Esbo stad Protokoll Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 109 Sammanträde Tid 20.05.2013 måndag kl. 17:30-23:00 Paus: 19.55-20.20 Plats Fullmäktigegården, Esbogatan 5 Närvarande ledamöter Timo Soini, puheenjohtaja (Sannf&Obundna) Anitra Ahtola (Saml) Kaisa Alaviiri (Saml), avlägsnade sig kl. 22.15 76 under behandlingen Abdirahman Ali (VF) Kurt Byman (Sannf&Obundna) Simon Elo (Sannf&Obundna) Tiina Elo (Gröna) Mikael Eriksson (SFP) Christina Gestrin (SFP) Simo Grönroos (Sannf&Obundna) Maria Guzenina-Richardson (SDP), avlägsnade sig kl. 22.30 76 under behandlingen Henri Haaksiala (Saml) Carl Haglund (SFP), avlägsnade sig kl. 22.45 76 under behandlingen Heli Halava (Gröna) Martti Hellström (SDP) Matilda Hemnell (SFP) Sirpa Hertell (Gröna) Mikko Hintsala (C) Inka Hopsu (Gröna) Johanna Horsma (Saml) Seppo Huhta (Sannf&Obundna) Saara Hyrkkö (Gröna) Jaana Jalonen (Saml) Ulf Johansson (SFP) Maria Jungner (SDP), avlägsnade sig under pausen, ersattes avantti Aarnio klo 20.47 73 Arja Juvonen (Sannf&Obundna), avlägsnade sig kl. 22.20 76 under behandlingen, ersattes av Kari Pajunen Kaarina Järvenpää (KD) Tuija Kalpala (Saml), avlägsnade sig kl. 22.00 76 under behandlingen Stig Kankkonen (SFP) Johanna Karimäki (Gröna) Jyrki Kasvi (Gröna) Pia Kauma (Saml) Pirjo Kemppi-Virtanen (Saml) Laura Kiijärvi (Saml) Hanna Kiljunen (Saml) Jukka Kilpi Petri Pulkkanen (Sannf&Obundna) Kalevi Kivistö (VF) Ari Konttas (Saml) Katja Lahti (Gröna) Teemu Lahtinen (Sannf&Obundna)
Esbo stad Protokoll Fullmäktige 20.05.2013 Sida 2 / 109 Mia Laiho (Saml) Antero Laukkanen (KD) Sanna Lauslahti (Saml), anlände kl. 17.57 73 under behandlingen Ville Lehtola (Saml) Kai Lintunen (Saml) Kirsi Louhelainen (Gröna) Leena Luhtanen (SDP) Jasminiitta Lumme (SDP) Markku Markkula Jouni Mykkänen (Saml) Kristiina Mustakallio (Saml) Mari Nevalainen (Gröna) Risto Nevanlinna Päivi Salli (Gröna) Marika Niemi (Saml), anlände kl. 17.44 73 under behandlingen Kimmo Oila (Saml) Johanna Paattiniemi (Saml) Ulla Palomäki (Saml) Henna Partanen (Gröna) Mikko Peltokorpi (Saml) Susanna Rahkonen (Gröna) Yrjö Rossi (C) Veera Ruoho (Sannf&Obundna) Heikki Seppä (Saml) Veikko Simpanen (SDP) Markku Sistonen (SDP) Seppo Sonkeri (Sannf&Obundna), avlägsnade sig kl. 22.34 76 under behandlingen, ersattes av Toni Seppänen Jouni J. Särkijärvi (Saml) Tarja Tallqvist Harriet Klar (SDP) Markus Torkki (Saml), avlägsnade sig kl. 20.35 73 under behandlingen, ersattes av Raija Meriläinen Kurt Torsell (SFP) Kari Uotila Tiina Ahlfors (VF) Paula Viljakainen (Saml) Henrik Vuornos (Saml) Johanna Värmälä (SDP) Kirsi Åkerlund (Saml) Saija Äikäs (Saml) Övriga närvarande Jyrki Myllärniemi Ritva Erkama Jukka Mäkelä Juha Metso Pirjo Mutanen Olavi Louko Mauri Suuperko Satu Tyry-Salo Maria Jyrkkä medlem i stadsstyrelsen 2009 2012 års revisionsnämndens ordförande, närvarande :t 70-75, avlägsnade sig kl. 20.50 stadsdirektör omsorgsdirektör ekonomi- och förvaltningsdirektör teknisk direktör affärsverksdirektör informationsdirektör utvecklingsdirektör för koncernstyrningen, avlägsnade sig
Esbo stad Protokoll Fullmäktige 20.05.2013 Sida 3 / 109 Pekka Heikkinen Mari Immonen Emma Holsti Jouni Majuri kl. 20.50 75 efter behandlingen ekonomiplaneringsdirektör, avlägsnade sig kl. 20.50 75 efter behandlingen stadssekreterare ungdomsfullmäktiges representant, avlägsnade sig kl. 22.20 76 under behandlingen sekreterare Förhinder hade meddelats av följande ledamöter och ersättare Jukka Kilpi Markku Markkula Risto Nevanlinna Tarja Tallqvist Kari Uotila Liisa Kivekäs
Esbo stad Protokoll Fullmäktige 20.05.2013 Sida 4 / 109 Underskrifter Timo Soini ordförande Jouni Majuri sekreterare Justering Protokollet justerat och godkänt: 27.5.2013 24.5.2013 Jaana Jalonen Sirpa Hertell Protokollet framlagt Enligt kungörelsen av den 31 december 2012 var protokollet offentligt framlagt på adressen Stationsgränden 2, 4 våningen, Esbo centrum den 29.5.2013.
Esbo stad Protokoll Fullmäktige 20.05.2013 Sida 5 / 109 Ärenden Paragraf Bilagor Rubrik Sida 70 Kokouksen laillisuuden ja päätösvaltaisuuden toteaminen 6 71 Pöytäkirjan tarkastajien valinta 7 72 Tarkastuslautakunnan varajäsenen eronpyyntö ja 8 täydennysvaali 73 1-2 Vuoden 2012 arviointikertomuksen hyväksyminen 10 74 3 Vuoden 2012 tilintarkastuskertomus, tilinpäätöksen 12 hyväksyminen ja vastuuvapaudesta päättäminen 1.1. - 31.12.2012 75 4-5 Vuoden 2012 tilinpäätös ja tuloksen käsittely 14 76 Lausunnon antaminen metropolialueen esiselvityksestä 19 77 6 Omavelkaisen takauksen myöntäminen Gumbölen 47 Ratsastuskeskus Oy:n lainalle 78 7-8 Tapiolan Keskuspysäköinti Oy:lle annetun kaupungin 57 takauksen tarkistaminen ja yhteisväestösuojan rakentaminen 79 Tapiolan urheilupuistoon toteutettavan harjoitusjäähallin 65 lainan sopimusehtojen muutos 80 9 Matinkylän palvelutori, hankesuunnitelman hyväksyminen 68 81 Asemakaavan hyväksyminen, metrotunneli välillä 72 Matinkylä - Kivenlahti, alue 940100 82 Valtuustokysymys eläinsuojelusta sekä 85 kaupungineläinlääkärille säädettyjen valvontatehtävien hoidosta Espoossa ja yhteistoiminta-alueella) 83 Valtuustoaloite Espoon terveydenhoitopalvelujen 90 saatavuuden ja laadun parantamisesta 84 Valtuustoaloite lapsiperheille tarjottavien kodin- ja 98 lastenhoitopalvelujen selvittämisestä 85 Kokouksessa jätetyt aloitteet 106
Esbo stad Protokoll 70 Fullmäktige 20.05.2013 Sida 6 / 109 70 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet Beslut Redogörelse Sammanträdet konstaterades vara lagligen sammankallat och beslutfört. Det antecknades att sammanträdet sammankallats genom en kallelse som undertecknats av fullmäktiges ordförande den 8.5.2013 och som utsänts till fullmäktigeledamöterna, stadsstyrelsen och sektordirektörerna samt kungjorts på stadens anslagstavla. Kallelsen hade följande lydelse: Bilaga A och B - 1.
Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige 20.05.2013 Sida 7 / 109 71 Val av protokolljusterare Beslut Till protokolljusterare valdes Jaana Jalonen (Saml) och Sirpa Hertell (Gröna).
Esbo stad Protokoll 72 Fullmäktige 20.05.2013 Sida 8 / 109 5389/00.00.01/2012 Stadsstyrelsen 132 22.4.2013 72 Fyllnadsval: ersättare i revisionsnämnden Beredning och upplysningar: Katja Rytilahti, tfn 09 8162 2398 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige väljer (Gröna) till personlig ersättare för Susanna Rahkonen (Gröna) i stället för Marjo Matikka (Gröna). Behandling Ordföranden föreslog att fullmäktige väljer Rolf Heikkinen (Gröna) till personlig ersättare för Susanna Rahkonen (Gröna) i stället för Marjo Matikka (Gröna). Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om ordförandens förslag kunde godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Beslut Fullmäktige: Fullmäktge valde Rolf Heikkinen (Gröna) till personlig ersättare för Susanna Rahkonen (Gröna) i stället för Marjo Matikka (Gröna). Redogörelse Marjo Matikka (Gröna), personlig ersättare för ledamoten i revisionsnämnden Susanna Rahkonen (Gröna), anhåller per brev av 5.4.2013 om avsked från uppdraget på grund av jäv som grundar sig på arbetsuppgift. Enligt jämställdhetslagen ska den som väljs vara man. Beslutshistoria Stadsstyrelsen 22.4.2013 132 Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige väljer (Gröna) till personlig ersättare för Susanna Rahkonen (Gröna) i stället för Marjo Matikka (Gröna).
Esbo stad Protokoll 72 Fullmäktige 20.05.2013 Sida 9 / 109 Behandling Ärendet behandlades efter paragraf 137. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom - Den valda - Marjo Matikka - Nämndens sekreterare
Esbo stad Protokoll 73 Fullmäktige 20.05.2013 Sida 10 / 109 400/00.01.03/2013 Revisionsnämnden 45 25.4.2013 73 Godkännande av utvärderingsberättelsen för år 2012 Beredning och upplysningar: Virpi Ala-aho, tfn 09 8162 2087 Anneli Tiainen, tfn 09 8162 2092 Jukka Värre, tfn 09 8168 4924 Pertti Korhonen, tfn 09 8168 3264 Riitta Björklund, tfn 09 8162 2091 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Revisionsnämnden Fullmäktige 1 antecknar utvärderingsberättelsen för år 2012 för kännedom 2 ålägger stadsstyrelsen att av nämnderna begära utredningar och beskrivningar av de åtgärder som har vidtagits eller som måste vidtas för att korrigera de olägenheter som påtalats i utvärderingsberättelsen. Beskrivningen lämnas till fullmäktige och för kännedom till revisionsnämnden i samband med behandlingen av uppföljningsrapport I 3 uppdrar åt stadsstyrelsen att vid nästa beredning av budget och bokslut observera de iakttagelser som presenteras i utvärderingsberättelsen. Behandling Ordföranden föreslog understödd av Kauma föreslog att ärenden 73 75 diskuteras samtidigt och besluten görs separat, samt att behandlingen av ärendet inleds med den gamla revisionsnämndens ordförande Ritva Erkamas presentation av utvärderingsberättelsen. Fullmäktige godkände enhälligt ordförandens förslag till behandlingsordning. Behandlingen av ärendet avbröts medan Ritva Erkama, ordförande för 2009 2012 års revisionsnämnd, presenterade utvärderingsberättelsen. Efter Erkamas presentation fortsatte behandlingen av ärendet. Beslut Fullmäktige: Revisionsnämndens förslag godkändes enhälligt.
Esbo stad Protokoll 73 Fullmäktige 20.05.2013 Sida 11 / 109 Bilaga Redogörelse 1 PKS Tietojärjestelmien yhteentoimivuus 2012 2 Utvärderingsberättelsen för år 2012 Beslutshistoria Revisionsnämnden 25.4.2013 45 Förslag Stadsrevisorn Virpi Ala-aho Revisionsnämnden godkänner utvärderingsberättelsen för år 2012 och ger enheten för extern revision rätt att göra stilistiska ändringar i den. Fullmäktige 1 antecknar utvärderingsberättelsen för år 2012 för kännedom 2 ålägger stadsstyrelsen att av nämnderna begära utredningar och beskrivningar av de åtgärder som har vidtagits eller som måste vidtas för att korrigera de olägenheter som påtalats i utvärderingsberättelsen. Beskrivningen lämnas till fullmäktige och för kännedom till revisionsnämnden i samband med behandlingen av uppföljningsrapport I 3 uppdrar åt stadsstyrelsen att vid nästa beredning av budget och bokslut observera de iakttagelser som presenteras i utvärderingsberättelsen. Behandling Revisionsnämnden beredde utvärderingsberättelsen för år 2012. Beslut Revisionsnämnden: Föredragandens förslag godkändes enhälligt.
