Genom rapporten redovisas och analyseras tydliga trender, tendenser och eventuella problem inom området.

Transkript

1

2

3

4 Länsstyrelserna har genom Förordning om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2011:1160) uppdraget att ta fram en skriftlig rapport där bostadsmarknaden i länet analyseras. I rapporten ska även en uppföljning göras om kommunerna lever upp till sitt lagstadgade bostadsförsörjningsansvar och om länsstyrelsen har lämnat råd, information och underlag för kommunernas planering av bostadsförsörjningen. Likaså ska rapporten redovisa och analysera hur samordningen av bostadsförsörjningsplaneringen hanterats såväl inom som mellan kommuner och regionalt. Rapporten ska lämnas till Boverket senast den 15 juni varje år (Förordning 2013:868). Den regionala bostadsmarknadsanalysen baseras på den bostadsmarknadsenkät (BME) som skickas ut till Sveriges samtliga 290 kommuner. Enkätsvaren utgörs av kommunernas egna bedömningar i olika frågor och ger därmed en sammanhållen bild av bostadsmarknaden i hela landet. För enkäten ansvarar Boverket men det är Länsstyrelsens uppgift att följa upp och kvalitetssäkra enkätsvaren samt att sammanställa resultatet i en regional bostadsmarknadsanalys (BMA). Boverket gör sedan en nationell sammanställning över läget på bostadsmarknaden Sverige vilken rapporteras till regeringen.

5 Länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys utgör ett regionalt kunskapsunderlag om bostadssituationen i länet och hur bostadsmarknaden har utvecklats de senaste åren. Många uppgifter om situationen i kommunen är hämtade från Boverkets och Länsstyrelsens Bostadsmarknadsenkät En annan kunskapskälla är samtal med tjänstemän i kommunen. Genom rapporten redovisas och analyseras tydliga trender, tendenser och eventuella problem inom området. Rapporten vänder sig till såväl Boverket och regeringen som till olika berörda aktörer t.ex. kommuner, kommunala bostadsbolag, byggföretag med flera som är intresserade av och kan påverka bostadsmarknadens utveckling. Förhoppningen är att enkäten och rapporten ska sätta fokus på viktiga frågor inom området och utgöra en inspiration och ett underlag för olika kommunala diskussioner och dokument t.ex. riktlinjer för bostadsförsörjningen och översiktsplaner.

6 Innehåll

7 I detta kapitel redovisas hur Region Gotland bedömer och uppskattar läget på bostadsmarknaden i sin kommun. I bostadsmarknadsenkäten (BME) gör kommunen en bedömning av läget på bostadsmarknaden. Kommunen tar bland annat ställning till frågor om det råder balans eller obalans på den lokala bostadsmarknaden. Regeringens övergripande mål för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. Delmål för bostadspolitiken är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. (Regeringskansliet, 2018) Begreppen balans och obalans kommer från den bedömning Region Gotland gjort i bostadsmarknadsenkäten, där kommunen varje år svarar på hur bostadssituationen ser ut i helhet, i centralorten och i kommunens övriga delar. Vad som är balans och obalans på bostadsmarknaden är därför en fråga om tolkningar och bedömningar. För att det ska råda balans på en bostadsmarknad ska bostadsbeståndet möta efterfrågan och behovet inom kommunen. Obalans på bostadsmarknaden handlar istället om ett över- eller underskott av bostäder i förhållande till behov och efterfrågan. När bostadsmarknaden har ett underskott slår det hårdast mot de grupper som av olika skäl har en svag ställning på bostadsmarknaden. Det kan handla om att vara ny på bostadsmarknaden, att sakna kötid eller fast inkomst. Oavsett om det handlar om obalans mellan antalet bostäder på marknaden och antalet bostadssökande, eller att utbudet inte motsvarar det som efterfrågas, utgör en brist på bostäder inte alltid samma sak som nybyggnadsbehov. Styrande för hur väl bostadsmarknaden fungerar är tillgång och efterfrågan på bostäder. Det innebär att även om det finns god tillgång på bostäder är det inte säkert att utbudet tillgodoser och matchar de behov och den efterfrågan som ställs av kommunens invånare, vilket påverkar balansen på bostadsmarknaden. Exempelvis kan det finnas skillnader mellan utbud och efterfrågan när det gäller upplåtelseform eller lägenheter av viss storlek. Andra faktorer som inverkar på efterfrågan är läge, pris och avgifter för bostaden, tillgänglighet, närhet till kollektivtrafik, barnomsorg, skola och service etc.

8 För att alla hushålls olika behov ska tillgodoses är det viktigt att det finns en blandning av olika slags bostäder och oavsett orsak till obalansen så kan det vara nödvändigt med lokala insatser inom ramen för kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Balans på bostadsmarknaden innebär att utbudet av bostäder motsvarar konsumenternas behov och efterfrågan. Obalans på bostadsmarknaden innebär att det är överskott eller underskott på bostäder i förhållande till behov och efterfrågan. Underskott på bostäder innebär att behov och efterfrågan är större än utbudet. Har kommunen underskott på bostäder är det till exempel svårt att flytta till eller inom kommunen. Överskott på bostäder innebär att det ständigt finns fler lediga hyresbostäder eller bostäder till salu än vad som efterfrågas. Att det finns outhyrda lägenheter i något enstaka bostadsområde behöver inte innebära att den lokala bostadsmarknaden som helhet har överskott.

9 Region Gotland gör, likt tidigare år, bedömningen att länets bostadsmarknad som helhet är i balans men att det fortsatt råder brist på bostäder i Visby. En nyhet för årets undersökning är att man ser ett behov av fler bostäder inom samtliga storlekskategorier inom kategorierna hyresrätter och bostadsrätter under de kommande tre åren. Likt tidigare år bedöms även stadsnära villor samt tomter för egnahemsbyggare vara bostadstyper där efterfrågan är stor. (BME 2018) År Som helhet Centralort Visby Övriga delar av länet 2006 Brist Brist Brist 2007 Brist Brist Balans 2008 Brist Brist Balans 2009 Balans Brist Överskott 2010 Balans Brist Överskott 2011 Balans Brist Balans 2012 Balans Brist Balans 2013 Balans Brist Balans 2014 Balans Brist Balans 2015 Balans Brist Balans 2016 Balans Brist Balans 2017 Balans Brist Balans 2018 Balans Brist Balans Källa: BME Om tre år förväntas bostadsmarknaden på Gotland som helhet vara i obalans på grund av brist på bostäder i tätortsnära lägen. Bedömningen baseras på den alltmer centraliserade arbetsmarknaden som gör att efterfrågan på boende är störst i Visby och i tätortens närområde. Bedömningen är att bostadsmarknaden utanför Visby fortsatt är i balans. (BME 2018)

10 En obalans på bostadsmarknaden genom brist på bostäder drabbar särskilt de grupper som är nya på bostadsmarknaden, de som är unga och nyanlända personer, men även äldre har svårigheter att hitta en bostad som motsvarar behoven. I bostadsmarknadsenkäten gör kommunerna en bedömning av läget på bostadsmarknaden för grupperna ungdomar (19 25 år), studenter samt nyanlända 1. Kommunerna gör även en bedömning av utbudet av särskilda boendeformer 2 för äldre och personer med funktionsnedsättning. Ungdomar Studenter Nyanlända Särskilt boende för äldre Brist Balans Brist Balans Brist Källa: BME 2018 Särskilt boende för personer med funktionsnedsättning I kapitel Bostäder för alla - läget på bostadsmarknaden för olika grupper, finns en längre beskrivning av bostadssituationen för olika grupper. Region Gotland gör, likt tidigare år, bedömningen att det råder brist på bostäder för ungdomar och härleder orsaken i huvudsak till den övergripande bristen på hyresrätter men även på att de lägenheter som kan finnas tillgängliga är för stora eller ligger i områden som är mindre attraktiva för ungdomar. (BME 2018) För studenter gör Region Gotland bedömningen att det råder balans på bostadsmarknaden men anger även att det finns vissa svårigheter att få tag på studentlägenheter vid terminsstart, något som dock inte gäller för hela läsåret då det brukar bli lägenheter tillgängliga under terminen (BME 2018). 1 En nyanländ person är någon som är mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd för bosättning av flyktingskäl eller andra skyddsskäl, t.ex. kvotflykting, massflykting, tribunalflykting, men även synnerligen ömmade omständigheter. Även anhöriga till dessa personer anses vara nyanlända. En person anses vara nyanländ under tiden som hon eller han omfattas av etableringsinsatser, det vill säga två till tre år. (BME 2018) 2 Med särskilda boendeformer för äldre avses i frågorna boende enligt 5 kap. 5 socialtjänstlagen. För att kunna bo i särskilt boende behöver man en biståndsprövning och ett beslut från kommunen. (BME 2018)

11 Region Gotland anger att det råder brist på bostäder för personer som är nyanlända på Gotland och härleder orsaken i huvudsak till den övergripande bristen på hyresrätter. Ytterligare problem inom bostadsförsörjningen för nyanlända som Region Gotland identifierat är bristen på lägenheter med en rimlig hyresnivå, det begränsade utbudet av större lägenheter samt en generell problematik kring att de privata bostadsbolagen ofta ställer hårda krav för att godkänna nya hyresgäster. (BME 2018) Region Gotland anger att utbudet av särskilt boende för äldre i dagsläget och de kommande fem åren är i balans, detta dock under förutsättning att den kommunala strategiska planen Plan för särskilt boende för äldre inom Region Gotland följs (BME 2018). Den strategiska planen antogs under 2017 vilket innebär att Region Gotland tagit ett långsiktigt helhetsgrepp om bostadsförsörjningen för länets äldre. Avseende bostäder för personer med funktionsnedsättning anger Region Gotland att det fortsatt finns ett underskott på bostäder. Till skillnad från tidigare år beräknas behovet dock vara mött inom de kommande åren, förutsatt att Region Gotlands implementerar den antagna strategiska planen för bostadsförsörjningen (BME 2018), Boendeförsörjningsplan för personer med funktionsnedsättningar

12 Gotland, som är Sveriges minsta län, har särskilda förutsättningar jämfört med övriga län. Samma gränser gäller för län, region och kommun och det finns inte några angränsande län som direkt berör eller berörs av länets bostadsbyggande. Gotlands kommun utgör sedan 1 januari 2011 en egen region vilket innebär att Region Gotland ansvarar för både primärkommunala och landstingskommunala uppgifter. Regionen ansvarar också för de regionala utvecklingsfrågorna som på många andra håll i landet sköts av kommunala samverkansorgan eller av länsstyrelserna. Detta gör att länet har en mycket stor offentlig verksamhet där Region Gotland är länets enskilt största arbetsgivare med över medarbetare, detta jämfört med länets näst största arbetsgivare AB Svenska Spel som har straxt under 450 medarbetare (Gotland i siffror 2017). Gotland utgör också en egen arbetsmarknadsregion där jordbruk, sten- och livsmedelsindustri sedan lång tid tillbaka är viktiga näringar på Gotland. Även turismnäringen ger positiva effekter för tjänsteföretagen inom detalj- och dagligvaruhandel, transport, hotell och restaurang samt för upplevelseleverantörer. Sammantaget är de kulturella och kreativa näringar är på framväxt. (Gotland i siffror 2017) Region Gotlands regionala utvecklingsprogram, Vision Gotland 2025, anger att målet för Gotland är att det ska bo minst personer på ön år 2025.

