Sverige ett avvikande fall? Tvångsvård av personer med missbruks- eller beroendeproblem i internationell jämförelse Magnus Israelsson Avdelningen för Socialt arbete magnus.israelsson@miun.se Arne Gerdner Avdelningen för Socialt arbete arne.gerdner@hhj.hj.se
En världsunik lagstiftning? Sverige ses som ett restriktivt land Alkoholmonopol nolltolerans narkotika Tvångsvård statliga vårdinstitutioner Är Sverige det enda exemplet?
Tre lagtyper Psykiatriskt inriktad lag Presumerat behov av psykiatrisk vård och/eller farlighet för sig själv eller andra Socialrättslig lag Paternalistiskt tvång och/eller farlighet för sig själv, andra eller samhället Straffrättslig lag Döms/överlämnas till vård pga. av ett begånget brott
Globalt Någon lagtyp i 74 av 90 undersökta länder (82 %) Psykiatrisk eller socialrättslig lag (56 %) Akut inriktning: vårdtid en månad (M) Rehabiliterande inriktning: vårdtid ett år(m) < Oceanien och Europa Mer vanlig i länder med högre BNP och medelålder samt tidigare kommunistisk rättstradition Straffrättslig lag (50 %) Vårdtid tre år (M) < Sydamerika och Afrika Högre BNP eller tidigare kommunistisk rättstradition minskade sannolikheten för straffrättligt inriktad tvångsvårdslag Israelsson, M. & Gerdner, A. (2010). Compulsory commitment to care of substance misusers A worldwide comparative analysis of the legislation. The Open Addiction Journal, 3, 117 130.
Europa Någon lagtyp i 28 av 38 undersökta länder (74 %) Psykiatrisk eller socialrättslig lag (37 %) En historiskt sett stark nykterhetsrörelse, högre alkoholkonsumtion, högre grad av mer direkt statligt involvering i distribution av välfärd, skattefinansiering, lägre utgifter för hälsovård Straffrättslig lag (45%) Lägre grad av direkt statlig involvering i distribution av välfärd, i lägre grad skattefinansiering, lägre investeringsnivå för hälsovård Israelsson, M. (2011). Welfare, temperance and compulsory commitment to care for persons with substance misuse problems A comparative study of 38 European countries. European Addiction Research, 17, 329 341.
Dominerande lagtyp Israelsson, M. (2011). Welfare, temperance and compulsory commitment to care for persons with substance misuse problems A comparative study of 38 European countries. European Addiction Research, 17, 329 341.
Trender Straffrättslig lag Vanligast alla tre åren 37 av 71 länder (52%) 1986, 55 av 92 (60%)1999, 41 av 59 (69%) 2009 Stadig ökning Vårdtid, 1986 2009, ökning från tre till fem år (M) Psykiatrisk eller socialrättslig lagstiftning Fanns i en majoritet av länderna 1986 och 1999 36 av 61 länder (59%) 1986, 50 av 92 (54%) 1999, 22 av 52 (42%) 2009 Stadig minskning Vårdtid, 1986 2009, minskning från ett år till sex månader (M) Israelsson, M. & Gerdner, A. (2012). Compulsory commitment to care of substance misusers International trends during 25 years. European Addiction Research, 18, 302-321.
Europeiska trender Tillämpning av lag 2002 2006, 15 länder och 19 lagar En stark trend mot en ökning i tillämpning i både väst- och östeuropeiska länder Politisk debatt som föregått förändringar av lag, 15 av 38 länder Etiska betänksamheter Ifrågasättande av tvångsvårdens effektivitet Tvångsvårdens innehåll Etiska betänksamheter mer vanligt i länder med speciell förvaltningsrättslig lagstiftning Drogrelaterade epidemier har utlöst aktivitet hos lagstiftare Försämrad alkohol- och drogsituation I relation till den tidigare HIV/AIDS-epidemin Israelsson, M. & Gerdner, A. (2012). Compulsory commitment to care of substance misusers International trends during 25 years. European Addiction Research, 18, 302-321.
Anpassning till internationella traktat 39 lagar i 28 europeiska länder Tillgodoses den enskildes rättigheter i relation de mänskliga och civila fri- och rättigheterna på europeisk och EU-nivå Tillgång till juridiska rättigheter och processuella regler för att tillförsäkra individen rätt till domstolsprövning Skillnader i lagarnas rekvisit för beslut om vård Implicit undersöks rätten till tvångsvård Israelsson, M., Nordlöf, K. & Gerdner, A. (2014, submitted). European laws on compulsory commitment to care of substance misusers a comparative review from a human and civil rights perspective.
Anpassning till internationella traktat Varierande tillgång till juridiska rättigheter och processuella regler Rätten till domstolsprövning saknas i 20 % av länderna Små skillnader! Ingen lagtyp mindre anpassad till de mänskliga rättigheterna än någon annan Större skillnader i fråga om lagarnas rekvisit Israelsson, M., Nordlöf, K. & Gerdner, A. (2014, submitted). European laws on compulsory commitment to care of substance misusers a comparative review from a human and civil rights perspective.
Skillnader i rekvisit Frequency in percentage of criteria applied in three types of law; civil mental health CCC, civil social CCC and CCC in criminal legislation and in total of all three types (n = 39) Psykiatrisk lag: rekvisit rörande fara och psykiatrisk samsjuklighet Sociallagstiftning: rekvisit rörande fara, akut inkapacitet och substansberoende och att nödvändig vård ej kan ske frivilligt Straffrättslig lag: drogrelaterad brottslighet, beroende/skadligt bruk och rekvisit rörande fara
Skillnaderna ger Straffrättslig lag dömer, eller överlämnar till vård, brottslingar med klara missbruks- och beroendeproblem Socialrättslig lag omfattar individer med svårt missbruk/beroende och som därtill har vårdbehov och olika sårbarhetsfaktorer där vård i annan form inte kan komma till stånd Psykiatrisk lag omfattar personer med samsjuklighetsproblem och/eller då det råder fara för individen själv eller andra, men i lagtypen är missbruk/beroendediagnosen inte helt central
Kort sammanfattning Sverige har inte en världsunik lagstiftning (LVM) Ökning av straffrättlig tvångsvårdslagstiftning Minskning av speciell förvaltningsrättslig Sociallagstiftning ersätts ofta av psykiatrisk lagstiftning Drogepidemier/drogrelaterade problem i samhällen aktiverar lagstiftare Nationell debatt om etiska betänksamheter, ifrågasättande av tvångsvårdens effektivitet och innehållet i vården Humanitet och vårdfokus finns i alla tre lagtyperna, men också exempel på motsatsen, inom alla Ingen lagtyp, i Europa, är mindre anpassad till de mänskliga rättigheterna än någon annan
Vilka får vård? Tydlig skillnad mellan lagtyperna för vilka som kan få tillgång till tvångsvård och därmed rätten till en god hälsa Lagarnas rekvisit skiljer mellan personer med missbrukseller beroendeproblem de som begår brott de som utgör fara för samhället eller andra de som är mest vårdbehövande och utsatta av olika skäl Lagarnas rekvisit relaterar till de implicita ambitioner som finns i tvångsvården korrigering skydd stöd för dem med störst behov av vård
Tack för uppmärksamheten Magnus Israelsson Avdelningen för Socialt arbete magnus.israelsson@miun.se