla nya studentbostäder kommer att tillkomma genom nybyggnad. Sammanlagt drygt 250 bostäder förväntas tillkomma genom ändring av befintliga byggnader. Stor andel studentbostäder förväntas tillkomma i Stockholmsregionen De totalt studentbostäderna förväntas bli påbörjade i 36 olika kommuner under 2018 och En stor del av produktionen förväntas ske i Storstockholm, där 7 kommuner bedömer att det kommer att påbörjas sammanlagt omkring nya studentbostäder. De flesta bostäderna planeras i Stockholms stad. Ett betydande tillskott förväntas även i Storgöteborg, med ett sammanlagt förväntat påbörjande av cirka 700 nya studentbostäder. De flesta bostäderna planeras i Göteborgs stad. I Lund och Uppsala förväntas 550 respektive 500 nya studentbostäder bli påbörjade till och med år Studentbostäder planeras även utanför högskolekommunerna Värt att notera är att 15 av de kommuner som här inte räknas som högskolekommuner förväntar sig att det påbörjas studentlägenheter. Exempel på dessa är: Nacka (100 bostäder) Upplands Väsby (80 bostäder) Mölndal (75 bostäder) Båstad (65 bostäder) Skurup (60 bostäder). Stöd för hyresbostäder och bostäder för studerande Det finns ett stöd att söka för att bygga nya hyresbostäder och nya studentbostäder. Stödet gäller för projekt som påbörjas från och med den 1 januari Här förväntas nya studentbostäder 2018 Under 2018 förväntas drygt nya studentbostäder påbörjas runtom i landet. Störst aktivitet förväntas i följande kommuner: Stockholm (1 700 bostäder) Göteborg (cirka 570 bostäder)

43 Bostadsmarknadsenkäten Linköping (cirka 370 bostäder) Lund (cirka 370 bostäder) Uppsala (cirka 340 bostäder). Samma år finns förväntningar i Växjö och Umeå om att påbörja cirka 240 nya studentbostäder var. Luleå och Borås förväntar sig att påbörja cirka 200 studentbostäder var. I övrigt förväntar sig Gävle, Haninge, Nacka och Solna att påbörja mellan 100 och 150 studentbostäder per kommun. I Mölndal, Upplands Väsby, Örebro, Norrköping, Falun och Täby sträcker sig förväntningarna mellan 40 och 80 nya studentbostäder per kommun. Resterande 10 kommuner som anger ett förväntat påbörjande uppger att de planerar sammanlagt cirka 140 nya studentbostäder. Här förväntas nya studentbostäder 2019 Under år 2019 förväntas drygt nya studentbostäder påbörjas runtom i landet enligt enkäten. Liksom år 2018 förväntas mest aktivitet i Stockholm, nu med uppemot 900 nya studentbostäder enligt enkäten. Notera dock att förväntningarna i Stockholm för 2019 har reviderats kraftigt uppåt efter det att enkäten har stängts, samtidigt som det totala antalet påbörjade bostäder i staden förväntas vara oförändrat. Näst störst aktivitet förväntas i Jönköping och Sundsvall med 300 studentbostäder vardera. Därefter kommer Lund med 180 och Uppsala med 160. I Gävle, Kalmar, Skövde och Trollhättan förväntar man sig att påbörja 100 nya studentbostäder var. Samma år finns förväntningar i Huddinge, Borås, Båstad, Göteborg, Örebro och Norrköping om att påbörja mellan 40 och 80 nya studentbostäder var. I resterande 5 kommuner som uppger ett förväntat påbörjande är det sammanlagt cirka 80 nya studentbostäder som förväntas bli påbörjade. En stor del av studentbostäderna ska byggas av privata aktörer Kommunerna uppger att de som förväntas bygga de nya studentbostäderna är allmännyttiga bostadsbolag, privata aktörer, stiftelser och en liten andel övriga aktörer. Under 2018 och 2019 är det privata aktörer som förväntas påbörja det största antalet, omkring studentbostäder. Detta förväntas ske i 19 kommuner. Allmännyttan förväntas under samma period påbörja drygt stu-

44 44 Bostadsmarknadsenkäten 2018 dentbostäder i 13 kommuner. Stiftelser förväntas påbörja drygt studentbostäder i 6 kommuner. Övriga aktörer förväntas påbörja sammanlagt 200 studentbostäder i 2 kommuner. Förväntat antal påbörjade bostäder under 2018 och 2019 fördelade på olika aktörer, januari Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018,. Illustration: Andelen äldre ökar De stora kullarna från mitten av 1940-talet har nu nått den ålder då de flesta går i pension. Det här innebär att antalet äldre kommer att öka dramatiskt under de närmaste åren. Ännu har man inte nått den ålder då stora vårdbehov inträder, men det är klokt att i god tid planera för kommande behov. I synnerhet med tanke på att det är en långsiktig process att bygga bostäder. Det rör sig om flera år från planering till färdiga bostäder. Människor lever idag längre än tidigare. Cirka 20 procent av Sveriges befolkning är 65 år eller äldre. Andelen varierar dock kraftigt mellan olika kommuner. Det finns till befolkningen små kommuner, som har präglats av utflyttning i många år, som når en andel på över 30 procent. Från och med år 2020 ökar andelen 80-åringar eller äldre i befolkningen. Särskilt kraftig är ökningen bland dem över 85 år. År 2050 räknar man med att antalet personer över 85 år kommer att ha fördubblats jämfört med idag.

45 Bostadsmarknadsenkäten Prognos över befolkningsutvecklingen för personer år samt 75 år och äldre mellan åren Källa: SCB. Illustration: För få tillgängliga bostäder Även om andelen äldre ökar så är det stora flertalet allt friskare högre upp i åldrarna. Det är särskilt ökningen av de allra äldsta, de över 85 år, som påverkar vårdbehovet. Det faktum att medellivslängden under större delen av 1900-talet har ökat gör att de äldre blir ännu äldre och även om de är friskare gör den ökande åldern att hälsotillståndet successivt försämras. Det saknas idag bostäder och boendemiljöer som är väl anpassade till den äldre människans behov. Det finns brister i tillgänglighet inom det ordinarie bostadsbeståndet och ett antal kommuner saknar platser i särskilt boende. Flyttfrekvensen bland äldre är generellt låg, och har varit så under en längre tid. Den låga flyttfrekvensen beror inte bara på ett sinande utbud av bostäder anpassade för äldre. Många av dagens äldre vill också bo kvar i sin nuvarande bostad. Det dåliga utbudet innebär dock en inlåsningseffekt för de som vill flytta, men som inte har möjlighet till detta, eftersom inga alternativ finns. Allt fler bor kvar i hemmet Allt fler personer bor kvar i hemma högre upp i åldrarna än tidigare. Detta är ett resultat av den förbättrade hälsan och funktionsförmågan bland äldre och en medveten politik från samhällets sida att styra över vårdresurser från olika former av institutionsboenden till möjligheter att bo kvar i hemmet. Detta har skett genom en utökning av hemtjänsten och,

46 46 Bostadsmarknadsenkäten 2018 i allt högre grad, genom att förlita sig på ett ökat stöd från nära anhörigas sida. Allt färre äldre bor i särskilt boende Kommunerna har enligt socialtjänstlagen ansvar för att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad av äldre människor som behöver särskilt stöd i vardagen. Den service och omvårdnad som behövs varierar beroende på den enskildes vårdbehov. Det har pågått en utveckling under lång tid mot att allt färre bor i äldreboende samtidigt som allt fler bor kvar i det egna hemmet och får hemtjänst. Antalet vårdplatser och äldreboenden av olika slag har minskat kraftigt under de senaste 20 åren. Sedan 1994 har det försvunnit närmare platser i särskilt boende för äldre. Trygghetsbostäder och seniorbostäder Trygghetsbostäder och seniorbostäder är så kallade mellanboendeformer som överbryggar glappet mellan vanligt boende och särskilda boenden med heldygnsomsorg. Trygghetsbostäder och seniorbostäder kräver inte biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen från kommunen. Trygghetsbostäder är en relativt ny boendeform som har tillkommit som ett alternativ för att ge de äldre som önskar tillgång till större gemenskap och trygghet. Seniorbostäder är vanliga bostäder som är ute på marknaden och som är avsedda för personer över en viss ålder, vanligen 55 år och äldre. Tanken är att bostäderna ska vara utformade efter äldres behov av tillgänglighet. När de boende behöver vård och omsorg får de det på samma villkor som äldre som bor i ordinärt boende, det vill säga genom hemtjänst och hemsjukvård. Bra boendeplanering allt viktigare För att kunna erbjuda äldre personer bra boende krävs det att kommunen har en bra boendeplanering. En sådan boendeplanering handlar om att analysera och bedöma vilka förändringar som behövs i bostadsbeståndet till följd av hur kraven och önskemålen från befolkningen kommer att utvecklas. Ett bra underlag är avgörande för kvaliteten i planeringen. Att följa och analysera hur befolkningen förändras över tid är viktigt, men det handlar också om att inventera det nuvarande bostadsbeståndet och skaffa sig en bild av hur olika hushåll bor idag.

