Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller SN 2014/

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller SN 2014/ Socialnämnden Hemlöshet 2014 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av informationen Bakgrund Socialnämnden har i årets mål för 2014 beslutat om fyra mål inom området hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Med anledning av detta har socialförvaltningen tagit fram en modell för att kontinuerligt mäta hemlöshetssituationen i kommunen. En första presentation av statistiken för den akuta hemlösheten finns i bilaga 1. Arbetet mot hemlöshet är en viktig fråga för socialnämnden men för att uppnå resultat krävs ett engagemang från kommungemensam nivå och av andra förvaltningar, kommunalt bostadsbolag och övriga fastighetsägare. Kalmar kommunstyrelse har beslutat att: ställa sig bakom socialnämndens mål om minskad hemlöshet och minskad utestängning från bostadsmarknaden. Kommunledningskontoret får i uppdrag att samordna berörda förvaltningars, bolags och övriga aktörers arbete kring hemlöshet. Resultatet av 2014 års arbete ska redovisas till kommunstyrelsen under första kvartalet I bilaga 2 finns den skrivelse som ligger som underlag för kommunstyrelsens beslut. Ingela Möller Avdelningschef Cecilia Frid Socialchef Bilagor 1 Redovisning av statistik 2 Underlag för kommunstyrelsens beslut Socialförvaltningen Tel vx Fax ingela.moller@kalmar.se

2 Akut hemlöshet Lägesrapport januari 2014

3 Rapporterande verksamheter Internt socialförvaltningen Mottagning försörjningsstöd (2 personer - 1 kvinna och 1 man) Mottagning barn och vuxen (4 personer 1 kvinna och 3 män) Utredning försörjningsstöd (1 person 1 man) Utredning vuxen (7 personer 1 kvinna och 6 män) Personliga ombud (0 personer) Boendegruppen (missbruk) (10 personer - 3 kvinnor och 7 män) Externt Kvinnojour (0 personer) Kalmar stadsmission (4 personer 1 kvinna och 3 män) Kriminalvård/Frivård/Häkte Landstinget vuxenpsykiatri

4 Akut hemlöshet situation 1 Definitioner En person är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende, skyddat boende (ex. kvinnojour) eller sover utomhus eller i offentliga utrymmen. Även hotell, camping, vandrahem och husvagn ingår i denna situation. Institutionsvistelse och kategoriboende situation 2 En person är intagen eller inskriven på antingen kriminalvårdsanstalt eller stödboende inom socialtjänsten, landstinget eller hos en privat vårdgivare, alternativt på HVB-hem eller SIS-institution, och ska skrivas ut inom tre månader, men personen har inte någon egen bostad ordnad inför utskrivning eller utflyttningen. Hit räknas även de personer som skulle ha skrivits ut eller flyttats ut, men som är kvar på grund av att de inte har någon egen bostad ordnad. Långsiktiga boendelösningar situation 3 En person bor i en boendelösning som kommunen har ordnat (t.ex. försökslägenhet, träningslägenhet, socialt/kommunalt kontrakt) på grund av att personen inte får tillgång till en bostad på den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om boendelösningar med någon form av hyresavtal där boendet är förenat med tillsyn eller särskilda villkor eller regler. Eget ordnat kortsiktigt boende situation 4 En person bor tillfälligt och kontraktslöst hos vänner, bekanta, familj eller släktingar eller har ett tillfälligt (kortare än tre månader) inneboende- eller andrahandskontrakt hos släkt, vänner eller andra privatpersoner. Personen ska ha varit i kontakt med socialtjänsten eller annan stödgivande verksamhet av detta skäl.