Esbo stad Protokoll 74 Fullmäktige 20.05.2013 Sida 12 / 109 613/02.06.01/2013 Revisionsnämnden 44 25.4.2013 74 Revisionsberättelsen för 2012, godkännande av bokslutet och beviljande av ansvarsfrihet för räkenskapsperioden 1.1 31.12.2012 Beredning och upplysningar: Virpi Ala-aho, tfn 09 8162 2087 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Revisionsnämnden Fullmäktige 1 antecknar för kännedom revisionsberättelsen för redovisningsperioden 1.1 31.12.2012 2 godkänner bokslutet för år 2012 3 beviljar förvaltningsorganens medlemmar och uppgiftsområdenas ledande tjänstemännen ansvarsfrihet för redovisningsperioden 1.1 31.12.2012. Beslut Fullmäktige: Revisionsnämndens förslag godkändes enhälligt. Bilaga Redogörelse 3 Revisionsberättelse 2012 Enligt kommunallagen ska kommunens bokslut upprättas före utgången av mars månad. Revisorn ska före utgången av maj månad granska föregående räkenskapsperiods förvaltning, bokföring och bokslut. Enligt kommunallagen ska bokslutet föreläggas fullmäktige före utgången av juni. I sammanhanget behandlas också revisionsberättelsen och beviljande av ansvarsfrihet för de redovisningsskyldiga. Beredningen av bokslutet åligger stadsstyrelsen och beredningen av revisionsberättelsen och ärendet om ansvarsfrihet åligger revisionsnämnden. Enligt 75 i kommunallagen ska revisorn för varje redovisningsperiod avge en berättelse till fullmäktige med en redogörelse för resultaten av revisionen. I berättelsen ska också föreslås om bokslutet ska godkännas och om ansvarsfrihet kan beviljas medlemmarna i respektive organ och
Esbo stad Protokoll 74 Fullmäktige 20.05.2013 Sida 13 / 109 den ledande tjänsteinnehavaren (den redovisningsskyldiga) inom organets uppgiftsområde.. Enligt 75 3 mom. i kommunallagen ska revisionsnämnden inhämta en förklaring av den som saken gäller samt kommunstyrelsens utlåtande om en anmärkning i revisionsberättelsen. Fullmäktige fattar beslut om de åtgärder som revisionsnämndens beredning, revisionsberättelsen och anmärkningar i den föranleder. Beslutshistoria Revisionsnämnden 25.4.2013 44 Förslag Stadsrevisorn Virpi Ala-aho Revisionsnämnden antecknar för kännedom revisionsberättelsen för redovisningsperioden 1.1 31.12.2012 och 1 delger fullmäktige revisionsberättelsen för kännedom samt föreslår för fullmäktige att 2 2012 års bokslut godkänns och 3 fullmäktige beviljar förvaltningsorganens medlemmar och uppgiftsområdenas ledande tjänstemännen ansvarsfrihet för redovisningsperioden 1.1 31.12.2012, Behandling OFR-revisorn, CGR Pasi Leppänen presenterade resultaten för 2012 års revision samt en revisionsberättelse för fullmäktige och ett revisionsprotokoll för stadsstyrelsen. Ordföranden föreslog att revisionsnämnden antecknar för kännedom revisionsprotokollet som presenterats för stadsstyrelsen. Beslut Revisionsnämnden: Föredragandens förslag godkändes enhälligt och dessutom beslutade revisionsnämnden att anteckna som kännedom revisionsprotokollet som presenterats för stadsstyrelsen.
Esbo stad Protokoll 75 Fullmäktige 20.05.2013 Sida 14 / 109 613/02.06.01/2013 Stadsstyrelsen 101 25.3.2013 75 Bokslutet för 2012 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 09 816 83136 Vesa Kananen,tfn 09 816 84017 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige 1 godkänner bokslutet för år 2012 2 beslutar följande om behandlingen av resultatet för år 2012: - Lokalcentralen minskar avskrivningsdifferensen med 3 921 406,58 euro - Esbo logistik minskar avskrivningsdifferensen med 245 143,89 euro - fondens för utveckling av näringar och sysselsättning överskott 562 787,37 euro läggs till fondens kapital. - fondens för utveckling av basservicen överskott 2 708 019,27 euro läggs till fondens kapital, - fondens för social kreditgivning underskott 94 811,43 dras av från fondens kapital, - skadefondens underskott 671 578,78 euro dras av från fondens kapital. - investeringsfondens för bastjänster och markanskaffning överskott 24 486 103,16 euro bokförs i fondens överskott, - från överskottet i balansräkningen överförs 600 000 000,00 euro till stadens grundkapital, - till investeringsfondens kapital läggs 72 833 895,47 euro. - Räkenskapsperiodens överskott 26 079 756,43 euro läggs till överskottet för eget kapital i de föregående räkenskapsperiodernas överskott, 3 antecknar för kännedom slutrapporten över stadens produktivitetsprogram 2009 2012 Beslut Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt.
Esbo stad Protokoll 75 Fullmäktige 20.05.2013 Sida 15 / 109 Bilaga Redogörelse 4 Tilinpäätös 2012 5 Tuottavuusohjelman loppuraportti Enligt kommunallagen ska stadsstyrelsen uppgöra ett bokslut för räkenskapsperioden före utgången av mars året efter räkenskapsperioden samt lämna det för granskning till revisorerna och därefter förelägga fullmäktige bokslutet före utgången av juni året efter räkenskapsperioden. Bokslutet omfattar resultaträkning, finansieringsanalys, balansräkning och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Till bokslutet hör dessutom koncernbokslutet. Bokslutet undertecknas av ledamöterna i stadsstyrelsen och stadsdirektören. Ekonomins utfall Esbo stads resultat för år 2012 var skäligt. Årsbidraget var 145,5 miljoner euro och räkenskapsperiodens resultat 26 miljoner euro. Räkenskapsperiodens resultat var 22 miljoner euro bättre än i den ändrade budgeten. Att årsbidraget och räkenskapsperiodens resultat blev mer gynnsamma påverkades i hög grad av att finansieringsintäkterna blev större än förväntat. Däremot försvarades resultatet av de ovanligt stora nedskrivningarna på 14 miljoner euro samt av att skatteinkomsterna ökade mindre än förväntat och underskred den ändrade budgeten. Årsbidraget per invånare var 567 euro, vilket är litet mera än fjolåret. Trots ett måttligt gott resultat har stadens verksamhetsbidrag, det vill säga täckningen före finansieringsintäkter, sjunkit med 25 miljoner euro jämfört med 2011. Kostnaderna har ökat mera än de externa intäkterna och skatteintäkterna och täckningen är därför sämre Med avseende på investeringsbehovet är nivån på årsbidraget på sin höjd skälig. Verksamhetsintäkterna uppgick till sammanlagt 252,7 miljoner euro och ökade med 7 miljoner euro från fjolåret, dvs. med 2,8 procent. Avgiftsintäkterna uppgick till 107,1 miljoner euro, ökningen från fjolåret var 15,7 procent. Försäljningsintäkterna uppgick till 51,1 miljoner euro, minskningen från fjolåret var 2,6 procent. De externa kostnaderna uppgick till sammanlagt 1 512 miljoner euro. Kostnaderna ökade med 74 miljoner euro, dvs. 5,1 procent. Den totala utvecklingen av kostnaderna 2012 var relativt måttlig, eftersom den täckte ökningen av servicebehovet för nästan 4 400 invånare, avtalsförhöjningarna samt inflationsrelaterade prisstegringar. De mest betydande kostnadsposterna var personalutgifterna som uppgick till 592 miljoner euro, dvs. 2,2 procent mer än fjolåret, och kostnaderna för köp av tjänster som uppgick till 660 miljoner euro, dvs. 7,3 procent mer än fjolåret. Mest enskilda tjänster köpte den specialiserade sjukvården, som
