Bostadsmarknadsenkäten. - en sammanställning av de texter som publicerats på

Transkript

1 Bostadsmarknadsenkäten en sammanställning av de texter som publicerats på

2 Titel: Bostadsmarknadsenkäten 2017 Diarienummer: 3603/2016 Webbplats: E-post: Telefon: Postadress:, Box 534, Karlskrona Rapporten finns i pdf-format på s webbplats. Den kan också tas fram i alternativt format på begäran.

3

4 Innehåll Bostadsmarknadsenkäten Bostadsmarknaden i sex punkter...6 Om bostadsmarknadsenkäten... 7 Bostadsmarknaden i regioner och kommuner... 8 Läget på bostadsmarknaden...9 Riket: Läget på bostadsmarknaden i riket Storstadsregionerna: Underskott i storstadsregionerna Högskolekommuner: Underskott på bostäder i landets högskolekommuner Övriga kommuner: Underskott på bostäder i landets övriga kommuner23 Bostadsmarknaden för olika grupper Ungdomar: Fortsatt brist på bostäder för landets unga Studenter: Brist på studentbostäder i högskolekommuner Äldre: Andelen äldre ökar Personer med funktionsnedsättning: Underskottet av bostäder för personer med funktionsnedsättning har ökat ytterligare Nyanlända: Stort underskott på bostäder för nyanlända Kommunernas verktyg Allmännyttan: Allmännyttan finns i de flesta kommuner Riktlinjer för bostadsförsörjningen Ägardirektiv, bostadsförmedling och hyresgarantier Samverkan: Samverkan inom och mellan kommunerna Mark ett kommunalt verktyg för bostadsförsörjningen... 73

5 Bostadsmarknadsenkäten

6 6 Bostadsmarknadsenkäten Bostadsmarknadsenkäten 2017 Med hjälp av underlag från landets 290 kommuner kan presentera en unik sammanhållen bild av bostadsmarknaden i Sverige 2017 och I år har samtliga kommuner besvarat enkäten. Bostadsmarknaden i sex punkter Av landets 290 kommuner bedömer 255 att det är underskott på bostäder på marknaden. Det är en ökning med 72 kommuner på 2 år. Situationen är fortfarande ansträngd för grupper som är nya på bostadsmarknaden, så som unga och nyanlända, men även för äldre som vill flytta till en mer tillgänglig bostad. Detta trots ett ökat bostadsbyggande. Drygt 250 kommuner uppger ett underskott på bostäder för nyanlända. Lika många kommuner uppger ett underskott på bostäder för ungdomar. Kommunerna återfinns i alla kommungrupper, såväl i storstadsregioner som i kommuner med mindre folkmängd. Läget har försämrats när det gäller tillgången till särskilda boendeformer. Sämst är situationen för personer med funktionsnedsättning där 163 kommuner uppger att det saknas tillräckligt med bostäder. Drygt allmännyttiga bostäder såldes under Över 90 procent av dem såldes till privata hyresvärdar för fortsatt uthyrning. Allt fler kommuner tar fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. Över hälften av landets kommuner har antagit riktlinjer under innevarande eller föregående mandatperiod.

7 Bostadsmarknadsenkäten Om bostadsmarknadsenkäten Bostadsmarknadsenkäten är en nationell undersökning som riktar sig till landets 290 kommuner. Resultaten från enkäten ger en unik och sammanhållen bild av bostadsmarknaden i Sverige. Svaren i enkäten består av kommunernas bedömningar i olika frågor och speglar därmed bostadsmarknaden i hela landet. presenterar sammanställningar på nationell nivå, länkar till regionala analyser och öppna data på kommunnivå. Unik översikt på bostadsmarknaden Syftet med s bostadsmarknadsenkät (BME) är att bidra till en kontinuerlig uppföljning av utvecklingen på bostadsmarknaden samt att spåra trender och tendenser kring den framtida utvecklingen. Enkäten består av kommunernas bedömningar i olika frågor och ger därmed en sammanhållen bild av bostadsmarknaden i hela landet. Insamlingen av uppgifter sker i samarbete med länsstyrelserna som har kontakt med kommunerna och kvalitetssäkrar kommunernas svar. Länsstyrelserna bidrar även med bedömningar och synpunkter på resultaten från det egna länet. Även om inte alla kommuner besvarar samtliga delar i enkäten så är bostadsmarknadsenkäten unik. Ingen annan undersökning fångar in läget i kommunerna på samma sätt.

8 8 Bostadsmarknadsenkäten Bostadsmarknaden i regioner och kommuner s analyser av svaren från bostadsmarknadsenkäten görs dels på riksnivå, dels utifrån en indelning av landets 290 kommuner i 7 grupper. Kommunerna delas in utifrån folkmängd, och geografisk placering i förhållande till en högskola eller en större stad. Storstadsregioner Storstockholm Gruppen Storstockholm består av Stockholms läns samtliga 26 kommuner, där Stockholms stad är störst med drygt invånare. Minst är Nykvarn med cirka invånare. Sammanlagt har Storstockholm en folkmängd på drygt 2,2 miljoner, och utgör cirka 20 procent av Sveriges totala befolkning. Storgöteborg Storgöteborg består av 13 kommuner, belägna nära Göteborgs stad. Gruppen ska inte förväxlas med Västra Götalands län som består av 49 kommuner. Största kommunen är Göteborgs stad med cirka invånare, och minst är Öckerö kommun med närmare Stormalmö Den sista av de 3 storstadsregionerna är Stormalmö, som utgörs av 12 kommuner. Störst bland gruppens kommuner är Malmö stad med cirka invånare. Minst är Skurups kommun med drygt invånare. Högskolekommuner Högskolekommuner med fler än invånare I den större av de 2 grupperna med högskolekommuner ingår exempelvis Uppsala och Linköping kommun. Totalt är det 17 kommuner som har högskola eller universitet och fler än invånare. Högskolekommuner med färre än invånare I gruppen med högskolekommuner med färre än invånare återfinns kommuner som Kalmar och Varberg. Gruppen innehåller sammanlagt 14 kommuner spridda över hela landet.

9 Bostadsmarknadsenkäten Övriga kommuner Övriga kommuner med fler än invånare Vid sidan om storstadsregionerna och högskolekommunerna återstår 2 grupper med landets övriga kommuner. I gruppen med fler än invånare ingår sammanlagt 34 kommuner. Övriga kommuner med färre än invånare I den sista kommungruppen hittar vi resterande 174 kommuner, alla med en folkmängd under Gruppen i sin helhet utgör cirka 20 procent av landets totala folkmängd, vilket är jämförbart med gruppen Storstockholm. Läget på bostadsmarknaden I bostadsmarknadsenkäten ber vi Sveriges samtliga kommuner att bedöma läget på bostadsmarknaden i kommunen. Kommunerna tar bland annat ställning till frågor om huruvida det råder balans eller obalans på den lokala bostadsmarknaden och vilka upplåtelseformer som behöver tillkomma. Analyserna av läget på bostadsmarknaden presenteras i flera steg. Först redovisas kommunernas bedömning av läget på bostadsmarknaden på riksnivå, sedan följs dessa upp med presentationer av läget i olika kommungrupper. Läget på bostadsmarknaden är en bedömningsfråga Om det råder underskott, balans eller överskott på bostäder på den lokala bostadsmarknaden är en bedömningsfråga. En kommun som bedömer att det råder balans på bostadsmarknaden har ett bostadsbestånd som möter efterfrågan och behoven. Obalans kan beskrivas som ett överskott eller ett underskott av bostäder på bostadsmarknaden i stort eller på delar av den. Förutsättningarna på bostadsmarknaden varierar Storstadsregionerna har stor inflyttning och stor efterfrågan på alla former av bostäder, vilket till exempel kan leda till ökad trångboddhet eller att anställda på ortens arbetsplatser behöver pendla över stora avstånd. På mindre orter är problemet ofta att anpassa bostadsbeståndet till de behov som finns, till exempel att få fram billiga hyresrätter så att ungdomar kan flytta hemifrån. I år ser vi dock att det övergripande underskottet på bostäder berör fler kommuner än någonsin innan. Det handlar också i många fall om att tillgänglighetsanpassa bostadsbeståndet efter den åldrande befolkningens behov.

10 10 Bostadsmarknadsenkäten Riket: Läget på bostadsmarknaden i riket Läget på bostadsmarknaden är mer ansträngt än på mycket länge. Det är rekordmånga kommuner som anger att det råder obalans med underskott på bostäder på den lokala bostadsmarknaden. I de tre storstadsregionerna anger alla utom en kommun att det finns ett underskott på bostäder. Bland landets övriga kommuner ansluter sig allt fler till bedömningen att det finns ett underskott på bostäder, och endast drygt 10 procent av de övriga kommunerna uppger att marknaden är i balans. Läget på bostadsmarknaden I 2017 års bostadsmarknadsenkät bedömer 255 av landets 290 kommuner att det råder underskott på bostäder. Redan under 2016 överträffades den tidigare toppen från 1989 (fram till och med 2013 användes begreppet brist istället för underskott). Årets enkätresultat innebär en ökning med 15 kommuner som uppger att de har ett underskott jämfört med 2016 års enkätsvar. Övertorneå är ensamt i årets enkät om att uppge att de har ett överskott på bostäder. Det är 34 kommuner som uppger att bostadsmarknaden är i balans. I kommunerna som uppger underskott på bostäder bor cirka 93 procent av landets totala befolkning. Samtliga kommuners bedömning av bostadsmarknadsläget som helhet, januari år Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017,. Illustration: Bland kommunerna som uppger att det råder balans på bostadsmarknaden sticker Örebro, Helsingborg och Kristianstad ut som kommuner med en folkmängd på över Örebro och Helsingborg har under de senaste åren byggt förhållandevis mycket bostäder, vilket kan förklara den gjorda

11 Bostadsmarknadsenkäten bedömningen att bostadsmarknaden är i balans, totalt sett. I förra årets enkät var det endast kommuner med en folkmängd under invånare som bedömde att bostadsmarknaden var i balans eller att det fanns ett överskott på bostäder. Skillnaderna mellan centralorten och övriga delar Skillnaden Centralorten är oftast den del av kommunen där efterfrågan är som störst i förhållande till utbudet. Skillnaden mellan balans och obalans är som störst vid jämförelser av bostadsmarknadsläget mellan just kommunens centrala och övriga områden. Av de 287 kommuner som besvarat frågan bedömer 272 att det finns underskott på bostäder på centralorten, medan 15 kommuner uppger att det är balans på marknaden. I årets enkät har ingen kommun svarat att det finns ett överskott på centralorten, till skillnad från förra året då 6 kommuner gjorde den bedömningen. Underskott på bostäder är inte lika vanligt förekommande i områden utanför centralorten. Trots det ser vi en ökning av antalet kommuner med underskott i dessa områden, från 132 till 166, jämfört med Antalet kommuner med balans respektive överskott utanför centralorten har således minskat och uppgår i år till 102 respektive 17. Totalt har 285 kommuner besvarat frågan om bostadsmarknadsläget i kommunens övriga delar i årets bostadsmarknadsenkät. Fortsatt obalans i framtiden Det är 95 procent av landets kommuner som bedömer att det behöver tillkomma bostäder under de kommande tre åren. Hyresrätter är den upplåtelseform som flest antal kommuner ser ett behov av under de kommande tre åren, men efterfrågan är stor även på bostadsrätter och äganderätter runt om i landet. Behovet av framför allt tvåor och treor är genomgående, oavsett exempelvis kommunens befolkningsmängd eller närheten till högskola. Flera kommuner lyfter upp behovet av bostäder för nyanlända som en av utmaningarna framöver. Det ansträngda läget på bostadsmarknaden förväntas bestå framöver, då 216 av landets kommuner uppger att marknaden kommer att fortsätta präglas av underskott på bostäder även under de kommande tre åren. Samtidigt förväntas läget ljusna på några håll i landet. Sammanlagt 71 kommuner bedömer att marknaden kommer att vara i balans om tre år. Av dessa är det 44 kommuner som i dagsläget har obalans på marknaden och som därmed förväntar sig att underskottet kommer att kunna åtgärdas. Bland kommunerna som förväntar balans totalt sett finns Örebro, Helsingborg, Kristianstad och Umeå.