5 Könsfördelning Kvinnor Män

6 Åldersfördelning Kvinnor Män år år över 65 år

7 Hemlöshetssituation Kvinnor Män

8 Omständigheter Vet ej Kvinnor Män

9 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kerstin Björklund KS 2014/ Kommunstyrelsen Samordning av insatser mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Förslag till beslut Kommunstyrelsen ställer sig bakom socialnämndens mål om minskad hemlöshet och minskad utestängning från bostadsmarknaden. Kommunledningskontoret får i uppdrag att samordna berörda förvaltningars, bolags och övriga aktörers arbete kring hemlöshet. Resultatet av 2014 års arbete ska redovisas till kommunstyrelsen under första kvartalet Bakgrund Regeringen antog 2007 en nationell strategi mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. I slutet av 2011 tillsattes Michael Anefur som nationell hemlöshetssamordnare. Samordnarens uppdrag är att ge kommunerna stöd i deras arbete med att skapa långsiktiga och hållbara strukturer och fungerande rutiner i arbetet mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. I uppdraget ingår att särskilt uppmärksamma det vräkningsförebyggande arbetet. Hemlöshetssamordnaren för en dialog med kommunerna kring hur lokala strategier och handlingsplaner kan tas fram och hur arbetet med att motverka hemlöshet kan samordnas för att på ett bättre sätt förebygga att personer blir hemlösa och att vräkningar sker. Syftet är att främja att respektive kommun utvecklar en uthållig struktur i arbetet med att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden tillsammans med berörda parter och att hemlösheten på sikt ska minska. Kalmar en av 45 kommuner Kalmar är en av 45 kommuner i landet som valts ut för närmare samarbete med hemlöshetssamordnaren. I december 2012 besökte därför samordnaren Kalmar kommun och träffade politiker, tjänstemän, representanter för krono- Kommunledningskontoret Kansli- Och Omvärldsenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatran 18 Tel vx Fax Kerstin.Bjorklund@kalmar.se

10 KS 2014/ (5) fogden, länsstyrelsen, Kalmarhem, Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH) med flera. I sammanfattningen efter besöket skrev samordnaren följande: Enligt Socialstyrelsens hemlöshetskartläggning 2011 uppgavs 155 personer vara hemlösa i kommunen under en specifik mätvecka. En stor del av dessa, 97 personer, levde enligt kartläggningen i olika former av andrahandskontrakt via kommunen. I Kalmar har kommunen ett gott internt samarbete (socialförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen) kring bostadssociala frågor. Man har en mycket god samverkan med det kommunala bostadsbolaget Kalmarhem, både då det gäller att få tillgång till bostäder men också då det gäller att förhindra vräkningar. En utmaning framöver för Kalmar är den stora bostadsbristen. Bostadsbyggandet måste öka, menade gruppen som träffade hemlöshetssamordnaren och det behövs ett fördjupat samarbete med privata fastighetsägare. Andra utmaningar är en generell brist på arbetstillfällen i kommunen, samt ett relativt stort antal anhöriginvandrare som ofta bosätter sig hos personer med andrahandskontrakt. Det behövs sålunda fler bostäder till många olika grupper. Hemlöshetssamordnaren föreslog följande inriktning för Kalmar kommun: 1. Att Kalmar kommun arbetar för att ta fram ett strategiskt övergripande styrdokument där kommunens principer för arbetet med hemlöshetsrelaterade frågor klart framgår och hur detta konkret ska genomföras. Häri kan t.ex. ansvarsfördelningen mellan stadens ledning och olika förvaltningar tydliggöras, samt riktlinjer för både intern och extern samverkan anges. Häri kan också anges hur kommunen framöver avser att arbeta med kartläggningar och uppföljande statistik rörande hemlöshet och utestängning från arbetsmarknaden. 2. Att Kalmar kommun arbetar för att utöka, rutinisera och effektivisera det vräkningsförebyggande och det boendestödjande arbetet i samverkan med fastighetsägare/hyresvärdar, kronofogden och gärna även med personliga ombud, gode män och idéburna organisationer såsom Stadsmissionen och RSMH. 3. Att Kalmar kommun arbetar för att tillsammans med Kalmarhem bjuda in fler privata fastighetsägare till ett samarbete kring bostadssociala frågor, i syfte att dels få tillgång till fler bostäder för sociala ändamål, dels för att få med fler aktörer i det vräkningsförebyggande arbetet. 4. Att Kalmar kommun undersöker möjligheterna för att i någon form pröva Bostad först, som ett komplement till andrahandsuthyrningar/stödboende för personer som inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden, och personer som står mycket långt ifrån denna. Kommunledningskontoret har tillsammans med socialförvaltningen och samhällsbyggnadskontoret gått igenom hemlöshetssamordnarens fyra punkter och fördelat ansvaret för att ta fram förslag på åtgärder. Regeringens hemlöshetssamordnare kommer att följa hur arbetet fortgår och en återkoppling sker vid ett uppföljningsbesök den 27 februari 2014.