Esbo stad Protokoll 75 Fullmäktige 20.05.2013 Sida 16 / 109 gick på 210 miljoner euro. Kostnaderna för understöd var 131,2 miljoner euro, en ökning från fjolåret med 9,0 procent. Den största stödformen var utkomststödet, som utbetalades 46 miljoner euro. Verksamhetsintäkterna täckte 16,7 procent av verksamhetskostnaderna, litet mindre än fjolåret. Skattefinansieringen utvecklades svagare än förväntat. skatteintäkterna var 1 249 miljoner euro. Det är endast 1,5 procent mer än fjolåret. Skatteintäkterna underskred budgeten med 8,3 miljoner euro. Intäkterna av kommunalskatten var 1 067,5 miljoner euro och av samfundsskatten 116,1 miljoner euro. Intäkterna av samfundsskatten var skrala, 20 procent mindre än fjolåret. Utjämningen av skatteintäkterna var 172,1 miljoner euro, vilket motsvarar intäkterna av 3 kommunalskatteören. Staden hade 13 787 anställda i slutet av 2012. Antalet ökade under året med 250 personer. Personalen ökade i regel i social- och hälsovårdssektorn och bildningssektorns grundläggande tjänster. Staden investerade 218 miljoner euro. Dessutom investerades 70 miljoner euro via dotterbolagen i västmetron och i ombyggnad av skolor. Finansieringsläget förblev stabilt och de långfristiga lånen minskade med 1,3 miljoner euro. Nämnderna och direktionerna har behandlat bokslutet. Efter behandlingen rättades bokföringen av grupplivförsäkringen så att stadens resultat förbättrades med 2,5 miljoner euro. Rättelsen påverkade utfallet av personalkostnaderna i samtliga sektorer. Till ärendet om bokslutet bifogas slutrapporten över stadens produktivitetsprogram 2009 2012 för kännedom. Utfallet av resultatmålen i Esbostrategin I Esbostrategi ingick 53 olika resultatmål. Vissa var gemensamma för alla sektorer eller förekom på flera än ett styrkort. Det fanns sammanlagt 99 resultatmål på styrkorten för samtliga sektorer. Alla var bindande. Dessutom hade sektorerna egna mål som inte var bindande gentemot fullmäktige. Av resultatmålen nåddes 28 inte eller nåddes försenat. Flera av resultatmålen ingick i samtliga sektorers styrkort och en eventuell avvikelse beaktas således i flera kort. Fullmäktige godkände avvikelserna vid behandlingen av månadsrapporten för oktober 12.12.2012. Avvikelser var mål som inte nåddes eller som endast nåddes delvis. Efter behandlingen av resultatmålen i fullmäktige har det visat sig ändringar i utfallet av tre resultatmål. De nåddes trots allt,
Esbo stad Protokoll 75 Fullmäktige 20.05.2013 Sida 17 / 109 Beslutshistoria Stadsstyrelsen 25.3.2013 101 avvikande från vad oktoberrapporten uppgav. Dessa resultatmål gällde verksamhetsbidragets utveckling i koncernstaben, bildningssektorn och teknik- och miljösektorn. Behandlingen av resultatet I beslutsförslaget föreslås att 72 833 895,47 euro läggs till investeringsfondens kapital. Investeringsfondens kapital har minskats 2008 2010 för att finansiera statsandelen av ombyggnaden av Ring I. Den minskningen läggs nu till fondens kapital. Vägförvaltningen har gett staden sin andel av kostnaderna utan ränta: 44 578 953,00 euro i januari 2012 och 38 261 808,32 euro i mars 2013. Förfarandet följer instruktionen för fonden och det ursprungliga beslutet och det har kontrollerats med revisorn. Förslagen till behandlingen av fonderna följer fondernas instruktioner. Stadens grundkapital höjs med 600 000 euro. Förslaget bygger på Kommunförbundets budgetrekommendation och på revisorns ställningstagande, enligt vilket det är befogat att öka kommunens grundkapital om detta är väsentligt mindre än bestående aktiva. Ökningen av grundkapitalet är en balansteknisk lösning. Eventuella justeringar Koncernstaben föreslås få fullmakt att utföra eventuella tekniska justeringar som kommer fram vid revisionen i bokslutet. De eventuella justeringarna kan inte ändra på redovisningsperiodens resultat eller på behandlingen av resultatet som ingår i beslutsförslaget. Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen 1 undertecknar bokslutet för 2012 och överlämnar det till revisorerna för granskning, 2 lämnar bokslutet till revisionsnämnden och vidare till fullmäktige för behandling, 3 befullmäktigar koncernstaben att göra eventuella tekniska justeringar i bokslutet. Dessutom föreslår stadsstyrelsen att fullmäktige
Esbo stad Protokoll 75 Fullmäktige 20.05.2013 Sida 18 / 109 1 godkänner bokslutet för år 2012 2 beslutar följande om behandlingen av resultatet för år 2012: - Lokalcentralen minskar avskrivningsdifferensen med 3 921 406,58 euro - Esbo logistik minskar avskrivningsdifferensen med 245 143,89 euro - fondens för utveckling av näringar och sysselsättning överskott 562 787,37 euro läggs till fondens kapital. - fondens för utveckling av basservicen överskott 2 708 019,27 euro läggs till fondens kapital, - fondens för social kreditgivning underskott 94 811,43 dras av från fondens kapital, - skadefondens underskott 671 578,78 euro dras av från fondens kapital. - investeringsfondens för bastjänster och markanskaffning överskott 24 486 103,16 euro bokförs i fondens överskott, - från överskottet i balansräkningen överförs 600 000 000,00 euro till stadens grundkapital, - till investeringsfondens kapital läggs 72 833 895,47 euro. - Räkenskapsperiodens överskott 26 079 756,43 euro läggs till överskottet för eget kapital i de föregående räkenskapsperiodernas överskott, 3 antecknar för kännedom slutrapporten över stadens produktivitetsprogram 2009 2012 Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt.