13 Den sista december 2017 uppgick Sveriges befolkning till personer, vilket innebär en ökning med personer jämfört med december Enligt SCB:s prognos kommer Sveriges befolkning att ha ökat med 1 miljon om knappt tio år, 2026, och befolkningen i Sverige passera elva miljoner. Sedan 2014 har befolkningen ökat med mer än per år, och enligt prognosen kommer befolkningen fortsätta öka med över per år fram till år De närmaste åren väntas folkmängden öka med över 1 procent per år vilket är en historiskt sett hög nivå. (SCB) Gotlands befolkning har ökat de senaste åren och vid årsskiftet 2017/2018 hade länet invånare vilket innebär en ökning från föregående år med 592 personer eller cirka 1 procent. Länet har en jämn fördelning av kvinnor och män med 50,1 respektive 49,9 procent. (SCB) Åldersstrukturen i länet skiljer sig något mot riket då gruppen 65+ är större än riket i stort. Länet har en medelålder på 44,7 år (2017), vilket är klart över medelåldern i riket totalt sett som ligger på 41,2 år. Gotlands län har den högsta medelåldern av samtliga län. (SCB) 18,4 56,5 25,1 21,0 59,2 19,8

14 Länet har sedan länge ett negativt födelseöverskott vilket innebär att det dör fler än det föds. (SCB, Gotland i siffror 2017) Detta gör att länet är beroende av inflyttning för att inte minska i befolkning. Under 2017 invandrade 459 personer vilket gav ett positivt inflyttningsnetto av den sammanlagda befolkningsökningen motsvarade inflyttade cirka 58 procent (SCB). Under 2017 stod utlandsfödda för cirka 85 procent av inflyttningen till länet. Av dessa var de vanligaste ursprungsländerna Syrien, Afghanistan, Polen och Finland (SCB). Länet har även tagit emot 213 anvisade nyanlända personer för bosättning enligt Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. I sammanhanget har länet fortsatt landets lägsta andel utlandsfödda, 6,9 procent jämfört med riksgenomsnittet, 18,5 procent. (SCB) Utöver invandring har länet även ett flyttningsöverskott för år 2017 vilket innebär att fler flyttade till länet än flyttade ut. (SCB) Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Befolkningstätheten i riket är 24,8 invånare per km². Skillnaderna i Sverige är dock stora, med Stockholm som landets mest tätbefolkade län med 353,8 invånare per km² medan Jämtland och Norrbotten är de län som har glesast befolkning med 2,7 respektive 2,6 invånare per km². Gotlands befolkningstäthet ligger under riksgenomsnittet med 18,7 invånare per km². Länets befolkningstäthet ökar sakta och på tio år har befolkningstätheten ökat från 18,1 invånare per km². En stor andel av länets invånare bor på landsbygden och Gotland är det län med högst andel boende på landsbygden. (SCB)

15 Länet har en medelinkomst som ligger cirka 13 procent lägre än riksgenomsnittet både för kvinnor och för män. Skillnaderna mellan män och kvinnor är markanta, med en genomsnittlig årsinkomst på kr för män och kr för kvinnor. Det innebär att en kvinnas medelinkomst är ca 83 % av en mans. Detta mönster återfinns i riket som helhet. (SCB) Disponibel inkomst är summan av hushållens olika inkomster, inklusive kapital-vinst/- förlust minus skatt och avgifter. Det är alltså den summa som hushållen kan använda till konsumtion eller sparande. Inom länet ligger medelvärdet av den disponibla inkomsten på kr. Detta innebär att Gotland ligger avsevärt lägre än riksgenomsnittet på kr. (SCB) Arbetslösheten i länet ligger lägre än riket och enligt Arbetsförmedlingen förväntas sysselsättningen öka under år Bristen på arbetskraft är generellt låg men har ett av de högsta bristvärdena på flera år. Flera gotländska arbetsgivare, både privata och offentliga, har dock problem att hitta den kompetens deras verksamhet behöver, exempelvis är ingenjörer, läkare, förskollärare och undersköterskor svårrekryterade. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen på ön ökar med 175 personer mellan fjärde kvartalet 2017 och samma kvartal Detta motsvarar en sysselsättningsökning på cirka 0,7 procent och antalet sysselsatta blir då cirka (Arbetsförmedlingen, 2017) 3,0 3,2 6,2 2,8 3,0 5,8 3,2 3,5 6,7 4,0 3,5 7,5 Faktorer som rör sysselsättningsgraden i länet och invånarnas ojämställda ekonomiska förutsättningar kommer att påverka efterfrågan på bostäder i länet nu och i framtiden, både vad gäller typ och geografisk placering. Den ekonomiska utvecklingen har under senare år medfört att många människor fått det bättre, samtidigt som inkomstklyftorna i samhället vuxit. Bostadsmarknaden påverkas av en mängd olika ekonomiska faktorer där betalningsförmåga, betalningsvilja, boendekostnad, möjlighet att få bolån, amorteringskrav och reavinstskatt är några som påverkar bostadssökande, bostadsägare och de som vill byta bostad.

16 Gotlands län har sedan lång tid tillbaka en omfattande besöksnäring och turism och är även det län som har högst andel turismföretag. Hela 36 procent av företagen i länet uppger att de har en stor försäljning till tillresta besökare vilket ger positiva effekter för tjänsteföretagen inom detalj- och dagligvaruhandel, transport, hotell och restaurang samt för upplevelseleverantörer. Sammantaget är de kulturella och kreativa näringar på framväxt. (Gotland i siffror 2017, Tillväxtverket) År 2016 innebar toppnoteringar både för resenärer och för gästnätter. Cirka passagerare reste till och från Gotland med flyg och färja. Också vad gäller gästnätter noterades ett rekord med övernattningar på Gotlands kommersiella boendeanläggningar. Under 2017 visar sifforna för antalalet övernattningar något lägre nivåer med övernattningar på Gotlands kommersiella boendeanläggningar. Antalet passagerare till- och från länet visar dock på en fortsatt ökning med resenärer med flyg och färja. (SCB) Högsäsongen inträffar under sommarperioden vilket även medför att bostadsmarknaden tenderar att ha en säsongsbaserad karaktär. Många privata värdar i och runt Visby hyr ut bostäder med 9-10 månaders kontrakt för att under sommarmånaderna hyra ut samma lägenhet veckovis till turister, ofta med betydligt högre hyra. (BME 2018) Detta är en källa till otrygghet för de som önskar bo och verka i länet helårsvis men som måste söka alternativ under sommaren. Den omfattande besöksnäringen innebär också att det på Gotland finns ett stort antal säsongsarbeten inom framförallt service vilket medför ett behov av säsongsbostäder. Säsongsarbetare hänvisas till samma sommarmarknad som turister vilket innebär dyra och ofta kortsiktiga lösningar. Flera näringsidkare i Visby anger att bostadsmarknaden för säsongsarbetande medför en problematik genom att meriterad personal måste tacka nej till erbjudna arbeten då det inte finns möjlighet att hitta boende 1. Detta gäller dock inte bara personer som ska arbeta inom den privata sektorn, även den offentliga verksamheten behöver ett stort antal vikarier där det främst är sjukvården som har ett stort behov av säsongsarbetande vårdpersonal. 1

17 Strax över personer både bodde och arbetade i Gotlands län under år 2016 och dessutom pendlade personer in i länet. Samtidigt pendlade personer ut ur länet. Antalet män som pendlar till och från länet är större än antalet kvinnor. Av de som arbetspendlar över länsgräns pendlar de flesta till och från Stockholms län. (SCB) Den spridda befolkningsstrukturen i länet med gles bebyggelse, låg befolkningstäthet samt svag kollektivtrafik har lett till ett högt bilberoende och Gotland är det biltätaste länet i Sverige med 611 personbilar i trafik per 1000 invånare (Trafikanalys). Pendlingsmöjligheterna i länet är förhållandevis goda men försvåras av den låga befolkningstätheten på landsbygden. För att gynna ett ökat bostadsbyggande och en långsiktigt hållbar utveckling och tillväxt behöver kollektivtrafiken och dess utveckling på Gotland tas i beaktande. Tillgång till bredband är viktigt för såväl boende som företagare på Gotland och ett snabbt och välfungerande bredbandsnät är en central faktor för att kunna utveckla länet. Med ett väl utbyggt bredbandsnät ökar möjligheterna att arbeta på distans vilket även minskar mängden arbetsrelaterade resor. Bredband öppnar också upp för att på ett enklare sätt kunna bo, arbeta och driva företag på delar av Gotland där kollektivtrafikförsörjning har en begränsad utbredning. Gotland ligger i Sverigetopp när det gäller fiberutbyggnad både i tätort och på landsbygd och samtliga av öns socknar har tillgång till bredband via fiber.