47 Bostadsmarknadsenkäten Antalet kommuner med trygghetsbostäder har ökat Antalet kommuner med trygghetsbostäder ökar. Det finns en stor variation av trygghetsbostäder runtom i landet, även om den gemensamma nämnaren för många av dem är trygghet, tillgänglighet, gemensamhetsutrymmen och särskild personal. Trygghetsbostäder är en boendeform som har tillkommit som ett alternativ för att ge äldre personer tillgång till större gemenskap och trygghet. Det är en så kallad mellanboendeform som överbryggar glappet mellan vanligt boende och särskilda boenden med heldygnsomsorg. Det krävs inte något biståndsbeslut från kommunen enligt socialtjänstlagen för att kunna flytta till ett trygghetsboende. Fler kommuner än tidigare har trygghetsbostäder Idag finns det trygghetsbostäder i 181 av landets kommuner, vilket är 21 kommuner fler än förra året. Enligt svaren i s bostadsmarknadsenkät 2018 uppgår antalet trygghetsbostäder till drygt Dock saknas uppgift om antalet lägenheter från 52 av dessa 181 kommuner vilket innebär att det egentligen finns betydligt fler trygghetsbostäder än de som finns med i summeringen. Störst andel kommuner med trygghetsbostäder finns i gruppen större högskolekommuner Hur stor andel av kommunerna som har trygghetsbostäder varierar mellan kommungrupperna. Det finns trygghetsbostäder i drygt 80 procent av de större högskoleorterna. I Storstockholm finns det trygghetsbostäder i knappt hälften av kommunerna, och i Storgöteborg och Stormalmö rör det sig om ungefär 70 procent. I kommungruppen "övriga kommuner med färre än invånare" finns det trygghetsbostäder i cirka 60 procent av kommunerna. Stöd till bostäder för äldre För att öka antalet hyresbostäder för äldre, och för att öka äldres möjligheter till gemenskap och trygghet, finns det sedan 2016 ett ekonomiskt stöd att söka. Lika stort förväntat tillskott som förra året Totalt 69 kommuner bedömer att det sammanlagt kommer att påbörjas närmare trygghetsbostäder under åren Det är lika många bostäder som kommunerna beräknade för , i ungefär lika många kommuner.

48 48 Bostadsmarknadsenkäten 2018 Knappt 60 procent, cirka lägenheter, beräknas påbörjas under Av de 69 kommuner som planerar för trygghetsbostäder uppger 50 att de har trygghetsbostäder sedan tidigare. Det betyder att det kommer att tillkomma trygghetsbostäder i ytterligare 19 kommuner som inte har haft denna typ av bostäder tidigare. Nyproduktionen står för 90 procent av det förväntade tillskottet av trygghetsbostäder, medan 290 lägenheter förväntas tillkomma genom ändring av befintliga byggnader. Privata hyresvärdar och allmännyttan står för drygt en tredjedel var av det förväntade tillskottet av trygghetsbostäder. Störst tillskott i de mindre högskolekommunerna Det planerade tillskottet av trygghetsbostäder per invånare är störst i kommungruppen "Högskoleorter med färre än invånare". Där handlar det om cirka 400 bostäder fördelat på 13 kommuner. Näst störst tillskott i relation till befolkningen planerar kommungrupperna "övriga kommuner med färre än invånare" och "övriga kommuner med fler än invånare". Tillsammans står de för ett planerat tillskott på cirka trygghetsbostäder fördelat på 209 kommuner under åren Det minsta tillskottet per invånare finns i de tre storstadsregionerna. Tillskott av trygghetsbostäder fördelat på kommungrupper, förväntat påbörjande Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018,. Illustration:

49 Bostadsmarknadsenkäten Få lediga trygghetsbostäder Av totalt 181 kommuner med trygghetsbostäder svarar 24 kommuner att de har outhyrda trygghetsbostäder i en liten del av beståndet den 1 januari Det är ungefär samma antal som förra året. Endast 2 kommuner har outhyrda trygghetsbostäder i en större del av beståndet. Underskott på särskilda boendeformer i alla kommuntyper Totalt 116 kommuner bedömer i 2018 års bostadsmarknadsenkät att de har ett underskott på särskilda boendeformer för äldre. Det är 9 kommuner färre än förra året, då 125 kommuner uppgav att de hade underskott på den här formen av bostäder. Särskilda boendeformer för äldre Det är kommunen som har ansvar för att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd, enligt 5 kap 5 socialtjänstlagen (2001:453) (SoL). För att kunna bo i särskilt boende krävs en biståndsprövning och ett beslut av kommunen. Antalet kommuner med överskott har minskat Nästan hälften av landets kommuner bedömer att de har balans i utbudet av särskilda boendeformer för äldre. Det är lika många som Antalet kommuner som uppger att de har ett överskott på särskilda boendeformer för äldre har minskat från 15 till 12 kommuner. Hur bedömer ni utbudet av bostäder för äldre? Antal kommuner BME 2014 Antal kommuner BME 2015 Antal kommuner BME 2016 Antal kommuner BME 2017 Antal kommuner BME 2018 Underskott Balans Överskott Ej svarat Mer än hälften av kommunerna uppger balans inom de närmsta åren Andelen kommuner som bedömer att behovet av särskilda boendeformer för äldre kommer att vara täckt om två år ligger kvar på 60 procent sedan föregående år. På fem års sikt räknar 61 procent av kommunerna med att behovet av denna boendeform kommer att vara täckt.

50 50 Bostadsmarknadsenkäten 2018 År 2017 bedömde 63 procent av kommunerna att behovet av särskilda boendeformer skulle vara täckt om fem år. Motsvarande siffra år 2016 var 65 procent. Underskottet har spridit sig i landet Underskottet på särskilda boendeformer för äldre är enligt enkäten mest utbrett i Storstockholm där hälften av kommunerna uppger att de har ett underskott. Tidigare har läget ofta varit bättre i till invånarantalet små kommuner utanför storstadsområdena, men de senare åren har underskottet spridit sig relativt jämnt (runt 40 procent) till samtliga kommuntyper. Den kommuntyp som skiljer sig mest från de andra är "högskolekommuner med fler än invånare". I den gruppen bedömer drygt 70 procent av kommunerna att de har balans. Ungefär 25 procent bedömer att de har underskott på särskilda boendeformer för äldre. Fler kommuner än förra året bygger Totalt 116 kommuner bedömer att det sammanlagt kommer att tillkomma bostäder i särskilda boendeformer för äldre under åren 2018 och Det är 18 kommuner fler än förra året. Hälften av bostäderna förväntas bli påbörjade under 2018, och den andra halvan har planerad byggstart De flesta bostäderna, bostäder, förväntas tillkomma genom nybyggnad. Totalt 240 bostäder är ett nettotillskott som kommer av att befintliga byggnader byggs om till bostäder. Jämförelsevis förväntar sig kommunerna cirka fler bostäder än förra året, då man räknade med påbörjade bostäder under 2017 och Kommunerna själva står för 33 procent av det förväntade tillskottet av bostäder i särskilda boendeformer. Lika mycket förväntas tillkomma genom privata aktörer. Allmännyttan står som byggherre för 19 procent av tillskottet. Särskilda boendeformer för äldre 2018 Antal bostäder 2019 Antal bostäder Summa Procent 2017 Jmfr Procent 2017 Jmfr Procent 2016 Nybyggnad

51 Bostadsmarknadsenkäten Hyresrätter - Privata hyresvärdar Hyresrätter - Allmännyttan Kommun Annan Nettotillskott genom ändring av byggnad Summa Stöd till bostäder för äldre För att öka antalet hyresbostäder för äldre och för att öka möjligheterna till gemenskap och trygghet för äldre finns det sedan 2016 ett ekonomiskt stöd att söka. Privata byggherrar är vanligast i storstadskommunerna I Storstockholm förväntas det tillkomma knappt bostäder i särskilda boendeformer för äldre under 2018 och I Storstockholm står de privata byggherrarna för 45 procent av det förväntade tillskottet. Kommunen och allmännyttan står för 9 procent vardera. Resten planeras av "annan byggherre". I Storgöteborg förväntas det tillkomma cirka 420 bostäder i särskilda boendeformer under åren 2018 och 2019, och i Stormalmö cirka 370. I Storgöteborg står de privata byggherrarna för 55 procent av tillskottet och allmännyttan för 26 procent. I Stormalmö svarar privata byggherrar för 63 procent av nytillskottet, och kommunen för resterande 37 procent. Kommunen är vanligaste byggherren i högskolekommunerna I de större högskolekommunerna är bedömningen att det kommer att påbörjas cirka bostäder under åren 2018 och Kommunerna förväntas stå för 39 procent av de nytillkomna bostäderna, och privata hyresvärdar för 32 procent. Allmännyttan och "annan" aktör står för 15 procent vardera.

52 52 Bostadsmarknadsenkäten 2018 Vem är byggherre för särskilda boendeformer för äldre, förväntat påbörjande Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018,. Illustration: De mindre högskolekommunerna uppger att cirka 520 bostäder kommer att börja byggas under den närmaste tvåårsperioden. Kommunerna förväntas stå för 44 procent av tillskottet av bostäder. Privata värdar förväntas stå för 39 procent, och allmännyttan för resterande 17 procent. Gruppen "övriga kommuner med fler än invånare" rapporterar att man förväntar sig att cirka 940 bostäder kommer att börja byggas under åren 2018 och Kommunerna själva står för 43 procent av det förväntade byggandet och privata byggherrar för 38 procent. Kommungruppen "övriga kommuner med mindre än invånare" står för den högsta siffran när det gäller såväl antal bostäder som antal bostäder i förhållande till befolkningen. Dessa kommuner förväntar sig att påbörja cirka bostäder under de närmaste två åren. Den här kommungruppen har en äldre befolkning än vad storstadsområdena och högskolekommunerna har. Kommungruppen omfattar 60 procent av landets kommuner, men 20 procent av landets befolkning. Här står kommunerna själva för drygt 40 procent av det förväntade byggandet och allmännyttan för 33 procent. Privata hyresvärdar står för 18 procent av byggandet.