12 12 Bostadsmarknadsenkäten Samtliga kommuners bedömning av bostadsmarknadsläget som helhet, januari år Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017,. Illustration: Bostadsbyggandet förväntas öka under de kommande två åren Bostadsbyggandet har ökat markant under de två senaste åren. Enligt s bedömning påbörjades cirka bostäder i landet under Det var en ökning med drygt 30 procent från De kommande två åren verkar följa den trenden, av kommunernas svar att döma. Under 2017 bedömer kommunerna att det kommer att påbörjas cirka bostäder genom nybyggnad. Följande år förväntas byggandet öka ytterligare och enligt kommunerna påbörjas drygt bostäder under

13 Bostadsmarknadsenkäten I 2017 års förväntade bostadsbyggande inkluderas även närmare 300 bostäder med tidsbegränsade bygglov. Det är sammanlagt 45 kommuner som bedömer att det kommer att byggas med tidsbegränsade bygglov under Historiskt sett har kommunerna överskattat byggandet något, men indikationen är ändå en hög takt i bostadsbyggandet. Utöver den påbörjade nyproduktionen tillkommer även ett visst nettotillskott av bostäder genom ombyggnad av befintliga byggnader. Faktorer som begränsar bostadsbyggandet Trots ett stort antal bostäder i kommunernas byggprognoser, bedömer flertalet kommuner att det behöver tillkomma ytterligare bostäder. Vad är det då som hindrar bostadsbyggandet från att öka ytterligare? Kommunerna får bedöma vilka de tre främsta hindren är. Totalt 161 kommuner svarar att höga produktionskostnader är en begränsande faktor för bostadsbyggandet. Brist på detaljplaner på attraktiv mark är en annan vanligt förekommande förklaring. I enkäten svarar 78 kommuner att det är svårt för privatpersoner att få lån eller att lånevillkoren är hårda, vilket i sin tur hämmar efterfrågan och begränsar bostadsbyggandet. Samtidigt har 46 kommuner svarat att det är svårt för byggherrar att få lån till byggprojekt. Majoriteten av kommunerna som gjort de bedömningarna har färre än invånare och tillhör varken en högskoleort eller en storstadsregion. Situationen är densamma för kommunerna som uppger att andrahandsmarknaden för bostäder är svag. Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i kommunerna. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017,. Illustration:

14 14 Bostadsmarknadsenkäten Storstadsregionerna: Underskott i storstadsregionerna Storstadsregionernas bostadsmarknader är i obalans, med underskott på bostäder inom både kommunernas centralorter och kommunernas övriga delar. Kommunerna bedömer att bostadsbyggandet kommer att öka under de kommande åren, där hyresrätter utgör den största andelen. Storstockholm Region Storstockholm omfattas av Stockholm läns samtliga 26 kommuner. Bostadsmarknadsläget har under flera år varit ansträngt. I årets enkät rapporterar samtliga 26 kommuner i Storstockholm att det är underskott på bostäder i kommunen som helhet. Flertalet kommuner rapporterar dessutom om underskott på bostäder i alla delar av beståndet. Även kommunernas centralorter uppges ha underskott på bostäder. Det är rimligt att anta att underskottet är större och mer alarmerande i de centrala delarna än i kommunen som helhet. Det är 2 kommuner, Ekerö och Vaxholm, som dock bedömer att det råder balans på marknaden i kommunens övriga delar. Resterande kommuner uppger att det är underskott på bostäder i delarna utanför centralorten. Läget på bostadsmarknaden i Storstockholms kommuner, januari år Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017,. Illustration: Bostadsmarknadsläget i Storstockholm kännetecknas generellt sett av en högre efterfrågan på bostäder än utbudet kan svara upp till. Samtliga kommuner, utom Nykvarn, har svarat att det behöver tillkomma bostäder

15 Bostadsmarknadsenkäten under de kommande tre åren. Hyresrätter och bostadsrätter är de upplåtelseformer som flest kommuner ser ett stort behov av. För regionen som helhet verkar efterfrågan vara som störst för ettor med hyresrätt. Flera kommuner kommenterar dock sina svar med att behovet för nybyggnad är stort oavsett upplåtelseform och storlek. Samtliga kommuner, förutom Salem, bedömer att underskottet kommer att bestå under de kommande tre åren. Enligt s bedömning påbörjades cirka bostäder, oräknat tillskott genom ombyggnad, under 2016 i Storstockholm. Det är en ökning med cirka 50 procent från Den faktiska nybyggnationen stämde väl överens med uppskattningarna som kommunerna gjorde i 2016 års bostadsmarknadsenkät. Bostadsbyggandet förväntas öka även under de kommande två åren. Under 2017 bedömer kommunerna att det kommer påbörjas cirka bostäder, medan det under 2018 ökar ytterligare med cirka påbörjade bostäder. Utöver detta tillkommer även ett visst nettotillskott av bostäder genom ombyggnad av befintliga byggnader. Bostadsbyggandet är på allvar igång i Storstockholm. Samtidigt är det underskott i samtliga kommuner och utsikterna för att underskottet ska komma att justeras under de kommande tre åren är dåliga. Vad är det då som förhindrar att underskottet balanseras och begränsar bostadsbyggandet bland Storstockholms kommuner? Kommunerna får bedöma vilka de tre främsta hindren är. Nära hälften av kommunerna svarar att överklagande av detaljplaner är en begränsande faktor för bostadsbyggande. Vidare lyfter flera kommuner upp infrastruktur som ett problem, både befintlig och osäkerheten gällande framtida satsningar.

16 16 Bostadsmarknadsenkäten Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i Storstockholms kommuner. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017,. Illustration: Storgöteborg (13 kommuner) Storgöteborgs bostadsmarknad är en marknad i obalans, precis som Storstockholms. Regionen består av 13 kommuner geografiskt belägna runt Göteborg stad, inte att förväxla med Västra Götalands län som innehåller fler kommuner. Samtliga kommuner, förutom Lilla Edet, uppger att det råder obalans på marknaden med underskott på bostäder. Underskottet på bostäder gäller på såväl centralorten som i kommunens övriga delar. Läget på bostadsmarknaden i Storgöteborgs kommuner, januari år Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017,. Illustration:

17 Bostadsmarknadsenkäten Efterfrågan är stor, såväl centralt som i kommunernas övriga delar. De flesta kommuner uppskattar att det behöver tillkomma både hyresrätter och bostadsrätter i flera storlekar inom en treårsperiod. Kommunerna är även i behov av större äganderätter för att möta den starka efterfrågan i regionen. Behovet av bostäder förväntas inte kunna mötas, då samtliga kommuner i Storgöteborg bedömer att det kommer att råda underskott på bostäder om tre år. I Storgöteborg påbörjades cirka bostäder oräknat tillskott genom ombyggnad under 2016, enligt s bedömning. Under de kommande två åren förväntar sig kommunerna att bostadsbyggandet kommer att öka. År 2017 är bedömningen att det kommer att påbörjas drygt bostäder, medan antalet under 2018 förväntas öka ytterligare till cirka Vid sidan om nybyggnationen tillkommer nettotillskottet av bostäder från ombyggnad av befintliga byggnader. Även om byggandet har tagit fart behövs fler bostäder. Det är 7 av kommunerna som svarar att det är brist på attraktiv detaljplanelagd mark som är en av faktorerna som begränsar bostadsbyggandet i regionen. Överklaganden av detaljplaner och konflikter med allmänna intressen enligt PBL är andra förklaringar som kommunerna uppger begränsar bostadsbyggandet i regionen. Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i Storgöteborgs kommuner. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017,. Illustration: Stormalmö (12 kommuner) Region Stormalmö har ett bostadsmarknadsläge som i allra högsta grad liknar de andra två storstadsregionerna. Stormalmös samtliga 12 kommu-

18 18 Bostadsmarknadsenkäten ner bedömer att det råder obalans på marknaden med underskott på bostäder, detta för andra året i rad. Läget är detsamma i kommunernas centrala delar. Även här svarar samtliga kommuner att det finns underskott på bostäder. Dock har 5 kommuner svarat att det råder balans på marknaden i kommunens övriga delar, vilket är samma antal som året innan. Läget på bostadsmarknaden i Stormalmös kommuner, januari år Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017,. Illustration: Kommunerna uppger att efterfrågan i dagsläget är genomgående stor i alla delar av kommunerna. Bostadsbyggandet har kommit igång på allvar i flera kommuner, men flera ser problem med de höga nyproduktionspriserna. Regionens kommuner har under flera år tagit emot ett stort antal nyanlända. Många tillhör kategorin EBO, nyanlända som väljer att bosätta sig på egen hand. Det bidrar ytterligare till bostadsbehovet i regionen och sätter press på den allmänna marknaden för hyresrätter. bedömer att det påbörjades drygt bostäder i Stormalmö under 2016, oräknat tillskott genom ombyggnad. För 2017 respektive 2018 bedömer kommunerna att det kommer att påbörjas cirka bostäder respektive år. Utöver nyproduktion kan vi räkna med ett visst nettotillskott av bostäder från ombyggnad av befintliga byggnader. Det ökade bostadsbyggandet till trots bedömer 10 av 12 kommuner i Stormalmö att underskottet kommer att bestå om tre år. Endast Staffanstorp och Trelleborg förväntar sig att marknaden kommer vara i balans inom de kommande åren. Hälften av Stormalmös kommuner uppger att det är höga produktionskostnader som begränsar bostadsbyggan-

19 Bostadsmarknadsenkäten det. Flera kommuner svarar även att bristen på detaljplaner på attraktiv mark är en begränsande faktor, samt att detaljplaner överklagas. Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i Stormalmös kommuner. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017,. Illustration: Högskolekommuner: Underskott på bostäder i landets högskolekommuner Situationen på bostadsmarknaden är fortsatt ansträngd i flera högskolekommuner. Men i år finns det positiva undantag där kommuner tagit steget från underskott på bostäder till balans på bostadsmarknaden. Högskolekommuner med fler än invånare (17 kommuner) Bostadsmarknadsläget i landets större högskolekommuner präglas generellt sett av obalans, med underskott på bostäder. I år är det dock ett par kommuner som bryter mönstret. Örebro, Helsingborg och Kristianstad uppger att det råder balans på bostadsmarknaden, medan övriga 14 svarar att de har underskott på bostäder. I förra årets enkät svarade samtliga större högskolekommuner att de hade underskott. För exempelvis Örebro kan förklaringen härledas till att kommunen har byggt ett stort antal bostäder under de senaste åren. Det är viktigt att påpeka att Örebro även svarar att vissa grupper fortfarande upplever svårigheter att hitta bostad. Efterfrågan är störst i centralorterna, där samtliga kommuner förutom just Örebro uppger att det finns underskott på bostäder. I kommunens övriga delar bedömer 15 av 17 kommuner att det är underskott på bostäder.

20 20 Bostadsmarknadsenkäten Läget på bostadsmarknaden i högskolekommuner med fler än invånare, januari år Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017,. Illustration: Flera kommuner uppger att en av förklaringarna till det rådande bostadsmarknadsläget är att befolkningsökningen har varit stor under de senaste åren. Gruppens största kommun Uppsala har haft ett högt nettotillskott av bostäder i förhållande till sin folkmängd under Uppsala bedömer att bostadsbehovet kommer att vara stort för samtliga grupper under de närmaste åren. Samtliga större högskolekommuner har gjort bedömningen att det behöver tillkomma fler bostäder under de kommande tre åren, än vad som finns i dagens bestånd. Enligt s bedömning påbörjades det cirka bostäder under 2016 bland gruppens 17 kommuner. Det är cirka 7 procent mindre än vad kommunerna förväntade sig i förra årets enkät. Under de kommande två åren förväntar sig kommunerna att byggtakten ökar något. För 2017 respektive 2018 bedömer kommungruppen att det kommer att påbörjas drygt respektive bostäder i nyproduktion. Utöver det tillkommer bostäder genom ombyggnad av befintliga byggnader. Det är 11 av 17 större högskolekommuner som uppger att höga produktionskostnader är en av de tre främsta faktorerna som för närvarande begränsar bostadsbyggandet. Brist på byggarbetskraft är den näst vanligaste förklaringen bland de större högskolekommunerna. Att bristen på arbetskraft är ett problem för ett utökat bostadsbyggande har diskuterats i flera andra sammanhang, men i bostadsmarknadsenkäten är det endast totalt 9

21 Bostadsmarknadsenkäten procent av landets samtliga kommuner som ser det som en av de tre främsta förklaringarna. Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i högskolekommuner med fler än invånare. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017,. Illustration: Högskolekommuner med färre än invånare (18 kommuner) I denna grupp ingår såväl medelstora kommuner som Skellefteå och Kalmar, som mindre kommuner som Härnösand med cirka invånare. Skillnaderna i folkmängd bör skapa olika förutsättningar för kommunernas bostadsmarknader. Oftast är trycket på bostäder störst i kommuner med stor befolkning och i större städer. Men utifrån svaren i bostadsmarknadsenkäten kan vi konstatera att läget är ansträngt även bland de mindre högskolekommunerna. Av de mindre högskolekommunerna bedömer 13 att det råder obalans med underskott på bostäder. Endast Gotlands kommun uppger att de har balans på marknaden.

