Svar på motion Utanförskap i hemlöshet

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (9) Socialnämnden Dnr Son 2015/203, Kst 2015/85 Svar på motion Utanförskap i hemlöshet Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag 1. Socialnämnden översänder förvaltningens tjänsteskrivelse såsom sitt eget till kommunstyrelsen Ärendet i korthet Björn Falkeblad (M) m.fl. har till kommunfullmäktige inkommit med motionen Utanförskap i hemlöshet. Motionen har överlämnats till socialnämnden för beredning inför att den ska behandlas i kommunstyrelsen 14 december Handlingar 1. Socialförvaltningens tjänsteskrivelse Motion Utanförskap i hemlöshet från Björn Falkeblad (M) m.fl. Bakgrund I inlämnad motion framgår att det enligt Socialstyrelsens kartläggning 2011 totalt finns människor i Sverige som är hemlösa. Författarna till motionen fastställer att de bakomliggande orsakerna till hemlöshet är varierande och individuella men att vanligt förekommande är missbruks- och beroendeproblem, psykisk ohälsa, fysisk ohälsa och familjeproblem. Motionen lyfter även fram att Järfälla har gått före genom att etablera Kvarntorpet som är ett härbärge och lågtröskelboende med totalt 16 (6+10) platser men att ett utökat och övergripande arbete för kommunens hemlösa behöver genomföras Svar på motion Utanförskap i hemlöshet, tjänsteskrivelse Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Avdelningen för ledning och verksamhetsstöd Postadress: JÄRFÄLLA Therese Thorell, Utredare Telefon växel: Telefon: (direkt) E-post: socialnamnden@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

2 (9) Motionen yrkar att: Järfälla kommun tar fram en övergripande plan mot hemlöshet, Socialtjänsten tar fram en skriftlig handlingsplan för hur hemlöshetsarbetet ska skötas, Järfälla kommun etablerar en uppsökande förebyggande verksamhet, Järfälla kommun etablerar en uppsökande verksamhet riktad till akut hemlösa. Ärendet Som författarna till motionen framhåller så är gruppen som är hemlösa heterogen och det finns många olika individuella orsaker till hemlösheten, allt från psykisk sjukdom och/eller missbruk till att den enskilde har skulder eller genomgått en separation. Det finns även ett flertal strukturella faktorer som påverkar arbetet mot hemlöshet. Exempel på strukturella faktorer som tas upp i Socialstyrelsens rapport Den sekundära bostadsmarknaden (2015) är bostadsmarknad, arbetsmarknad samt segregation. En permanent bostad är en grundförutsättning för att var och en själv ska kunna forma och ta ansvar för sin tillvaro och kunna planera för sin framtid varför frågan är viktig, både för kommunen och för samhället i stort. Socialstyrelsen har tagit fram definitioner avseende hemlöshet, dessa är: Situation 1 personer i akut hemlöshet - Personerna är hänvisade till akutboende, härbärge, jourboende, skyddat boende eller sover utomhus eller i offentliga utrymmen. I detta ingår hotell, vandrarhem, husvagn eller liknande Situation 2 personer på institution och i kategoriboende - Personerna är intagna eller inskrivna på kriminalvårdsanstalt, behandlingsenhet eller stödboende och planen är utskrivning inom tre månader men personen har inte någon egen bostad ordnad till det tillfället. Situation 3 personer i långsiktiga boendelösningar på den sekundära bostadsmarknaden Personerna bor i boendelösningar som kommunen ordnat (exempelvis försökslägenhet, träningslägenhet, socialt/kommunalt kontrakt) på grund av att den enskilde inte får tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden. I boendelösningen ska ingå ett hyresavtal som är förenat med tillsyn och/eller särskilda villkor och regler. Situation 4 personer i eget ordnat kortsiktigt boende - Personerna bor tillfälligt och kontraktslöst hos vänner, bekanta, familj, släkt eller har ett tillfälligt (kortare än tre månader) inneboende- eller andrahandskontrakt hos en privatperson. Precis som anledningarna till hemlöshet är individuella är stödbehoven eller lösningarna för att komma ur hemlöshet varierande och kräver olika mycket resurser. Vissa enskilda är i behov omfattande behandling och stöd medan hemlösheten för vissa kan lösas genom att flytta till annan kommun med större utbud av lägenheter eller att kötiden i bostadsförmedlingen kan väntas ut.