53 Bostadsmarknadsenkäten Tillskott av bostäder i särskilda boendeformer, förväntat påbörjande Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018,. Illustration: Brist på lediga seniorbostäder i många kommuner Seniorbostäder är helt vanliga bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden. Tanken är att det ska vara ett enkelt och bekvämt boende att åldras i, med större möjligheter till gemenskap. Seniorboenden kan skilja sig mycket åt i sin utformning och i vad de har att erbjuda. Ibland är det enda utmärkande att alla som bor i fastigheten är över en viss ålder, medan andra boenden erbjuder service och aktiviteter. Oklart exakt hur många seniorbostäder som finns I 2018 års bostadsmarknadsenkät uppger 185 kommuner att de har seniorbostäder i kommunen, 18 kommuner har inte besvarat frågan. Av dessa kommuner har 127 uppgett ett ungefärligt antal lägenheter, knappt Resterande 58 kommuner har inte svarat på hur många bostäder de har. Det innebär att antalet seniorbostäder är högre än vad som kan utläsas av enkäten. Flera kommuner uppger antalet seniorbostäder i allmännyttan, men säger att de inte känner till antalet bostäder i det privata beståndet. Ojämn fördelning över landet I Storstockholm, Stormalmö och på högskoleorterna finns det seniorbostäder i samtliga kommuner med endast ett par undantag. I Storgöteborg har ungefär 80 procent av kommunerna seniorbostäder. Lägst andel seniorbostäder har gruppen "övriga kommuner med färre än invånare" där drygt 50 procent av kommunerna uppger att de har seniorbostäder.

54 54 Bostadsmarknadsenkäten 2018 Tillskottet av seniorbostäder ungefär som förra året Totalt 57 av landets kommuner bedömer att det kommer att påbörjas knappt seniorbostäder under de närmaste två åren. Det handlar huvudsakligen om nybyggnad. Endast 40 bostäder är nettotillskott av bostäder genom ändringar av befintliga byggnader. Av de kommuner som planerar att bygga seniorbostäder saknar 11 kommuner seniorbostäder sedan tidigare. Förra året bedömde 63 kommuner att det skulle påbörjas sammanlagt seniorbostäder under Kommunernas bedömningar brukar av erfarenhet i snitt ligga cirka 20 procent högre än antalet bostäder som faktiskt påbörjas. Fler bostadsrätter än hyresrätter kommer att tillkomma Enligt bedömningarna kommer 68 procent av nyproduktionen av seniorbostäder att bestå av bostadsrätter. Motsvarande siffra förra året var 60 procent. Allmännyttan svarar för 12 procent och privata hyresvärdar för 8 procent av det förväntade påbörjandet av seniorbostäder. Förväntat tillskott av seniorbostäder fördelat på nyproduktion och tillskott genom ändring av byggnad, påbörjandeår Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018,. Illustration: Störst tillskott i Storstockholm I förhållande till antalet invånare i kommungrupperna är det förväntade tillskottet på seniorbostäder störst i Storstockholm. Där kommer 86 procent av nytillskottet att bestå av bostadsrätter. Sedan följer Storgöteborg och kommungruppen "övriga kommuner med mer än invånare". I Göteborg utgörs i stort sett hela tillskottet av bostadsrätter. Tillskottet i de mindre kommunerna utgörs till hälften av bostadsrätter och till hälften av olika typer av hyresrätter (privata, allmännyttiga och kooperativa).

55 Bostadsmarknadsenkäten Det lägsta tillskottet per invånare förväntas i gruppen "högskolekommuner med fler än invånare". Stöd till bostäder för äldre För att öka antalet hyresbostäder samt möjligheterna till gemenskap och trygghet för äldre finns det sedan 2016 ett ekonomiskt stöd att söka. Vem är byggherre när det gäller de planerade seniorbostäderna, påbörjande år Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017,. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Fler kommuner än förra året saknar outhyrda bostäder Totalt uppger 170 kommuner att de inte har några vakanta seniorbostäder. Det är 40 kommuner fler än förra året. Enligt enkäten har nu 21 kommuner vakanser i en mindre del av beståndet, och endast en kommun uppger att det finns vakanser i en större del av beståndet. Totalt 66 kommuner har svarat att de saknar underlag för att göra en sådan bedömning. Ytterligare ökat underskott av bostäder för personer med funktionsnedsättning I bostadsmarknadsenkäten 2018 uppger 169 kommuner att de har underskott på någon form av bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning. Vanligast är brist på boendetypen gruppbostäder.

56 56 Bostadsmarknadsenkäten 2018 Bostäder för personer med funktionsnedsättning Bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning är boende enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), eller boende enligt 5 kap. 7 socialtjänstlagen (2001:453) (SoL). Fler kommuner än tidigare uppger underskott Antalet kommuner som uppger att de saknar tillräckligt med bostäder för personer med funktionsnedsättning har ökat under flera år. De senaste fem åren har antalet kommuner som uppger detta ökat med 42 stycken. Kommuner som uppger underskott på någon form av bostäder för personer med funktionsnedsättning. Antal kommuner. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018,. Illustration: Läget bättre i de små kommunerna Ser vi till situationen i kommungrupperna är underskottet på bostäder med särskild service mest utbrett i Storstockholm. Den minsta andelen kommuner med underskott finns i kommungruppen "övriga kommuner med färre än invånare ". Där är det 43 procent av kommunerna som saknar tillräckligt med bostäder, vilket är samma andel som förra året.

57 Bostadsmarknadsenkäten Andel kommuner i respektive kommungrupp med underskott i utbudet av bostäder för personer med funktionsnedsättning, januari Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018,. Illustration: Behovet ökar, men inte byggandet Behovet av bostäder ökar ute i kommunerna, men kommunerna planerar fortfarande inte att bygga många fler bostäder än tidigare år. Trots det bedömer 52 procent av alla kommuner att behovet kommer att vara täckt om två år, och 60 procent av alla kommuner att behovet är täckt om fem år. Enkäten skiljer på olika former av LSS-boende Boendeformer med särskild service enligt LSS finns i form av gruppbostad, servicebostad och särskilt anpassad bostad. För att få en tydligare bild av vilken typ av bostäder för personer med funktionsnedsättning som saknas har frågan preciserats ytterligare i årets enkät. Flest anger brist på gruppbostäder Gruppbostäder Gruppbostäder kan erbjudas personer som har så stora behov av tillsyn och omvårdnad, att det är nödvändigt att personal finns till hands hela tiden. Gruppbostaden består av ett mindre antal lägenheter som är samlade kring gemensamma utrymmen. En fast personalgrupp ska täcka de boendes hela stödbehov inklusive fritids- och kulturella intressen. Gruppbostäder är den typ av bostäder som flest kommuner uppger saknas. Totalt uppger 140 kommuner att det är underskott på gruppbostäder, medan 121 kommuner uppger att de har balans.

58 58 Bostadsmarknadsenkäten 2018 Några kommuner kommenterar att behoven är mycket individuella, och att de inte alltid kan tillgodose servicemottagarnas behov trots att kommunen bygger gruppbostäder och har balans. Därför kan det ibland vara svårt att fylla platserna, samtidigt som det också kan vara svårt att erbjuda lämpligt boende för vissa personer. Vanligare med balans i beståndet av servicebostäder Servicebostäder Servicebostäder består av ett antal lägenheter som har tillgång till gemensam service och en fast personalgrupp. Lägenheterna är i regel anpassade efter den enskildas behov och ligger oftast i samma eller kringliggande hus. Varje boende ska erbjudas stöd dygnet runt i den egna lägenheten i den omfattning som han eller hon behöver. Totalt 108 av de kommuner som har svarat på frågan uppger att de inte har tillräckligt många servicebostäder och 125 kommuner uppger att de har balans. Särskilt anpassad bostad saknas i var tredje kommun Särskilt anpassad bostad En särskilt anpassad bostad är en egen bostad som den bostadssökande beviljas och som är anpassad till den boendes behov. Ingen fast personalgrupp ingår. Drygt en tredjedel av kommunerna som har svarat på frågan uppger att kommunen saknar särskilt anpassade bostäder. Av de kommuner som har boendeformen uppger 54 att antalet bostäder är för litet, medan 115 upplever att det är balans i beståndet. Flera kommuner påpekar att den allmänna bristen på bostäder påverkar förutsättningarna för den enskilde att få en lägenhet i servicebostad och annan särskilt anpassad bostad.

59 Bostadsmarknadsenkäten Läget i utbudet för olika former av bostäder för personer med funktionsnedsättning, januari Antal kommuner. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018,. Illustration: Något färre bostäder planeras Enligt enkäten kommer totalt 97 kommuner att påbörja sammanlagt knappt bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning under åren Det är fyra kommuner färre än förra året, men ungefär samma antal bostäder som 2017 då kommunerna planerade drygt bostäder med särskild service. De flesta planerade bostäderna tillkommer genom nybyggnad. Endast 135 bostäder är ett nettotillskott av bostäder genom att befintliga byggnader byggs om. Cirka 850 av bostäderna har planerad byggstart år 2018, och drygt 600 förväntas bli påbörjade under år Kommunernas bedömningar av hur många bostäder som kommer att påbörjas brukar av erfarenhet ligga cirka 20 procent högre än antalet bostäder som faktiskt påbörjas. Storgöteborg och "övriga kommuner" förväntas bygga flest boenden Flest bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning per invånare förväntas tillkomma i kommungrupperna Storgöteborg och "övriga kommuner". Övriga kommuner är kommuner som inte ligger i storstadsområdena eller är högskoleorter. Lägst antal förväntas tillkomma i Stormalmö och Storstockholm.