22 22 Bostadsmarknadsenkäten Läget på bostadsmarknaden i högskolekommuner med färre än invånare, januari år Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017,. Illustration: Till skillnad från de större högskolekommunerna bedömer samtliga 14 mindre högskolekommuner att det är underskott på bostäder på centralorten. Gällande delarna utanför kommunernas centralorter svarar 10 kommuner att det är underskott på bostäder. Gotland, Skövde, Östersund och Piteå gör dock bedömningen att det är balans i kommunens övriga delar. Samtliga kommuner i gruppen bedömer att det behöver tillkomma bostäder under de kommande tre åren, i blandade storlekar och upplåtelseformer. Under 2017 och 2018 förväntar sig kommunerna att det kommer att påbörjas drygt bostäder respektive år. Historiskt sett är det dock vanligt att kommuner överskattar de kommande årens nyproduktion. Utöver nybyggnationen tillkommer bostäder från ombyggnad av befintliga byggnader. Även om bostadsbyggandet ökar, så bedömer 11 av kommunerna att marknaden kommer att vara i obalans med underskott på bostäder om tre år. Gotland som i dagsläget har en marknad i balans är en av de som svarar att det kommer vara underskott i framtiden. Av kommungruppens större kommuner bedömer 3 dock att marknaden kommer nå balans. Det rör sig om Kalmar, Falun och Östersund, som alla har en folkmängd på över Det finns dock faktorer som begränsar ett ökat bostadsbyggande och försvårar möjligheterna att nå balans på bostadsmarknaden. Närmare två tredjedelar av kommunerna i denna grupp svarar att höga produktions-

23 Bostadsmarknadsenkäten kostnader och bristen på attraktiv detaljplanelagd mark är två faktorer som för närvarande begränsar bostadsbyggandet. Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i högskolekommuner med färre än invånare. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017,. Illustration: Övriga kommuner: Underskott på bostäder i landets övriga kommuner Drygt 200 kommuner ingår i de två grupper som utgör rikets övriga mindre kommuner. Det finns stora skillnader mellan kommunerna, i såväl folkmängd som geografisk storlek. I år kan vi konstatera att rekordmånga kommuner bedömer att bostadsmarknaden är i obalans med underskott på bostäder. Övriga kommuner med fler än invånare (34 kommuner) Denna grupp innehåller 34 kommuner, som saknar högskola eller universitet och med en befolkning på fler än invånare. Flera av Sveriges mindre kommuners invånare har under ett par år befunnit sig på en bostadsmarknad i förändring. Kommuner vars bostadsmarknader tidigare kännetecknats av balans, med ett bostadsbestånd som motsvarar behovet, har på ett par år fått en marknad i obalans. I årets bostadsmarknadsenkät svarar 33 av 34 kommuner att det finns underskott på bostäder i kommunen som helhet. I förra årets enkät uppgav 19 kommuner samma svar.

24 24 Bostadsmarknadsenkäten Läget på bostadsmarknaden i kommuner med fler än invånare, januari år Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017,. Illustration: Samtliga kommuner i gruppen ökade sin befolkningsmängd under Trycket på bostäder är högt i de centrala delarna, där alla 34 kommuner uppger att det finns underskott på bostäder. Läget är generellt sett bättre i kommunernas övriga delar, men 14 kommuner svarar ändå att det är underskott även utanför centralorten. Samtliga kommuner i gruppen bedömer att det behöver tillkomma bostäder under de kommande tre åren, i olika storlekar och upplåtelseformer. Kommunerna förväntar sig att det kommer att påbörjas cirka bostäder i nyproduktion under För 2018 förväntas antalet påbörjade bostäder uppgå till drygt Det är en ökning med drygt 20 procent vid jämförelse med förväntningarna för i förra årets enkät. Kommunerna tenderar dock att överskatta förväntningarna något. Vid sidan om nyproduktionen tillkommer även nettotillskottet av bostäder från ombyggnad av befintliga byggnader. Även om bostadsbyggandet fortsätter att öka, är problemen på bostadsmarknaden långt ifrån lösta. Det är 28 av totalt 34 kommuner som bedömer att marknaden kommer att fortsätta präglas av underskott på bostäder även om tre år. Endast 6 kommuner tror att marknaden kommer att vara i balans, och ingen kommun tror att något överskott kommer att uppstå inom de närmaste åren. Närmare 70 procent av kommunerna uppger att både höga produktionskostnader och brist på detaljplan på attraktiv mark är två av de tre främsta faktorerna som begränsar bostadsbyggandet i kommunen.

25 Bostadsmarknadsenkäten Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i kommuner med fler än invånare. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017,. Illustration: Övriga kommuner med färre än invånare (174 kommuner) Den största gruppen består av kommuner med en folkmängd som understiger invånare. I 2017 års bostadsmarknadsenkät omfattar denna grupp 174 kommuner. Kommunerna inom denna grupp är vitt spridda över landet, och det finns stora skillnader i förutsättningarna för deras respektive bostadsmarknader. Några ligger i nära anslutning till större städer med god infrastruktur och bra kommunikationer. Andra kommuner i gruppen har svaga bostadsmarknader som en effekt av bland annat minskande befolkning och få arbetstillfällen. Totalt omfattar dessa kommuner cirka 20 procent av Sveriges befolkning, vilket ungefär motsvarar invånarantalet i Storstockholm eller i gruppen större högskoleorter. I årets bostadsmarknadsenkät svarar 145 kommuner att det är obalans på bostadsmarknaden, med underskott på bostäder. Det är en ökning med 20 kommuner sedan förra året, och med 57 kommuner sett över de två senaste åren. Därmed är antalet kommuner med balans färre. Det ska dock tilläggas att gruppen har utökats med 3 kommuner sedan förra året. Det är 28 kommuner som svarar att bostadsmarknaden är i balans. Övertorneå är den enda kommunen i landet som i år svarar att det finns ett överskott på bostäder i kommunen som helhet.

26 26 Bostadsmarknadsenkäten Läget på bostadsmarknaden i kommuner med färre än invånare, januari år Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017,. Illustration: Skillnaden mellan balans och underskott blir ännu tydligare när vi tittar på situationen på kommunernas centralorter. Det är 160 kommuner som svarar att de centrala delarna av kommunen har underskott på bostäder, medan endast 14 kommuner gör bedömningen att marknaden är i balans. Läget förefaller vara något bättre på delarna utanför centralorten i flera kommuner: 74 kommuner bedömer att marknaden är i balans i kommunens övriga delar. Det är dock fortfarande 78 kommuner som gör bedömningen att de har ett underskott på bostäder.

27 Bostadsmarknadsenkäten Kommuner med färre än invånare den 1 januari år Källa: SCB. Illustration: Nästintill samtliga kommuner (167) bedömer att det behöver tillkomma bostäder under de närmaste tre åren. Övriga 7 kommuner har alla antingen balans på bostadsmarknaden eller överskott på bostäder i kommunen som helhet. Kommungruppen som helhet bedömer att det kommer att påbörjas cirka bostäder i nyproduktion under 2017, och närmare bostäder under Det innebär en stadig ökning från förra årets bedömning då kommunerna uppskattade antalet påbörjade bostäder för 2017 till Det kan dock påpekas att kommunerna tenderar att över-

28 28 Bostadsmarknadsenkäten skatta bostadsbyggandet. Utöver nyproduktion tillkommer nettotillskottet av bostäder från ombyggnad av befintliga byggnader. Höga produktionskostnader är den överlägset vanligaste förklaringen till vad som begränsar bostadsbyggandet i kommunerna. I årets bostadsmarknadsenkät har 105 kommuner i gruppen gjort den bedömningen. Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i kommuner med färre än invånare. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017,.. Illustration:

29 Bostadsmarknadsenkäten Bostadsmarknaden för olika grupper följer utvecklingen på bostadsmarknaden för olika grupper. Läget på bostadsmarknaden påverkar möjligheterna att få en bostad. När bostadsmarknaden inte är i balans slår det hårdast mot de grupper som av olika skäl har en svag ställning på bostadsmarknaden. Det kan handla om att man är ny på bostadsmarknaden och kanske saknar kötid, fast inkomst eller referenser. Bra boendeplanering För att kunna uppfylla bostadsförsörjningslagens (SFS 2000:1383) mål att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder krävs det att kommunen har en bra planering för bostadsförsörjningen. Att planera för bostadsförsörjningen handlar om att analysera och bedöma vilka förändringar som behövs i bostadsbeståndet utifrån hur kraven och önskemålen från befolkningen förväntas utvecklas. Ett bra underlag är avgörande för kvaliteten i planeringen. Att följa och analysera hur befolkningen förändras över tid är en nyckelfråga, men det handlar också om att inventera det nuvarande bostadsbeståndet och skaffa sig en bild av hur olika hushåll bor idag. Ungdomar: Fortsatt brist på bostäder för landets unga Ungdomar är en av de grupper som har det svårast att få tag i en bostad på bostadsmarknaden. Problemet har funnits i flera år och har i år förvärrats ytterligare. Det saknas bostäder för unga i många kommuner Sambandet mellan bostadsmarknaden som helhet och bostadsmarknaden för ungdomar är inte helt tydligt. Oavsett om kommunerna har balans eller obalans på bostadsmarknaden saknas det ofta bostäder för ungdomar. Gruppen unga är blandad, men har som grupp sämre ekonomiska förutsättningar än många andra i den höga konkurrensen om bostäder, framförallt när det gäller de små lägenheterna. Ungdomar konkurrerar med övriga grupper på bostadsmarknaden, men de trängs ofta undan eftersom de ofta saknar kötid, kontakter eller tidigare bostad med bytesvärde. I årets bostadsmarknadsenkät uppger 251 av landets 290 kommuner (87 procent) att de har ett underskott på bostäder för ungdomar. Det är en ökning med 6 kommuner eller 3 procentenheter jämfört med förra året då 245 kommuner (84 procent) uppgav ett underskott. Sammanlagt 33 kommuner uppger balans på bostadsmarknaden för ungdomar. Det är inte

30 30 Bostadsmarknadsenkäten någon kommun som uppger att det finns ett överskott på bostäder för ungdomar. Det är 6 kommuner som inte har besvarat frågan. Kommunernas utbud av bostäder för ungdomar, januari Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017,. Illustration: Det finns generellt få lediga bostäder Av de 251 kommuner, som i årets bostadsmarknadsenkät uppger ett underskott i utbudet på bostäder för ungdomar, svarar 216 kommuner att underskottet beror på att det generellt finns få lediga bostäder i kommunen. Det är en ökning från förra året, då 205 kommuner angav den orsaken till underskottet. Nedan redovisas fördelningen av samtliga svarsalternativ på frågan vad underskottet beror på (det är möjligt att ange mer än ett svarsalternativ): Det finns generellt få lediga bostäder (216 kommuner). Det finns för få små lediga bostäder (167 kommuner). Lediga små bostäder är för dyra för ungdomar (60 kommuner). Lediga bostäder är för stora för de flesta ungdomshushåll (28 kommuner). Lediga bostäder ligger i områden som inte är attraktiva för ungdomar (18 kommuner).

31 Bostadsmarknadsenkäten Underskott på bostäder för ungdomar i storstadsregioner och högskoleorter Samtliga kommuner i storstadsregionerna, förutom en kommun i Stormalmö, uppger att de har underskott på bostäder för ungdomar. Det är något fler än förra året och tyder på att situationen för ungdomar på bostadsmarknaden fortfarande är mycket ansträngd i dessa kommuner. Samtliga högskolekommuner har svarat att de har underskott på bostäder för ungdomar. I förra årets enkät var det några högskolekommuner som uppgav balans respektive överskott. Det visar att situationen för ungdomar har förvärrats även i dessa kommuner. På frågan om vad underskottet på bostäder för ungdomar beror på, svarar 77 kommuner (94 procent) av landets högskolekommuner och kommuner i storstadsregionerna (82 kommuner) att det generellt finns få lediga bostäder. En annan orsak är att det är ont om små lägenheter, vilket 66 procent av dessa kommuner svarar, samt att lediga små lägenheter är för dyra för ungdomar, vilket 27 procent svarar. Underskott i kommuner med färre än invånare Det finns ett utbrett underskott på bostäder för ungdomar även i övriga kommuner i landet. Av de kommuner som har färre än invånare och som inte tillhör storstadsregionerna eller högskoleorterna, det vill säga 174 kommuner, är det 140 som uppger ett underskott på bostäder för ungdomar. Särskilda insatser för ungdomar Det varierar i vilken omfattning kommunerna gör insatser, och vilken form av insatser som görs, för att underlätta för ungdomar att få en egen bostad. Den vanligaste insatsen är en generell satsning på bostadsbyggande som även ska gynna ungdomar. Insatser görs oavsett om kommunerna har särskilda ungdomsbostäder eller inte. Enligt årets bostadsmarknadsenkät görs särskilda insatser i 191 kommuner oavsett om de uppger underskott eller balans på bostäder för ungdomar. Särskilda insatser för ungdomar som genomförts i kommunerna under år 2016: Generell satsning på bostadsbyggande som även gynnar ungdomar (115 kommuner). Nyproduktion av små bostäder med överkomliga hyror (50 kommuner).