Esbo stad Protokoll 76 Fullmäktige 20.05.2013 Sida 19 / 109 3456/00.04.01/2012 Stadsstyrelsen 154 6.5.2013 76 Utlåtande om metropolområdets förutredning Beredning och upplysningar: Mari Immonen, tfn 09 816 22252 Markku Takala, tfn 09 816 22069 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen: Fullmäktige ger finansministeriet följande utlåtande om förutredningen om metropolområdet: Bakgrund Esbo fullmäktige konstaterade i sina utlåtanden om kommunreformen 11.4.2012 och 25.2.2013 att Esbo varken godtar en tvångssammanslagning av städerna i huvudstadsregionen eller en utredning om kommunindelning med sikte på kommunsammanslagning. Fullmäktige föreslog i sitt utlåtande om utredningen av arbetsgruppen för kommunförvaltningens struktur en metropollösning för de 14 kommunerna i Helsingforsregionen. Fullmäktige föreslog att det tillsätts en grupp för att utreda metropollösningen med representanter för staten, kommunerna och universiteten. Fullmäktige ansåg att det är positivt i utkastet till kommunstrukturlagen att man inte infört mer allmänna bestämmelser om s.k. tvångssammanslagningar utan att tvångssammanslagningar är möjliga endast i kommuner som är i en svår ekonomisk situation. Målen med kommunreformen och metropollösningen i Helsingforsregionen ska vara kvaliteten på tjänsterna och kostnadseffektiviteten, regionens konkurrenskraft och livskraft, ekologisk hållbarhet, välfärd och gemenskap. Förslagen ska basera sig på de bästa argumenten för dessa mål. Bakom förslagen till ändring av kommunstrukturen ska alltid finnas omsorgsfullt övervägda alternativ, av vilka det ska vara möjligt att välja den modell som bäst tjänar målsättningarna i regionen. Helsingforsregionens 14 kommuner kommer i framtiden att bilda en allt mera homogen samhällstruktur. Området behöver en egen metropollösning för planeringen av markanvändning, boende och trafik, liksom för att öka den sociala sammanhållningen och bekämpa segregation, samt för regional beredningen och regionala beslut om dessa frågor. Utveckling av verksamheten i metropolområdet är centralt för Finlands konkurrenskraft och ekonomi. Internationell konkurrenskraft förutsätter en nätverksmetropol. Metropolområdet behöver en demokratisk och smidig
Esbo stad Protokoll 76 Fullmäktige 20.05.2013 Sida 20 / 109 förvaltning som förbättrar medborgarnas livskvalitet och skapar förutsättningar för Finland och finländarna att klara sig i den globala utvecklingen och den allt hårdare konkurrensen. Metropollösningen ska stärka deltagandet bland invånarna i regionen. Sammanfattning Kommunreformens viktigaste fråga i metropolområdet är en markanvändningsplan för metropolen som styr utvecklingen av markanvändning, boende och trafik så att tillväxten är ekonomiskt, ekologiskt och socialt sett hållbar. Metropolområdets internationella konkurrenskraft ska stärkas. En metropollösning behövs för de 14 kommunerna i Helsingforsregionen. Esbo stad tycker att det är motiverat att avgränsa metropolområdet till att omfatta de 14 kommunerna i Helsingforsregionen Avgränsningen utgör en fortsättning på genomförandet av avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik samt på det nuvarande samarbetet i Helsingforsregionen. Helsingforsregionen kommer i framtiden att bilda en allt mera homogen samhällstruktur. Regionens folkmängd är 1,3 miljoner och den ökar till 2 miljoner fram till 2050. Under de senaste 60 åren har Helsingforsregionens invånarantal fördubblats och Esbos tiodubblats. I metropollösningen ska metropolförvaltningens styrka och antalet kommuner inte bindas tätt samman. Främjandet av metropolområdets välfärd och konkurrenskraft förutsätter även i fortsättningen samarbete mellan alla kommuner i regionen och övriga aktörer. Det finns inget ekonomiskt eller förvaltningsmässigt behov av en mycket stark metropolförvaltning. En mycket stark metropolförvaltning ger inte ett så stort mervärde att den vore motiverad ekonomiskt sett. Kommunstrukturlagen lär förutsätta att alla kommuner utarbetar en kommunindelningsutredning. Esbo stad tycker att det som utredningen rekommenderar är befogat att tillsammans med Grankulla och Kyrkslätt utreda kommunindelningen, men att också Vichtis ska vara med. Esbo har ett samarbetsavtal med Kyrkslätt och Vichtis, men i det definieras kommunernas samarbete inom markanvändning, boende, trafik och tjänsteförsörjning inte tillräckligt väl. Kommunindelningsutredningen ska vara frivillig och Esbo motsätter sig tvångssammanslagningar. Esbo stads kommentarer till utredningens alternativ Alternativ 1 (två storkommuner och avtalsbaserat samarbete) Esbo som en del av ett stort Helsingfors Esbo tycker inte att två storkommuner och därtill hörande avtalsbaserade samarbete i metropolområdet är en förnuftig modell. Esbo stad tycker inte det behövs en kommunindelningsutredning tillsammans med Helsingfors. Ett stort Helsingfors vore en otillräcklig och felaktig region för styrning av utvecklingen i metropolområdet och för lösning av regionens problem. Kostnaderna för närtjänster skulle öka. Fusionsprocessen vore tung och
Esbo stad Protokoll 76 Fullmäktige 20.05.2013 Sida 21 / 109 kostnaderna för förnyelse av olika system och för harmonisering av tjänsterna vore höga. Avtalssamarbete Att bilda två storkommuner kan vara en så besvärlig och lång process att man under denna tid inte tillsammans förmådde koncentrera sig på att konsolidera metropolområdets samhällstruktur, utveckla kollektivtrafiken och utveckla den sociala bostadsproduktionen. Storkommunerna vore så olika stora att de inte kunde skapa en gemensam agenda, synergi eller mervärde kring internationell konkurrenskraft, som har ansetts vara den centrala utmaningen. Esbo stad är av samma åsikt som utredningen i följande frågor: Vid samarbete är den en risk att makten och ansvaret för konkurrenskraften fördelar sig ojämnt. En stark huvudstad kunde ha alltför mycket att säga till om i förhållande till mellersta Nyland. Å andra sidan kunde ansvaret för konkurrenskraften också falla på en stark huvudstad och den andra kommunen skulle koncentrera sig på sin egen verksamhet. Ifall resultatet och nyttan av samarbete skulle fördela sig ojämnt, skulle kommunerna konkurrera sinsemellan om invånare och företag. Problemen vore alltså främst samma som idag, men antalet konkurrenter vore mindre och kommunerna starkare. En stor organisation kan till exempel förbättra sin kompetens och förmågan att analysera marknaden, men faran är att den förlorar den smidighet som en liten organisation har. Alternativ 2 (starka kommuner och metropolförvaltning) Esbo, Grankulla och Kyrkslätt Esbo stad tycker att det som utredningen rekommenderar är befogat att tillsammans med Grankulla och Kyrkslätt utreda kommunindelningen, men att också Vichtis ska vara med. Esbo har ett samarbetsavtal med Kyrkslätt och Vichtis, men i det definieras kommunernas samarbete inom markanvändning, boende, trafik och tjänsteförsörjning inte tillräckligt väl. Utredningen ska vara frivillig. Esbo har 260 000 invånare och är en stark kommun. Esbo kan ordna social- och hälsovård själv. Esbo är beredd att ordna social- och hälsovård i samarbete med Grankulla, Kyrkslätt och Vichtis samt HNS. Metropolförvaltning Metropolområdet behöver en demokratisk och smidig förvaltning som förbättrar medborgarnas livskvalitet och skapar förutsättningar för Finland och finländarna att klara sig i den globala utvecklingen och den allt hårdare konkurrensen. Metropollösningen och dess förvaltning ska stärka välfärd och deltagande bland invånarna i regionen.