3 (9) Det kommunala ansvaret Varje kommun har ett ansvar för planering och genomförande av bostadsförsörjningen. I detta ligger bland annat att säkerställa det finns ändamålsenliga bostäder till kommunens invånare. Det allmännyttiga bostadsbolaget Järfällahus är i Järfälla ett sätt att uppfylla det ansvaret. Även den nu pågående expansionen av Järfälla med nybyggnation är ett sätt att leva upp till de krav som finns avseende bostadsförsörjning. Socialtjänstens ansvar på en strukturell nivå är att ha kunskap om levnadsförhållanden i kommunen och medverka i samhällsplaneringen för att främja goda levnadsförhållanden. Detta inkluderar frågor avseende hemlöshet. Socialtjänsten har även enligt 2 kap 1 Socialtjänstlagen det yttersta ansvar för att enskilda får det stöd och den hjälp de behöver. Det uttalas dock inte i socialtjänstlagen att var och en har rätt till en egen lägenhet eller bostad. För särskilda grupper, äldre samt personer med funktionsnedsättning, finns ett särskilt ansvar att tillhandahålla boende med särskild service och omvårdnad respektive bostäder med särskild service. Kommunen har även ett ansvar att tillgodose boende för det antal nyanlända som ingår i överenskommelsen med länsstyrelsen. Arbetet mot hemlöshet påverkas av både bostads- och socialpolitik samt frågor gällande utbildning, arbete, integration och hälso- och sjukvård varför de är viktiga faktorer för att nå framgång i arbetet. Detta innebär att ett socialt förändringsarbete tillsammans med den enskilde individen, vilket är socialtjänstens huvudsakliga arbetssätt, inte är tillräckligt för att lösa dagens hemlöshetsproblematik utan att det krävs ett delat ansvarstagande, både i en kommun och i samhället i stort. Denna ståndpunkt bekräftas av den nationella hemlöshetssamordnaren som i sin slutrapport, Bostad sökes (2014), skriver att ansvaret för hemlöshet, utestängning från bostadsmarknaden och bostadsfrågor ligger hos kommunledningen. Aktuell situation på bostadsmarknaden I realiteten har inte alla kommuninnevånare tillgång till de lägenheter som tillhandahålls genom kommunala bostadbolag eller privata hyresvärdar, varken i befintliga bestånd eller i de nya hyresbestånd som byggs. I den nationella hemlöshetssamordnarens slutrapport återfinns diagrammet nedan som beskriver relationen mellan tillskott av bostäder och befolkningsökningen i Sverige mellan 1990 och 2013.

4 (9) I Stockholmsområdet, inklusive Järfälla, är utbudet av bostäder lågt i relation till befolkningen och inflyttning och även med ett ökat bostadsbyggande är det svårt att tillgodose allas behov. En konsekvens av den stora efterfrågan är att bostadsbolagen, oavsett om de är allmännyttiga eller inte, kan ställa höga krav på sina hyresgäster. Utifrån bolagens ägardirektiv om att verksamheten ska drivas affärsmässigt är det förståeligt att detta också görs för att minimera finansiella risker. Detta leder till att en så kallad sekundär bostadsmarknad skapas där socialförvaltningar i kommunerna hyr lägenheter av bostadsbolag och sedan i sin tur blir hyresvärd till enskilda. För många personer är det vad som återstår även om de inte behöver stödinsatser för att klara av boendet. Detta är en utveckling som har skett i hela landet men även i Järfälla. Enligt Boverkets undersökningar har den sekundära bostadsmarknaden ökat med 45 procent sedan 2008 och den fortsätter att öka. Enligt Socialstyrelsens rapport Den sekundära bostadsmarknaden tillkommer ca 800 nya avtal för andrahandslägenheter på den sekundära bostadsmarknaden varje år. När Sveriges kommuner tillfrågades 2011 om hur många andrahandskontrakt som man förvaltade var det totalt stycken. År 2013 var motsvarande siffra stycken. Även om en sekundär bostadsmarknad där en förvaltning garanterar hyran kan ses som en bra lösning för att säkra hyresinbetalningar innebär det att enskilda, inom ett viktigt livsområde, nekas möjligheten att leva ett självständigt liv och det uppstår s.k. inlåsningseffekter då många av de som bor inom den sekundära bostadsmarknaden inte lyckas tas sig in på den ordinarie bostadsmarknaden även om det är målet. Anledning är ofta samma som gör att de från början inte har kommit in på den ordinarie bostadsmarknaden, d.v.s. för låga inkomster, förekomst av betalningsanmärkningar eller skulder även om den enskilde under längre tid uppvisat skötsamhet avseende hyresinbetalningar och boendet i övrigt. Enligt den nationella hemlöshetssamordnarens slutrapport uppstår även andra konsekvenser för enskilda i dagens situation. Exempelvis kan bostadsbristen leda till att personer blir kvar längre inom HVB-hem, stödboenden eller skyddade boenden än vad som är avsett, nödvändigt eller lämpligt samt att tillfälliga boenden måste