32 32 Bostadsmarknadsenkäten Nyproduktion eller ändring av bostäder för ungdomar (37 kommuner). Hyresrabatt för ungdomar (25 kommuner). Kommunen eller fastighetsägaren underlättar för två eller flera att hyra en lägenhet tillsammans (21 kommuner). Bostadsinformation som är riktad till ungdomar (7 kommuner). Vad som kan noteras här är att insatsen "Generell satsning på bostadsbyggande som även gynnar ungdomar" har ökat från 62 kommuner förra året till 115 kommuner i år, att "Nyproduktion av små bostäder med överkomliga hyror" har ökat från 34 kommuner förra året till 50 kommuner i år, och att "Hyresrabatter för ungdomar" har ökat från 18 kommuner förra året till 25 kommuner i år. Andra insatser som genomförs i kommunerna, för att underlätta för ungdomar att få tag i en egen bostad, är sänkt åldersgräns för att ställa sig i bostadskö, särskild ungdomskö, förtur för ungdomar, samt reservation av en viss andel små bostäder i allmännyttans regi. Förväntat påbörjande av nya särskilda ungdomsbostäder Särskilda ungdomsbostäder är bostäder som enbart hyrs ut till personer under en viss ålder. I årets bostadsmarknadsenkät är det 60 kommuner som uppger att de har särskilda ungdomsbostäder, vilket är 15 kommuner fler än förra året. Det sammanlagda antalet ungdomsbostäder uppgår till 4 217, enligt de 42 kommuner som har uppgett något antal. Under åren 2017 och 2018 förväntas sammanlagt drygt nya särskilda ungdomsbostäder påbörjas i 38 olika kommuner. De nya ungdomsbostäderna bedöms tillkomma främst genom nybyggnad, medan en mindre andel bedöms tillkomma genom ändringar av byggnader. Framförallt är det hyresrätter som förväntas påbörjas, men det kommer även att tillkomma ett antal bostadsrätter. Det är framförallt i Storstockholm som bostadsrätter förväntas tillkomma. Om vi tittar på åren var för sig så bedömer 22 kommuner att det kommer att påbörjas sammanlagt cirka ungdomsbostäder under år Majoriteten av de nya ungdomsbostäderna förväntas bli privata hyresrätter. Under år 2018 förväntas något färre ungdomsbostäder påbörjas. Totalt 16 kommuner bedömer att det sammanlagt kommer att påbörjas drygt 800 ungdomsbostäder. Detta år är det hyresrätter inom allmännyttan som utgör majoritet.

33 Bostadsmarknadsenkäten Kommuner med eller utan ungdomsbostäder Det största antalet nya ungdomsbostäder förväntas påbörjas i de kommuner som uppger att de redan idag har ungdomsbostäder, vilket 60 kommuner uppger i årets enkät. I 10 av dessa kommuner planeras det för sammanlagt nya ungdomsbostäder till och med år Merparten av dessa bostäder planeras tillkomma i Uppsala kommun samt i kommuner i Storstockholmsområdet. Av de 221 kommuner som har svarat att de för närvarande inte har några ungdomsbostäder är det 17 kommuner som förväntar sig ett påbörjande av nya ungdomsbostäder. Det förväntas tillkomma sammanlagt cirka 490 nya ungdomsbostäder till och med år 2018 i dessa kommuner. En stor andel av dessa bostäder förväntas tillkomma i Storstockholmsområdet, framförallt i Täby kommun. En annan intressant kommun i sammanhanget är Skövde kommun, här klassad som högskoleort, som har en förväntan om 100 nya ungdomsbostäder. Ett antal kommuner med mindre än invånare har en förväntan om att sammanlagt cirka 160 ungdomsbostäder kommer att påbörjas under åren 2017 och Studenter: Brist på studentbostäder i högskolekommuner Drygt hälften av landets högskolekommuner bedömer att det saknas bostäder som är särskilt avsedda för studenter på högskola eller universitet. Samtliga stora högskolekommuner anger ett underskott på studentbostäder. Samtidigt är det i dessa kommuner som det kommer att bli störst tillskott av nya särskilda studentbostäder under de närmaste åren. Underskott i 23 av landets 40 högskolekommuner I 2017 års bostadsmarknadsenkät bedömer 23 av landets 40 högskolekommuner att de har ett underskott på studentbostäder. Det är samtliga kategorier av högskolekommuner som uppger detta, såväl stora som små högskolekommuner, samt högskolekommuner i storstadsregionerna. Totalt 15 högskolekommuner bedömer att bostadsmarknaden för studenter är i balans. Här är fördelningen jämn mellan små och stora högskolekommuner. Det är 2 kommuner, Piteå och Södertälje, som uppger att det finns ett överskott på studentbostäder. Högskolekommuner De kommuner som enligt Bostadsmarknadsenkäten och i det här avsnittet klassas som högskolekommuner är lokaliserade i och utanför storstadsregionerna och har fler än 300 studenter på högskola eller universitet. Sammanlagt finns det 40 kommuner i landet som klassas som högskolekommuner enligt denna definition.

34 34 Bostadsmarknadsenkäten Läget på bostadsmarknaden i landets 40 högskolekommuner, januari år Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017,. Illustration: Vad beror underskottet på? Den vanligaste orsaken till underskottet på studentbostäder är att det generellt finns för få bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden. En annan orsak, som en tredjedel av högskolekommunerna uppger, är att det finns för få små lägenheter. Några kommuner har svarat att befintliga lediga bostäder är för dyra för studenter, medan ytterligare några har svarat att de bostäder som erbjuds är för stora eller ligger i områden som inte är attraktiva för studenter. Studentbostad Med studentbostad avses studentlägenheter, korridorsrum eller liknande som är avsedda för studerande vid universitet eller högskola. Upplåtelseformen är hyresrätt med särskilda villkor om begränsad besittningsrätt, vilken är kopplad till hyresgästens studier. Lediga studentbostäder under delar av året Kommunerna upplever en hög efterfrågan på studentbostäder vid terminsstart, framförallt inför höstterminen. Under våren och sommaren är efterfrågan betydligt lägre. Totalt 11 högskolekommuner uppger att det finns lediga studentbostäder under delar av året, vilket är något färre jämfört med förra året. Detta förhållande uppges av kommuner oberoende om de har balans eller underskott i sitt bestånd av studentbostäder.

35 Bostadsmarknadsenkäten Ökat påbörjande av studentbostäder Enligt SCB fanns det år 2015 cirka studentbostäder i landet. Under år 2015 påbörjades byggandet av drygt nya studentbostäder och år 2016 påbörjades preliminärt drygt nya studentbostäder. I dessa siffror ingår inte tillskott genom ändring av byggnad. Enligt årets bostadsmarknadsenkät tyder kommunernas bedömningar på en fortsatt hög aktivitet när det gäller tillskott av nya studentbostäder. Kommunerna bedömer att sammanlagt drygt studentbostäder kommer att påbörjas under år 2017, vilket är en fördubbling av antalet påbörjade studentbostäder året innan. Under år 2018 förväntas sammanlagt cirka studentbostäder påbörjas runt om i landet. Utöver nyproduktion av studentbostäder tillkommer ett marginellt nettotillskott av studentbostäder genom ändringar av befintliga byggnader. Antal påbörjade studentbostäder (nybyggnad) åren och preliminära (p) uppgifter för 2016 (källa: SCB) samt kommunernas bedömning för (källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017). Illustration: Största sammanlagda påbörjandet förväntas ske i storstadsregionerna De totalt nya studentbostäderna förväntas bli påbörjade i 39 olika kommuner under åren 2017 och Byggandet förväntas framförallt ske i Storstockholm, där 9 kommuner bedömer att det kommer att påbörjas sammanlagt omkring nya studentbostäder, merparten i Stockholm. Ett stort tillskott förväntas även ske i Göteborg, med ett sammanlagt förväntat påbörjande av nya studentbostäder till och med år Övriga kommuner som kan noteras här

36 36 Bostadsmarknadsenkäten är Lund och Uppsala med ett sammanlagt förväntat påbörjande av drygt 900 respektive 700 nya studentbostäder till och med år Stöd för hyresbostäder och bostäder för studerande Det finns två stöd som riktas till nya hyresbostäder och nya bostäder för studerande, ett tidsbegränsat och ett långsiktigt. Sista ansökningsdag för det tidsbegränsade stödet var 28 februari Det långsiktiga investeringsstödet gäller för projekt som påbörjas från och med den 1 januari Här förväntas nya studentbostäder påbörjas år 2017 Under år 2017 förväntas drygt nya studentbostäder påbörjas runt om i landet. Störst aktivitet förväntas i Stockholm med bostäder, i Lund med 600 bostäder, i Göteborg och Nacka med vardera 400, samt Uppsala med 350 nya studentbostäder. Samma år finns förväntningar i Sollentuna, Linköping, Örebro, Sundsvall, Gävle, Umeå, Luleå och Karlskrona om att mellan 100 och 200 nya studentbostäder ska påbörjas i respektive kommun. I övrigt förväntar sig även Haninge, Södertälje, Eskilstuna, Värnamo, Skurup, Eslöv, Västerås, Falun och Östersund att det kommer att påbörjas nya studentbostäder. Förväntningarna sträcker sig till mellan 40 och 90 nya bostäder per kommun. I resterande 6 kommuner, som uppger ett förväntat påbörjande, är det sammanlagt cirka 70 nya studentbostäder som förväntas bli påbörjade. Här förväntas nya studentbostäder påbörjas år 2018 Under år 2018 förväntas drygt nya studentbostäder påbörjas runt om i landet. Liksom år 2017 förväntas störst aktivitet ske i Stockholm, nu med omkring nya studentbostäder. Näst störst aktivitet förväntas i Göteborg med studentbostäder, därefter kommer Uppsala med 350 studentbostäder, Lund med 320, Solna med 250 och Linköping med ett förväntat påbörjande om 230 nya studentbostäder. Samma år finns förväntningar i Umeå, Sundsvall, Jönköping, Borås, Örebro, Gävle och Växjö om att mellan 100 och 200 nya studentbostäder ska påbörjas i respektive kommun. I övrigt förväntar sig även Örnsköldsvik, Upplands Väsby, Haninge, Skurup och Västerås nya studentbostäder. Förväntningarna sträcker sig till mellan 50 och 90 bostäder per kommun.

37 Bostadsmarknadsenkäten I resterande 11 kommuner, som uppger ett förväntat påbörjande, är det sammanlagt cirka 140 nya studentbostäder som förväntas bli påbörjade. Vem bygger studentbostäderna? Kommunerna uppger att det är allmännyttiga bostadsbolag, privata aktörer, stiftelser, samt en liten andel övriga aktörer, som förväntas bygga de nya studentbostäderna. Under åren 2017 och 2018 är det privata aktörer som förväntas påbörja det största antalet, omkring studentbostäder. Det förväntas ske i 26 kommuner. Allmännyttan förväntas under samma period påbörja drygt studentbostäder i 12 kommuner. Stiftelser förväntas påbörja drygt studentbostäder i 7 kommuner. Övriga aktörer förväntas påbörja sammanlagt 200 studentbostäder i 3 kommuner. Äldre: Andelen äldre ökar De stora kullarna från mitten av 1940-talet har nu nått den ålder då de flesta går i pension. Det här innebär att antalet äldre kommer att öka dramatiskt under de närmaste åren. Ännu har man inte nått den ålder då stora vårdbehov inträder, men det är klokt att i god tid planera för kommande behov. I synnerhet med tanke på att det är en långsiktig process att bygga bostäder. Det rör sig om flera år från planering till färdiga bostäder. Människor lever idag längre än tidigare. Cirka 20 procent av Sveriges befolkning är 65 år eller äldre. Andelen varierar dock kraftigt mellan olika kommuner. Det finns till befolkningen små kommuner, som har präglats av utflyttning i många år, som når en andel på över 30 procent. Från och med år 2020 ökar andelen 80-åringar eller äldre i befolkningen. Särskilt kraftig är ökningen bland dem över 85 år. År 2050 räknar man med att antalet personer över 85 år kommer att ha fördubblats jämfört med idag.