Esbo stad Protokoll 76 Fullmäktige 20.05.2013 Sida 22 / 109 Beredning och beslut om en markanvändningsplan för metropolområdet som styr markanvändning, boende och trafik är centralt för en helhetsförvaltning av regionen. Det behövs en metropolplan med vilken tillväxten kan styras förnuftigt. Esbo stad tycker att det behövs en metropolplan som ersätter landskapsplanen, generalplaner som täcker kommunerna och en generalplan över hela huvudstadsregionen. Huvudstadsregionens generalplan ska inte ha mera rättsverkningar än den nuvarande generalplanen. Kommunerna beslutar om detaljplanerna och delgeneralplanerna. Planläggningsfrågor och regionala trafikfrågor ska flyttas från närings-, trafik- och miljöcentralen till metropolförvaltningen. Kommunerna, Nylands förbund och närings-, trafik- och miljöcentralen ska förena sina planeringsresurser. Statens beslutanderätt över viktiga regionala trafikprojekt (tidtabell och finansiering) ska flyttas till regionförvaltningen. Utveckling av verksamheten i metropolområdet är centralt för Finlands konkurrenskraft och ekonomi. Den internationella konkurrenskraften kräver att man samarbetar i nätverk i hela södra Finlands pendlingsregion. Metropolförvaltningens uppgifter och behörighet påverkar centralt beslutsfattande och organisation. Beredning av en lag för metropolen och metropolplanen bör inledas omedelbart, eftersom planerna för metropolen borde vara färdiga innan sammanslagning bedöms. Esbo stad lägger fram några preciseringar om metropolförvaltningen: Trafiksystemplaneringen vid Helsingforsregionens trafik och regioninformationen vid Helsingforsregionens miljötjänster ska flyttas till metropolförvaltningen, men inte dessa samkommuners tjänsteproduktion. Social- och hälsovårdsområdets och HNS:s verksamhet och strukturer ska ändras utan att väl fungerande strukturer ändras. I synnerhet måste äldreomsorg och rehabilitering av äldre förbättras. kommunindelningen av Esbo bostäder Ab med de andra kommunernas bostadsproduktionsbolag behövs inte. Metropolens kranskommuner utreder frågan. Vid sidan om de övriga bostadsproduktionsbolagen kan det grundas ett regionalt affärsverk för social bostadsproduktion. Finansieringen av metropolförvaltningen måste utredas. Kommunerna och metropolförvaltningen måste få de anslag som behövs för den verksamhet de tilldelas. Vid förnyelsen av statsandelssystemet bör metropolområdets och tillväxtkommunernas särskilda behov beaktas. En utjämning av skateintäkterna ska ordnas nationellt via statsandelssystemet. Hur en fond för trafikleder fungerar och vem som beslutar förblir oklart. Det behövs en nationell verksamhetsmodell för IKT. Samarbetet mellan Helsingforsregionens kommuner är inte tillräckligt. Det behövs samarbete mellan de viktiga kommunaktörerna, de stora städerna och hela den offentliga förvaltningen.
Esbo stad Protokoll 76 Fullmäktige 20.05.2013 Sida 23 / 109 Det förblir oklar vad målet är med en flyttning av svenska tjänster till metropolförvaltningen. Det är den som har ansvar för tjänsteförsörjningen, den självständiga kommunen, som ska se till att tjänsterna finns jämlikt tillgängliga på båda nationalspråken. De lokala tjänsterna på svenska ordnas av kommunerna. Kommunerna samarbetar när det behövs mera samarbete på grund av stordriftsfördelar eller för att betjäna små specialgrupper. Vid alla beslut på alla nivåer ska språkverkningarna bedömas enligt nationalspråksstrategin. Esbo stad stöder inte en flyttning av sysselsättnings- och integrationsfrågor till regionförvaltningen. I utredningen ses integrationen fristående från de kommunala tjänsterna och från arbetsförvaltningen och som en fråga som kan skötas på en enda plats. I metropolområdet är det viktigt att alla offentliga tjänster allt bättre svarar mot nyfinländarnas behov, i synnerhet som andelen fördubblas och kommer att vara en femtedel av regionens befolkning 2030. Utredningens integrationspolitiska avsnitt behandlade nästan enbart integreringen av personer som fått uppehållstillstånd av humanitära skäl. Dessa utgör emellertid endast tio procent av invandrarna i Finland. En röd tråd i regeringsprogrammet är det fasta sambandet mellan sysselsättning och integrationspolitik (till exempel flyttningen av koordineringsansvaret från inrikesministeriet till arbets- och näringsministeriet) Den låga sysselsättningen är integrationspolitikens viktigaste enskilda problem, som knappast försvinner om ansvaret för språkundervisningen och sysselsättningen av vuxna nyfinländare flyttas från arbets- och näringsförvaltningen till metropolförvaltningen. I lagen har till exempel arbets- och näringsförvaltningen huvudsakligen ansvaret för integrationsutbildning. Utredningens förslag skulle skapa oreda. Koordineringen av yrkesutbildning ska förbättras, men det är inte troligt att en överföring av yrkesutbildningsfrågorna till metropolförvaltningen skulle ge något mervärde. Verkstäder, uppsökande ungdomsarbete, arbetsbanker (sociala företag som anställer arbetslösa) och orienterande utbildning kopplar yrkesutbildningen till resten av utbildningen på andra stadiet och till förebyggande av utslagning bland unga. Det är inte ändamålsenligt att riva den nuvarande modellen och byta ut den mot en modell som fungerar enligt helt andra principer. Eftersom de kommunernas kostnader skiljer sig med 10 procent, vore lösningen också mycket dyr. Alternativ 3 (en stark metropolförvaltning och alternativa nya kommuner) Esbo och Grankulla eller Esbo, Grankulla och Vichtis Esbo stad tycker att det som utredningen rekommenderar är befogat att tillsammans med Grankulla och Kyrkslätt utreda kommunindelningen, men att också Vichtis ska vara med. Esbo har ett samarbetsavtal med Kyrkslätt och Vichtis, men i det definieras kommunernas samarbete inom markanvändning, boende, trafik och tjänsteförsörjning inte tillräckligt väl. Utredningen ska vara frivillig.