5 (9) ordnas på vandrarhem eller hotell i högre utsträckning. Förutom att det inte är bra för den enskilde så påverkar det även den kommunala ekonomin negativt. Risk finns även att personer återvänder till destruktiva relationer om det inte är möjligt eller tar lång tid att komma vidare till ett eget tryggt boende. Socialtjänstens insatser för personer med bostadproblem har historiskt sett utformats för personer med psykiska-, sociala- eller beroendeproblem. I dagsläget är det dock i hög utsträckning personer med betalningsanmärkningar, försörjningsstöd på grund av låga eller inga egna inkomster eller för kort kötid i bostadskön som vänder sig till socialtjänsten och efterfrågar hjälp med kontrakt på en lägenhet. Detta leder till att landets socialtjänster tvingas lägga resurser på att bemöta och arbeta med dessa frågor i högre utsträckning än tidigare. Utifrån befintlig statistik avseende avhysningar kan man se att antalet verkställda avhysningar i hela Sverige har minskat sedan mitten av 1990-talet. Det största skälet till att vräkning verkställs är obetalda hyror. Statistik från Kronofogdemyndigheten avseende Järfälla visar att det under 2014 lämnades in 30 stycken ansökningar om avhysning och att 10 stycken verkställdes. Inga avhysningar gjordes under 2014 i Järfälla där det fanns barn inblandade. Aktuellt arbete inom socialförvaltningen Boendefrågor är något som påverkar arbetet på de flesta enheterna inom förvaltningen och redan idag arbetar man systematiskt och har idéer om hur arbetet kan förbättras. Det finns dock ingen särkskild plan eller riktlinjer inom förvaltningen eller kommunövergripande som styr arbetet. Järfälla kommun har undertecknat en överenskommelse om ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län i syfte att säkerställa ansvar och samverkan mellan kommunerna. Överenskommelsen har tagits fram av Kommunförbundet Stockholms län (KSL). Uppsökande arbete Inom ramen för Järfälla stöd och behandlings bo-team för vuxna genomförs ett uppsökande arbete mot målgruppen vuxna med missbruksproblematik i Jakobsbergs centrum. Att identifiera akut hemlöshet ingår i detta. Det finns i dagsläget inga indikationer på att Järfälla har ett stort problem med personer som sover utomhus eller på offentliga platser även om det kan förekomma. I början på maj 2015 fanns, enligt uppgifter från försörjningsstödsenheten, totalt tre hushåll som bedömdes befinna sig i sådan akut hemlöshet att kortsiktiga lösningar som exempelvis vandrarhem eller härbärge saknades. Detta innebär dock inte per automatik att personerna sov utomhus, på offentliga platser eller inte hade erbjudits tillfälliga boendelösningar, ex härbärge. Därutöver var det 24 hushåll som var boende på vandrarhem. Förvaltningen inser att det troligtvis även därutöver finns ett mörkertal.

