Järfälla kommuns bostadsförsörjningsprogram yttrande på samrådsremiss till Kommunstyrelsen

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Socialnämnden Kommunstyrelsen Son 2015/574, Kst 2015/354 Järfälla kommuns bostadsförsörjningsprogram yttrande på samrådsremiss till Kommunstyrelsen Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag 1. Socialnämnden överlämnar socialförvaltningen yttrande såsom sitt eget till kommunstyrelsen för fortsatt beredning 2. Ärendet justeras omedelbart Ärendet i korthet Socialnämnden har genom en samrådsremiss ombetts yttra sig över det bostadsförsörjningsprogram som tagits fram i kommunen. I yttrandet framgår att det är viktigt att behov av boende hos äldre samt personer med funktionsnedsättning alltid beaktas när nya bostadsområden ska uppföras. Ökningen av nyanlända flyktingar och ensamkommande barn och ungdomar innebär utmaningar för kommunen avseende boenden vilket innebär att kommunen behöver tänka nytt och använda sig av snabba och flexibla boendelösningar. Små och billiga lägenheter behöver byggas för målgruppen unga vuxna vilket, med anledning av ökningen av ensamkommande ungdomar, kommer att öka ytterligare inom några år. Generellt måste byggandet av hyresrätter öka och hyresnivåerna bör vara differentierade utifrån de olika ekonomiska förutsättningar som finns hos kommunens invånare. Försörjningsstöd bör godkännas som en inkomst vid tecknande av hyresavtal hos Järfällahus på samma sätt som A-kassa eller studiebidrag/studielån från CSN. Handlingar 1. Socialförvaltningens tjänsteskrivelse Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun med utblick mot 2030 inklusive beslut kommunstyrelse, samrådsremiss samt särskilda yttranden Yttrande bostadsförsörjningsprogram Son 2015_574 (3) Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Avdelningen för ledning och verksamhetsstöd Postadress: JÄRFÄLLA Therese Thorell, Utredare Telefon växel: Telefon: (direkt) E-post: socialnamnden@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

2 (5) Bakgrund Järfälla kommun har utarbetat ett förslag till bostadsförsörjningsprogram där målsättningar för bostadsförsörjning och instrument för att uppnå dessa redovisas. Programmet har skickats på samrådsremiss och socialnämnden har ombetts att yttra sig över programmet. Analys Bostadsförsörjningsprogrammet är omfattande och innehåller även fakta och statistiska förutsättning för kommunen vilket är en bra grund och ger en bättre förståelse för uppdraget. Programmet bör efter antagande kompletteras med mer detaljerade planer för hur de olika satsningarna ska genomföras. Generellt vill förvaltningen säga att bostadsbyggandet bör präglas av mångfald där olika boendeformer och boenden för särskilda grupper blandas på ett naturligt sätt. Det är även viktigt med genomtänkta trafiklösningar, kollektivtrafik och andra serviceinrättningar för att underlätta vardagen för de boende. Boende för äldre Kommunen har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ett särskilt ansvar för att äldre personer får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden. Socialnämnden ska verka för att de får goda bostäder och ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Det är viktigt att behov av särskilda boenden för äldre (äldreboenden) alltid beaktas när nya bostadsområden ska planeras. Äldreboenden bör byggas ut i samma takt som kommunens övriga delar växer. Även om det utifrån programmet framgår att det är svårt att förutse behov långt fram i tiden så bör frågan om äldreboenden alltid finnas med redan på planeringsstadiet. Boende för personer med funktionsnedsättning Även för personer med funktionsnedsättning har kommunen ett särskilt ansvar i boendefrågan. Enligt SoL ska socialnämnden medverka till att den enskilde får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för denna målgrupp. Bostäder med särskild service för vissa funktionshindrade (gruppbostäder, servicebostäder) enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) måste också byggas upp i enlighet med de behov som kommer fram i socialförvaltningens inventeringar. Det finns särskilda krav på utformningen av bostäder med särskild service enligt LSS för att motsvara de behov som olika personer med funktionsnedsättningar har och de krav som tillsynsmyndigheter ställer. Det kommer att behövas god planering och god framförhållning mellan socialförvaltningen och övriga förvaltningar som ansvarar för bostadsplanering och byggnationer för att se till att personer som har rätt till bostad med särskild service får besluten verkställda inom rimlig tid. Om beslut om bostad med särskild service enligt LSS eller annan insats inte verkställs i rimlig tid kan kommunen åläggas att betala sanktionsavgifter.