60 60 Bostadsmarknadsenkäten 2018 Tillskott i antal bostäder till personer med funktionsnedsättning fördelat på nyproduktion och tillskott genom ändring av byggnad, påbörjandeår Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018,. Illustration: Vanligast att kommunen är byggherre Kommunen står som byggherre för närmare 46 procent av det förväntade tillskottet av bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning. I övrigt ser fördelningen av byggherrar ut så här: Allmännyttan: 22 procent Privata byggherrar: 22 procent Andra byggherrar, till exempel stiftelser: 1 procent. Ungefär 9 procent är nettotillskott genom att befintliga byggnader byggs om till bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning. Boendeformer för personer med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättning behöver ofta särskilt anpassade bostäder. De kan också behöva en organiserad boendeform. Äldre kan till exempel behöva särskilt boende, trygghetsboende eller seniorbostäder. Andra kan behöva ett anpassat boende som servicebostad, gruppbostad eller familjehem. Det finns många olika former av funktionsnedsättningar. utgår från Socialstyrelsens terminologi.

61 Bostadsmarknadsenkäten Bostadsanpassning ska underlätta ett självständigt liv Den som har en funktionsnedsättning kan ha rätt till ekonomiskt bidrag för att anpassa sin bostad så att hen kan leva ett självständigt liv. Rätten till bidrag regleras i lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag och täcker skäliga kostnader för anpassningen. Det är kommunerna som ansvarar för bidraget. De både beslutar och står för kostnaderna. Varje år redovisar hur kommunernas kostnader för bostadsanpassningsbidraget varierar i landet. Variationen är stor. Cirka 55 procent av bidragen är mindre än kronor, och bara 2 procent av bidragen är större än kronor. År 2015 var det vanligast att bidragen gick till att ta bort trösklar. Därefter följde att sätta upp stödhandtag, montera ramper, montera spistimer/spisvakt och anpassningar av hygienutrymmen. Boendeformer för äldre Äldreomsorgen regleras huvudsakligen av socialtjänstlagen (SoL 2001:453). Kommunens socialnämnd ska bland annat verka för att äldre får möjlighet att leva och bo självständigt ( 7 8a). Kommunen ska därför inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre som behöver särskilt stöd. Dessa boendeformer brukar allmänt kallas äldreboende, servicehus och liknande. Växelboende och korttidsvistelse är två tillfälliga boendeformer. Där kan äldre bo i samband med sjukhusvistelse eller för att närstående ska få avlastning. Det finns även seniorbostäder och trygghetsbostäder, som däremot inte kräver något biståndsbeslut från kommunen. Seniorbostäder är vanliga privatbostäder för personer över en viss ålder, vanligen 55 år. Seniorbostäder ska vara utformade efter de äldres behov av tillgänglighet och innebär ofta en ökad möjlighet till gemenskap. Trygghetsbostäder liknar seniorbostäder men är även en så kallad mellanboendeform. Det betyder att bostäderna överbryggar glappet mellan vanligt boende och särskilda boenden med heldygnsomsorg. De som bor i en seniorbostad eller en trygghetsbostad får vård och omsorg genom hemtjänst och hemsjukvård, det vill säga på samma villkor som den som bor i en vanlig privatbostad. Boendeformer för personer med funktionsnedsättningar som inte beror på ålder Om man föds med en funktionsnedsättning eller får en senare i livet kan man ha rätt till stöd enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa

62 62 Bostadsmarknadsenkäten 2018 funktionshindrade (LSS). Även socialtjänstlagens 5 kapitel 7 förtydligar kommunens ansvar kring boendesituationen för personer med funktionsnedsättning. LSS är en så kallad rättighetslag. Det betyder att man kan gå till domstol och kräva de rättigheter som finns i lagen. Vilka har rätt till stöd? Lagen beskriver vilka som har rätt till stöd, och dessa delas in i tre så kallade personkretsar. Varje personkrets har olika bedömningsgrunder eller kriterier som ska vara uppfyllda för att man ska ha rätt till stöd: 1. personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd 2. personer med stora begåvningsmässiga funktionsnedsättningar som inte går över efter en hjärnskada i vuxen ålder 3. personer med andra fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande och som finns kvar under lång tid. Vilka boendeformer finns? Det finns tre olika boendeformer som man kan ha rätt till enligt LSS. Korttidsvistelse utanför hemmet Anpassat boende för barn och ungdomar Anpassat boende för vuxna Inventering av tillgängligheten i flerbostadshus Tillgänglighet är en förutsättning för att alla invånare ska kunna delta i samhället på jämlika villkor. Bostadsmarknadsenkäten 2018 visar att hälften av landets kommuner har tillgänglighetsinventerat hela eller delar av det kommunala beståndet av flerbostadshus. Inventeringen är ett strategiskt arbete för att ta reda på mer om flerbostadshusens tillgänglighet. Med den kunskapen kan kommunen utveckla sitt arbete med tillgänglighet och boendefrågor. Tillgänglighetsinventeringen svarar på viktiga frågor En inventering av bostadsbeståndet utifrån ett tillgänglighetsperspektiv kan ge svar på många viktiga frågor:

63 Bostadsmarknadsenkäten Hur kommer behoven av tillgängliga bostäder att se ut i kommunen framöver? Hur många tillgängliga bostäder finns i kommunen? Vilka möjligheter finns i beståndet? Hur kan vi göra det lättare för invånarna att söka och få en tillgänglig bostad? Hur bör vi planera så att bostadsbeståndet fyller de behov av ett tillgängligt boende som finns? Inventeringens resultat kan användas i flera sammanhang Resultatet av inventeringen kan användas som underlag inom flera områden: Planering kommunen kan arbeta strategiskt och långsiktigt för att tillgodose behoven av fysisk tillgänglighet i flerbostadshusen. Förmedling kommunen kan förmedla bostäder på ett träffsäkert sätt. Förbättring kommunen kan prioritera sina insatser rätt, så att förbättringarna blir kostnadseffektiva och gynnar både boende och besökare. Hälften av kommunerna har tillgänglighetsinventerat Totalt har 151 kommuner tillgänglighetsinventerat antingen hela eller delar av det kommunala beståndet av flerbostadshus. Av dessa har 50 kommuner också tillgänglighetsinventerat det privata flerbostadshusbeståndet. Ungefär 10 fler kommuner än förra året har gjort inventeringar. Stöd ökade antalet inventeringar Kommunerna kunde under 2014 och 2015 söka stöd för att inventera den fysiska tillgängligheten i beståndet av flerbostadshus. Stödets uppgift var att göra det lättare för kommunerna att planera för äldres boende. De medel som avsattes för stödet förbrukades i sin helhet och antalet genomförda tillgänglighetsinventeringar ökade. En dryg tredjedel av inventeringarna, 38 procent, är genomförda under 2015 och 2016.

64 64 Bostadsmarknadsenkäten 2018 Vad används inventeringen till? Alternativet "annat" kan exempelvis innebära information till bostadsförmedlingen och som underlag till riktlinjer för bostadsförsörjningen. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018,. Illustration: Vad har kommunerna inventerat? Kommunerna har framför allt inventerat entréer och trappuppgångar, samt om husen har hiss. Många kommuner har också inventerat bostädernas närområde, soprum och tvättrum. Däremot är det mindre vanligt att inventera hur själva bostäderna är utformade, och om bostäderna behöver rustas upp. Stort underskott på bostäder för nyanlända Bostadssituationen för nyanlända är fortfarande mycket ansträngd. Många kommuner runtom i landet uppger i 2018 års bostadsmarknadsenkät att det är svårt att få fram bostäder att erbjuda till nyanlända. Även om antalet asylsökande har minskat jämfört med 2015 och 2016 pekar Migrationsverkets prognos på att ett relativt stort antal människor kommer att söka asyl i Sverige de närmaste åren. Det innebär att efterfrågan på bostäder för nyanlända kommer att fortsätta vara hög. Stort underskott på bostäder för nyanlända I 2018 års bostadsmarknadsenkät bedömer 225 kommuner att de har ett underskott på bostäder för nyanlända personer. Det är en liten minskning jämfört med förra året, då 255 kommuner gjorde samma bedömning. De 225 kommunerna återfinns i alla kommungrupper.