18 Av kvinnorna och männen mellan år boende på Gotland har cirka 41 procent av kvinnorna och 29 procent av männen någon form av eftergymnasial utbildning. För länet som helhet ligger utbildningsnivån avseende eftergymnasial utbildning på 34 procent. I jämförelse med riket ligger Gotland mycket lågt då genomsnittet för kvinnorna i riket är 48 procent och för männen 37 procent. (SCB) På Gotland finns högre utbildning i form av universitetsutbildning genom Uppsala Universitet, Campus Gotland. På Campus Gotland bedrivs utbildning och forskning inom de tre vetenskapsområdena humaniora och samhällsvetenskap, medicin och farmaci samt teknik och naturvetenskap och i dagsläget har 20 av universitetets institutioner verksamhet vid Campus Gotland. En av dessa, institutionen för speldesign, är helt baserad i Visby. Campus Gotland har cirka helårsstudenter, varav knappt 1000 campusstudenter, och cirka 200 anställda, varav 150 forskare och lärare samt en administrativ enhet med ett 40-tal medarbetare. (Campus Gotland, 2018)

19 Utveckling av antal hushåll och hur hushållen är sammansatta är faktorer som påverkar behov och efterfrågan av bostäder. Under 1900-talet skedde en successiv minskning av antalet boende per hushåll i Sverige och andelen ensamboende ökade. Hushållskvoten, det vill säga andelen hushåll per person, har ökat för alla åldersklasser. Hushållen har blivit fler och allt färre bor i varje hushåll. Andelen enpersonshushåll har ökat mest, på bekostnad av de större hushållsstorlekarna. Sedan 1980 är enpersonshushåll den vanligaste hushållstypen i Sverige. En viktig förklaring är den förändrade befolkningsstrukturen; såväl antalet som andelen äldre har ökat kraftigt och många av dessa bor i hushåll med en person. Sverige har tillsammans med Tyskland den lägsta hushållsstorleken i EU. (Boverket, Boverkets webbplats, 2018) I Gotlands län finns det totalt hushåll enligt SCBs statistik. Ett hushåll består av de personer som är folkbokförda på samma lägenhet. Antalet hushåll samt det totala antalet invånare innebär att det i genomsnitt bor 2,1 personer per hushåll i länet. Hushåll bestående av två personer är vanligast, andelen motsvarade 29,6 procent. Näst vanligast är hushåll med fyra personer vilket motsvarar 19,6 procent. Här skiljer sig Gotland från riket i stort där de vanligaste hushållstyperna är enpersonshushåll som står för 39 procent av rikets totala antal hushåll. (SCB)

20 SCB:s statistik baseras på lägenhetsregistret som är ett nationellt register över Sveriges alla bostadslägenheter. Registret förvaltas av Lantmäteriet, som också är ansvarig myndighet. Statistiska centralbyrån erhåller lägenhetsuppgifterna från Lantmäteriet för att producera löpande hushålls-, boende- och bostadsstatistik. Statistiken innefattar småhus, flerbostadshus, övriga hus samt specialbostäder. Småhus avser friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus). Flerbostadshus avser bostadsbyggnader innehållande tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus. Övriga hus avser byggnader som inte är avsedda för bostadsändamål, t.ex. byggnader avsedda för verksamhet eller samhällsfunktion. Specialbostäder avser bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder och övriga specialbostäder. Det totala bostadsbeståndet på Gotland omfattar över bostäder (inklusive specialbostäder och övriga hus) och består till största delen, cirka 60 procent, av småhus. Den vanligaste upplåtelseformen är eget ägande som utgör ungefär hälften av det totala beståndet. Fördelningen av övriga upplåtelseformer är cirka 31 procent hyresrätter, vilket motsvarar cirka bostäder, respektive 18 procent bostadsrätter, vilket motsvarar bostäder. (SCB) Under 2017 har bostadsbeståndet ökats med 240 bostäder (SCB), att jämföra med det under 2016 beräknade antalet 285 (BME 2017). Noteras bör att även omvandling av befintligt bestånd inräknas i siffran, till exempel att stora lägenheter byggts om till två mindre lägenheter eller att tidigare kontorslokaler gjorts om till lägenheter. Tillskottet är alltså inte enbart i form av nybyggnation Antal och andel bostadslägenheter 2016 och 2017 efter hustyp Antalet bostadsrätter och äganderätter visar på en ökning från tidigare år, 244 respektive 391 stycken och antalet hyresrätter visar på negativa siffror om minus 65 hyresrätter. Detta tyder på att en majoritet av de bostäder som byggs säljs som bostadsrätter eller äganderätter samt att det sker en omvandling från hyresrätter till bostads- eller äganderätter. (SCB)

21 I länet färdigställdes totalt 124 lägenheter i nybyggda hus under Antalet färdigställda lägenheter i länet minskade därmed med cirka 41 procent jämfört med året innan då totalt 297 lägenheter färdigställdes. (SCB) Av den totala ökningen inom bostadsbeståndet motsvarar nybyggnation cirka 52 procent. Nybyggnationen i Gotlands län under 2017 motsvarar cirka 2,1 lägenheter per tusen invånare. Motsvarande siffra för hela riket är 4,8 nybyggda lägenheter per tusen invånare. (SCB) Antal färdigställda lägenheter i nybyggda hus efter hustyp och år i Gotlands län (SCB) Färdigställda lägenheter totalt Färdigställda lägenheter flerbostadshus Färdigställda småhus Under år 2017 färdigställdes totalt 60 hyresrättslägenheter, 29 bostadsrättslägenheter och 35 äganderättslägenheter i länet. Hyresrätter utgjorde därmed en majoritet av nyproduktionen, motsvarade 48 procent (bostadsrätt 23 procent, äganderätt 28 procent). Antal färdigställda lägenheter efter upplåtelseform Gotlands län (SCB) Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt

22 I bostadsmarknadsenkäten efterfrågas uppgifter om förändringar i det allmännyttiga bostadsbeståndet. AB GotlandsHem svarar att det skett förändringar under år 2017 genom nybyggnad, ändring av byggnad, inköp, försäljning och rivning. I enkäten uppgavs att nyproduktion skett i allmännyttans bestånd av totalt 27 bostäder. Totalt tillkom även 3 bostäder genom ändring av byggnad. AB GotlandsHem genomförde under året dock en försäljning av totalt 924 lägenheter vilket ger ett negativt resultat och en minskning av det totala allmännyttiga bostadsbeståndet i länet. (BME 2018) Samtliga lägenheter såldes till privata fastighetsägare för fortsatt uthyrning (AB GotlandsHem).

23 Gotland har ett stort antal fritidshus och antalet ökar årligen. Antalet fritidsbostäder låg 2017 på st vilket är över 40 procent av samtliga bostäder (SCB). Värt att notera är att antalet fritidshus ökat med 181 stycken mellan Detta motsvarar 75 procent av den totala ökningen av bostadsbeståndet under samma period. Länets popularitet bland fritidshusköpare har ökat trycket på bostadsmarknaden, vilket har lett till att bostadspriserna har skjutit i höjden. Detta har i sin tur lett till en försvåring för hushåll med små eller begränsade resurser att komma in på bostadsmarknaden. Denna aspekt, tillsammans med bostadsbolagens ofta hårda krav för att godkänna nya hyresgäster gör det svårt att etablera sig på den ordinarie bostadsmarknaden och många hänvisas i stället till en otrygg andrahandsmarknad med begränsade uthyrningsperioder eller höga hyror Tabellen visar medelpriser för småhus 2016 per kommun med prisförändringar under 1, 10 och 20 år Ytterligare ett problem är att en kapitalstark grupp människor köper upp fastigheter inom länet och sedan bara använder dem under en kortare period. Det innebär att en stor del av länets bostadsbestånd står obebott under större delen av året. I bostadsförsörjningsplanen för Gotland anges bristen på hyresrätter för normalinkomsttagare utgör ett hinder och problem för de mål om tillväxt som Region Gotland satt upp. Många som köper bostadsrätt gör det eftersom det inte finns några andra alternativ för att få tag i ett boende. Tjänstemän från fastlandet som får en tjänst på Gotland anges också som en kategori som har svårt att hitta lämpligt boende (Bostadsförsörjningsplan Region Gotland ) vilket i förlängningen påverkar länets utveckling då denna är beroende av tillgången till kompetent arbetskraft.

24 Av länets flerbostadshus ägs störst del av lägenheterna, 46 procent, av bostadsrättsföreningar. Näst största ägare är allmännyttan 1 som äger 38 procent. Jämfört med riket är detta en skillnad då 41 procent av lägenheterna i flerbostadshus ägs av bostadsrättsföreningar medan allmännyttiga bostadsföretag innehar 28 procent av beståndet. (SCB) När det gäller småhus ägs merparten av länets bestånd, 84 procent, av fysiska personer. Något som sticker ut inom länet är att allmännyttan äger 7 procent av småhusbeståndet, detta jämfört med riket där nivån ligger på 1,8 procent. (SCB) Av länets totala småhusbestånd är cirka 33 procent byggda före När det gäller bostadsbeståndet i flerbostadshus byggdes cirka 50 procent mellan 1961 och % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Antal lägenheter efter region, hustyp och byggnadsperiod (SCB) Småhus Flerbostadshus 1 Allmännyttiga bostadsföretag avser aktiebolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser som i sin verksamhet huvudsakligen förvaltar fastigheter med bostadslägenheter upplåtna med hyresrätt och som tidigare godkänts som allmännyttigt bostadsföretag. (BME 2018)

25 60 procent av beståndet i flerbostadshus är på kvadratmeter. De flesta småhus har en bostadsyta på mellan kvadratmeter. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Antal lägenheter efter region, hustyp och bostadsarea (SCB) Småhus Flerbostadshus Det allmännyttiga bostadsbolaget AB GotlandsHem har ca hyresrätter runt om på ön och förmedlar sina bostäder via en egen bostadskö. (AB GotlandsHem) Antalet registrerade i bostadskön översteg personer under 2017 vilket motsvarar 56 procent av länets befolkning. Detta har lett till att den genomsnittliga kötiden för en bostad är 12 år, och 10 år för enbart nyproduktion. Antalet personer i bostadskön har ökat med cirka personer per år sedan Bolaget anger att man ser ett ökat intresse per lägenhet för i stort sett samtliga storlekar och lägen men ett mycket stort och ökande intresse för nyproduktionen i Visby. Samtliga tillgängliga lägenheter blir uthyrda och den faktiska vakansgraden är sedan lång tid tillbaka i princip obefintlig inom GotlandsHems bestånd. En trend de senaste åren är en minskad omflyttning inom det egna beståndet där cirka 600 omflyttningar skett under 2017 i relation till 700 under 2016 och 800 under (Elisabeth Kalkhäll, VD AB GotlandsHem) Under 2017 har AB GotlandsHem genomfört en försäljning av totat 924 lägenheter varav majoriteten, 884 stycken, i centralorten Visby. Motivet till försäljningen är företrädesvis ekonomiskt men kan även ses som en kraftsamling av kommunen för att möta det ökade bostadsbehovet genom att möjliggöra nyproduktion, effektivisera kommunens bostadsförvaltning samt att öka det ekonomiska utrymmet för underhåll och upprustning. (Elisabeth Kalkhäll, VD AB GotlandsHem). Samtliga bostäder har sålts till privata hyresvärdar vilket innebär att den relativa hyrestrygghet som garanteras genom Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag inte längre omfattar denna del av bostadsbeståndet. Detta medför att ytterligare en stor del av bostadsbeståndet omfattas av de privata bostadsbolagens ofta hårda krav för att godkänna nya hyresgäster vilket potentiellt kan försvåra för hushåll med små eller begränsade resurser att etablera sig på den ordinarie bostadsmarknaden.