6 (9) Kvarntorpet Precis som författarna till motionen framhåller så finns Kvarntorpet vilket är ett härbärge och ett lågtröskelboende som i dagsläget drivs av RIA. Kvarntorpet är kommunens främsta insats till personer som befinner sig i situation 1 i definitionen av hemlöshet, det vill säga personer i akut hemlöshet. Kvarntorpet vänder sig framförallt till personer med beroendeproblematik. Härbärge är en akut insats men också utgångspunkten för att inleda ett motiverande arbete med målet att den enskilde ansöker om fortsatt stöd och/eller behandling. Steget efter härbärget är lågtröskelboendet inom Kvarntorpet som innebär ett mer långsiktigt boende med ett eget rum och toalett och del i gemensamhetsutrymmen. Kvarntorpet kompletteras även med en dagcentral dit personer i social utsatthet, exempelvis akut hemlöshet, kan vända sig under dagtid. Även från dagcentralen kan personer länkas vidare till socialtjänsten om den enskilde önskar ansöka om bistånd. Det finns i dagsläget inga indikationer på att härbärget har en för låg kapacitet för att möta målgruppens behov. Det inträffar att det blir fullbelagt, dock sällan, och då används platser på andra härbärgen. Boende för ungdomar samt personer med missbruk Förvaltningen bedriver olika egna verksamheter som tillgodoser behov av boende för ungdomar samt för personer med missbruksproblematik. Boendeformen för ungdomar är stödboende och det bedrivs på flera olika platser i kommunen. Förutom själva boendet ingår boendestöd, tillsyn samt kompletterande insatser utifrån den unges individuella behov, exempelvis kvalificerad kontaktperson eller familjebehandling. Inackorderingshemmet Fågelsjö vänder sig till personer med missbruk och stödinsatser utformas utifrån den enskildes behov. Stöd i nykterhet/drogfrihet, sysselsättning samt stöd i att söka eget boende är viktiga delar av verksamheten. Sociala kontrakt - boendetrappa Socialförvaltningen i Järfälla är tydlig i sin kommunikation avseende att socialtjänsten inte är en bostadsförmedling men förvaltningen har ändå de facto blivit en stor hyresvärd. I dagsläget hyrs drygt 140 lägenheter från Järfällahus, fastighetsavdelningen (bostadsrätter) eller privata värdar som sedan hyrs ut till enskilda i andra hand, ett så kallat socialt kontrakt. Sedan 2007 har totalt 35 kontrakts tagits över av den enskilde. Anledning att personer inte får ta över kontrakt är ofta att de inte uppfyller krav på inkomst eller har betalningsanmärkning. Detta krav finns även om personerna har skött boendet under flera år utan störningar och utan att ha missat hyresinbetalningar. Situationen i Järfälla överensstämmer på många sätt med övriga kommuner i Sverige. Att så få kan ta över sina kontrakt innebär att flödet i en tänkt boendetrappa stoppas upp. Eftersom endast en viss andel av Järfällahus bestånd ska bestå av sociala kontrakt så får förvaltningen inte tillgång till fler lägenheter om inte enskilda får ta över sina kontrakt eller fler hyresrätter byggs i Järfällahus bestånd.

7 (9) Förvaltningens åsikt är att en viktig förändring avseende att motverka hemlöshet eller en osäker boendesituation för enskilda är att Järfällahus accepterar försörjningsstöd som inkomst. Att kommunstyrelsen nu föreslår kommunfullmäktige att fatta beslut om att Järfällahus, under vissa förutsättningar, ska acceptera försörjningsstöd vid övertagande av socialt kontrakt är ett positivt första steg. I de fall som en person även har betalningsanmärkningar som hindrar övertagande av kontrakt skulle en lösning kunna vara att en hyresgaranti lämnas under en begränsad period som en extra säkerhet. Särskilt gällande barnfamiljer skulle detta kunna vara ett tillvägagångssätt. Detta är enligt förvaltningen en nödvändighet för att ett beslut om att acceptera försörjningsstöd som inkomst ska få avsedd effekt. Detta eftersom betalningsanmärkningar förekommer hos personer även om de prickfritt skött sina åtaganden som hyresgäst under flera år. En sådan förändring skulle innebära att förvaltningen kan fokusera sitt arbete avseende boendefrågor på personer som är mer socialt utsatta och behöver stöd för att klara av att bo. Budget och skuldrådgivning Budget- och skuldrådgivningen drivs i samverkan med Sollentuna och Upplands-Bro och är lokaliserad i Jakobsberg. Verksamheten erbjuder hushållsekonomisk rådgivning, skuldrådgivning samt handläggning och stöd vid skuldsanering. Målgruppen för verksamheten är personer som är skuldsatta eller riskerar att hamnar i överskuldsätning. Verksamheten är ett viktigt verktyg både i det förebyggande arbetet för att undvika vräkning/hemlöshet samt i arbetet med att stärka enskildas hushållsekonomiska situation så att de kan bli godkända som hyresgäster i framtiden. Belastningen på verksamheten är hög och arbete pågår med att effektivisera rutiner, metoder och processer i syfte att minska väntetiderna. En åtgärd som genomförs i dagsläget är även att öka personalresurserna i verksamheten genom en nyrekrytering. Försörjningsstödsenhetens arbete med boendefrågor Försörjningsstödsenheten genomför en stor del av det arbete som utförs inom socialförvaltningen avseende hemlöshet. Enheten ger alla som ansöker om försörjningsstöd information och rådgivning i hur de ska prioritera sina räkningar och de råd som då ges är att alltid prioritera hyra och el. Detta är ett sätt att undvika att hyresinbetalningar blir sena och minskar risken för vräkning. Enheten informeras alltid av hyresvärden när en person/familj riskerar vräkning. Ett uppsökande arbete bedrivs då genom att informationsbrev skickas till den det berör med information om vilket stöd som är möjligt att få från socialtjänsten och hur personen ska gå tillväga för att få kontakt. Om det finns barn i hushållet följs brevet upp med en personlig kontakt i form av telefonsamtal eller hembesök. Även i de fall det framkommer att en vuxen person utan barn riskerar vräkning och anledningen är någon typ av egen problematik, ex psykisk ohälsa, tas en direktkontakt med den enskilde. Socialtjänsten har ett bra samarbete med bostadsbolagen och får tidiga signaler när det finns risk för vräkning vilket gör att det finns stora chanser att minska risken för att vräkningen verkställs. Ofta behöver det inte innebära att socialtjänsten ger bistånd