38 38 Bostadsmarknadsenkäten Prognos över befolkningsutvecklingen för personer år samt 75 år och äldre mellan åren Källa: SCB. Illustration: För få tillgängliga bostäder Även om andelen äldre ökar så är det stora flertalet allt friskare högre upp i åldrarna. Det är särskilt ökningen av de allra äldsta, de över 85 år, som påverkar vårdbehovet. Det faktum att medellivslängden under större delen av 1900-talet har ökat gör att de äldre blir ännu äldre och även om de är friskare gör den ökande åldern att hälsotillståndet successivt försämras. Det saknas idag bostäder och boendemiljöer som är väl anpassade till den äldre människans behov. Det finns brister i tillgänglighet inom det ordinarie bostadsbeståndet och ett antal kommuner saknar platser i särskilt boende. Flyttfrekvensen bland äldre är generellt låg, och har varit så under en längre tid. Den låga flyttfrekvensen beror inte bara på ett sinande utbud av bostäder anpassade för äldre. Många av dagens äldre vill också bo kvar i sin nuvarande bostad. Det dåliga utbudet innebär dock en inlåsningseffekt för de som vill flytta, men som inte har möjlighet till detta, eftersom inga alternativ finns. Allt fler bor kvar i hemmet Allt fler personer bor kvar i hemma högre upp i åldrarna än tidigare. Detta är ett resultat av den förbättrade hälsan och funktionsförmågan bland äldre och en medveten politik från samhällets sida att styra över vårdresurser från olika former av institutionsboenden till möjligheter att bo kvar i hemmet. Detta har skett genom en utökning av hemtjänsten och,

39 Bostadsmarknadsenkäten i allt högre grad, genom att förlita sig på ett ökat stöd från nära anhörigas sida. Allt färre äldre bor i särskilt boende Kommunerna har enligt socialtjänstlagen ansvar för att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad av äldre människor som behöver särskilt stöd i vardagen. Den service och omvårdnad som behövs varierar beroende på den enskildes vårdbehov. Det har pågått en utveckling under lång tid mot att allt färre bor i äldreboende samtidigt som allt fler bor kvar i det egna hemmet och får hemtjänst. Antalet vårdplatser och äldreboenden av olika slag har minskat kraftigt under de senaste 20 åren. Sedan 1994 har det försvunnit närmare platser i särskilt boende för äldre. Trygghetsbostäder och seniorbostäder Trygghetsbostäder och seniorbostäder är så kallade mellanboendeformer som överbryggar glappet mellan vanligt boende och särskilda boenden med heldygnsomsorg. Trygghetsbostäder och seniorbostäder kräver inte biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen från kommunen. Trygghetsbostäder är en relativt ny boendeform som har tillkommit som ett alternativ för att ge de äldre som önskar tillgång till större gemenskap och trygghet. Seniorbostäder är vanliga bostäder som är ute på marknaden och som är avsedda för personer över en viss ålder, vanligen 55 år och äldre. Tanken är att bostäderna ska vara utformade efter äldres behov av tillgänglighet. När de boende behöver vård och omsorg får de det på samma villkor som äldre som bor i ordinärt boende, det vill säga genom hemtjänst och hemsjukvård. Bra boendeplanering allt viktigare För att kunna erbjuda äldre personer bra boende krävs det att kommunen har en bra boendeplanering. En sådan boendeplanering handlar om att analysera och bedöma vilka förändringar som behövs i bostadsbeståndet till följd av hur kraven och önskemålen från befolkningen kommer att utvecklas. Ett bra underlag är avgörande för kvaliteten i planeringen. Att följa och analysera hur befolkningen förändras över tid är viktigt, men det handlar också om att inventera det nuvarande bostadsbeståndet och skaffa sig en bild av hur olika hushåll bor idag.

40 40 Bostadsmarknadsenkäten Trygghetsbostäder: Trygghetsbostäder i hälften av landets kommuner Trygghetsbostäder är en relativt ny boendeform som har tillkommit som ett alternativ för att ge äldre personer tillgång till större gemenskap och trygghet. Det är en så kallad mellanboendeform som överbryggar glappet mellan vanligt boende och särskilda boenden med heldygnsomsorg. Det finns en stor variation av trygghetsbostäder runt om i landet, även om trygghet, tillgänglighet, gemensamhetsutrymmen och särskild personal är gemensamma nämnare för många. Det krävs inte något biståndsbeslut från kommunen enligt socialtjänstlagen för att kunna flytta till ett trygghetsboende. Trygghetsbostäder i drygt hälften av kommunerna Idag finns det trygghetsbostäder i 160 av landets kommuner, vilket är 10 kommuner fler än förra året. Enligt svaren i s bostadsmarknadsenkät 2017 uppgår antalet trygghetsbostäder till närmare lägenheter. Dock saknas uppgift om antalet lägenheter från 32 av dessa 160 kommuner vilket innebär att det finns fler trygghetsbostäder som inte finns med i summeringen. Det är skillnader mellan olika kommungrupper. Det finns trygghetsbostäder i knappt 90 procent av de större högskoleorterna. I Storstockholm och i kommungruppen "övriga kommuner med färre än invånare" finns det trygghetsbostäder i färre än hälften av kommunerna medan det i Storgöteborg och Stormalmö rör sig om ungefär 70 procent av kommunerna som har trygghetsbostäder. Stöd till bostäder för äldre För att öka antalet hyresbostäder för äldre och för att öka möjligheterna till gemenskap och trygghet för äldre finns det sedan 2016 ett ekonomiskt stöd att söka. Minskning av det förväntade tillskottet Totalt 74 kommuner bedömer att det kommer att påbörjas närmare trygghetsbostäder under åren Det är en minskning jämfört med svaren i föregående års enkät då bostäder beräknades tillkomma under åren Knappt hälften, cirka lägenheter, beräknar man ska påbörjas under Utav de 74 kommuner där det planeras för trygghetsbostäder uppger 54 att de har trygghetsbostäder sedan tidigare. Nyproduktionen står för 90 procent av det förväntade tillskottet av trygghetsbostäder. Drygt 270 lägenheter förväntas utgöra ett nettotillskott genom ändring av byggnad.

41 Bostadsmarknadsenkäten Privata hyresvärdar står för drygt en tredjedel av det förväntade tillskottet av trygghetsbostäder medan allmännyttan svarar för drygt en fjärdedel. Förra året var förhållandet det omvända. Störst tillskott i de större högskolekommunerna Det planerade tillskottet av trygghetsbostäder per invånare är störst i kommungruppen "Högskoleorter med fler än invånare". Det handlar om knappt 400 bostäder fördelat på 17 kommuner. Därefter kommer "övriga kommuner med fler än invånare" samt kommungruppen "övriga kommuner med färre än invånare". Tillsammans står de för ett planerat tillskott på cirka 970 trygghetsbostäder fördelat på 208 kommuner under åren Det minsta tillskottet per 1000 invånare är i Storstockholm. Tillskott av trygghetsbostäder fördelat på kommungrupper, förväntat påbörjande Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017,. Illustration: Inga vakanser i drygt två tredjedelar av beståndet Av totalt 160 kommuner med trygghetsbostäder svarar 114 kommuner att de inte har några outhyrda trygghetsbostäder den 1 januari Det är fler än 2016 då 107 kommuner uppgav att de inte hade några vakanser. I 21 kommuner finns det outhyrda trygghetsbostäder i en mindre del av beståndet. Endast en kommun har outhyrda trygghetsbostäder i en större del av beståndet. Resterande 23 kommuner uppger att de saknar underlag för att göra en sådan bedömning.

42 42 Bostadsmarknadsenkäten Särskilda boendeformer för äldre: Ökat underskott på särskilda boendeformer för äldre Totalt 125 kommuner bedömer i 2017 års bostadsmarknadsenkät att de har ett underskott på särskilda boendeformer för äldre. Det är 16 kommuner fler än förra året då 109 kommuner uppgav att de hade underskott på den här formen av bostäder. Särskilda boendeformer för äldre Det är kommunen som har ansvar för att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd, enligt 5 kap 5 socialtjänstlagen (2001:453) (SoL). För att kunna bo i särskilt boende krävs en biståndsprövning och ett beslut av kommunen. Nästan hälften av landets kommuner bedömer att de har balans i utbudet av särskilda boendeformer för äldre. Det är ungefär lika många som förra året. Antalet kommuner som uppger att de har ett överskott på särskilda boendeformer för äldre har minskat från 21 till 15 kommuner. Hur bedömer ni utbudet av bostäder för äldre? Antal kommuner BME 2014 Antal kommuner BME 2015 Antal kommuner BME 2016 Antal kommuner BME 2017 Underskott Balans Överskott Ej svarat Andelen kommuner som bedömer att behovet av särskilda boendeformer för äldre kommer att vara täckt om 2 år har minskat från 64 till 60 procent sedan föregående år. På 5 års sikt räknar 63 procent av kommunerna med att behovet av denna boendeform kommer att vara täckt. År 2016 bedömde 65 procent av kommunerna att behovet att särskilda boendeformer skulle vara täckt om 5 år. Tuffare även i de mindre kommunerna Underskottet på särskilda boendeformer för äldre är enligt enkäten mest utbrett i "högskolekommuner med färre än invånare" där 50 pro-

43 Bostadsmarknadsenkäten cent av kommunerna uppger att de har ett underskott. Tidigare har läget ofta varit bättre i till invånarantalet små kommuner utanför storstadsområdena men i år uppger 44 procent av kommunerna i kommungruppen "övriga kommuner med färre än invånare" att de har underskott på särskilda boendeformer för äldre. Det är samma nivåer som storstadskommunerna uppger. I kommungruppen "övriga kommuner med fler än invånare" har 62 procent av kommunerna uppgett att de har balans i utbudet av särskilda boendeformer för äldre vilket är den högsta andelen i årets enkät. Tillskott av drygt bostäder Totalt 98 kommuner bedömer att det kommer att tillkomma bostäder i särskilda boendeformer för äldre under åren 2017 och Hälften av bostäderna förväntas bli påbörjade under 2017 och den andra halvan har planerad byggstart Merparten, bostäder, förväntas tillkomma genom nybyggnad och 180 bostäder utgör ett nettotillskott av bostäder genom ändring av byggnader. Det här är cirka 500 fler bostäder än förra året, då cirka bostäder förväntades bli påbörjade under åren 2016 och Kommunerna själva står för drygt 35 procent av det förväntade tillskottet av bostäder i särskilda boendeformer. Cirka 35 procent av bostäderna förväntas tillkomma genom en privat aktör vilket är en ökning jämfört med året innan då siffran var 25 procent. Allmännyttan står som byggherre för 16 procent av tillskottet. Särskilda boendeformer för äldre Antal bostäder 2017 Antal bostäder 2018 Summa Procent 2017 Jmfr Procent 2016 Nybyggnad Hyresrätter - Privata hyresvärdar

44 44 Bostadsmarknadsenkäten Hyresrätter - Allmännyttan Kommun Annan Nettotillskott genom ändring av byggnad Summa Stöd till bostäder för äldre För att öka antalet hyresbostäder för äldre och för att öka möjligheterna till gemenskap och trygghet för äldre finns det sedan 2016 ett ekonomiskt stöd att söka. Olika vem som är byggherre I Storstockholm förväntas det tillkomma drygt 800 bostäder i särskilda boendeformer för äldre under åren 2017 och Storstockholm skiljer sig från övriga landet genom att privata byggherrar står för drygt 90 procent av det förväntade tillskottet av bostäder i särskilda boendeformer för äldre. Resterande 10 procent står kommunen för. I Storgöteborg förväntas det tillkomma cirka 560 och i Stormalmö cirka 440 bostäder i särskilda boendeformer under åren 2017 och För