65 Bostadsmarknadsenkäten På två år har antalet kommuner som bedömer att det finns ett underskott på bostäder för nyanlända personer minskat från 272 kommuner, vilket kan tolkas som att det har skett en viss stabilisering. Underskottet är dock fortfarande alarmerande högt. I år är det 50 kommuner som bedömer att de har balans på bostäder för nyanlända, vilket ska jämföras med 30 kommuner 2017 och 12 kommuner En kommun uppger överskott, vilket inte någon kommun gjorde förra året. Totalt är det 14 kommuner som inte har besvarat frågan. Av dessa tillhör 12 gruppen kommuner med färre än invånare, och 2 av kommunerna tillhör gruppen högskoleorter med fler än invånare (Sundsvall och Umeå). Båda dessa kommuner uppgav underskott i förra årets enkät. Läget på bostadsmarknaden för nyanlända, januari Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018,. Illustration: Generell brist på hyresrätter ligger bakom underskottet Den vanligaste orsaken till underskottet är att det finns ett generellt underskott på hyreslägenheter i kommunerna. Totalt 201 kommuner har angett denna orsak. Övriga anledningar till underskott på bostäder för nyanlända personer uppges vara: underskott på lägenheter med rimlig hyresnivå (108 kommuner) underskott på stora lägenheter (107 kommuner)

66 66 Bostadsmarknadsenkäten 2018 underskott på små lägenheter (88 kommuner) hyresvärdarna ställer höga krav på inkomst eller anställning (86 kommuner) hyresvärdarna godkänner inte etableringsersättning som inkomst (57 kommuner) hyresvärdarna är obenägna att ta emot stora barnfamiljer (24 kommuner). Av dessa alternativ är "underskott på lägenheter med rimlig hyresnivå" det näst vanligaste alternativet i 2018 års enkät. I förra årets enkät kom detta alternativ på fjärde plats med 86 kommuner som valde detta alternativ som den vanligaste orsaken till underskott på bostäder för nyanlända personer. Det kan också vara värt att notera att alternativet "underskott på stora lägenheter" i år har gått om alternativet "underskott på små lägenheter". Alltså är underskott på stora lägenheter en större orsak till underskott på bostäder för nyanlända personer i 2018 års enkät. Lång kötid och brist på lämpliga lägen bidrar också till underskottet En annan orsak till underskott på bostäder för nyanlända är att det generellt är brist på bostäder i kommunen inte bara på hyresrätter. Vidare är det svårt att hitta lediga bostäder i lämpliga lägen, till exempel på rimligt avstånd till allmänna kommunikationer. Ett annat problem som några kommuner beskriver är att bristen på hyresrätter gör kötiderna långa, vilket gör det svårt för nyanlända att få tag i en hyresrätt. En del hyresrätter förmedlas dessutom via kontakter med privata hyresvärdar. Några kommuner anger att när många nyanlända bosätter sig i kommunen på egen hand, så kallat egenbosatta (EBO), bidrar detta till underskottet på bostäder. Fortsatt många bostadssökande nyanlända de närmaste åren Enligt Migrationsverkets statistik fanns det den 1 april 2018 cirka asylsökande i Migrationsverkets mottagningssystem. Sedan 2016 gäller en tidsbegränsad lag som begränsar möjligheten till permanent uppehållstillstånd. Istället beviljas uppehållstillstånd på max tre år. Begränsningar har även införts när det gäller anhöriginvandring.

67 Bostadsmarknadsenkäten Trots detta kommer antalet bostadssökande nyanlända att vara fortsatt högt under de närmaste åren. Det innebär stora utmaningar för många kommuner när det gäller att tillhandahålla bostäder. Bostadsbristen kan leda till att kommunerna inte kan dra fördel av de möjligheter som ett ökat antal nyanlända ger. Eftersom merparten av de nyanlända är i arbetsför ålder kan det innebära möjligheter till tillväxt och utveckling, till exempel för kommuner med en åldrande befolkning. Bristen på bostäder kan leda till att dessa möjligheter går förlorade. Asylsökande / Nyanländ Asylsökande kan välja att bo på Migrationsverkets anläggningsboenden (ABO) eller i eget boende (EBO) under tiden som deras asylansökan prövas. När de asylsökande som har bott i ABO har beviljats uppehållstillstånd kan de välja mellan att få hjälp med att bli anvisade för bosättning i en kommun eller hitta en bostad i en kommun på egen hand. En nyanländ person är en före detta asylsökande som har beviljats uppehållstillstånd. Kommunernas bosättningsansvar, enligt lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, innebär att en kommun efter anvisning är skyldig att ta emot en nyanländ för bosättning. Syftet är att nyanlända ska få förutsättningar att etablera sig i samhället. Kommunanvisning av nyanlända sker via Migrationsverket. Kommuner samarbetar runt bostäder till anvisade nyanlända Det pågår ett omfattande arbete i kommunerna runtom i landet för att lösa bostadsfrågan för kommunanvisade nyanlända personer. Kommunerna har flera olika sätt att säkerställa att det finns bostäder till denna grupp. Det vanligaste sättet är att kommunerna samarbetar med det allmännyttiga bostadsföretaget och med privata fastighetsägare för att få fram bostäder. I 2018 års bostadsmarknadsenkät uppger 219 kommuner att de har ett regelbundet samarbete med det allmännyttiga bostadsföretaget, och 110 kommuner uppger att de har ett regelbundet samarbete med privata fastighetsägare. Totalt 97 kommuner har ett regelbundet samarbete med både det allmännyttiga bostadsföretaget och med privata fastighetsägare. Det är 90 kommuner som svarar att de tar kontakt med det allmännyttiga bostadsföretaget vid behov, och 117 kommuner svarar att de tar kontakt med privata fastighetsägare vid behov.

68 68 Bostadsmarknadsenkäten 2018 Kommuner med regelbundet samarbete med allmännyttiga och privata hyresvärdar för att säkerställa att det finns bostäder för nyanlända personer, januari Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018,. Illustration: Vissa kommuner blockhyr bostäder En annan möjlighet som kommunerna har är att blockhyra bostäder. Det innebär att kommunen hyr lägenheter i ett eller flera bostadshus från ett bostadsföretag eller en fastighetsägare, för att sedan hyra ut lägenheterna i andra hand. Vid en jämförelse med 2017 års enkätsvar är det ungefär lika många kommuner som blockhyr bostäder för detta ändamål 69 kommuner i årets enkät jämfört med 64 kommuner i förra årets enkät. Några kommuner hyr ut kommunens bostadsrätter och småhus En företeelse som också blir vanligare, även om den fortfarande utgör en liten andel, är att kommunerna hyr ut egna bostadsrätter eller småhus. I årets enkät svarar 51 kommuner att de har egna bostadsrätter eller småhus som hyrs ut. Det kan jämföras med 2017, då 52 kommuner gav samma svar. Andra åtgärder för att lösa bostadssituationen är att samarbeta med olika aktörer på bostadsmarknaden för att få igång bostadsbyggandet bygga modulbostäder med tidsbegränsat bygglov bygga om lokaler till bostäder. En del kommuner hyr bostäder från privatpersoner eller avtalar med privatpersoner att hyra ut hela eller delar av bostaden till nyanlända.

69 Bostadsmarknadsenkäten I år är det 16 kommuner som inte har svarat på frågan om hur kommunen arbetar för att säkerställa att det finns bostäder för anvisade nyanlända personer. År 2017 var det 6 kommuner som inte besvarade frågan. De flesta egenbosatta nyanlända söker bostad på egen hand På frågan om hur kommunen arbetar med bostadsförsörjningen för nyanlända som själva har bosatt sig i kommunen, så kallat egenbosatta (EBO), är det vanligaste svaret att kommunerna hänvisar de egenbosatta nyanlända till den ordinarie bostadsmarknaden. Det betyder alltså att de nyanlända personerna söker bostad på egen hand. De nyanlända som själva har bosatt sig i kommunen behandlas då på samma sätt som övriga personer som söker bostad. Samtidigt tillhandahåller många kommuner kontaktuppgifter till olika fastighetsägare för att underlätta möjligheten att hitta en bostad. Bostäder för nyanlända kan ingå i kommunernas riktlinjer Någon kommun förklarar att bostäder för gruppen nyanlända inkluderas i program och riktlinjer för den generella bostadsförsörjningen. En del kommuner poängterar att om det är barnfamiljer som är i behov av bostad, till exempel vid familjeåterförening, så försöker man hitta lösningar på bostadsbehovet omgående med hänvisning till barnperspektivet och socialtjänstlagen. Flera kommuner förklarar att de särskilda insatserna för att få fram bostäder framför allt gäller de nyanlända som har anvisats till kommunen Kommunernas särskilda boendelösningar De flesta kommuner erbjuder särskilda boendelösningar för personer som av olika anledningar inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. Det är ofta kommunernas socialtjänster som har till uppgift att hantera den här typen av boendefrågor. Dessa särskilda boendelösningar kallas ibland den sekundära bostadsmarknaden, och hyreskontrakten benämns ofta som sociala kontrakt. Bostäderna är mer eller mindre tillfälliga och är kopplade till någon form av hyresavtal. Det vanligaste är andrahandskontrakt med begränsat besittningsskydd, och där boendet är förenat med tillsyn och/eller särskilda villkor eller regler. Kommunerna samverkar med fastighetsägare Ett sätt att få tillgång till bostäder för denna verksamhet är att samverka med allmännyttan eller privata fastighetsägare. Oavsett vilken aktör

70 70 Bostadsmarknadsenkäten 2018 kommunerna samverkar med behövs det garantier som skyddar fastighetsägaren vid eventuella problem. Verksamheten har breddats och utvecklats genom åren med nya avtalsvarianter och boendelösningar. Ett sätt är till exempel att kommunerna köper in bostadsrätter och sedan hyr ut dem i andra hand, vilket gör det lättare för kommunerna att snabbt få fram nya lägenheter. Allt fler behöver kommunens hjälp att hitta bostad s tidigare kartläggningar visar att behovet av särskilda boendelösningar har ökat kraftigt på senare år. Nya grupper har behövt söka sig till kommunens socialtjänst för att få tag i en bostad. I många fall är det inte sociala problem som ligger bakom hemlösheten, utan endast svårigheter att hitta en bostad. Några orsaker till utvecklingen är brist på bostäder och hyresvärdars hårdare krav på blivande hyresgäster. En del kommuner har skapat särskilda enheter eller tjänster för att kunna möta en utveckling där hushåll utan särskild anledning stängs ute från bostadsmarknaden och allt fler människor behöver samhällets hjälp med att hitta en lämplig bostad. Majoriteten av kommunerna hyr ut lägenheter i andra hand I 2018 års bostadsmarknadsenkät svarar 252 kommuner att de hyr ut lägenheter med tillsyn och särskilda villkor eller regler i andra hand till personer som inte har blivit godkända på den ordinarie bostadsmarknaden. Sammanlagt 16 kommuner svarar att de inte har sådana lägenheter. 14 av de kommuner som svarar nej tillhör gruppen "Övriga kommuner med färre än invånare" och 2 tillhör Storgöteborg respektive Stormalmö. Totalt 22 kommuner har valt att inte besvara frågan. I förra årets enkät svarade 25 kommuner att de inte hade andrahandslägenheter med särskilda villkor, och det var 6 kommuner som inte besvarade frågan. Antalet andrahandslägenheter med särskilda villkor Det sammanlagda antalet andrahandslägenheter med särskilda villkor som kommunerna hade den 1 januari 2018 uppgår till cirka lägenheter, enligt de 235 kommuner som uppger något antal. Det kan jämföras med förra årets bostadsmarknadsenkät, då 259 kommuner svarade att de sammanlagt hade drygt lägenheter med särskilda villkor.