8 (9) till hyresskuld utan att den enskilde själv, med eller utan stöd från socialtjänsten, kan upprätta en avbetalningsplan med sin hyresvärd. Enheten arbetar även med introduktion av nyanlända som kommunen tar emot inom ramen för överenskommelse med länsstyrelsen som Kommunfullmäktige. När personerna först kommer till kommunen erbjuds de oftast ett boende i någon av de flyktinglägenheter som kommunen förfogar över. Dessa är dock begränsade i antal och det är av yttersta vikt att förvaltningen ges tillgång till lägenheter som överensstämmer med antalet nyanlända som kommunen genom överenskommelsen åtar sig att ta emot. Detta krävs för att kunna möjliggöra ett bra mottagande och en bra introduktion i Sverige. Ett aktivt arbete görs för att dessa personer eller familjer ska kunna komma vidare till eget boende. Ett hinder även för denna grupp är dock brist på lägenheter, låga inkomster och kort tid i bostadskö. Enheten planerar att inrätta en särskild arbetsgrupp som ska kunna ge enhetens klienter ett specialiserat stöd avseende boendefrågor. Stödet ska vända sig både till personer som lever i eller riskerar hemlöshet. Vuxenenheten I de fall en person redan är aktuell på vuxenenheten eller nyligen varit det och riskerar vräkning utför enheten samma uppsökande arbete som försörjningsstödsenheten. Även om enheten i övrigt framförallt utreder och följer upp behov av behandling för beroendeproblematik ingår alltid boendefrågan i de uppdrag som ges till utförare, både inom öppenvård och vid placeringar. Detta eftersom förutsättningarna för att förbli alkohol- eller drogfri förbättras om den enskilde har en ordnad boendesituation. Barnkonsekvensanalys I linje med socialnämndens effektmål att ytterligare stärka barnrättsperspektivet inom förvaltningens verksamheter ska barnkonsekvensanalyser genomföras i alla ärenden till nämnd som berör barn. Bedömning görs att även om detta ärende primärt inte fokuserar på barn så är de i hög grad berörda av frågan om hemlöshet och svårigheterna på bostadsmarknaden. I detta ärende har följande analys gjorts: Kommer beslutet att beröra barn och ungdomar, nu eller i framtiden? o Ja, ett framtida arbete med att ta fram en kommunövergripande handlingsplan för att motverka hemlöshet bör innefatta ett barnperspektiv och förväntas påverka barns situation på ett positivt sätt. Innebär beslutet att barns och ungas bästa sätts i främsta rummet? o Beslutet inom ramen för detta ärende innebär inte i sig att ett aktivt val att sätta barns och ungas bästa i främsta rummet görs. Beslutet bedöms dock bidra till barns och ungas bästa. Har barn och unga fått uttrycka sin mening? o Nej

9 (9) Analys Förvaltningen anser precis som författarna till motionen att en övergripande handlingsplan i syfte att motverka hemlöshet bör tas fram i kommunen. Förvaltningens ståndpunkt är att kommunstyrelseförvaltningen, på uppdrag av kommunstyrelsen, är bäst lämpad att ta fram denna plan i samverkan med kommunens övriga förvaltningar. Detta för att betona kommunens övergripande ansvar i frågan. Det är även förvaltningens övertygelse att det är fler förvaltningar än socialförvaltningen som kan bidra i detta arbete på ett bra sätt. Hur det förebyggande arbetet ska organiseras för bäst resultat, exempelvis om uppsökande verksamhet för akut hemlösa är lämpligt, om det behövs andra eller kompletterande insatser på området eller vilka behov som olika målgrupper har beaktas i det löpande utvecklingsarbetet inom förvaltningen. Eftersom förvaltningen har ett uppdrag att omstrukturera det förebyggande arbetet för att nå en högre ändamålsenligt effektivitet kommer förvaltningens ansvar avseende hemlöshet även beaktas i den processen. Slutsatser Socialnämnden föreslås besluta enligt förvaltningens förslag. Johan Bergman Socialdirektör Lotta Erlandsson Avdelningschef Individ och familjeomsorg Expedieras Kommunstyrelsen Johan Bergman Lotta Erlandsson Therese Thorell