45 Bostadsmarknadsenkäten Stormalmös del är det en förhållandevis hög siffra i relation till befolkningen. I Storgöteborg står kommunen för cirka 70 procent av tillskottet och privata byggherrar för cirka 30 procent. I Stormalmö svarar privata byggherrar för drygt hälften av nytillskottet. I de större högskolekommunerna kommer cirka 1070 bostäder att påbörjas under åren 2017 och 2018 enligt kommunernas bedömningar. Kommunerna förväntas stå för cirka 45 procent av de nytillkomna bostäderna. Vem är byggherre för särskilda boendeformer för äldre, förväntat påbörjande åren Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017,. Illustration: De mindre högskolekommunerna uppger att cirka 430 bostäder kommer att börja byggas under den närmaste tvåårsperioden. Kommunerna förväntas stå för nästan hälften av tillskottet av bostäder. Allmännyttan förväntas stå för cirka 20 procent och kommunen för resterande tredjedel. Gruppen "övriga kommuner med fler än invånare" rapporterar att man förväntar sig att närmare 430 bostäder kommer att börja byggas under åren 2017 och Kommunerna själva står för 45 procent av det förväntade byggandet. Kommungruppen med de till invånarantalet minsta kommunerna "övriga kommuner med mindre än invånare" står för den högsta siffran när det gäller såväl antal bostäder som i förhållande till befolkningen. Cirka bostäder förväntas bli påbörjade under de närmaste 2 åren. Den här kommungruppen har en äldre befolkning än vad vi finner i storstadsområdena och i högskolekommunerna. Kommungruppen omfattar

46 46 Bostadsmarknadsenkäten kommuner, det vill säga 60 procent av landets kommuner, men 20 procent av landets befolkning. Här står kommunerna själva för drygt 40 procent av det förväntade byggandet. Tillskott av bostäder i särskilda boendeformer, förväntat påbörjande åren Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017,. Illustration: Seniorbostäder: Stor ökning av planerade seniorbostäder Seniorbostäder är helt vanliga bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden. Tanken är att det ska vara ett enkelt och bekvämt boende att kunna åldras i, med ökad möjlighet till gemenskap. Seniorboenden kan skilja sig mycket åt i sin utformning och i vad de har att erbjuda. Ibland är det enda som är utmärkande att alla som bor i fastigheten är över en viss ålder, medan andra boenden erbjuder ett större utbud av service och aktiviteter. Ojämn fördelning över landet I 2017 års bostadsmarknadsenkät uppger 196 kommuner, 13 stycken fler än förra året, att de har seniorbostäder i kommunen. Av dessa kommuner har 141 uppgett ett ungefärligt antal lägenheter, drygt , medan resterande 55 kommuner inte har svarat på hur många bostäder de har. Det innebär att antalet seniorbostäder är högre än vad som kan utläsas av enkäten. I Storstockholm och på högskoleorterna finns det seniorbostäder i samtliga kommuner med endast ett par undantag. I Storgöteborg och Stormalmö är det ungefär 80 procent av kommunerna som har seniorbostäder. Lägst andel har gruppen "övriga kommuner med färre än invånare" där drygt hälften av kommunerna uppger att de har seniorbostäder.

47 Bostadsmarknadsenkäten Tillskottet av seniorbostäder ökar igen Totalt 63 av landets kommuner bedömer att det kommer att påbörjas knappt seniorbostäder under de närmaste 2 åren. Det handlar huvudsakligen om nybyggnad. Endast 70 bostäder är nettotillskott av bostäder genom ändringar av byggnader. Det förväntade tillskottet av seniorbostäder har sjunkit under en följd av år och förra året var det 43 kommuner som bedömde att det skulle påbörjas seniorbostäder under åren 2016 och I år har det alltså skett mer än en fördubbling i antalet planerade seniorbostäder jämfört med året innan. Kommunernas bedömningar av hur många bostäder som kommer att påbörjas brukar av erfarenhet i snitt vara cirka 20 procent högre än antalet bostäder som faktiskt påbörjas. Enligt bedömningarna kommer 60 procent av nyproduktionen av seniorbostäder att bestå av bostadsrätter. Motsvarande siffra förra året var 40 procent. Allmännyttan svarar för 18 procent. och privata hyresvärdar för 17 procent av det förväntade påbörjandet av seniorbostäder. Tillskott av seniorbostäder fördelat på nyproduktion och tillskott genom ändring av byggnad, påbörjandeår Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017,. Illustration: Störst tillskott i Storstockholm I förhållande till antalet invånare i kommungrupperna är det förväntade tillskottet störst i Storstockholm, och det utgörs där till 70 procent av bostadsrätter. Sedan följer kommungruppen "övriga kommuner med färre än invånare" och " övriga kommuner med mer än invånare". Där är det främst allmännyttan och privata hyresvärdar som bygger

48 48 Bostadsmarknadsenkäten (cirka 60 procent). Det lägsta tillskottet per invånare förväntas i Storgöteborg, och det tillskottet utgörs helt av bostadsrätter. Vem är byggherre när det gäller de planerade seniorbostäderna, påbörjande år Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017,. Illustration: Stöd till bostäder för äldre För att öka antalet hyresbostäder för äldre och för att öka möjligheterna till gemenskap och trygghet för äldre finns det sedan 2016 ett ekonomiskt stöd att söka. Endast 16 kommuner har vakanser i en mindre del av beståndet Totalt uppger 130 kommuner att de inte har några vakanta seniorbostäder. Enligt enkäten har nu 16 kommuner vakanser i en mindre del av beståndet, vilket är betydligt färre än för 2 år sedan då 27 kommuner gav detta svar. Varken i år eller förra året har någon kommun uppgett att de har vakanser i en större del av beståndet. Det är 48 kommuner som har svarat att de saknar underlag för att göra en sådan bedömning. Personer med funktionsnedsättning: Underskottet av bostäder för personer med funktionsnedsättning har ökat ytterligare I bostadsmarknadsenkäten 2017 är det 163 av landets kommuner, 13 fler än förra året, som uppger att de har underskott på bostäder med särskild

49 Bostadsmarknadsenkäten service för personer med funktionsnedsättning. Totalt 117 kommuner bedömer att utbudet är i balans. Ingen kommun redovisar något överskott, 10 kommuner har inte besvarat frågan. Bostäder för personer med funktionsnedsättning Bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning är boende enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), eller boende enligt 5 kap. 7 socialtjänstlagen (2001:453) (SoL). Ökat antal kommuner med underskott på bostäder Sedan flera år ökar antalet kommuner som uppger att de saknar tillräckligt med bostäder för personer med funktionsnedsättning. På 4 år har antalet kommuner som uppger detta ökat med 36 stycken. Läget på bostadsmarknaden när det gäller utbudet av bostäder för personer med funktionsnedsättning, januari år Antal bostäder. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017,. Illustration: Det skiljer sig åt i kommungrupperna Ser vi till situationen i kommungrupperna är underskottet på bostäder med särskild service mest utbrett på högskoleorterna och i Storstockholm. Samtliga av de större högskoleorterna har underskott på dessa bostäder och 86 procent av de mindre högskoleorterna. I Storgöteborg uppger 69 procent att de har underskott. I Storstockholm har 81 procent av kommunerna underskott på den här formen av bostäder. Den största andelen kommuner i balans finner vi i kommungruppen "övriga kommuner med

50 50 Bostadsmarknadsenkäten färre än invånare " där 53 procent av kommunerna har balans i utbudet följt av Stormalmö med 42 procent. Andel kommuner i respektive kommungrupp med underskott eller balans i utbudet av bostäder för personer med funktionsnedsättning, januari år Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017,. Illustration: Behovet ökar och färre bostäder bedöms byggas. Trots det bedömer 55 procent av alla kommuner att behovet kommer att vara täckt om 2 år. Fler kommuner än tidigare bygger Enligt 2017 års bostadsmarknadsenkät kommer det att påbörjas drygt bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning i 101 kommuner (30 kommuner mer än förra året) under åren Det är drygt 50 bostäder fler än förra året men betydligt färre än vad kommunerna uppgav 2015 då motsvarande siffra uppgick till cirka bostäder. Det handlar framför allt om nybyggnad, endast 81 bostäder utgör ett nettotillskott av bostäder genom ändring av byggnader. Drygt 800 av bostäderna har planerad byggstart år 2017 och knappt 600 förväntas bli påbörjade under år Kommunernas bedömningar av hur många bostäder som kommer att påbörjas brukar av erfarenhet vara cirka 20 procent högre än antalet bostäder som faktiskt påbörjas. Flest bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning per invånare förväntas det tillkomma i kommungrupperna "övriga kommuner". Det vill säga kommuner som inte är belägna i storstadsområdena eller är högskoleorter.

51 Bostadsmarknadsenkäten Tillskott i antal bostäder till personer med funktionsnedsättning fördelat på nyproduktion och tillskott genom ändring av byggnad, påbörjandeår Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017,. Illustration: Vanligast att kommunen är byggherre Kommunen står som byggherre för närmare 48 procent av det förväntade tillskottet av bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning. Allmännyttan svarar för 33 procent av tillskottet och privata byggherrar för 18 procent. En procent av tillskottet förväntas tillkomma genom annan byggherre, till exempel stiftelser. Medan 6 procent är nettotillskott av bostäder genom ändringar av byggnader. Boendeformer för personer med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättning behöver ofta särskilt anpassade bostäder. De kan också behöva en organiserad boendeform. Äldre kan till exempel behöva särskilt boende, trygghetsboende eller seniorbostäder. Andra kan behöva ett anpassat boende som servicebostad, gruppbostad eller familjehem. Det finns många olika former av funktionsnedsättningar. utgår från Socialstyrelsens terminologi. Bostadsanpassning ska underlätta ett självständigt liv Den som har en funktionsnedsättning kan ha rätt till ekonomiskt bidrag för att anpassa sin bostad så att hen kan leva ett självständigt liv. Rätten till bidrag regleras i lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag och täcker skäliga kostnader för anpassningen. Det är kommunerna som ansvarar för bidraget. De både beslutar och står för kostnaderna.

52 52 Bostadsmarknadsenkäten Varje år redovisar hur kommunernas kostnader för bostadsanpassningsbidraget varierar i landet. Variationen är stor. Cirka 55 procent av bidragen är mindre än kronor, och bara 2 procent av bidragen är större än kronor. År 2015 var det vanligast att bidragen gick till att ta bort trösklar. Därefter följde att sätta upp stödhandtag, montera ramper, montera spistimer/spisvakt och anpassningar av hygienutrymmen. Boendeformer för äldre Äldreomsorgen regleras huvudsakligen av socialtjänstlagen (SoL 2001:453). Kommunens socialnämnd ska bland annat verka för att äldre får möjlighet att leva och bo självständigt ( 7 8a). Kommunen ska därför inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre som behöver särskilt stöd. Dessa boendeformer brukar allmänt kallas äldreboende, servicehus och liknande. Växelboende och korttidsvistelse är två tillfälliga boendeformer. Där kan äldre bo i samband med sjukhusvistelse eller för att närstående ska få avlastning. Det finns även seniorbostäder och trygghetsbostäder, som däremot inte kräver något biståndsbeslut från kommunen. Seniorbostäder är vanliga privatbostäder för personer över en viss ålder, vanligen 55 år. Seniorbostäder ska vara utformade efter de äldres behov av tillgänglighet och innebär ofta en ökad möjlighet till gemenskap. Trygghetsbostäder liknar seniorbostäder men är även en så kallad mellanboendeform. Det betyder att bostäderna överbryggar glappet mellan vanligt boende och särskilda boenden med heldygnsomsorg. De som bor i en seniorbostad eller en trygghetsbostad får vård och omsorg genom hemtjänst och hemsjukvård, det vill säga på samma villkor som den som bor i en vanlig privatbostad. Boendeformer för personer med funktionsnedsättningar som inte beror på ålder Om man föds med en funktionsnedsättning eller får en senare i livet kan man ha rätt till stöd enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Även socialtjänstlagens 5 kapitel 7 förtydligar kommunens ansvar kring boendesituationen för personer med funktionsnedsättning. LSS är en så kallad rättighetslag. Det betyder att man kan gå till domstol och kräva de rättigheter som finns i lagen.