71 Bostadsmarknadsenkäten Flest andrahandslägenheter med särskilda villkor finns i Storstockholm Det största antalet andrahandslägenheter med särskilda villkor finns i Storstockholm. Där finns drygt sådana lägenheter, vilket motsvarar en tredjedel av det totala antalet i hela landet. I kommungruppen högskoleorter med fler än invånare finns också ett stort antal. Där finns drygt lägenheter, eller en femtedel av rikets totala antal andrahandslägenheter med särskilda villkor. Antal andrahandslägenheter med särskilda villkor enligt kommunernas bedömning, januari 2018, fördelat på kommungrupper. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018,. Illustration: Ett fåtal kommuner har köpt in nya bostäder under 2017 Totalt 29 kommuner svarar att de under 2017 har köpt in enskilda hyresfastigheter, bostadsrätter eller småhus för att tillgodose behovet av bostäder för personer som kommunen har ett särskilt ansvar för. Kommunerna bedömer att de sammanlagt har köpt in drygt 300 lägenheter. Enligt förra årets enkät var det 40 kommuner som köpte in sammanlagt cirka 240 lägenheter. Närmare hälften av kommunerna har direktägda bostäder På frågan om kommunen direktäger bostäder, till exempel i form av bostadsrätter eller småhus (se faktaruta nedan), svarar 130 kommuner att de gör det. Av dessa uppger 120 kommuner ett bestämt antal. Baserat på kommunernas bedömningar finns det sammanlagt närmare bostäder i landet som ägs direkt av kommunerna enligt denna definition. Enligt förra årets enkät uppgav 143 kommuner att de hade direktägda bostäder och det sammanlagda antalet uppgick till cirka direktägda bostäder.

72 72 Bostadsmarknadsenkäten 2018 Direktägda bostäder Direktägda bostäder är bostäder som inte ägs av kommunen via något allmännyttigt kommunalt bostadsbolag, utan som kommunen har förvärvat direkt och som är registrerade med kommunens organisationsnummer. Flest direktägda bostäder finns i större högskoleorter Det största sammanlagda antalet direktägda bostäder finns i kommungruppen högskoleorter med fler än invånare. I denna grupp, som består av 17 kommuner, finns sammanlagt drygt direktägda bostäder. Det motsvarar ungefär en tredjedel av alla direktägda bostäder i landet. Därefter kommer kommunerna i Storstockholm, med sammanlagt cirka direktägda bostäder. Det motsvarar en knapp fjärdedel av det totala antalet direktägda bostäder i riket. Antal direktägda bostäder enligt kommunernas bedömning, januari 2018, fördelat på kommungrupper. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018,. Illustration: Uppsökande verksamhet för att förebygga vräkningar Den vanligaste åtgärden för att motverka eller avhjälpa hemlöshet är uppsökande verksamhet för att förebygga vräkningar, till exempel med rådgivning eller särskilda insatser. Den näst vanligaste åtgärden är att ingå överenskommelser med det allmännyttiga bostadsföretaget om att sänka kraven på de bostadssökande. Till exempel kan allmännyttan då godkänna försörjningsstöd som inkomst. Nedan redovisas hur kommunernas svar fördelade sig över samtliga svarsalternativ (det är möjligt att ange mer än ett svarsalternativ):

73 Bostadsmarknadsenkäten Uppsökande verksamhet för att förebygga vräkningar, t.ex. med rådgivning eller särskilda insatser (172 kommuner) Överenskommelse med det allmännyttiga bostadsföretaget att sänka kraven på de bostadssökande, t.ex. godkänna försörjningsstöd som inkomst (81 kommuner) Hyresgarantier (70 kommuner) Överenskommelse med privata fastighetsägare att de ska sänka kraven på de bostadssökande, t.ex. godkänna försörjningsstöd som inkomst (30 kommuner) "Bostad först" en person erbjuds först en permanent bostad, därefter stöd på egna villkor (26 kommuner) Egna fastigheter med lägenheter som kan hyras ut lång tid (med förstahandskontrakt) till personer som inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden (23 kommuner). Andra åtgärder: rådgivning, boskola och samordnare Förutom att tillhandahålla bostäder motverkar eller avhjälper flera kommuner hemlöshet genom att erbjuda bostadsrådgivning, budget- och skuldrådgivning samt hjälp med budgetsanering. Några kommuner har så kallad boskola där den bostadssökande kan lära sig mer om hur det är att bo i hyresrätt. Andra kommuner har anställt boendesamordnare som bland annat fungerar som en länk mellan hyresvärd och hyresgäst. Ett antal kommuner uppger att de har akut- eller jourlägenheter för individer som snabbt behöver tak över huvudet, till exempel i samband våld.

74 74 Bostadsmarknadsenkäten 2018 Kommunernas verktyg Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande kvaliteter som påverkar såväl tillväxten som välfärden i en kommun. Planeringen för att utveckla boendet är en viktig del i kommunens strategiska arbete. Kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjningen ska visa vad kommunen vill med det befintliga bostadsbeståndet och med planerade nybyggda områden. Det är viktigt att alla kommuner, inte enbart kommuner med en ökande befolkning, har en strategi för hur boendet och bostadsbeståndet ska utvecklas i olika delar av kommunen. Regeringen har lagt fast ett övergripande mål för bostadspolitiken som kan ses som en utgångspunkt för den bostadspolitiska diskussionen, även på kommunal nivå. Det nationella målet för bostadspolitiken är en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. För att genomföra riktlinjerna för bostadsförsörjningen är kommunernas verktyg framförallt allmännyttiga bostadsföretag kommunala bostadsförmedlingar kommunala hyresgarantier kommunal översikts- och detaljplanering kommunalt markinnehav i kombination med en aktiv markpolitik marköverlåtelse- och exploateringsavtal. Allmännyttan finns i de flesta kommuner Enligt SCB uppgick det allmännyttiga bostadsbeståndet år 2017 till sammanlagt lägenheter. De allra flesta av lägenheterna fanns i flerbostadshus. Under 2017 ökade det allmännyttiga bostadsbeståndet med drygt bostäder, efter en minskning på bostäder föregående år, enligt s bostadsmarknadsenkät Ökningen är den samlade effekten av försäljningar, köp, ny- och ombyggnationer samt rivningar.

75 Bostadsmarknadsenkäten Allmännyttans ställning varierar i landet Förändringarna i allmännyttans bestånd 2017 skiljer sig åt mellan kommunerna och kommungrupperna. Hur stor del av den lokala bostadsmarknaden som är allmännyttig varierar också mycket mellan kommunerna. På många mindre orter kan det allmännyttiga bostadsbolaget vara den dominerande aktören, medan flera större orter arbetar aktivt för att sprida bostadsbeståndet till privata fastighetsägare. De tidigare så vanliga ombildningarna till bostadsrätter har gått ner på en jämförelsevis låg nivå de senaste åren. Nästan alla kommuner har ett allmännyttigt bostadsbolag Majoriteten av landets 290 kommuner äger ett eller flera allmännyttiga bostadsbolag. Enligt kommunerna tillhandahåller ett eller flera bostadsaktiebolag allmännyttiga lägenheter i 245 kommuner. I 30 kommuner är det en allmännyttig stiftelse som tillhandahåller lägenheterna. Totalt 9 kommuner har både bostadsaktiebolag och stiftelse, medan 19 kommuner uppger att de helt saknar ett allmännyttigt bostadsbolag. Förändringar i allmännyttans bestånd Allmännyttiga lägenheter såldes under Närmare 81 procent av dem såldes till privata hyresvärdar för fortsatt uthyrning, vilket är i nivå med föregående år. Försäljningar till bostadsrättsföreningar har ökat något jämfört med En sammanställning med alla förändrande faktorer visar att det allmännyttiga beståndet ökade med drygt bostäder under Beräkningarna bygger på kommunernas egna bedömningar. Under 2016 minskade det allmännyttiga bostadsbeståndet med bostäder, och under 2015 ökade det med bostäder. Beståndet förändras genom inköp, ombyggnad, försäljning och rivning Under 2017 nyproducerade de allmännyttiga bostadsbolagen lägenheter. Dessutom köptes nästan 700 bostäder, och 750 tillkom genom ombyggnad. Men kommunerna minskade också sitt innehav genom att sälja närmare bostäder och riva knappt 100 bostäder.