11 KS 2014/ (5) Generella utgångspunkter Hemlöshet förknippas ofta med personer som inte har tak över huvudet och som sover i trappuppgångar, under presenningar eller liknande. Men hemlösa är ingen homogen grupp utan personer som lever under olika mer eller mindre otrygga omständigheter mer eller mindre varaktigt. Många hemlösa har någon typ av individuell problematik såsom missbruksproblem, psykisk eller fysisk ohälsa, arbetslöshet, ekonomiska svårigheter eller relationsproblem. En del står utan bostad på grund av vräkning och andra har svårt att komma in på bostadsmarknaden på grund av att de saknar tidigare boendereferenser eller har låg inkomst vissa hyresvärdar accepterar inte försörjningsstöd som inkomst. Därmed är ett stort antal människor hänvisade till kommunens speciella utbud av boendelösningar. Unga vuxna och utrikes födda personer är grupper som ökar bland dem som räknas som hemlösa. En anledning kan vara den bostadsbrist som finns i vissa kommuner. Denna komplexitet gör att det behövs såväl individuella stödinsatser som strukturella förbättringar. Problematiken kring hemlöshet är både en socialpolitisk och en bostadspolitisk fråga. Socialstyrelsens definition Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden kan definieras som olika situationer som personer kan befinna sig i. Situationerna skiljer sig åt sinsemellan utifrån fysiska, juridiska och sociala villkor. Socialstyrelsen definierar fyra sådana situationer: Akut hemlöshet - situation 1 En person är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende, skyddat boende (exempelvis kvinnojour) eller sover utomhus eller i offentliga utrymmen. Även hotell, camping, vandrarhem och husvagn ingår i denna situation. Institutionsvistelse och kategoriboende situation 2 En person är intagen eller inskriven på antingen kriminalvårdsanstalt eller stödboende inom socialtjänsten, landstinget eller hos en privat vårdgivare, alternativt på HVB-hem (Hem för vård eller boende) eller SiS-institution (Statens Institutionsstyrelse) och ska skrivas ut inom tre månader men personen har inte någon egen bostad ordnad inför utskrivning eller utflyttning. Hit räknas även de personer som skulle ha skrivits ut eller flyttat ut, men som är kvar på grund av att de inte har någon egen bostad ordnad. Långsiktiga boendelösningar situation 3 En person bor i en boendelösning som kommunen har ordnat (t.ex. försökslägenhet, socialt/kommunalt kontrakt) på grund av att personen inte får tillgång till en bostad på den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om boendelösningar med någon form av hyresavtal där boendet är förenat med tillsyn eller särskilda regler eller villkor. Eget ordnat kortsiktigt boende situation 4 En person bor tillfälligt och kontraktslöst hos vänner, bekanta, familj eller släktingar eller har ett tillfälligt (kortare än tre månader) inneboende- eller andrahandskontrakt hos släkt, vänner eller andra privatpersoner. Personen ska ha varit i kontakt med socialtjänst eller annan stödgivande verksamhet av detta skäl.