3 (5) Förvaltningen anser därför även att behov av gruppboenden och servicebostäder för personer med funktionsnedsättning alltid ska beaktas när nya bostadsområden ska planeras och att de ska byggas ut i samma takt som kommunen växer. Nyanlända flyktingar Kommunen har ett ansvar för mottagande och bosättning för nyanlända vuxna som beviljats uppehållstillstånd av Migrationsverket och därefter anvisats till kommunen. För 2016 är kommunens åtagande enligt avtal med länsstyrelsen 169 personer och trädde en ny lag i kraft som innebär att kommunen måste ta emot anvisade personer oavsett om det finns lediga lägenheter eller inte. Detta innebär även att avtalet om antal i praktiken spelat ut sin roll och anvisningar kommer göras utifrån hur många nyanlända som kommer till Sverige och hur många som beviljas uppehållstillstånd. Lagändring medför en stor risk att kommunens kostnader för akutboende, exempelvis vandrarhem, kommer att öka om inte fler lägenheter ges tillgång till. Denna målgrupp måste särskilt beaktas i ett bostadsförsörjningsprogram och sedan aktuellt program togs fram har skärpningen i lagstiftningen inneburit ett större ansvar och en större utmaning för kommunerna. I denna situation behöver kommunen tänka nytt och snabba flexibla boendelösningar behöver komma i fråga för längre eller kortare bosättning av nyanlända vuxna och/eller barnfamiljer. Ensamkommande barn och ungdomar I programmet framgår att det under hösten 2015 skedde en stor ökning av ensamkommande barn och ungdomar som kom till Sverige. Kommunen är ansvarig för boende och omhändertagande för ensamkommande även under den tid som deras asylansökan behandlas till skillnad från vuxna där Migrationsverket är ansvarig. I dagsläget (mars 2016) har antalet nya ensamkommande minskat men en beredskap finns för att det kan komma att öka igen senare under året. I ett mottagningsskede måste kommunen säkra att det finns lämpliga lokaler i kommunen för att HVBboende eller stödboende ska kunna bedrivas så att bosättningen av ungdomarna sker i närområdet och att kommunens beroende av externa aktörer minimeras. Denna typ av boenden måste kunna uppföras/ställas i ordning snabbt och vara flexibla så att det kan anpassas till andra behov vid senare tillfällen. Unga vuxna Kommunens ansvar för ensamkommande utifrån ett boendeperspektiv upphör dock inte genom att behov av HVB eller stödboenden tillgodoses. Kommunen har enligt SoL 5 kap 1 ett ansvar för att tillgodose de behov av stöd och hjälp hos barn och unga som kan finnas efter att en placering utanför det egna hemmet upphört. Detta gäller både ensamkommande och barn/ungdomar som har varit i behov av placering utanför hemmet av andra skäl. När placering i familjehem, stödboende eller HVB upphör i samband med att den enskilde blir vuxen behövs oftast stöd i att finna boende. Detta gäller särskilt de som varit placerade med anledning av att de kommit ensamma till Sverige. Därför behövs ett bostadsbyggande med fokus på denna målgrupp, unga vuxna. Detta tas upp i programmet under punkten 11.8 Ungdomsbostäder men inte i relation till ungdomar som varit placerade där kommunen har ett utökat ansvar. Behov av ungdomsbostäder kommer vara än större om några år då de ungdomar som nu kommit till Sverige som ensamkommande inte längre är i behov av placering i familjehem eller HVB utan behöver egna bostäder.

4 (5) Därför behöver kommunen nu påbörja ett byggande av mindre och billiga hyresrätter. Socialt ansvar för boende och sociala kontrakt Kommunfullmäktiges beslut i september 2015 som innebär att personer som idag har ett socialt kontrakt hos Järfällahus och som skött sitt hyresåtagande ska kunna överta hyreskontraktet även om inkomst endast är försörjningsstöd är ett steg i rätt riktning. Det är även positivt att det finns möjlighet till utökning av andel sociala kontrakt som förvaltningen ska tilldelas. Särskilt i arbetet med nyanlända flyktingar är detta en nödvändighet. Även om detta görs måste bostadsbyggandet öka och anpassas till alla de målgrupper som förvaltningen identifierar men som nödvändigtvis inte behöver ha kontakt med förvaltningen om den generella bostadstillgången ökade. Ett ökat bostadsbyggande krävs även för att de som inledningsvis är i behov ett socialt kontrakt senare ska kunna bo självständigt. I dagsläget söker personer kontakt med förvaltningen även om de har egna inkomster och inte heller har några sociala problem som påverkar deras förmåga att bo. Det kan bero på att de bor trångbott, har separerat, har skulder eller bor med kortsiktiga hyresavtal som är på väg att upphöra och inte har stått tillräckligt länge i bostadskö för att kunna få ett eget boende. Dessa grupper ska inte behöva gå vägen via kontakt med förvaltningen eller sociala kontrakt. I ett ökat bostadsbyggande måste hyresrätter ingå och de bör byggas utifrån olika standardnivåer så att hyresnivåerna differentieras utifrån de olika ekonomiska förutsättningar som finns hos kommunens invånare. Tillgång till hyresrätter bör finnas i sådan utsträckning att det efter rimlig kötid ska kunna ges tillgång till egna boenden för exempelvis personer som upplevt våld i nära relationer eller andra socialt utsatta grupper. Ökad tillgång till lägenheter är enligt förvaltningen det viktigaste verktyget för att bekämpa hemlöshet. Förvaltningen är även av den uppfattningen att nästa steg måste tas avseende krav på hyresgäst vid avtalsskrivande på så sätt att försörjningsstöd godkänns som en inkomst på samma sätt som A-kassa eller studiebidrag/studielån från CSN. Det är enligt förvaltningen svårbegripligt varför försörjningsstöd lyfts ut då det inte är en mer osäker inkomst än de andra nämnda bidragen. Barnkonsekvensanalys Bostadsförsörjningsprogrammet har en stor påverkan på barn och deras situation. Ett tryggt boende är en grundläggande förutsättning för att övriga livsområden i barnets liv ska fungera på ett tillfredsställande sätt. Därför är det även utifrån ett barnperspektiv viktigt att kommunen har ett bostadsförsörjningsprogram som underlag för framtida arbete. Ensamkommande barn och ungdomar nämns specifikt i programmet men barn påverkas av olika boendeformer eller är en del av flera olika grupper som berörs i programmet. Om kommunen generellt har ett framgångsrikt arbete med bostadsförsörjningen för invånarna kommer det även leda till positiva konsekvenser för de barn som bor och lever i kommunen.

5 (5) Johan Bergman Socialdirektör Expedieras Kommunstyrelsen Diariet Johan Bergman Stefan Lidsten Lotta Erlandsson Jenny Wilhelmsson