53 Bostadsmarknadsenkäten Vilka har rätt till stöd? Lagen beskriver vilka som har rätt till stöd, och dessa delas in i tre så kallade personkretsar. Varje personkrets har olika bedömningsgrunder eller kriterier som ska vara uppfyllda för att man ska ha rätt till stöd: 1. personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd 2. personer med stora begåvningsmässiga funktionsnedsättningar som inte går över efter en hjärnskada i vuxen ålder 3. personer med andra fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande och som finns kvar under lång tid Vilka boendeformer finns? Det finns tre olika boendeformer som man kan ha rätt till enligt LSS. Korttidsvistelse utanför hemmet Anpassat boende för barn och ungdomar Anpassat boende för vuxna Tillgänglighetsinventeringar: Inventering av tillgängligheten i flerbostadshus Tillgänglighet är en förutsättning för att alla invånare ska kunna delta i samhället på jämlika villkor. En inventering av tillgängligheten i flerbostadshus ger kommunen kunskap om bostadsbeståndet. s bostadsmarknadsenkät 2017 visar att nästan hälften av landets kommuner har tillgänglighetsinventerat hela eller delar av det kommunala beståndet av flerbostadshus. En inventering av bostadsbeståndet utifrån ett tillgänglighetsperspektiv kan ge svar på många viktiga frågor: Hur kommer behoven av tillgängliga bostäder att se ut i kommunen framöver? Hur många tillgängliga bostäder finns i kommunen? Vilka möjligheter finns i beståndet? Hur kan vi göra det lättare för invånarna att söka och få en tillgänglig bostad? Hur bör vi planera så att bostadsbeståndet fyller de behov av ett tillgängligt boende som finns?

54 54 Bostadsmarknadsenkäten En inventering är ett strategiskt arbete för en ökad kunskap om tillgängligheten i flerbostadshusen. Med den kunskapen kan kommunen utveckla sitt arbete med tillgänglighet och boendefrågor. Inventeringens resultat kan användas i flera sammanhang Resultatet av inventeringen kan användas som underlag inom flera områden: Planering: kommunen arbetar strategiskt och långsiktigt för att tillgodose behoven av fysisk tillgänglighet i flerbostadshusen. Förmedling: kommunen har en träffsäker förmedling av lämpliga bostäder. Förbättringar: kommunen prioriterar rätt bland de insatser som kan utföras, så att förbättringarna blir kostnadseffektiva och både boende och besökare gynnas av att rätt förbättring utförs på rätt plats. Närmare hälften av kommunerna har tillgänglighetsinventerat Totalt har 142 kommuner (49 procent) tillgänglighetsinventerat hela eller delar av det kommunala beståndet av flerbostadshus, enligt årets bostadsmarknadsenkät. Av dessa har 47 kommuner också tillgänglighetsinventerat det privata flerbostadshusbeståndet. Jämfört med föregående år har det tillkommit 19 kommuner som har gjort inventeringar. Det finns även 2 kommuner som saknar ett kommunalt bostadsbolag men som har inventerat sitt privata flerbostadshusbestånd. Stort intresse för stödet Kommuner har kunnat söka stöd för att inventera den fysiska tillgängligheten i beståndet av flerbostadshus under 2014 och Stödets uppgift har varit att underlätta kommunernas beredskap och planering för äldres boende. De medel som avsattes för stödet förbrukades i sin helhet och antalet genomförda tillgänglighetsinventeringar ökade. Det här indikerar att det stöd som utgått under den här perioden har bidragit till att fler inventeringar har kommit till stånd. Vad används inventeringen till? I bostadsmarknadsenkäten uppger kommunerna vad inventeringen används till. Det vanligaste svaret är att kommunen använder inventeringen som underlag för att skapa ett åtgärdsprogram. Det är 45 kommuner som uppger att de använder inventeringen vid förmedling av bostäder, 34 kommuner använder inventeringen på annat sätt. Några exempel är som

55 Bostadsmarknadsenkäten underlag vid strategisk boendeplanering och för att inventera behov vid renovering. Vad har inventerats? Det är framför allt entréer och trappuppgångar samt förekomsten av hiss som har inventerats. Inventeringar av bostädernas närområde, soprum och tvättrum är också relativt frekventa. Däremot är det mindre vanligt att inventera bostädernas invändiga utformning och eventuella upprustningsbehov. Fördelningen av vilka delar av bostaden som har inventerats. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017,. Illustration: Nyanlända: Stort underskott på bostäder för nyanlända Bostadssituationen för nyanlända är fortfarande mycket ansträngd. Många kommuner runt om i landet uppger i årets bostadsmarknadsenkät att det är svårt att få fram bostäder som de kan erbjuda nyanlända. Även om antalet asylsökande har minskat jämfört med 2015 pekar Migrationsverkets prognos på att ett relativt stort antal människor kommer att söka asyl i Sverige de närmaste åren. Det innebär att efterfrågan på bostäder för nyanlända kommer att fortsätta vara hög. Stort underskott på bostäder för nyanlända I 2017 års bostadsmarknadsenkät bedömer 255 kommuner, eller 88 procent, att de har ett underskott på bostäder för nyanlända personer. Det är dock en liten minskning jämfört med förra året då 272 kommuner, eller

56 56 Bostadsmarknadsenkäten procent, gjorde samma bedömning. De 255 kommunerna återfinns i alla kommungrupper. I år är det 30 kommuner som bedömer att de har balans på bostäder för nyanlända, vilket ska jämföras med förra årets 12 kommuner. Ingen kommun uppger överskott, vilket 2 kommuner gjorde förra året. Det är 5 kommuner som inte har besvarat frågan. Läget på bostadsmarknaden för nyanlända, januari år Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017,. Illustration: Den vanligaste orsaken till underskottet är att det finns ett generellt underskott på hyreslägenheter i kommunerna. Totalt 243 kommuner har angett denna orsak. Övriga anledningar till underskott på bostäder för nyanlända personer uppges vara: underskott på små lägenheter (105 kommuner) underskott på stora lägenheter (103 kommuner) underskott på lägenheter med rimlig hyresnivå (86 kommuner) hyresvärdarna ställer höga krav på inkomst eller anställning (66 kommuner) hyresvärdarna är obenägna att ta emot stora barnfamiljer (17 kommuner)

57 Bostadsmarknadsenkäten Andra orsaker som anges är att det generellt är brist på bostäder, och att det är svårt att hitta lediga bostäder i lämpliga lägen, till exempel på rimligt avstånd till allmänna kommunikationer. Ett annat problem som några kommuner beskriver är att bristen på hyresrätter gör det svårt för nyanlända att få tag i en hyresrätt eftersom förmedling av dessa sker via köer med långa väntetider i allmännyttan eller via kontakter med privata hyresvärdar. Enligt Migrationsverkets statistik fanns det den 1 maj 2017 cirka asylsökande i Migrationsverkets mottagningssystem. Sedan 2016 gäller en tidsbegränsad lag som begränsar möjligheten till permanent uppehållstillstånd och istället beviljas uppehållstillstånd på max 3 år. Begränsningar har även införts när det gäller anhöriginvandring. Antalet bostadssökande nyanlända kommer trots det vara fortsatt hög under de närmaste åren. Det innebär stora utmaningar för många kommuner när det gäller att kunna tillhandahålla bostäder. Bostadsbristen kan leda till att kommuner inte kan dra fördel av de möjligheter som ett ökat antal nyanlända ger. Eftersom merparten av de nyanlända är i arbetsför ålder kan det innebära möjligheter till tillväxt och utveckling, till exempel för kommuner med en åldrande befolkning. Bristen på bostäder kan leda till att dessa möjligheter går förlorade. Fakta om bosättning för nyanlända Asylsökande kan välja att bo på Migrationsverkets anläggningsboenden (ABO) eller i eget boende (EBO) under tiden som asylansökan prövas. När de asylsökande som har bott i ABO har beviljats uppehållstillstånd kan de välja mellan att få hjälp med att bli anvisade för bosättning i en kommun eller hitta en bostad i en kommun på egen hand. En nyanländ person är en före detta asylsökande som har beviljats uppehållstillstånd. Kommunernas bosättningsansvar, enligt lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, innebär att en kommun efter anvisning är skyldig att ta emot en nyanländ för bosättning. Syftet är att nyanlända ska få förutsättningar att etablera sig i samhället. Kommunanvisning av nyanlända sker via Migrationsverket. Samarbete för att säkerställa bostäder till anvisade nyanlända Det pågår ett omfattande arbete i kommunerna runt om i landet för att lösa bostadsfrågan för kommunanvisade nyanlända personer. Kommunerna har flera olika tillvägagångssätt för att säkerställa att det finns bo-

58 58 Bostadsmarknadsenkäten städer till denna grupp. Det vanligaste sättet är att kommunerna samarbetar med det allmännyttiga bostadsföretaget och med privata fastighetsägare för att få fram bostäder. I årets bostadsmarknadsenkät uppger 223 kommuner att de har ett regelbundet samarbete med det allmännyttiga bostadsföretaget och 110 kommuner uppger att de har ett regelbundet samarbete med privata fastighetsägare. Totalt 94 kommuner har ett regelbundet samarbete med både det allmännyttiga bostadsföretaget och med privata fastighetsägare. En mindre andel, 32 kommuner, svarar att de tar kontakt med det allmännyttiga bostadsföretaget vid behov, medan 88 kommuner svarar att de tar kontakt med privata fastighetsägare vid behov. Kommuner med regelbundet samarbete med allmännyttiga och privata hyresvärdar för att säkerställa att det finns bostäder för nyanlända personer, januari år Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017,. Illustration: Andra sätt att säkerställa bostäder En annan möjlighet som kommunerna har, för att säkerställa bostäder för kommunanvisade nyanlända, är att blockhyra bostäder. Det innebär att kommunen hyr lägenheter i ett eller flera bostadshus från ett bostadsföretag eller en fastighetsägare, för att sedan hyra ut lägenheterna i andra hand. Vid en jämförelse med förra årets enkätsvar har det skett en ökning i antalet kommuner som blockhyr bostäder för detta ändamål. Cirka 22 procent av kommunerna uppger i årets enkät att de blockhyr bostäder som ett komplement till andra samarbeten eller insatser, att jämföra med förra årets 12 procent. En företeelse som också blir vanligare, även om det fortfarande utgör en liten andel, är att kommunerna har egna bostadsrätter eller småhus som hyrs ut. I årets enkät svarar 18 procent av kommunerna

59 Bostadsmarknadsenkäten att de har egna bostadsrätter eller småhus som hyrs ut, vilket kan jämföras med förra årets 8 procent. Andra åtgärder för att lösa bostadssituationen är att samarbeta med olika aktörer på bostadsmarknaden för att få igång bostadsbyggandet, att bygga modulbostäder (med tidsbegränsat bygglov) eller att bygga om lokaler till bostäder. En del kommuner hyr in bostäder från privatpersoner eller avtalar med privatpersoner att hyra ut hela eller delar av bostaden. Bostäder för nyanlända egenbosatta På frågan om hur kommunen arbetar med bostadsförsörjningen för nyanlända som själva har bosatt sig i kommunen, så kallat egenbosatta (EBO), är det vanligaste svaret att kommunerna hänvisar de egenbosatta nyanlända till den ordinarie bostadsmarknaden, det vill säga att söka bostad på egen hand. De nyanlända som själva har bosatt sig i kommunen behandlas på samma sätt som övriga personer som söker bostad, men många kommuner tillhandahåller kontaktuppgifter till olika fastighetsägare för att underlätta möjligheten att hitta en bostad. Flera kommuner förklarar att särskilda insatser framförallt görs till nyanlända som anvisats till kommunen. Några kommuner poängterar att om det är barnfamiljer som är i behov av bostad, till exempel vid familjeåterförening, så försöker man omgående hitta lösningar på bostadsbehovet, med hänvisning till barnperspektivet och socialtjänstlagen.

60 60 Bostadsmarknadsenkäten Kommunernas verktyg Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande kvaliteter som påverkar såväl tillväxten som välfärden i en kommun. Planeringen för att utveckla boendet är en viktig del i kommunens strategiska arbete. Kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjningen ska visa vad kommunen vill med det befintliga bostadsbeståndet och med planerade nybyggda områden. Det är viktigt att alla kommuner, inte enbart kommuner med en ökande befolkning, har en strategi för hur boendet och bostadsbeståndet ska utvecklas i olika delar av kommunen. Regeringen har lagt fast ett övergripande mål för bostadspolitiken som kan ses som en utgångspunkt för den bostadspolitiska diskussionen, även på kommunal nivå. Det nationella målet för bostadspolitiken är en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. För att genomföra riktlinjerna för bostadsförsörjningen är kommunernas verktyg framförallt allmännyttiga bostadsföretag kommunala bostadsförmedlingar kommunala hyresgarantier kommunal översikts- och detaljplanering kommunalt markinnehav i kombination med en aktiv markpolitik marköverlåtelse- och exploateringsavtal. Allmännyttan: Allmännyttan finns i de flesta kommuner Enligt SCB uppgick det allmännyttiga bostadsbeståndet år 2016 till sammanlagt lägenheter. De allra flesta av lägenheterna fanns i flerbostadshus. Under åren 2014 och 2015 ökade det allmännyttiga bostadsbeståndet, enligt s bostadsmarknadsenkät Detta som ett resultat av den samlade effekten av försäljningar, inköp, nybyggnationer och rivningar. Åren före 2014 minskade det allmännyttiga bostadsbeståndet. Under 2016 har beståndet åter minskat, men minskningen med bostäder, beror numera delvis på att kommunerna säljer för att bygga nytt.