76 76 Bostadsmarknadsenkäten 2018 Antal sålda allmännyttiga bostäder fördelat på köpare år Källa: Bostadsmarknadsenkäten, Illustration: Storstockholms allmännyttiga bostadsbestånd ökar för tredje året i rad För tredje året i rad ökade Storstockholms allmännyttiga bostadsbestånd. Under 2017 ökade beståndet med närmare 900 bostäder. Ökningen berodde till största del på att Stockholms stad har byggt drygt lägenheter, och på att man inte har sålt några bostäder. De största minskningarna i Storstockholmsområdet skedde i Sundbyberg, där 733 lägenheter såldes för ombildning till bostadsrätt. I regionen som helhet såldes totalt 926 bostäder för ombildning till bostadsrätter, vilket är en ökning från 2016 då cirka 340 bostäder ombildades. Ingen av kommunerna i regionen anger att de rivit några bostäder under Allmännyttan ökar i Stormalmö och Storgöteborg Även i Stormalmö ökade det allmännyttiga bostadsbeståndet. Det hänger samman med att Malmö stad utökade sitt allmännyttiga bostadsbestånd med drygt nyproducerade lägenheter, och samtidigt endast gjorde ett fåtal försäljningar under året. Störst är ökningen i Malmö och Lund, där omkring 500 bostäder har tillkommit. Allmännyttan i Storgöteborg ökade med över bostäder. Totalt nyproducerades 930 bostäder, framför allt i Göteborg (390), Partille (160) och Mölndal (150). Utöver detta tillkom även 288 bostäder vid ombyggnad i bland annat Mölndal (150) och Kungälv (95). Under året såldes 128 bostäder i regionen. Cirka 75 procent av de sålda lägenheterna såldes till privata hyresvärdar i Göteborg.

77 Bostadsmarknadsenkäten Allmännyttan minskar i högskolekommunerna I de 222 kommuner med allmännyttiga bostadsföretag som inte ingår i storstadsregionerna minskade det allmännyttiga bostadsbeståndet med sammanlagt nära 750 lägenheter. I dessa kommuner såldes det totalt drygt lägenheter, vilket motsvarar 86 procent av de sammantagna försäljningarna. Minskningen skedde främst i landets högskolekommuner, där försäljningar av över allmännyttiga bostäder översteg den nyproduktion som gjorts på knappt bostäder, medan beståndet ökade något i de mindre kommungrupperna. De större försäljningarna till privata hyresvärdar gällde runt lägenheter och ägde rum i Umeå, i Linköping och på Gotland. Utanför storstadskommunerna byggdes totalt närmare allmännyttiga bostäder. 10 kommuner står för nästan hälften av de nyproducerade bostäderna. De kommuner som byggde mest var: Linköping (535) Uppsala (310) Västerås (284) Jönköping (266) Örebro (248) Östersund (230). Andel sålda allmännyttiga bostäder fördelat på köpare och region år Notera

78 78 Bostadsmarknadsenkäten 2018 att Stockholms stad, liksom föregående år, inte är representerad. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018,. Illustration: Framför allt ekonomiska motiv bakom försäljningarna Kommunerna har oftast flera motiv till att sälja allmännyttiga bostäder, och motiven är företrädesvis ekonomiska. Det vanligaste motivet är att möjliggöra nyproduktion. Ett nästan lika vanligt motiv är att effektivisera bolagets förvaltning. Det tredje vanligaste motivet för försäljning är att öka det ekonomiska utrymmet för underhåll och upprustning. Fler kommuner planerar försäljningar 2018 I 56 av landets kommuner finns det beslut om att sälja allmännyttiga bostäder under Det är fler än i föregående års enkät. Sammanlagt beräknas försäljningarna omfatta åtminstone bostäder runtom i landet. Drygt av bostäderna som ska säljas ligger i följande 6 kommuner, med antalet bostäder inom parentes: Sollentuna (2 000) Gävle (800) Västerås (cirka 750) Ronneby (cirka 650) Borlänge (cirka 500) Norrköping (cirka 400). Siffrorna med kommunernas planerade försäljningar ska dock hanteras med en viss försiktighet, eftersom det tidigare har varit vanligt med såväl överskattningar som underskattningar av framtida försäljningar. I några av fallen har kommunfullmäktige inte heller tagit det formella beslutet ännu. Utdelningar från allmännyttiga bostadsföretag I lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag finns bestämmelser om begränsning av värdeöverföringar. Begränsningen innebär att ett allmännyttigt bostadsbolags värdeöverföringar, exempelvis vinstutdelning och överföring av koncernbidrag, inte får överstiga ett visst belopp. Här kan du läsa om reglerna och undantagen, och se exempel på hur du beräknar högsta beloppet för värdeöverföringar. Vad är värdeöverföring? Värdeöverföring definieras enligt 17 kap. aktiebolagslagen som

79 Bostadsmarknadsenkäten vinstutdelning förvärv av egna aktier minskning av aktiekapitalet eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna och annan affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet minskar och inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget. Överföringar av koncernbidrag från ett allmännyttigt bostadsbolag till moderbolag och systerbolag är normalt en värdeöverföring. Läs mer om koncernbidrag under "Fördjupning". Hur ser begränsningsregeln ut? Sammanfattningsvis ser begränsningsregeln ut så här: Högsta belopp för värdeöverföringar = tillskjutet kapital x (genomsnittlig statslåneränta + 1 procentenhet), dock högst hälften av bolagets resultat. Det innebär att värdeöverföringar från ett allmännyttigt bostadsaktiebolag under ett räkenskapsår inte får överstiga ett belopp som motsvarar den genomsnittliga statslåneräntan under föregående räkenskapsår med ett tillägg av en procentenhet räknat på det kapital som ägaren skjutit till i bolaget som betalning för aktier. Värdeöverföringarna får dock inte överstiga hälften av bolagets resultat för föregående räkenskapsår. Vad är tillskjutet kapital i begränsningsregeln? Tillskjutet kapital är det kapital som aktieägaren sammanlagt har skjutit till i bolaget som betalning för aktier, dvs. i princip aktiekapitalet. Med tillskjutet kapital avses såväl kontanta medel som apportegendom, och medlen kan ha skjutits till både vid bolagets bildande och senare. Medel som tillförts genom betalning av aktier till överkurs ska också räknas med, likaså tillskott genom kvittning. Däremot ska aktiekapital som tillkommit genom fondemission inte räknas med. Aktieägartillskott ska inte heller räknas med. Ett exempel på vad som ingår i tillskjutet kapital och hur man beräknar högsta belopp för värdeöverföringar finns under fördjupning. Vad gäller för räkenskapsåret 2018? För räkenskapsåret 2018, med beslut om utdelning under 2019, är högsta belopp för värdeöverföringar 1,48 procent räknat på tillskjutet kapital, dock högst hälften av bolagets resultat.

80 80 Bostadsmarknadsenkäten 2018 Vilka undantag finns? Det finns undantag från begränsningsregeln. Oberoende av begränsningen får ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag 1. föra över hälften av det nettoöverskott som uppkommit på grund av avyttring av fastigheter under föregående räkenskapsår 2. föra över överskott som uppkommit under föregående räkenskapsår om överskottet används för åtgärder, inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar, som främjar integration och social sammanhållning eller tillgodoser bostadsbehovet för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar, eller 3. om värdeöverföringen görs mellan allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag inom samma koncern. I förarbetena till lagen finns några exempel på åtgärder som kan utgöra undantag. Det är åtgärder som ökar variationen inom ett bostadsområde med ett ensidigt utbud av bostäder, eller finansierar behovet av särskilda lokaler eller fritidsanläggningar som fotbollsplaner, lekplatser och mötesplatser för att främja integration. Sanktioner saknas Det finns ingen sanktion i lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag om ett bostadsbolag lämnar värdeöverföringar i strid mot bestämmelserna. Vid överträdelser kan länsstyrelsen exempelvis påtala detta för kommunen. En kommunmedlem har också enligt kommunallagen rätt att få lagligheten av kommunens beslut prövad genom att överklaga det hos förvaltningsrätten. Kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning Uppgifterna i 2018 års bostadsmarknadsenkät visar på en ökad aktivitet i kommunerna när det gäller att arbeta strategiskt och långsiktigt med frågor kring bostadsförsörjningen. Varje mandatperiod ska kommunfullmäktige anta riktlinjer för bostadsförsörjningen. Riktlinjerna visar vad kommunen vill med det befintliga bostadsbeståndet och hur planeringen av nya bostäder ser ut. Allt fler kommuner tar fram riktlinjer för bostadsförsörjningen I 2018 års bostadsmarknadsenkät uppger 238 kommuner att kommunfullmäktige har antagit riktlinjer för bostadsförsörjningen. Totalt 39 kommuner har svarat att de saknar riktlinjer. Bland de kommuner som

81 Bostadsmarknadsenkäten saknar riktlinjer finns framför allt kommuner med färre än invånare, men även några kommuner i storstadsområdena. Kommuner som antagit riktlinjer för bostadsförsörjning under förra mandatperioden eller senare. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018,. Illustration: Vanligast med riktlinjer för antal bostäder per år Målen i riktlinjerna är ofta kvantitativa, att de slår fast att kommunen ska bygga ett visst antal bostäder per år. Drygt hälften av landets kommuner (156) har svarat att riktlinjerna innehåller mål eller uttalade ambitioner som är särskilt inriktade mot grupper med låga inkomster eller som på annat sätt har en svag ställning på bostadsmarknaden.