26 I bostadsmarknadsenkäten efterfrågas uppgifter om kommunens bedömning kring antalet bostäder som kommer påbörjas 1 i flerbostadshus respektive småhus genom nybyggnation eller ändring av byggnad under år 2018 och år Totalt bedömer Region Gotland att bostäder varav 932 i flerbostadshus och 100 småhus, kommer påbörjas under åren 2018 och En majoritet av de totala beräknade bostäderna, eller 60 procent, bedöms tillkomma som bostadsrätter eller genom eget ägande. Region Gotland gör även bedömningen att exploateringstrycket är högst i Visby och beräknar därför att den största delen av bostadsbyggnationen kommer ske i centralorten eller dess direkta närhet. (BME 2018) Det kommunala bostadsbolaget AB GotlandsHem bedöms påbörja 72 nya hyresrätter under 2018 och 150 hyresrätter under (BME 2016) AB GotlandsHem anger dock att eventuell byggnation under 2019 är beroende på att befintliga planuppdrag genomförs och planer hinner vinna laga kraft under perioden. AB GotlandsHem har även ett ägardirektiv som tydligt anger att bolaget ska arbeta för en nyproduktion i ett långsiktigt perspektiv och i takt med behov, dock minst 400 lägenheter fram till år 2020 (Ägardirektiv för AB GotlandsHem). 1 Enligt SCB kan ett byggnadsprojekt definieras som påbörjat när de egentliga byggnadsarbetena påbörjas. Vid nybyggnation avses här grundläggningsarbetena och för ändring av byggnad när rivnings- eller röjningsarbetena påbörjas.

27 Flera faktorer kan påverka planerad nybyggnation och ändring av byggnad (ombyggnad), och förutsättningarna kan förändras mellan planeringen av projektet och byggstarten. Om man jämför den förväntade påbörjade nyproduktionen av lägenheter under åren 2007 till 2017 i länet som helhet, med antalet färdigställda lägenheter i nybyggda hus, påvisar statistiken att kommunen generellt sett gör en överskattning av hur stor nyproduktionen av lägenheter förväntas bli. Förväntad påbörjad nyproduktion av lägenheter samt färdigställda lägenheter i nybyggda hus år (BME , SCB) Förväntad påbörjad nyproduktion Färdigställda lägenheter i nybyggda hus

28 Bostadsbristen brukar förklaras av en ökad befolkning samtidigt som att nyproduktionen av bostäder varit låg sedan 90-talskrisen. Det finns därför ett uppbyggt underskott av bostäder i landet. Gotlands län har visserligen fått en befolkningsökning under de senaste åren men det är fortfarande en bit kvar innan länet når den nivå som länet låg på 1945 då befolkningen bestod av invånare. Under de senaste fem åren har 743 nya bostäder färdigställts i länet enligt SCB, i snitt blir det knappt 150 lägenheter per år. Under denna period har befolkningen ökat med invånare, cirka 270 invånare per år. Det innebär att det för varje ny bostad har tillkommit knappt två nya invånare (1,8). För att bedöma behov av nya bostäder kan en uppskattning göras utifrån antagandet att för varje två personer som befolkningen ökar behöver det byggas en ny bostad, vilket alltså har uppnåtts i länet. Beolkningsförändring och färdigställda lägenheter i nybyggda hus i Gotlands län år (SCB) Befolkningsökning Färdigställda lägenheter i nybyggda hus Av tabellen ovan framgår att länet haft en befolkningsökning om i medel drygt 150 personer per år under de senaste 10 åren och att bostadsbyggandet i medel legat på en nivå om strax under 150 lägenheter i nybyggda hus under samma tidsperiod. (SCB) Av detta framgår att nybyggnationen i länet står i proportion till befolkningsökningen. Den upplevda bostadsbristen i länet går därför inte att koppla till avsaknad av byggnation av bostäder utan kan istället kopplas till bland annat brist på bostäder i attraktiva lägen och brist på variation i utbudet av bostäder. Bostadsbristen går även att koppla till den ökande andelen fritidsbostäder. Under de senaste 10 åren har antalet fritidsbostäder i snitt ökat med 197 stycken per år, vilket alltså innebär att ökningen av antalet fritidsbostäder överstiger både befolkningsökningen och antalet lägenheter i nybyggda hus under samma tidsperiod. (SCB)

29 I Bostadsmarknadsenkäten får kommunerna ange de tre främsta faktorerna som för närvarande begränsar bostadsbyggandet i kommunen. Enligt Region Gotlands bedömning är det framförallt finansiella hinder som är den begränsande faktorn för bostadsbyggandet på Gotland. Nybyggnation är förenat med höga produktionskostnader som leder till ett ökat omsättningskrav för exploatörer, vilket påverkar den totala nybyggnationen. Region Gotland anger även att denna problematik leder till att resurssvaga grupper saknar finansiell möjlighet att efterfråga vare sig nyproducerade hyresrätter eller köpa bostadsrätter vilket skapar en uteslutning från bostadsmarknaden för dessa grupper. För att motverka denna obalans på bostadsmarknaden anger Region Gotland att det krävs en ökad omsättning i bostadsbeståndet så att äldre, billigare hyresrätter kan bli tillgängliga för dem med lägre inkomst. Region Gotland nämner även oklarheter i regelverket kring buller samt brist på detaljplanelagd mark i attraktiva lägen som hinder för bostadsbyggandet. (BME 2018).

30 En väl fungerande bostadsmarknad kännetecknas av att det snabbt går att hitta en bostad oavsett vilka ekonomiska förutsättningar som bostadskonsumenten har. Det handlar även om att det skall finnas ett varierat utbud av olika upplåtelseformer. De olika upplåtelseformerna har också särskilda egenskaper som kompletterar varandra på en välfungerande bostadsmarknad. Motsatsen en dåligt fungerande bostadsmarknad - kännetecknas av bostadsbrist: dels faktisk brist på bostäder och dels brist på rätt sorts bostäder. Detta gör att olika samhällsgrupper får svårt att hitta en lämplig bostad och andra helt utesluts från den ordinarie bostadsmarknaden. I bostadsmarknadsenkäten får kommunerna svara på frågor kring boendevillkoren för olika grupper. Det gäller frågor om bostäder för ungdomar, studenter, nyanlända och personer som inte har blivit godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. Det gäller också bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning. Olika ålderskategorier och målgrupper har olika behov och efterfrågan av bostäder, av olika hustyper, uppehållsformer och storlekar, vilket ställer krav på ett brett utbud av boendetyper på bostadsmarknaden i länet.

31 Underskott på bostäder gör att allt fler får svårt att komma in på bostadsmarknaden. Situationen bedöms som särskilt ansträngd för grupper som vill göra sitt inträde på bostadsmarknaden för första gången. Generellt har dessa grupper en lägre betalningsförmåga och utbudet av billiga bostäder är ofta begränsat. Höga byggkostnader gör att kostnader och hyror för nyproducerade bostäder ofta hamnar på en nivå som många hushåll inte kan betala. Ungdomar och unga vuxna är grupper som har svårt att få en första bostad. Det samma gäller nyanlända och andra som saknar ett kontaktnät. Också många äldre har svag ekonomi och har svårt att flytta till boenden som motsvarar deras behov. Allmännyttan är ett av kommunens mest betydelsefulla verktyg för att kunna tillhandahålla bostäder för grupper som har svårt att ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden. Hyresrätten är en viktig upplåtelseform för dem som inte har möjlighet eller vill köpa sin bostad och viktig för många grupper i samhället, bl.a. unga vuxna som vill flytta hemifrån, studenter, personer som är nyanlända, ensamkommande flyktingbarn, personer som utsätts för våld av närstående och deras barn, äldre samt personer som redan hamnat i en situation av hemlöshet eller utestängning från bostadsmarknaden. Hyresrätten kan också bidra till en ökad rörlighet på bostadsmarknaden. Denna rörlighet eftersträvas till exempel för att alla ska kunna finna en lämplig bostad i olika skeden i livet samt för att arbetskraft ska kunna finna en ny bostad vid byte av arbete eller bostadsort.

32 Student- och ungdomsbostäder innebär ofta mindre lägenheter med en låg hyra, vilka helst ska ligga centralt eller nära universitetet. AB GotlandsHem anger att man har ett antal särskilda ungdomsbostäder i kommunen, det vill säga bostäder som hyrs ut till personer under en viss ålder samt cirka 100 studentbostäder. Även andra privata aktörer i länet har särskilda studentlägenheter, dessa har dock oftast en begränsad hyrestid om 9 10 månader. Den säsongsbaserade hyresmarknaden med begränsade kontrakt är också för studenter en källa till otrygghet och riskerar påverka dem som önskar bo kvar och eventuellt sommarjobba i länet negativt. Region Gotland gör, likt tidigare år, bedömningen att det råder brist på bostäder för ungdomar men att det som helhet råder balans på bostadsmarknaden för studenter. Region Gotland härleder orsaken till bristen på ungdomsbostäder i huvudsak till den övergripande bristen på hyresrätter men även på att de lägenheter som kan finnas tillgängliga är för stora eller ligger i områden som är mindre attraktiva för ungdomar. För studenter anger Region Gotland särskilt att det finns vissa svårigheter att få tag på studentlägenheter vid terminsstart, något som dock inte gäller för hela läsåret då det brukar bli lägenheter tillgängliga under terminen. (BME 2018) Den omfattande besöksnäringen innebär också att det på Gotland finns ett stort antal säsongsarbeten inom framförallt service vilket medför ett behov av säsongsbostäder. Säsongsarbetare hänvisas till samma sommarmarknad som turister vilket innebär dyra och ofta kortsiktiga lösningar En annan indikator som beskriver situationen är snitthyran för små lägenheter, om den jämförs med ungdomars medianinkomst var utrymmet mellan hyra och smärtgräns för ungdom med medianinkomst 721 kr. (På tal om mänskliga rättigheter Länsstyrelserna, 2017) Region Gotland anger att det pågår insatser som syftar till att underlätta för ungdomar att skaffa egen bostad. Exempelvis anser Region Gotland att en generell satsning på bostadsbyggande även kan gynna ungdomar. Även genom allmännyttans ungdomslägenheter underlättas ungas inträde på bostadsmarknaden då unga generellt har för kort kötid för att konkurrera i det allmännyttiga kösystemet. (BME 2018)