61 Bostadsmarknadsenkäten Förändringarna i beståndet skiljer sig åt mellan kommunerna och kommungrupperna. Allmännyttans andel av kommunens lokala bostadsmarknad varierar också mycket. På mindre orter kan det allmännyttiga bostadsbolaget vara den dominerande aktören, medan man på större orter idag arbetar aktivt för att sprida bostadsbeståndet till privata fastighetsägare. De tidigare så vanliga ombildningarna till bostadsrätter har dock gått ner på en jämförelsevis låg nivå de senaste åren. Majoriteten av rikets 290 kommuner har ett eller flera allmännyttiga bostadsbolag. Enligt kommunerna tillhandahålls de allmännyttiga lägenheter av ett eller flera bostadsaktiebolag i 251 kommuner och i 33 kommuner av en allmännyttig stiftelse. Det är 11 kommuner som har båda formerna. I 17 kommuner har de uppgett att de helt saknar ett allmännyttigt bostadsbolag. Förändringar i allmännyttans bestånd Det totala beståndet i allmännyttan minskar med drygt bostäder, från att ha ökat de senaste åren. Detta trots att det tillkommer nya bostäder i allmännyttan under året genom nyproduktion, inköp och ombyggnad. Stora försäljningar av allmännyttiga lägenheter gjordes under Årets bostadsmarknadsenkät visar att drygt lägenheter såldes. Över 90 procent av dem har sålts till privata hyresvärdar för fortsatt uthyrning. För de övriga kategorierna av köpare så ligger försäljningen på nivåer som är jämförbara med resultaten för åren Nyproduktion, inköp och nettotillskott av bostäder genom ombyggnad har inte vägt upp rivningar och dessa försäljningar. I de flesta fall är det dock fråga om att både sälja och riva för nyproduktion. En sammanställning med alla förändrande faktorer visar, utifrån kommunernas bedömningar, att det allmännyttiga beståndet minskar med drygt bostäder under Under 2015 ökade det allmännyttiga bostadsbeståndet med bostäder och under 2014 med drygt bostäder. På tillskottsidan ökade det allmännyttiga bostadsbeståndet under 2016 med närmare bostäder varav genom nyproduktion, knappt bostäder köptes och bostäder tillkom genom ombyggnation. Men kommunerna minskade också sitt innehav genom att sälja knappt bostäder och riva drygt 350 bostäder.

62 62 Bostadsmarknadsenkäten Antal sålda allmännyttiga bostäder fördelat på köpare år Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017,. Illustration: Storstockholms allmännyttor ökar för andra året För andra året i rad ökade Storstockholms allmännyttiga bostadsbestånd. Under 2016 ökade beståndet med drygt lägenheter vilket en större ökning än 2015 då 860 bostäder tillkom. Ökningen berodde till största del på att Stockholms kommun byggt drygt lägenheter. Den större enskilda minskningen i Storstockholmsområdet var i Sollentuna kommun där 188 lägenheter ombildades till bostadsrätt. För regionen i övrigt var minskningarna få och relativt små. I Storstockholmsregionen såldes endast cirka 340 bostäder för ombildning till bostadsrätter, vilket får anses vara väldigt lite jämfört med åren före I Stockholms kommun som tidigare dominerat ombildningarna såldes inga bostäder för ombildning. För mer information om tidigare års minskningar av det allmännyttiga bostadsbeståndet och effekter för Storstockholms bostadsmarknad, se s rapport "Allmännytta samt hyreslagstiftning" (2017). Allmännyttan minskar i Stormalmö men ökar i Storgöteborg I Stormalmö minskar det allmännyttiga bostadsbeståndet. Det hänger samman med att Malmö stads allmännyttiga bostadsbestånd minskat med knappt 800 lägenheter trots nyproduktion och förvärv. Det hänger i sin tur samman med att det allmännyttiga bolaget, MKB, sålt 1650 lägenheter. Skälet är att bolaget vill möjliggöra finansiering av nyproduktion. I hela Stormalmö minskar allmännyttan med totalt cirka 550 lägenheter.

63 Bostadsmarknadsenkäten Storgöteborg ökar med knappt bostäder. Liksom tidigare år är Partille den enda kommun i Storgöteborg som sålt annat än enstaka bostäder. Under 2016 såldes cirka 140 lägenheter för ombildning till bostadsrätter. Utöver Partille sålde Öckerö 20 lägenheter för ombildning till bostadsrätter. Övriga försäljningar i Storgöteborg är enstaka utom i Kungälv där 40 specialanpassade lägenheter såldes den allmännyttiga stiftelsen till kommunen. Försäljningar till privata hyresvärdar i övriga landet I 166 av 229 kommuner som ligger utanför de tre ovan nämnda storstadsområdena och som har allmännyttiga bostadsföretag så minskade antalet lägenheter med sammanlagt drygt Det avgörande skälet är att närmare bostäder såldes av från det allmännyttiga beståndet i dessa kommuner. Det motsvarar cirka 80 procent av försäljningarna för riket, inräknat storstadsområdena. De större försäljningarna till privata hyresvärdar (nära lägenheter och mer) ägde rum i Borås, Landskrona, Luleå, Växjö samt Östersund. I 63 av de 229 kommunerna förändrades inte beståndet. Det byggdes totalt nästan allmännyttiga bostäder utanför storstadskommunerna, där 12 kommuner står för drygt hälften av det nyproducerade beståndet. Bland de kommuner som byggde mest återfinns Helsingsborg (387), Uppsala (318), Norrköping (220), Linköping (219), samt Växjö (219). Andel sålda allmännyttiga bostäder fördelat på köpare och region år Notera att Stockholm stad som brukar dominera inte är representerad. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017,. Illustration:

64 64 Bostadsmarknadsenkäten Motiv till försäljning Kommunerna har oftast flera motiv till att sälja allmännyttiga bostäder och motiven är företrädesvis ekonomiska. Det vanligaste är att möjliggöra nyproduktion. Men ett nästan lika vanligt motiv är att effektivisera bolagets förvaltning. På tredje plats kommer att öka det ekonomiska utrymmet för underhåll och upprustning. Planerade försäljningar år 2017 I 38 av landets kommuner finns det beslut om försäljningar av allmännyttiga bostäder under 2017, vilket är färre än i föregående enkät. Sammanlagt beräknas försäljningarna omfatta i åtminstone bostäder runt om i landet. Av dem står 7 kommuner för nästan 3 800: Gävle cirka 1 500, Lidingö 530, Sundbyberg 460, Falun 450, Borlänge cirka 320, Örebro 300 samt Växjö 220. Härutöver finns ett osäkerhetsmoment kring Sollentunas avsikt att fram till 2023 sälja bostäder och om några av dessa kommer att säljas under Siffrorna över kommunernas planerade försäljningar ska dock hanteras med en viss försiktighet, eftersom såväl överskattningar som underskattningar av framtida försäljningar har varit vanliga. Utdelningar allmännyttan: Utdelningar från allmännyttiga bostadsföretag I lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag finns bestämmelser om begränsning av värdeöverföringar. Begränsningen innebär att ett allmännyttigt bostadsbolags värdeöverföringar, exempelvis vinstutdelning och överföring av koncernbidrag, inte får överstiga ett visst belopp. Här kan du läsa om reglerna och undantagen, och se exempel på hur du beräknar högsta beloppet för värdeöverföringar. Vad är värdeöverföring? Värdeöverföring definieras enligt 17 kap. aktiebolagslagen som vinstutdelning förvärv av egna aktier minskning av aktiekapitalet eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna och annan affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet minskar och inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget Överföringar av koncernbidrag från ett allmännyttigt bostadsbolag till moderbolag och systerbolag är normalt en värdeöverföring. Läs mer om koncernbidrag under "Fördjupning".

65 Bostadsmarknadsenkäten Hur ser begränsningsregeln ut? Sammanfattningsvis ser begränsningsregeln ut så här: Högsta belopp för värdeöverföringar = tillskjutet kapital x (genomsnittlig statslåneränta + 1 procentenhet), dock högst hälften av bolagets resultat. Det innebär att värdeöverföringar från ett allmännyttigt bostadsaktiebolag under ett räkenskapsår inte får överstiga ett belopp som motsvarar den genomsnittliga statslåneräntan under föregående räkenskapsår med ett tillägg av en procentenhet räknat på det kapital som ägaren skjutit till i bolaget som betalning för aktier. Värdeöverföringarna får dock inte överstiga hälften av bolagets resultat för föregående räkenskapsår. Vad är tillskjutet kapital i begränsningsregeln? Tillskjutet kapital är det kapital som aktieägaren sammanlagt har skjutit till i bolaget som betalning för aktier, dvs. i princip aktiekapitalet. Med tillskjutet kapital avses såväl kontanta medel som apportegendom, och medlen kan ha skjutits till både vid bolagets bildande och senare. Medel som tillförts genom betalning av aktier till överkurs ska också räknas med, likaså tillskott genom kvittning. Däremot ska aktiekapital som tillkommit genom fondemission inte räknas med. Aktieägartillskott ska inte heller räknas med. Ett exempel på vad som ingår i tillskjutet kapital och hur man beräknar högsta belopp för värdeöverföringar finns under fördjupning. Vad gäller för räkenskapsåret 2017? För räkenskapsåret 2017, med beslut om utdelning under 2018, är högsta belopp för värdeöverföringar 1,51 procent räknat på tillskjutet kapital, dock högst hälften av bolagets resultat. Vilka undantag finns? Det finns undantag från begränsningsregeln. Oberoende av begränsningen får ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag 1. föra över hälften av det nettoöverskott som uppkommit på grund av avyttring av fastigheter under föregående räkenskapsår 2. föra över överskott som uppkommit under föregående räkenskapsår om överskottet används för åtgärder, inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar, som främjar integration och social sammanhållning eller tillgodoser bostadsbehovet för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar, eller 3. om värdeöverföringen görs mellan allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag inom samma koncern

66 66 Bostadsmarknadsenkäten I förarbetena till lagen finns några exempel på åtgärder som kan utgöra undantag. Det är åtgärder som ökar variationen inom ett bostadsområde med ett ensidigt utbud av bostäder, eller finansierar behovet av särskilda lokaler eller fritidsanläggningar som fotbollsplaner, lekplatser och mötesplatser för att främja integration. Sanktioner saknas Det finns ingen sanktion i lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag om ett bostadsbolag lämnar värdeöverföringar i strid mot bestämmelserna. Vid överträdelser kan länsstyrelsen exempelvis påtala detta för kommunen. En kommunmedlem har också enligt kommunallagen rätt att få lagligheten av kommunens beslut prövad genom att överklaga det hos förvaltningsrätten. Riktlinjer för bostadsförsörjningen Uppgifterna i årets bostadsmarknadsenkät visar på en ökad aktivitet i kommunerna när det gäller att arbeta strategiskt och långsiktigt med frågor kring bostadsförsörjningen. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. De visar vad kommunen vill med det befintliga bostadsbeståndet och planeringen av nya bostäder. Allt fler kommuner tar fram riktlinjer för bostadsförsörjningen I 2017 års bostadsmarknadsenkät uppger 62 procent av landets kommuner att de har riktlinjer som är antagna under innevarande eller föregående mandatperiod. De senaste åren har det skett en ökning av antalet kommuner med aktuella riktlinjer. Förra året var motsvarande andel 48 procent.

67 Bostadsmarknadsenkäten Kommuner som antagit riktlinjer för bostadsförsörjning under förra mandatperioden eller senare. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2017,. Illustration: Majoriteten av storstads- och högskolekommunerna har aktuella riktlinjer för bostadsförsörjningen. Det är också vanligare att det finns aktuella riktlinjer bland kommuner med underskott på bostäder än bland kommuner med balans på bostadsmarknaden eller med överskott på bostäder. Av 181 kommuner som har aktuella riktlinjer uppger 165 kommuner att de har underskott på bostäder, 15 kommuner har balans på bostadsmarknaden medan endast 1 kommun har överskott på bostäder.