Esbo stad Protokoll 76 Fullmäktige 20.05.2013 Sida 24 / 109 Esbo har 260 000 invånare och är en stark kommun. Esbo kan ordna social- och hälsovård själv. Esbo är beredd att ordna social- och hälsovård i samarbete med Grankulla, Kyrkslätt och Vichtis samt HNS. Beredning och beslut om en markanvändningsplan för metropolområdet som styr markanvändning, boende och trafik är centralt för en helhetsförvaltning av regionen. En stark metropolförvaltning Det finns inget ekonomiskt eller förvaltningsmässigt behov av en mycket stark metropolförvaltning. De uppgifter och därtill hörande förvaltningar som metropolförvaltningen enligt förslaget ska ta hand om är så omfattande att det inte är ändamålsenligt för styrningen av regionens utveckling och det ger inget mervärde. Talrika tjänster och förvaltningar skulle lyda under metropolförvaltningen. Kostnaderna och ineffektiviteten skulle öka. Beslut om utbildning på andra stadiet ska inte flyttas till metropolförvaltningen. Utbildningen på andra stadiet i metropolområdet är omfattande och skiljer sig också i övrigt från resten av landet. Utöver den kommunala sektorn finns det stora privata utbildningsinstitutioner. De privata gymnasierna och yrkesskolorna är i regel mycket specialiserade läroanstalter av hög kvalitet som berikar utbildningen på andra stadiet i metropolområdet. Elevernas rätt att fritt välja skola inom utbildningen på andra stadiet ger verklig valfrihet, eftersom avstånden är skäliga och de flesta skolorna kan nås med kollektiva trafikmedel. De flesta gymnasierna har utvecklats till och profilerat sig som skolor och kulturinstitutioner i en lokal kontext. De har starka band i det lokala skolutbudet och föräldrarnas är viktiga lokala påverkare. De lokala gymnasiernas kompletteras av specialgymnasier med elever från hela Finland. En flyttning av utbildning på andra stadiet ska inte flyttas till metropolförvaltningen. Det skulle varken ge eleverna mervärde eller förbättra undervisningens kvalitet. Läroanstalterna betydelse som lokala påverkare och utvecklare skulle försvagas. Den föreslagna modellen skulle inte ge ekonomiska fördelar, tvärtom skulle styckkostnaderna öka. En betydande del av läroanstalterna på andra stadiet är privata, men det är endast de kommunala skolorna som kan flyttas under metropolförvaltningen. I lösningen föreslås att metropolförvaltningen får uppgifter och behörighet som hör till den kommunala självstyrelsen och till staten. Uppgifterna är också svåra att genomföra. Utöver det ovan sagda godkänner Esbo stad inte en utjämning av skatteintäkterna mellan metropolområdets kommuner. Metropolförvaltningen ska inte ha behörighet att bedöma behoven av ny kommunindelning.
Esbo stad Protokoll 76 Fullmäktige 20.05.2013 Sida 25 / 109 Behandling Ordförande understödd av Kauma föreslog att behandlingsordningen ändras så att ärendet behandlas efter paragraf 80, ifall paragraferna 77 80 kan godkännas enhälligt utan diskussion. Ifall någon av ovan nämnda paragrafer inte kan godkännas enhälligt utan diskussion, behandlas ifrågavarande paragraf i den ordning som framgår av föredragningslistan. Fullmäktige godkände enhälligt ordförandens förslag om att ändra behandlingsordningen. Eftersom paragraferna 77 och 78 godkändes enhälligt utan diskussion, men inte paragraferna 79 och 80, behandlades ärendet efter ärende 78. Ordförande för fullmäktiges förhandlingskommitté Kauma, understödd av Kivistö, framställde följande helhetsförslag till ändring: "Fullmäktige ger finansministeriet följande utlåtande om förutredningen om metropolområdet: Bakgrund Esbo fullmäktige konstaterade i sina utlåtanden om kommunreformen 11.4.2012 och 25.2.2013 att Esbo varken godtar en tvångssammanslagning av städerna i huvudstadsregionen eller en utredning om kommunindelning med sikte på kommunsammanslagning. Fullmäktige föreslog i sitt utlåtande om utredningen av arbetsgruppen för kommunförvaltningens struktur en metropollösning för de 14 kommunerna i Helsingforsregionen. Fullmäktige föreslog att det tillsätts en grupp för att utreda metropollösningen med representanter för staten, kommunerna och universiteten. Fullmäktige ansåg att det är positivt i utkastet till kommunstrukturlagen att man inte infört mer allmänna bestämmelser om s.k. tvångssammanslagningar utan att tvångssammanslagningar är möjliga endast i kommuner som är i en svår ekonomisk situation. Målen med kommunreformen och metropollösningen i Helsingforsregionen ska vara kvaliteten på tjänsterna och kostnadseffektiviteten, regionens konkurrenskraft och livskraft, ekologisk hållbarhet, avvärjning av segregation, välfärd och gemenskap. Förslagen ska basera sig på de bästa argumenten för dessa mål. Bakom förslagen till ändring av kommunstrukturen ska alltid finnas omsorgsfullt övervägda alternativ, av vilka det ska vara möjligt att välja den modell som bäst tjänar målsättningarna i regionen. Helsingforsregionens 14 kommuner kommer i framtiden att bilda en allt mera homogen samhällstruktur. Området behöver en egen metropollösning för planeringen av markanvändning, boende och trafik, liksom för att öka den sociala sammanhållningen och bekämpa segregation, samt för regional beredningen och regionala beslut om dessa frågor.
Esbo stad Protokoll 76 Fullmäktige 20.05.2013 Sida 26 / 109 Utveckling av verksamheten i metropolområdet är centralt för Finlands konkurrenskraft och ekonomi. Internationell konkurrenskraft förutsätter en nätverksmetropol. Metropolområdet behöver en demokratiskt vald och effektiv förvaltning, som stärks av metropollagen och bygger på den lösning som kommunerna och staten har kommit överens om, och som förbättrar medborgarnas livskvalitet och skapar förutsättningar för Finland och finländarna att klara sig i den globala utvecklingen och den allt hårdare konkurrensen. Metropollösningen ska stärka deltagandet bland invånarna i regionen. Sammanfattning Esbo anser att metropollösningen är central för att lösa problemen i Helsingforsregionen. Metropolområdet behöver en markanvändningsplan för metropolen som styr utvecklingen av markanvändning, boende och trafik så att tillväxten kan kontrolleras på ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart sätt. Metropolområdets internationella konkurrenskraft ska stärkas. En metropollösning behövs för de 14 kommunerna i Helsingforsregionen. Esbo stad tycker att det är motiverat att avgränsa metropolområdet till att omfatta de 14 kommunerna i Helsingforsregionen Avgränsningen utgör en fortsättning på genomförandet av avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik samt på det nuvarande samarbetet i Helsingforsregionen. Helsingforsregionen kommer i framtiden att bilda en allt mera homogen samhällstruktur. Regionens folkmängd är 1,3 miljoner och den ökar till 2 miljoner fram till 2050. Under de senaste 60 åren har Helsingforsregionens invånarantal fördubblats och Esbos tiodubblats. I metropollösningen ska metropolförvaltningens styrka och antalet kommuner inte bindas tätt samman. Främjandet av metropolområdets välfärd och konkurrenskraft förutsätter även i fortsättningen samarbete mellan alla kommuner i regionen och övriga aktörer. Det finns inget ekonomiskt eller förvaltningsmässigt behov av en mycket stark metropolförvaltning. En mycket stark metropolförvaltning ger inte ett så stort mervärde att den vore motiverad ekonomiskt sett. Det är den som har ansvar för tjänsteförsörjningen, den självständiga kommunen, som ska se till att tjänsterna finns jämlikt tillgängliga på båda nationalspråken. De lokala tjänsterna på svenska ordnas av kommunerna. Kommunerna samarbetar när det behövs mera samarbete på grund av stordriftsfördelar eller för att betjäna små specialgrupper. Vid alla beslut på alla nivåer ska språkverkningarna bedömas enligt nationalspråksstrategin. Kommunstrukturlagen lär förusätta att alla kommuner utarbetar en kommunindelningsutredning. Esbo stad tycker att det som utredningen rekommenderar är befogat att tillsammans med Grankulla och Kyrkslätt utreda en sammanslagning, men att också Vichtis ska vara med. Esbo har
Esbo stad Protokoll 76 Fullmäktige 20.05.2013 Sida 27 / 109 ett samarbetsavtal med Kyrkslätt och Vichtis, men i det definieras kommunernas samarbete inom markanvändning, boende, trafik och tjänsteförsörjning inte tillräckligt väl. Kommunindelningsutredningen ska vara frivillig och Esbo motsätter sig tvångssammanslagningar. Således är de möjliga områdena för kommunindelning för Esbo: Esbo Grankulla Kyrkslätt Vichtis, Esbo Grankulla Kyrkslätt samt Esbo Grankulla. Esbo stads kommentarer till utredningens alternativ Alternativ 1 (två storkommuner och avtalsbaserat samarbete) Esbo som en del av ett stort Helsingfors Esbo tycker inte att två storkommuner och därtill hörande avtalsbaserade samarbete i metropolområdet är en förnuftig modell. Esbo stad tycker inte det behövs en kommunindelningsutredning tillsammans med Helsingfors. Ett stort Helsingfors vore en otillräcklig och felaktig region för styrning av utvecklingen i metropolområdet och för lösning av regionens problem. Kostnaderna för närtjänster skulle öka. Fusionsprocessen vore tung och kostnaderna för förnyelse av olika system och för harmonisering av tjänsterna vore höga.