33 En nyanländ person är någon som är mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd för bosättning av flyktingskäl eller andra skyddsskäl, t.ex. kvotflykting, massflykting, tribunalflykting. Även anhöriga till dessa personer anses vara nyanlända. En person anses vara nyanländ under tiden som hon eller han omfattas av etableringsinsatser, det vill säga två till tre år. (Migrationsverket) Enligt statistik för personer mottagna under 2017 togs 209 nyanlända emot i Gotlands län. Personer som ordnat boende i en kommun i länet på egen hand (självbosättning) var 132 personer, vilket motsvarar drygt 63 procent av antalet mottagna totalt. I slutet av året fick Gotlands län en anvisning av Migrationsverket på fyra kvotflyktingar. De togs emot i länet under 2018 och inräknas i statistik för (Nationell bosättningsgrupp, Länsstyrelserna) Statistiken visar nyanlända kommunmottagna som omfattas av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar, som en kommun har börjat få ersättning för av Migrationsverket. (Migrationsverket) Gotland är det län som totalt sett har lägst mottagande i landet, 5,4 personer per invånare, vilket beror på ett lågt antal personer som via självbosättning flyttar till Gotland. Den 1 mars 2016 trädde bosättningslagen i kraft, Lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända för bosättning. Lagen innebär att alla kommuner efter anvisning blir skyldiga att ta emot nyanlända för bosättning. Region Gotland har sedan lagens införande uppfyllt lagkrav för mottagande för personer som är nyanlända. Bosättningslagen omfattar nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd som flyktingar eller annan skyddsbehövande enligt vissa bestämmelser i utlänningslagen samt anhöriga till dem. Anvisningar till kommunerna omfattar nyanlända som vistas i anläggningsboenden och kvotflyktingar. Hur många nyanlända varje kommun ska ta emot beror på kommunens storlek, arbetsmarknadsläge, det sammantagna mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn samt hur många asylsökande som redan vistas i kommunen. Regeringens avsikt är ett jämlikt mottagande och att kommuner som har en jämförelsevis god arbetsmarknad, stor befolkning, lågt mottagande och förhållandevis få asylsökande kommer att få ta emot fler nyanlända. Utifrån Migrationsverkets prognos och det uppskattade behovet av anvisningar beslutar regeringen om länstal för kommande år. Utifrån det länstal som regeringen fastställer har Länsstyrelsen i uppdrag att besluta om fördelning på kommunnivå (kommuntal). Utöver de nyanlända som ska bosättas i kommunerna, i enlighet med kommuntalen, så tillkommer även personer som är nyanlända och asylsökande som väljer att bosätta sig själv i en kommun (självbosättning).

34 Region Gotland anger att det råder brist på bostäder för nyanlända på Gotland och härleder orsaken i huvudsak till den övergripande bristen på hyresrätter. Ytterligare problem inom bostadsförsörjningen för nyanlända som Region Gotland identifierat är bristen på lägenheter med en rimlig hyresnivå samt en generell problematik kring de privata bostadsbolagens ofta höga krav på inkomst eller anställning för att godkänna nya hyresgäster. (BME 2018) Personer som är anvisade till Gotland har under 2017 till stor del fått bostäder på orter där det finns goda möjligheter att integreras i det gotländska samhället, med hänsyn taget till barnperspektiv. Mottagandet har möjliggjorts genom ett aktivt arbete av Region Gotland, i samverkan med myndigheter och allmännyttan. Lagstiftningens intentioner om bosättning är att kommunen i så stor utsträckning som möjligt ska erbjuda permanenta bostäder till nyanlända som omfattas av anvisningen. Samtidigt så är det inte reglerat i bosättningslagen vilken typ av boende som avses eftersom flexibilitet bedöms vara nödvändig. Många kommuner kan sannolikt inte enbart erbjuda permanenta boenden i hyresrätt utan behöver använda sig av olika slags bostadslösningar med varierande kvalité och tidsperspektiv. Modulbostäder, bostadsrätter och bostäder från privatpersoner som hyrs ut i andra hand kan vara lösningar under några års tid. Det är dock viktigt att personer som är nyanlända därefter kan komma vidare till en annan permanent bostad. Det innebär att kommunerna behöver arbeta både för att lösa bostadssituationen här och nu, samtidigt som en mer långsiktig planering krävs för att möta behov över tid. I bostadsmarknadsanalysen får kommunerna ange hur de arbetar för att säkerställa att det finns bostäder för anvisade nyanlända personer. Allmännyttan har en stor betydelse i detta arbete då Region Gotland anger att kommunen har ett regelbundet samarbete med det allmännyttiga bostadsföretaget för att få fram bostäder. Region Gotland nämner även att visst samarbete finns med privata fastighetsägare. Den asylsökande kan under processen välja att ordna eget boende (EBO) hos exempelvis släkt eller vänner. Även nyanlända kan själva välja att bosätta sig i en kommun (självbosättning). Bostadsmarknadsenkäten visar att kommunen inte arbetar aktivt med bostadsförsörjningen för just nyanlända som själva bosatt sig i kommunen. Region Gotland anger att de istället söker olika lösningar för att generellt skapa fler lägenheter, exempelvis genom ombyggnation av lokaler samt genom att temporära boendelösningar övergår till permanenta.

35 Under 2015 nådde antal människor som sökte asyl i Sverige historiskt höga nivåer då totalt ca personer sökte asyl i Sverige. Under 2016 sjönk antalet asylsökande drastiskt, till totalt ca personer, en minskning som fortsatt under 2017 då cirka personer sökte asyl i Sverige. Migrationsverket bedömer att mellan till personer kommer att söka asyl i Sverige under 2018 vilket tyder på en stabilisering eller fortsatt minskning i antalet asylsökande. Det är framförallt ett mer svårgenomträngligt Europa, överenskommelsen mellan EU och Turkiet, långa handläggningstider i Sverige och den tillfälliga lagens begränsningar för asylsökande och familjemedlemmar att få uppehållstillstånd som lett till denna utveckling. Migrationsverket bedömer även att många ensamkommande barn hinner fylla 18 år innan beslut hunnit fattas i deras ärenden och Rättsmedicinalverkets (RMV) bedömningar påvisar att majoriteten av de asylsökande är över 18 år vilket leder till fler avslag. En sådan utveckling bedöms minska Sveriges attraktionskraft för ensamkommande barn vilket i sig kan medföra en minskning i antalet asylsökande. (Migrationsverket, 2018) Migrationsverket bedömer ett fortsatt stort behov av kommunbosättning under 2018 till följ av färre avgjorda förstagångsärenden under 2017 vilket ger en viss förskjutning av beviljade uppehållstillstånd till Generellt bedöms dock en minskning i antalet kommunanvisningar under 2018 till följd av att färre antas söka asyl och fler ensamkommande väntas vara myndiga vid beslut påverkar antalet beviljade uppehållstillstånd nedåt under Sammanlagt beräknas upp till nyanlända personer med uppehållstillstånd (inklusive anhöriga till före detta asylsökande) tas emot i kommunerna under (Migrationsverket, 2018) Antalet inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem har minskat kraftigt sedan början av 2016 och utvecklingen bedöms fortsätta under 2018 och framåt. I maj år 2018 fanns cirka inskrivna i mottagningen, varav cirka i anläggningsboende. I takt med att mottagningen minskar fortsätter avvecklingen av boendeplatser. Migrationsverkets ambition att avveckla de upphandlade tillfälliga boendeplatserna under året kvarstår. (Migrationsverket, 2018)

36 Kommuner har enligt socialtjänstlagen ansvar för att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre som behöver särskilt stöd i vardagen. Utvecklingen har under lång tid gått emot att allt färre bor i särskilda boendeformer samtidigt som allt fler bor kvar i det egna hemmet och får hemtjänst. Det saknas idag bostäder och boendemiljöer som är väl anpassade till den äldre människans behov. Många äldre bor kvar i bostäder med bristande tillgänglighet och frånvaron av alternativ för den som vill flytta skapar inlåsningseffekter på den samlade bostadsmarknaden. Enligt den tidigare äldreboendedelegationens utredning är tre fjärdedelar av Sveriges bostäder inte tillgängliga för personer med rullstol. Många bostäder saknar exempelvis hiss. Nästan hälften av alla personer som är 80 år eller äldre bor i en bostad med bristande tillgänglighet. Det påverkar den enskilda personens livskvalitet och medför kostnader för samhället. (Länsstyrelserna, Bostad åt alla, 2016) Många av de äldre som skulle behöva ett boende med större tillgänglighet har låga inkomster. Garantipension betalas ut till den som har haft låg inkomst eller helt saknat arbetsinkomst under livet. I länet hade kvinnor och män garantipension Som mest kan garantipensionen bli kronor för ensamstående och kronor i månaden för gifta. Många äldre, särskilt kvinnor, har med andra ord en så låg inkomst att en flytt till en nyproducerad lägenhet inte framstår som ett realistiskt alternativ. (SCB)

37 Region Gotland anger att utbudet av särskilt boende för äldre i dagsläget och de kommande fem åren är i balans, detta dock under förutsättning att den kommunala strategiska planen Plan för särskilt boende för äldre inom Region Gotland följs (BME 2018). Den strategiska planen antogs under 2017 vilket innebär att Region Gotland tagit ett långsiktigt helhetsgrepp om bostadsförsörjningen för länets äldre. Enligt bostadsmarknadsenkäten finns även seniorbostäder, bostäder för medelålders och äldre som inte förutsätter biståndsbeslut enligt 5 kap. 5 socialtjänstlagen, i länet. Seniorbostäder är vanliga bostäder som är avsedda för personer över en viss ålder, vanligen 55 år och äldre. Tanken är att bostäderna ska vara utformade efter äldres behov av tillgänglighet och trygghet. Totalt finns 50 sådana boenden i länet enligt BME år Bostadsmarknadsenkäten ger indikationer på att det kommer att byggas särskilt boende för äldre i länet under , totalt 128 lägenheter, i form av trygghetsbostäder. Trygghetsbostäder definieras i bostadsmarknadsenkäten som en boendeform som har tillkommit för att ge äldre som önskar det tillgång till större gemenskap och trygghet. För att flytta in i en trygghetsbostad behövs inget biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen. Det finns en stor variation av trygghetsbostäder runt om i landet, även om trygghet, tillgänglighet, gemensamhetsutrymmen och särskild personal är gemensamma nämnare för många. Med trygghetsbostäder menas i enkäten trygghetsbostäder som tillkommit både med och utan investeringsstöd. (BME 2018)