82 82 Bostadsmarknadsenkäten 2018 Allt fler kommuner har aktuella riktlinjer Av de 238 kommuner som svarat att de har riktlinjer för bostadsförsörjningen har 233 angett vilket år riktlinjerna antogs. Av dessa är 223 antagna under innevarande eller föregående mandatperiod, det vill säga år 2011 eller senare. Det motsvarar 77 procent av landets samtliga kommuner. De senaste åren har det skett en kraftig ökning av antalet kommuner som antagit riktlinjer för bostadsförsörjningen. Förra året var motsvarande andel 62 procent, och året dessförinnan 48 procent. Riktlinjer är vanligare i kommuner med brist på bostäder De kommuner som saknar riktlinjer för bostadsförsörjningen har i högre grad balans eller överskott på bostäder än de kommuner som har antagit riktlinjer. Av de 238 kommuner som har riktlinjer uppger 209 att de har underskott på bostäder. I 28 av kommunerna är det balans på bostadsmarknaden, medan endast en kommun med riktlinjer har överskott på bostäder. Lagen om bostadsförsörjning leder till fler riktlinjer Det finns flera förklaringar till varför fler kommuner än tidigare tar fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. En viktig förklaring är att den förnyade bostadsförsörjningslagen förtydligar kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen. En annan förklaring är att befolkningsökningen lett till en större efterfrågan på bostäder. Detta märks även i kommuner där efterfrågan inte har varit särskilt hög tidigare. Ytterligare en viktig förklaring är att kommunbonusen förutsätter att det finns riktlinjer för bostadsförsörjningen. Det är ett statsbidrag som, kopplat till bostadsbehovet hos nyanlända, ska stödja kommunerna att bygga mer. Tydligare krav på kommunernas arbete Med hjälp av riktlinjerna ska varje kommun planera för bostadsförsörjningen och bland annat redovisa vilken hänsyn kommunen har tagit till nationella och regionala mål, planer och program, som har betydelse för bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen och andra regionala organ ska också ha möjlighet att yttra sig över kommunens planering av bostadsförsörjningen. Om en kommuns riktlinjer inte motsvarar kraven kan regeringen förelägga kommunen att arbeta fram nya. För att främja bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet ska riktlinjerna användas som underlag för kommunernas arbete med planläggning. Bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet fördes in

83 Bostadsmarknadsenkäten i plan- och bygglagen (2010:900) år 2014 som ett allmänt intresse som kommunerna ska främja. Riktlinjerna ger underlag inför nybyggen och anpassningar Planering för bostadsförsörjning handlar om att analysera och bedöma behovet av bostäder utifrån den befolkning som finns i kommunen. Stämmer utbudet av bostäder och boendeformer med dagens behov? Möter utbudet den framtida efterfrågan? Vilka bostadsbehov finns för särskilda grupper? Kommunerna behöver veta svaret på bland annat dessa frågor för att kunna planera vad som behöver byggas nytt och veta vilka anpassningar de behöver göra i sitt befintliga bestånd. Planeringen ger beredskap inför förändringar Kommunen styr inte ensidigt över utvecklingen på bostadsmarknaden. Den behöver ske i samverkan med andra aktörer, som fastighetsägare och byggherrar. Kommunens roll är bland annat att kontinuerligt analysera läget på bostadsmarknaden och skapa förutsättningar för den önskade utvecklingen. En väl förankrad bostadspolitisk strategi är central för att kunna fatta snabba beslut när det behövs. Det är viktigt att ta fram kunskapsunderlag även i kommuner där det inte är aktuellt med någon utbyggnad för tillfället. Då är kommunen beredd och vet vilken inriktning som är lämplig för kommunens utveckling den dagen någon visar intresse för att bygga bostäder. Varför har inte alla kommuner riktlinjer enligt lagkravet? Några exempel på orsaker till att en del kommuner saknar riktlinjer är resursbrist i kommunen att kommunen arbetar med att ta fram dem under året att kommunen är så liten och byggandet så begränsat att man har överblick ändå att det framtagna programmet inte är antaget, eftersom politikerna inte är överens eller anser att förslaget behöver arbetas om. Digital handbok om kommunernas bostadsförsörjningsansvar har tagit fram en webbaserad handbok om kommunernas bostadsförsörjningsansvar.

84 84 Bostadsmarknadsenkäten 2018 Handboken redovisar vad som gäller enligt bostadsförsörjningslagen och här finns förslag och tips på hur kommunerna kan gå till väga för att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. Det finns dessutom hänvisning till andra lagar som berör kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen. Handboken innehåller goda exempel på riktlinjer från olika kommuner. Genom dessa exempel kan kommuner som ska påbörja arbetet eller redan arbetar med att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen få vägledning och inspiration. Handboken innehåller också länkar till olika publikationer och webbsidor med fakta och information som berör kommunernas bostadsförsörjning. Kommunernas bostadsförsörjning en handbok Ägardirektiv, bostadsförmedling och hyresgarantier En majoritet av kommunerna uppger i 2018 års bostadsmarknadsenkät att de har uppdaterade ägardirektiv. Ungefär 60 procent av landets kommuner har gett nyanlända förtur till bostad under Ägardirektiv Lagen (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag började gälla den 1 januari En majoritet av kommunerna har uppdaterade ägardirektiv, från 2011 eller senare, för sina allmännyttiga bostadsbolag. Något fler kommuner uppger att de saknar ägardirektiv I 2018 års enkät uppger 247 kommuner att det finns ägardirektiv för det allmännyttiga bostadsbolaget. Det är samma antal som förra året. Av dessa har 14 kommuner ägardirektiv utfärdade innan lagen trädde i kraft Det är 16 kommuner som har svarat att de inte har några något ägardirektiv för det allmännyttiga bolaget, en ökning med fyra kommuner sedan förra året. Lagen har i många fall förändrat ägardirektiven, framför allt när det gäller bolagens avkastningskrav. Det allmännyttiga bostadsbolaget ska enligt lagen fortsätta utföra sin huvudsakliga uppgift att i allmännyttigt syfte förvalta fastigheter med hyresrätter, främja bostadsförsörjning samt och erbjuda hyresgästerna inflytande. Men de ska också bedriva verksamhet enligt affärsmässiga principer med normala avkastningskrav. Ägardirektiven är kommunernas främsta verktyg för att säkerställa deras

85 Bostadsmarknadsenkäten ansvar för bostadsförsörjning, med hjälp av det allmännyttiga bostadsbolaget. Detta får dock inte ske på ett sätt som missgynnar andra aktörer eller tvingar det allmännyttiga bolaget att åsidosätta affärsmässigheten. Bostadsförmedling och förtur Bostadsbolagen avgör själva hur bostäderna ska förmedlas Det finns inget enhetligt system för att söka bostad i Sverige. Det betyder att fastighetsägare och bostadsföretag har stor frihet att själva avgöra vilka villkor som ska gälla för att man ska få ett hyreskontrakt och hur lediga bostäder ska förmedlas. Även om det finns en kommunal bostadsförmedling kan uthyrningsvillkoren skilja sig åt mellan olika bostadsbolag. De flesta bostadsbolag har en egen kö I 248 av kommunerna har de kommunala bostadsbolagen en egen bostadskö som den bostadssökande får anmäla sig till. I tio kommuner finns det en kommunal bostadsförmedling, där bostäder från flera olika fastighetsägare kan förmedlas. Två kommuner är anslutna till en annan kommuns bostadsförmedling. Antalet kommunala bostadsförmedlingar har ökat kraftigt sedan 2016, då bara tre kommuner svarade att de hade en kommunal bostadsförmedling. Antalet kan växa ytterligare, då 14 kommuner har svarat att de överväger att inrätta en egen kommunal bostadsförmedling. De flesta kommuner erbjuder service till bostadssökande Kommunerna kan hjälpa bostadssökande också på andra sätt än genom bostadsförmedling. Totalt 175 kommuner har svarat att de listar hyresvärdar på sin webbplats, och 31 kommuner har svarat att de har en bostadsportal på sin webbplats. Bara 11 kommuner uppger att de inte har någon service för de som söker bostad. Av dessa 11 uppger dock en kommun att de har en bostadsportal på kommunens webbplats, och en annan kommun har svarat att man har en inflyttningslots som hjälper bostadssökande. Något färre kommuner ger förtur till bostad jämfört med 2017 I 2018 års bostadsmarknadsenkät uppger 174 kommuner att de har någon form av förturssystem till bostad. Det är två kommuner färre än förra året, men antalet innebär ändå en ökning med 49 kommuner sedan I år är det framför allt nyanlända som har fått förtur till bostäder. Så var det också förra året.

86 86 Bostadsmarknadsenkäten 2018 I år svarar 109 kommuner att nyanlända fått förtur till bostäder, jämfört med 129 förra året. Minskningen av antalet kommuner som gett förtur till nyanlända beror sannolikt på att antalet nyanlända minskar, och på den anvisningslag som trädde i kraft den 1 mars Vanligt med förtur till nyanlända och personer med funktionsnedsättning Förutom nyanlända är det också vanligt att ge förtur till personer som fått arbete i kommunen (87 kommuner) och till personer med lättare funktionshinder, som fått förtur till bostad i 59 kommuner. Ett mindre antal kommuner har även gett förtur till hemlösa, äldre, studenter och ungdomar. Andra skäl till att kommunerna erbjudit hushåll förtur till bostad är att hushållet har behövt byta bostad på grund av separation, ekonomiska skäl eller trångboddhet. Totalt sett har 27 kommuner angett att hushåll fått förtur till bostad på andra grunder, till exempel av sociala eller medicinska skäl. Endast två kommuner saknar helt förtur I 2018 års bostadsmarknadsenkät är det bara två kommuner, Danderyd och Surahammar, som uppger att ingen fått förtur till bostad. Det kan jämföras med förra årets bostadsmarknadsenkät, då 49 kommuner svarade att ingen hade fått förtur. Värt att notera är också att bara fem kommuner tror att en kommunal bostadsförmedling skulle ge bättre förutsättningar att lösa bostadsbehovet för de grupper som fått förtur till bostad. Antal kommuner som har gett förtur till bostad för vissa grupper under 2016