Esbo stad Protokoll 76 Fullmäktige 20.05.2013 Sida 28 / 109 Avtalssamarbete Att bilda två storkommuner kan vara en så besvärlig och lång process att man under denna tid inte tillsammans förmådde koncentrera sig på att konsolidera metropolområdets samhällstruktur, utveckla kollektivtrafiken och utveckla den sociala bostadsproduktionen. Storkommunerna vore så olika stora att de inte kunde skapa en gemensam agenda, synergi eller mervärde kring internationell konkurrenskraft, som har ansetts vara den centrala utmaningen. Esbo stad är av samma åsikt som utredningen i följande frågor: - Vid samarbete är den en risk att makten och ansvaret för konkurrenskraften fördelar sig ojämt. En stark huvudstad kunde ha alltför mycket att säga till om i förhållande till mellersta Nyland. Å andra sidan kunde ansvaret för konkurrenskraften också falla på en stark huvudstad och den andra kommunen skulle koncentrera sig på sin egen verksamhet. - Ifall resultatet och nyttan av samarbete skulle fördela sig ojämt, skulle kommunerna konkurrera sinsemellan om invånare och företag. Problemen vore alltså främst samma som idag, men antalet konkurrenter vore mindre och kommunerna starkare. - En stor organisation kan till exempel förbättra sin kompetens och förmågan att analysera marknaden, men faran är att den förlorar den smidighet som en liten organisation har. Alternativ 2 (starka kommuner och metropolförvaltning) Esbo, Grankulla och Kyrkslätt Esbo stad tycker att det som utredningen rekommenderar är befogat att tillsammans med Grankulla och Kyrkslätt utreda en sammanslagning, men att också Vichtis ska vara med. Esbo har ett samarbetsavtal med Kyrkslätt och Vichtis, men i det definieras kommunernas samarbete inom markanvändning, boende, trafik och tjänsteförsörjning inte tillräckligt väl. Utredningen ska vara frivillig. Således är de möjliga områdena för kommunindelning för Esbo: Esbo Grankulla Kyrkslätt Vichtis, Esbo Grankulla Kyrkslätt samt Esbo Grankulla. Esbo har 260 000 invånare och är en stark kommun. Esbo kan ordna social- och hälsovård själv. Esbo är beredd att ordna social- och hälsovård i samartbete med Grankulla, Kyrkslätt och Vichtis samt HNS.
Esbo stad Protokoll 76 Fullmäktige 20.05.2013 Sida 29 / 109 Metropolförvaltning Esbo anser att metropollösningen är central för att lösa problemen i Helsingforsregionen. Metropolområdet behöver en demokratiskt vald och effektiv förvaltning, som stärks av metropollagen och bygger på den lösning som kommunerna och staten har kommit överens om, och som förbättrar medborgarnas livskvalitet och skapar förutsättningar för Finland och finländarna att klara sig i den globala utvecklingen och den allt hårdare konkurrensen. Metropollösningen och dess förvaltning ska stärka välfärd och deltagande bland invånarna i regionen. Beredning och beslut om en markanvändningsplan för metropolområdet som styr markanvändning, boende och trafik är centralt för en helhetsförvaltning av regionen. Det behövs en metropolplan med vilken tillväxten kan styras förnuftigt. Esbo stad tycker att det behövs en metropolplan som ersätter landskapsplanen, generalplaner som täcker kommunerna och en generalplan över hela huvudstadsregionen. Huvudstadsregionens generalplan ska inte ha mera rättsverkningar än den nuvarande generalplanen. Kommunerna beslutar om detaljplanerna och delgeneralplanerna. Planläggningsfrågor och regionala trafikfrågor ska flyttas från närings-, trafik- och miljöcentralen till metropolförvaltningen. Kommunerna, Nylands förbund och närings-, trafik- och miljöcentralen ska förena sina planeringsresurser. Statens beslutanderätt över viktiga regionala trafikprojekt (tidtabell och finansiering) ska flyttas till regionförvaltningen. Utveckling av verksamheten i metropolområdet är centralt för Finlands konkurrenskraft och ekonomi. Den internationella konkurrenskraften kräver att man samarbetar i nätverk i hela södra Finlands pendlingsregion. Metropolförvaltningens uppgifter och behörighet påverkar centralt beslutsfattande och organisation. Beredning av en lag för metropolen och metropolplanen bör inledas omedelbart, eftersom planerna för metropolen borde vara färdiga innan sammanslagning bedöms. Uppgifterna bör definieras i lagen och förvaltningen ordnas enligt det. Esbo stad lägger fram några preciseringar om metropolförvaltningen: Trafiksystemplaneringen vid Helsingforsregionens trafik och regioninformationen vid Helsingforsregionens miljötjänster ska flyttas till metropolförvaltningen, men inte dessa samkommuners tjänsteproduktion. Social- och hälsovårdsområdets och HNS:s verksamhet och strukturer ska utvecklas så att väl fungerande strukturer inte tas isär. I synnerhet måste äldreomsorg och rehabilitering av äldre förbättras. En sammanslagning av Esbo bostäder Ab med de andra kommunernas bostadsproduktionsbolag behövs inte. Metropolens kranskommuner