38 Kommunerna har ansvar för att det finns bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning. Särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning är boende enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), eller 5 kap. 7 socialtjänstlagen. Utvecklingen har gått mot att allt färre bor i särskilda boendeformer samtidigt som fler bor i det befintliga bostadsbeståndet och ges stöd och anpassning i det egna hemmet. Generellt påverkas gruppen särskilt av brister i tillgänglighet och drabbar på skilda sätt personer med olika funktionsnedsättningar. (Länsstyrelserna, Bostad åt alla, 2016) Region Gotland anger att delar av flerbostadshusbeståndet tillgänglighetsinventerats och att det kommunala beståndet inventerats under Syftet med inventeringen har varit att ge underlag för ett åtgärdsprogram och verka som beslutsunderlag för tillgänglighetsåtgärder. (BMA 2018) Med funktionsnedsättningen följer också ofta en sämre ekonomi vilket kan göra det svårt att flytta till en bostad som motsvarar behoven. (Länsstyrelserna, Bostad åt alla, 2016) Region Gotland gör, likt tidigare år, bedömningen att det totalt sett finns ett underskott på särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning. Till skillnad från tidigare år beräknas behovet dock vara täckt inom de kommande åren, även detta beroende på antagandet av en strategisk plan för bostadsförsörjningen (BME 2018), Boendeförsörjningsplan för personer med funktionsnedsättningar Samtidigt gör kommunen dock bedömningen att inget arbete kommer att påbörjas med bostäder för personer med funktionsnedsättning genom nybyggnad eller ändring av byggnad under åren

39 Kommunerna har det lagstadgade ansvaret för planering och genomförande av bostadsförsörjning med målsättning att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i ändamålsenliga bostäder. Tillgången till bostad är en mänsklig rättighet och Konventionen för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter anger även att hemlöshet ska motverkas som en fråga av högsta prioritet. Utvecklingen med en ökad bostadsbrist gör dock att allt fler har svårt att komma in på bostadsmarknaden. Orsaken till att ett hushåll har svårt att komma in på den ordinarie bostadsmarknaden och inte kan få ett förstahandskontrakt på en bostad kan vara låga inkomster, brist på referenser, avsaknad av tillsvidareanställning, betalningsanmärkningar, hyresskulder, missbruksproblem eller tidigare störningar. Eftersom en del hyresvärdar inte godkänner försörjningsstöd som inkomst utestängs många personer från den ordinarie bostadsmarknaden, något som visar på att förankringen på arbetsmarknaden är av central betydelse. Hemlöshet är ett samlingsbegrepp för ett antal situationer som personer kan befinna sig i kort eller lång tid. Socialstyrelsen har definierat fyra situationer som Boverket utgår ifrån i bostadsmarknadsenkäten: Akut hemlöshet, exempel härbärge och kvinnojour Boende på institutioner och i kategoriboenden Långsiktig boendelösning, exempelvis att hyra i andra hand av socialtjänsten. Eget ordnat kortsiktigt boende. Mer information om hemlöshet finns på Socialstyrelsens webbplats

40 I bostadsmarknadsenkäten får kommunerna svara på hur kommunen arbetar med personer som inte blir godkända som hyresgäster på ordinarie bostadsmarknad. Kommunen svarar även på hur man arbetar för att motverka eller avhjälpa hemlöshet. Region Gotland anger att man hyr ut lägenheter med tillsyn och särskilda villkor eller regler i andra hand till personer som inte blivit godkända på den ordinarie bostadsmarknaden. Totalt anger kommunen att man har 60 andrahandslägenheter med särskilda villkor den 1 januari 2018 varav en majoritet är hyresrätter i det ordinarie bostadsbeståndet. Kommunen direktäger 1 inga bostäder. Kommunen uppger även att de arbetar med överenskommelse med det allmännyttiga bostadsbolaget att sänka kraven på de bostadssökande, t.ex. genom att godkänna försörjningsstöd som inkomst. Region Gotland anger även att man arbetar med hyresgarantier för att motverka eller avhjälpa hemlöshet. Kommunernas vräkningsförebyggande arbete är en viktig del för att motverka hemlöshet då personer som blir vräkta har ofta mycket svårt att komma tillbaka på den ordinarie bostadsmarknaden. Den största orsaken till vräkning beror på utebliven hyra varför de som löper störst risk att vräkas är personer med små inkomster, begränsat socialt nätverk och som lever i social utsatthet. Enligt Kronofogdens statistik gjordes under år 2017 totalt 23 registrerade ansökningar om avhysning i länet. Detta visar fortsatt på en positiv trend då antalet är något lägre än de två senaste åren då antalet ansökningar om avhysning i länet var 30 (år 2015) respektive 25 (år 2016). Antalet genomförda vräkningar ligger dock på en relativt stabil nivå, 2017 genomfördes 10 vräkningar jämfört med 11 stycken under både 2015 och Enligt kronofogdens statistik berördes totalt två barn av verkställda avhysningar i länet år (Kronofogden, 2018) 1 Med "direktägda bostäder" avses i BME 2018 bostäder som inte ägs av kommunen via något allmännyttigt kommunalt bostadsbolag utan som kommunen förvärvat direkt (med användande av det kommunala organisationsnumret).

41

42 En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för att kunna skapa ett attraktivt och långsiktigt hållbart Gotland såväl ekonomiskt som socialt och miljömässigt. Bostadsbyggandet kan dock inte ses isolerat. Hur infrastruktur, bostäder, näringsliv och grönområden samordnas är avgörande för att länet fortsatt ska vara attraktivt och långsiktigt hållbart samt knyter an till behovet att främja social sammanhållning. Att främja social sammanhållning genom fysisk planering är att skapa förutsättningar för att ny bebyggelse inte ytterligare ökar de negativa konsekvenserna av den socioekonomiska segregation som finns i länet. Det är av vikt att den fysiska planeringen omfattar Gotland som helhet och att satsningar görs både i centralorten, i övriga orter och på landsbygden. Det krävs en ökad förståelse för nödvändigheten av att se hur en del av länet fungerar i samspel med andra delar. Regionen utgörs inte av en centralort och omgivande landsbygd utan är en sammanhängande struktur där olika delar i hög grad är beroende av och påverkar varandra. För att uppnå ett långsiktigt hållbart bostadsbyggande krävs incitament för att bygga hållbart och till billigare förvaltning och till lägre drifts- och underhållskostnader i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktighet behöver också genomsyra samtliga byggprojekt då pressade projekteringstider och lönsamhetskrav kan leda till byggskador som är dyra att åtgärda i efterhand eller bristande kvalitet i den tillkommande byggnationen. För att öka bostadsbyggandet krävs utvecklade arbetssätt och metoder samt användande av de verktyg kommunen har till sitt förfogande i arbetet med bostadsförsörjningen. Ett av de viktigaste verktygen är kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning, som ska upprättas minst en gång varje mandatperiod i enlighet med bostadförsörjningslagen. Det finns olika verktyg som kommunerna kan använda för att påverka och bidra till nybyggnation av bostäder och skapa förutsättningar för god bostadsförsörjning. I detta kapitel görs en beskrivning av några av dessa verktyg och hur länet kommun använder dem.

43 Kommunerna har genom planmonopolet goda förutsättningar att skapa ett ökat bostadsbyggande med hjälp av olika styrmedel. En del är antagna kommunala visioner och mål satta i relation till tillväxt- och utvecklingsprognoser vilka styr utvecklingen. Det är även en kommunal angelägenhet att planlägga mark, vilket skapar skyldigheter och rättigheter för kommunen. Den övergripande lagstiftningen sätter ramen för arbetet, bland annat lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar och plan- och bygglagen, där bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet anges som ett sådant allmänintresse som kommunerna ska främja vid planläggning. Samtliga Sveriges kommuner behöver en väl genomtänkt strategi som med utgångspunkt i de unika förutsättningarna som råder i olika delar av kommunen visar hur bostadsbeståndet ska utvecklas och förbättras. Det handlar om såväl omfattning och inriktning av nyproduktionen som anpassning av det befintliga beståndet. Ett aktivt och medvetet arbete med bostadsförsörjning kan bidra till att öka kommunens attraktionskraft samt skapa en stark identitet för dagens och framtida medborgare. Översiktsplanen (ÖP) är ett viktigt verktyg i det strategiska arbetet med boendefrågor för att förbereda och genomföra kommunens bostadspolitiska ambitioner. Planläggning ska enligt plan- och bygglagens (PBL) andra kapitel främja det allmänna intresset för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Detta innebär att bostadsförsörjning ska värnas tillsammans med andra allmänna intressen i översiktsplanerna. Riktlinjer för bostadsförsörjning ska vara vägledande vid tillämpning av detta intresse. Enligt 5 kap. 5 PBL ska det även av översiktsplanen framgå hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder. Region Gotland antog sin kommunövergripande översiktsplan, Bygg Gotland 2025, den 14 juni Planen aktualitetsförklarades av regionfullmäktige den 16 juni 2014.

44 Ett viktigt instrument för kommunen i arbetet med att styra bostadsbyggandet är dess markinnehav och strategiska köp och försäljningar av byggbar mark. Att äga mark som kan exploateras innebär att kommunen har möjlighet att påverka tilldelningen och i viss mån prissättningen av mark. Ett markinnehav innebär att kommunen kan välja att sälja eller upplåta mark med tomträtt vid exploatering och kan genom markanvisningar eller försäljningar aktivt arbeta för att främja den lokala konkurrensen. Kommunen kan även arrangera markanvisningstävlingar för att locka nya aktörer samt sätta olika priser och skriva olika avtal för att anpassa områdets upplåtelseform. Region Gotland äger mark som kan användas för bostadsbyggande och anger att man även planerar att utöka sitt ägande. (BME 2018) Att äga mark i goda lägen är ett betydelsefullt verktyg för kommunerna när de vill bedriva en aktiv bostadspolitik. Genom markanvisningsavtal kan kommunerna ställa villkor som styr inriktningen på bostadsbyggandet, exempelvis när det gäller bostädernas upplåtelseform och storlek. Avtal kan tecknas både när kommunen säljer eller hyr ut egen mark, och när planläggning sker på privatägd mark. Genom olika avtal kan kommunen i viss mån använda möjligheten att styra förutsättningarna och få särskilda villkor uppfyllda av byggherren. Genom markanvisningsavtal kan kommunen ställa villkor som styr inriktningen på bostadsbyggandet, exempelvis vad gäller upplåtelseformer eller storlekar på bostäder, likaså vad gäller genomförandetid. Det finns antagna riktlinjer för markanvisningar som fastställer handläggningsrutiner, grundläggande villkor för markanvisningar och principer för markprissättning. Region Gotland anger att man har antagna riktlinjer för markanvisningar enligt Lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar. I dessa riktlinjer anges kommunens utgångspunkter och mål för överlåtelser eller upplåtelser av markområden för bebyggelse, grundläggande villkor för markanvisningar, principer för markprissättning samt andra, icke lagstadgade krav som konkurrensaspekter och sociala aspekter. (BME 2018)

45 Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, 2000:1383 anger att varje kommun ska planera för bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Ansvaret innebär olika insatser för att skapa balans mellan behov och efterfrågan på bostäder och att grupper inte utestängs från bostadsmarknaden. Det finns många olika strukturella förhållanden som påverkar vilka utmaningar som en kommun ställs inför i planeringen för bostadsförsörjningen. Behoven av bostäder ska också tillgodoses på bostadsmarknaden. En rad ekonomiska faktorer styr marknaden och påverkar byggandet varför bostadsmarknaden och dess förutsättningar också skiljer sig åt mellan landets kommuner. I flera kommuner saknas marknadsförutsättningar för större nyproduktion av bostäder. De bostäder som har byggts svarar inte heller mot allas behov. Hyror och avgifter för de nybyggda husen blir ofta för höga för hushåll med svag betalningsförmåga. Sammantaget har det lett till en ökande obalans mellan utbud och efterfrågan och att allt fler har svårt att få en bostad. Kommunernas arbete med att varje år svara på bostadsmarknadsenkäten kan ses som en del av kommunernas arbete med boendefrågor. Enkätens frågor aktualiserar årligen många av de frågor som behöver tas fram som underlag vid kommunernas boendeplanering. Arbetet med enkäten engagerar också tjänstemän inom olika förvaltningar vilket bidrar till ett bra kunskapsunderlag som grund för fortsatt planering.