12 KS 2014/ (5) Lägesbeskrivning Kalmar Samhällsbyggnadskontoret Enligt välfärdsbokslutet för Kalmar kommun bygger en hållbar utveckling på tre perspektiv: social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och ekologisk hållbarhet. Den sociala aspekten handlar om att skapa ett samhälle där alla människor ges lika möjlighet till god livsmiljö utifrån särskilda behov och förutsättningar. Även i år är bedömningen av bostadsmarknaden i Kalmar kommun att det är brist på bostäder i staden, framförallt på mindre bostäder i centrala lägen. Hårdast drabbas de med minst resurser av bostadsbristen. Under 2012 färdigställdes i Kalmar kommun 216 bostäder i nyproduktion och 33 i ombyggnation. Bostadsfördelningen i nyproduktion var nästan 100 villor, knappt 80 bostadsrätter och 40 hyresrätter (varav 28 är seniorbostäder). Ungefär hälften av bostäderna i nyproduktion har två eller tre rum och kök medan andra hälften har fyra rum och kök eller mer. Ingen av de färdigställda bostäderna 2012 har ett rum och kök. Däremot kom det till 7 ettor i ombyggnation. En femrummare byggdes också om till 3 mindre lägenheter 1. En del av de färdigställda bostäderna är i praktiken klara något år tidigare. Kalmar kommun uppger i bostadsmarknadsenkäten 2013 att det är brist på bostäder, brist på hyresrätter och andra upplåtelseformer. Bostadsläget är särskilt svårt för medelålders, äldre och unga som vill hitta en mindre bostad. Det är även brist på studentbostäder och bedömningen är också att det kan vara svårt att tillgodose behovet av bostäder till flyktingar. I samband med ombyggnad beräknas det att byggas seniorbostäder samt 1-25 trygghetsbostäder. Behovet av särskilda boendeformer för äldre täcks därmed efter ombyggnad. Den förväntade utvecklingen för övriga grupper är fortsatt brist på bostäder och kommunen anser att det behöver byggas mer. Målet är att bygga 300 bostäder per år i Kalmar. Socialförvaltningen Socialförvaltningen möter ett ökande antal personer som har stora svårigheter med sin bostadssituation vilket i sin tur leder till ökade sociala problem inom andra områden. T.ex. ökade svårigheter med att ta emot behandling, ha en fungerande sysselsättning/arbete och att umgås med andra människor. Socialförvaltningen har påbörjat ett arbete med att samla in statistik över hur många personer i Kalmar kommun som befinner sig inom de olika situationerna. Situation 1 handlar om ett mindre antal personer men med en akut och stor problematik. Antalet inom situation 1 måste samlas in från ett antal externa samverkansaktörer då en del personer med stor hemlöshetsproblematik inte söker hjälp från socialtjänsten. De första siffrorna kommer att presenteras i februari Socialförvaltningen kommer också att presentera siffror över kostnaden för akuta lösningar i form av hotell/vandrarhemslösningar. Antalet som befinner sig inom situation 2 måste också mätas utifrån överenskommelser med framförallt kriminalvården. Socialtjänstens interna siffror kommer att redovisas i april Den totala siffran planerar att redovisas under hösten 2014 men för att komma dit behövs en skriftlig överenskommelse med kriminalvården. 1 SCB

13 KS 2014/ (5) Antalet som befinner sig inom situation 3 kommer också att presenteras i april Socialförvaltningen har cirka 100 lägenheter som hyrs ut som övergångsbostäder (andrahandskontrakt). I denna siffra ingår inte invandrarservices övergångsbostäder. Socialförvaltningen ska också kartlägga hur många av de som bor i övergångsbostad som inte har behov av stöd i boendet från socialförvaltningen (utöver försörjningsstöd). Socialnämndens mål Socialnämnden har för 2014 antagit fyra mål för arbetet med hemlöshetsproblematiken. Dessa är formulerade enligt nedan: Män och kvinnor som på egen hand saknar möjlighet att lösa sitt boende och som söker hjälp hos socialförvaltningen p.g.a. akut brist på övernattningsmöjlighet ska alltid få anvisning om plats att övernatta för kommande natt. Män och kvinnor som har kontakt med socialtjänsten skall finnas inom situation 1 (socialstyrelsens definition vid hemlöshet) maximalt en månad. Alla män och kvinnor som har en placering via socialtjänsten och befinner sig i situation 2 (socialstyrelsens definition av hemlöshet) skall ha ett boendealternativ ordnat tre månader före utskrivning. Det finns i december 2014 en upprättad samverkansöverenskommelse med kriminalvården med gemensamt mål kring hemlösheten. För att nå målen krävs gemensamma kommunövergripande insatser. Berörda aktörer är främst samhällsbyggnadsnämnden/kontoret, kommunstyrelsen/kommunledningskontorets projekt- och exploateringsenhet, servicenämnden/förvaltningen och socialnämnden/förvaltningen, Kalmarhem och fastighetsägareföreningen liksom andra aktörer efter behov. För att nå målen om minskad hemlöshet och minskad utestängning från bostadsmarknaden krävs en samverkan mellan samtliga aktörer. Kommunledningskontoret får i uppdrag att samordna arbetet. Kerstin Björklund Strateg social hållbarhet