46 Under 2016 publicerade Boverket en handbok om kommunernas bostadsförsörjning på sin webbplats. Handboken är i första hand till för kommuner som tar fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. Handboken innehåller även allmän information om hur en kommun kan arbeta med bostadsförsörjningen. Handboken redovisar vad som gäller enligt bostadsförsörjningslagen och ger förslag och tips på hur kommunerna kan gå till väga för att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. Handboken innehåller goda exempel på riktlinjer från olika kommuner. Genom dessa exempel kan kommuner som ska påbörja arbetet eller redan arbetar med att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen få vägledning och inspiration. Handboken innehåller också länkar till olika publikationer och webbsidor med fakta och information som berör kommunernas bostadsförsörjning. Mer information om handboken finns på Boverkets webbplats: Varje kommun ska, enligt Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383), planera för bostadsförsörjningen i kommunen med hjälp av riktlinjer. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjerna ska, enligt 2 lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, innehålla minst följande uppgifter: kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Det innebär att om förutsättningarna för de antagna riktlinjerna förändras ska nya riktlinjer upprättas och antas av kommunfullmäktige. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska dessutom antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Bostadsplaneringen spänner över en mängd kommunala frågor och berör bland annat sociala, infrastrukturella samt arbetsmarknads- och näringslivsfrågor. Arbetet med bostadsplaneringen är också viktigt för kommunernas utveckling. Strategisk samverkan kring bostadsförsörjning inom kommunen, mellan kommunens förvaltningar och nämnder, är i sammanhanget viktigt för att få kunskap kring hur de bostadsbehov som

47 finns i kommunen ska kunna mötas på bästa sätt. Kommunernas bostadsplanering är även viktig för att kunna påverka och möta de framtida förändringar som väntar, oavsett om befolkningen ökar eller minskar. Genom att ha antagna riktlinjer för bostadsförsörjningen finns därför förutsättningar för en bättre framförhållning på bostadsmarknaden i länet. Region Gotlands bostadsförsörjningsplan togs fram under hösten år 2013 och gäller fram till år Dokumentet ska utgöra ett planeringsunderlag och har tagits fram av tjänstemän från flera av regionens förvaltningar tillsammans med AB GotlandsHem. De mål som Region Gotland har angett för sitt bostadsbyggande är: Tillväxt och tillgänglighet Jämställdhet och barnperspektiv Hållbarhet Demokrati Länsstyrelsen har i de två senaste årens regleringsbrev haft ett uppdrag som innebär att redovisa och bedöma antagna riktlinjer utifrån kraven i 2 lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Länsstyrelsen har inom ramen för dessa uppdrag konstaterat att bostadsförsörjningsplanen inte kan anses uppfylla de krav som ställs i lagstiftningen, vilket dock i del kan härledas till att planen antogs innan lagstiftningen trätt i kraft. Enligt lagstiftningen ska riktlinjerna innehålla kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet samt planerade insatser för att nå uppsatta mål. I Region Gotlands plan hanteras detta genom att beskriva övergripande visionära mål om invånarantal, hållbarhet och attraktivitet. Målsättningarna hänvisas/utgår i flera fall från översiktsplanen. Länsstyrelsen ser generellt att riktlinjerna saknar tydliga målsättningar och insatser kopplat till andra verktyg, exempelvis samverkan, internt och med aktörer på bostadsmarknaden. Länsstyrelsen uppfattar även att riktlinjerna tenderar att sakna en utvecklad beskrivning av mål och insatser kopplat till bostadsförsörjningen för särskilda grupper som har svårt att komma in på bostadsmarknaden, exempelvis insatser via allmännyttan och kommunens arbete för att motverka hemlöshet. Mål och insatser för det befintliga beståndet är också något som Länsstyrelsen ser behov av att utveckla. När det gäller beskrivning av hur kommunen tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen noterar Länsstyrelsen att planen i huvudsak inte behandlar detta.

48 En kommunal hyresgaranti är ett borgensåtagande från kommunens sida som omfattar en hyresgästs skyldighet att betala hyra. Syftet med en kommunal hyresgaranti är att ge stöd till hushåll som har ekonomisk förmåga att klara kostnaderna för ett eget boende men som trots detta har svårighet att etablera sig på bostadsmarknaden och få en hyresrätt med besittningsskydd. Den kommunala hyresgarantin blir en extra säkerhet för hyresvärden och kan därför bidra till att den som söker får ett eget hyreskontrakt på en bostad. En kommunal hyresgaranti är ett borgensåtagande från kommunens sida. Exempelvis kan den sökande ha en projektanställning istället för en tillsvidareanställning, men ha en löpande inkomst och ekonomi att klara en hyra. Den kommunala hyresgarantin blir en extra säkerhet för hyresvärden och kan därför bidra till att den som söker får ett eget hyreskontrakt på en bostad. Kommuner som väljer att ställa ut kommunala hyresgarantier har möjlighet att få ett statligt bidrag på kr per garanti. Det statliga bidraget administreras av Boverket. I årets BME anger Region Gotland att man övervägt att införa ett kommunalt bostadsbidrag för att kunna stödja grupper som har låga inkomster eller som på annat sätt har en svag ställning på bostadsmarknaden. Man anger även att kommunen använder sig av hyresgarantier, och även att man avser att fortsatt använda detta, men att dessa inte uppfyller kriterierna för att få statligt bidrag. (BME 2018)

49 Det allmännyttiga bostadsbolaget är ett av kommunens mest betydelsefulla verktyg för att kunna ta det bostadsförsörjningsansvar som regleras i Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383). Själva syftet med allmännyttan ska enligt lagen vara att främja bostadsförsörjningen i den eller de kommuner som äger bolaget. Bolagen tillhandahåller i samverkan med socialtjänsten bostäder till grupper som inte kan ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden. Ett allmännyttigt bostadsbolag ger kommunen möjlighet att genom ägardirektiv och politisk styrning påverka produktion och förvaltning av bostäderna på den lokala bostadsmarknaden. Genom ett nära samarbete med bostadsbolaget och andra fastighetsägare i kommunen, kan kommunen bl.a. påverka boendet för de grupper som kommunen har särskilt ansvar för. Olika förtur eller tilldelning av allmännyttans bestånd kan också tillämpas för att gynna vissa utsatta grupper som har svårt att komma in på bostadsmarknaden, exempelvis studenter eller nyanlända. Kommunen kan exempelvis ange skrivningar i sina ägardirektiv om att bolagen ska tillhandahålla bostäder för grupper som inte kan ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden. Det kan handla om att tillhandahålla lägenheter till socialtjänst och flyktingmottagande. Det kommunala bostadsbolaget AB GotlandsHems ägardirektiv från 2015 har ett mål om att bolaget ska verka för nyproduktion och bygga minst 400 lägenheter fram till år AB GotlandsHem och Region Gotland arbetar även med förturer vilka kan fås av personer som på grund av separation behöver en lägenhet, av nyanlända och för medicinska och sociala förturer. (BME 2017) AB GotlandsHem anger att cirka 40 lägenheter i det kommunala bostadsbeståndet omfattas av dessa så kallade förturer, vilket innebär att endast en mycket liten del av det totala beståndet berörs. Bolaget anger även att man under kommande år önskar se över systemet med förturer för att se till att endast personer med särskilda sociala och/eller medicinska behov ska vara aktuella för förturer. (Elisabeth Kalkhäll, VD AB GotlandsHem) Detta innebär i förlängningen att förturssystemet kan komma att effektiviseras och omfatta endast de individer som verkligen står i behov av en bostad men riskerar även att utesluta behövande grupper ur förturssystemet.

50 Utöver de mer handfasta verktygen som en kommun har till sitt förfogande är det viktigt med samverkan, kunskapsförmedling och omvärldsbevakning. Samverkan handlar både om att arbeta mot samma mål mellan förvaltningar och nämnder samt att arbeta nära andra aktörer på bostadsmarknaden. Samverkan mellan olika aktörer är viktig för att skapa förutsättningar för en ändamålsenlig tillgång till bostäder. För Gotlands län är det inte aktuellt eller möjligt för kommunen att samordna bostadsförsörjningsansvaret med grannkommuner. Detta utesluter dock inte behovet av länsöverskridande generella diskussioner kring bostadsförsörjning vilket ger möjlighet till kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan län och kommuner.

51 Länsstyrelsen har en utpekad roll i bostadsförsörjningslagen. Länsstyrelsen ska ge kommunerna råd, information och underlag för deras arbete med bostadsförsörjning. Den här rapporten om läget på bostadsmarknaden är tillsammans med Bostadsmarknadsenkäten exempel på information som vänder sig till kommuner, byggföretag och andra aktörer. För att utveckla arbetet med bostadsförsörjning pågår ett kontinuerligt arbete mellan länsstyrelserna och Boverket. Enligt lagen ska länsstyrelserna ges tillfälle att yttra sig över kommunernas planering för bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen yttrar sig också kring boendeplaneringen i kommunernas förslag till översiktsplaner och fördjupningar av översiktsplaner. I detta kapitel görs en sammanställning av Länsstyrelsens arbete med bostadsförsörjning.

52 En viktig del i länsstyrelsens verksamhet är att föra dialog och bidra med råd, stöd och planeringsunderlag till Region Gotlands fortlöpande arbete med översiktsplanering och detaljplanering. För att möjliggöra tidig dialog i fråga om översikts- och detaljplanering inrättade Länsstyrelsen under 2017 en så kallad planberedning. Syftet med beredningen är att kommunen och Länsstyrelsen skaffar sig en gemensam lägesbild tidigt i planprocessen. Avsikten är att den tidiga dialogen ska skapa ömsesidig förståelse som leder till smidigare samarbeten för att möjliggöra lämpliga avvägningar vid planläggning av mark- och vatten. Länsstyrelsen har även återkommande samverkansmöten med bland annat planhandläggare på Region Gotland och tillsynsvägledning för byggnadsnämnden och bygglovshandläggare. Regeringen antog våren steg för ökat bostadsbyggande 1. Länsstyrelserna deltar i flertalet av de statliga utredningar som regeringen har tillsatt i genomförandet av programmet och länsstyrelsens uppdrag har som ett led i genomförandet av 22 stegs programmet förändrats. En del av genomförandet är exempelvis att ge länsstyrelserna ett tydligare uppdrag att verka för bostadsbyggande och att behovet av bostäder tillgodoses. Den 1 maj 2017 utökades därför länsstyrelseinstruktionen med en punkt under 5 2. Under myndighetens sektorsövergripande ansvarsområde framgår nu att länsstyrelsen i sin verksamhet ska verka för att behovet av bostäder tillgodoses. Även Plan- och bygglagen har genomgått förändringar med syfte att effektivisera planoch byggarbetet. Bland annat har ytterligare bygglovsbefriade åtgärder införts samt ett ytterligare skede i planprocessen, Planeringsbesked 3 har införts i lagstiftningen. Samtidigt har en tidsfrist om två månader för länsstyrelsens handläggning av överprövade detaljplaner införts. Länsstyrelserna hade under 2017 även ett särskilt regeringsuppdrag med syfte att i högre grad verka för att behovet av bostäder tillgodoses. Uppdraget innebar att länsstyrelserna ska utveckla sina processer och säkerställa ändamålsenliga arbetssätt Förordning (2017:868) med länsstyrelseinstruktion 3 Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap. 10

53 Länsstyrelsen i Gotlands län samverkar med övriga 20 länsstyrelser kring bostadsförsörjningsfrågorna samt stöd och bidragsfrågorna inom länsstyrelsenätverket Forum för hållbart samhällsbyggande. Länsstyrelserna samverkar även med Boverket och övriga berörda myndigheter i arbetet med bostadsmarknadsenkäten och de regionala bostadsmarknadsanalyserna. Som ett led i utvecklingen har Länsstyrelserna i samverkan tillsammans med Sveriges kommuner och landsting (SKL) tagit fram en överenskommelse mellan parterna att de enskilt och tillsammans ska utveckla sina arbetsformer i syfte att som offentliga aktörer underlätta för ökat bostadsbyggande. Överenskommelsen har tagit uttryck i en skrift Tidig dialog för ökat bostadsbyggande. Länsstyrelsens enhet för social hållbarhet har täta kontakter med kommunen och följer upp arbetet med mottagande av de kommunanvisade nyanlända. Länsstyrelserna arbetar kontinuerligt för att främja kommunernas beredskap och kapacitet för mottagande av nyanlända. Ett exempel är att bjuda in till dialogmöten och träffar för erfarenhetsutbyte. Med anledning av ett ökat behov av att hantera olika boendefrågor kring asylsökande och nyanlända har samhällsplanerare och integrationshandläggare haft ett mer aktivt samarbete kopplat till bostadsförsörjning under Länsstyrelsens enhet för social hållbarhet arbetar även med fördelning av utvecklingsmedel (så kallade 37-medel) som ska stimulera samverkan mellan kommun, allmännytta och privata fastighetsägare, bättre nyttjande av bostäder i det befintliga beståndet eller för att förstärka med boendekoordinator, boendeplanerare eller motsvarande i kommunen. Målgrupper för utvecklingsmedel är personer som är nyanlända med uppehållstillstånd och/eller ensamkommande barn. Särskilt hög prioritet ska ges till insatser vars syfte är att skapa förutsättningar för en god bostadsförsörjning i kommunerna genom att förmedla eller på annat sätt underlätta uthyrning av privatpersoners bostäder. Länsstyrelsen har sedan 2013 beviljat kronor för följande insatser: Förstudie för ökat flyktingmottagande på Gotland ( kr), Bokoordinator och pax för en lägenhet ( kr) och Samordning av bostadsförsörjning för främjande av integration ( kr). Alla insatser är avslutade. Vid årets första utlysning av 37 medel har ingen ansökan inkommit som berör bostadsförsörjning.

54 Länsstyrelsen och Region Gotland har under 2017, efter bred samverkan, fattat beslut om en gemensam integrationsstrategi för Gotlands län. Strategin som är politiskt förankrad och gäller för perioden omfattar fem utvecklingsområden och 15 strategiska vägval. I arbetsprocessen har dialogmöten genomförts med ett 40-tal representanter från myndigheter, Almi, Svenskt Näringsliv, civilsamhällets organisationer, volontärsnätverk samt asylsökande och nyanlända, inkluderat ensamkommande barn. Barn- och jämställdhetsperspektiv har särskilt beaktats när det gäller representation i dialogmöten och innehåll i strategidokument. Länsstyrelsen har därefter beslutat om en intern Handlingsplan för Integrationsstrategin , som med 39 aktiviteter konkretiserar myndighetens gemensamma arbete med att nå målen för strategin. Handlingsplanen innehåller därför aktiviteter som ska genomföras och följas upp av andra sakområden, exempelvis jämställdhet och samhällsplanering. Strategin innehåller fem utvecklingsområden varav Boende är ett område som inkluderar strategiska vägval och ger vägledning till varje aktörs insatser på integrationsområdet. Forum för samverkan (Integrationsråd) kommer under 2018 att arbeta strategisk med kartläggning av insatser och planering av gemensamma strategiska insatser i syfte att nå framtaget övergripande integrationsmål. Därutöver sker samverkan i andra forum, ex. med Region Gotland och allmännyttan.

55 Årshjulet nedan beskriver länsstyrelsernas arbete med bostadsförsörjning. I länsstyrelsernas regleringsbrev finns vanligen ett eller ett par uppdrag som rör bostadsförsörjning. I år har länsstyrelserna haft i uppdrag att samla in och analysera kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning. Tyngdpunkten i regleringsbrevet ligger emellertid på återkommande uppdrag. Årligen samlar vi in och kvalitetssäkrar Bostadsmarknadsenkäten och vi sammanställer en rapport om bostadsmarknaden i länet. Vi analyserar också in de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagens värdeöverföringar föregående räkenskapsår där vi bedömer om värdeöverföringarna är i enlighet med vad som regleras i Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Därutöver pågår ett återkommande arbete med kommunbesök, remisser, nätverksträffar, seminariearrangemang och externa och interna samverkansprojekt. Länsstyrelserna kan också få särskilda uppdrag direkt från ansvarigt departement. Ett sådant uppdrag var Hemlöshetsuppdraget som pågick mellan Länsstyrelserna fick därefter två liknande uppdrag, varav det sista slutrapporterades januari 2018.

56

57 Bidraget syftar till att möjliggöra bostadsetablering på markförorenade fastigheter där ansvar saknas för sanering och återställande. Kommuner med ett bostadsbehov och som påbörjat en detaljplaneprocess (beslut i fullmäktige att påbörja detaljplaneprocess) för det aktuella området kan söka bidraget. Bidraget kan ej sökas av ett bolag. Bidraget täcker saneringskostnader i projekt oavsett typ och storlek på bostäder som sedan ska uppföras på platsen. Ansökan skickas till Länsstyrelsen som granskar och förmedlar den till Naturvårdsverket som disponerar anslaget och slutligen avgör om bidrag beviljas eller inte. Mot bakgrund av den ökande asylinvandringen och det ökade behovet av bostäder i landets kommuner finns ett stadsbidrag till kommuner för att öka bostadsbyggandet. Boverket handlägger bidragsansökningar och administrerar bidraget. Bidraget administreras av Boverket. Syftet med stödet är att det ska byggas fler bostäder för äldre personer, exempelvis särskilda boenden och trygghetsbostäder. Stödets inriktning är att skapa fler hyresrätter för äldre personer och delas inte ut till byggnation av bostadsrätter. Stödet syftar till att främja ett innovativt och hållbart bostadsbyggande med minskad klimat- och miljöpåverkan. Förordningen kommer att träda i kraft den 1 juli Bidraget administreras av Boverket. Syftet med stödet är att det ska byggas fler hyresrätter och bostäder för studerande. Bostäderna ska ha rimliga boendekostnader och ha lägre energianvändning än vad som gäller för övrig nyproduktion enligt Boverkets byggregler. Stödet gäller för projekt som påbörjas från och med den 1 januari Stödet syftar till att stimulera renovering och energieffektivisering av hyresbostäder i områden med socioekonomiska utmaningar. Regeringens avsikt med stödet är att renoveringstakten ska öka så att de boende får en förbättrad miljö.

58 AB GotlandsHem ägardirektiv antaget av Regionfullmäktige AB GotlandsHem Arbetsförmedlingen Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2017 Gotlands län. Prognos för arbetsmarknaden 2018 BME (bostadsmarknadsenkäten) från år Boverket s-bostadsforsorjning/underlag-forbostadsforsorjningen/hushallen-i-dag/ Hela Gotland adslaget-som-en-tickande-bomb aspx Kronofogden Statistisk om avhysningar från ysning.html Länsstyrelsen Gotlands län Kön spelar roll CollectionDocuments/Sv/Människa-ochsamhälle/Jämställdhet/FICKBOK_GOT LAND_webb_NY.pdf Länsstyrelserna 2016, Bostad åt alla Migrationsverket Migrationsverket/Statistik.html Region Gotland (2017) Gotland i siffror 2017 Region Gotland (2013) Bostadsförsörjningsplan Region Gotland Regionfakta Statistiska centralbyrån, SCB Statisticon AB, Befolknings prognos Region Gotland Tillväxtverket, maj 2018, Vardag och framtid för turismföretagen, rapport 0250 Trafikanalys /vagtrafik/fordon/fordon_2016_blad.pdf Uppsala Universitet campusgotland.uu.se Länsstyrelserna 2018, Bostadsförsörjning mer än bostadsbyggande Analys över bostadsmarknaden för dem som av olika skäl har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden

59

60