Webbutbildning Barnkonventionen från teori till praktik, 2017 Vägledning! Avdelning mänskliga rättigheter, Västra Götalandsregionen
Till dig som leder Den här vägledningen ger dig en överblick över utbildningens olika delar och de dialogfrågor som deltagarna ska samtala kring. Låt kollegorna öppet utforska frågorna. Vår förhoppning är att utbildningen ska skapa ett gemensamt lärande kring barnets mänskliga rättigheter där kollegor och verksamhet utvecklas tillsammans. Lycka till! / Avdelning mänskliga rättigheter, Västra Götalandsregionen Innehåll Den pedagogiska tanken s. 3 Utbildningens sju olika delar s. 4 Del 1 Introduktion s. 4 Del 2 Kunskap s. 5 Del 3 Historik s. 5 Del 4 Artiklarna s. 6 Del 5 Perspektiv s. 7 Del 6 Tillämpning s. 7 Del 7 Från ord till handling s. 8 Kontakt och frågor s. 8 2
Den pedagogiska tanken Vi utgår ifrån att kunskapsutveckling inom barnets mänskliga rättigheter handlar om ett långsiktigt lärande. Kunskapen om barnets rättigheter och hur vi kan omsätta rättigheterna i praktiken måste ständigt bearbetas, reflekteras och samtalas kring. Och det är tillsammans som vi hittar strategier, verktyg och metoder för vår gemensamma verksamhet. Lärande genom dialog Vår förhoppning är att medarbetaren sätter igång ett lärande kring implementering av Barnkonventionen i dialog med sig själv och andra. Vi vill att webbutbildningen startar reflektioner och samtal kring vad barnrättsperspektivet innebär ute i verksamheterna. Om vi talar om barnets rättigheter kan vi få en ökad samsyn kring olika begrepp inom området, ökad förståelse för hur vi kan omsätta barnets rättigheter i praktiken och ökad förståelse för vår egen syn på barn och Barnkonventionen. Förstå, kunna, vilja Elizabeth Englundh, Sveriges Kommuner och Landsting, talar om tre pusselbitar som är avgörande för att kunna omsätta rättigheterna i praktiken; förstå, kunna och vilja. Att förstå innebär att vi måste ha kunskap om vilka rättigheterna är och hur de omsätts i den egna verksamheten. Att kunna innebär att vi måste ha förutsättningar att genomföra arbetet. Det gör vi bland annat genom att aktivt prioritera frågorna och att avsätta resurser. Den tredje pusselbiten handlar om viljan. Att arbeta med barnets rättigheter handlar inte om att en chef eller en enskild medarbetare har det övergripande ansvaret, eller att en enskild eldsjäl arbetar med frågorna. Alla i en verksamhet har ett ansvar att arbeta utifrån ett barnrättsperspektiv. Om vi vill stärka arbetet, kommer vi med större sannolikhet att lyckas. Och om alla tre pusselbitarna faller på plats; kunskapen (förstår), förutsättningarna (kan) och viljan, finns det stora möjligheter att vi kan omsätta barnets rättigheter i praktiken. Lärande i grupp Kunskap utvecklas i ett socialt sammanhang där vi lär oss genom att samspela med andra. Därför utgår webbutbildningen ifrån lärande i grupp. Varje enskild medarbetare bär på unika erfarenheter och kunskaper. För att hitta en gemensam plattform och förståelse kring barnets rättigheter vill vi förena medarbetarnas kompetenser. 3
Deltagarna kan exempelvis välja att gå igenom en eller flera moduler under en arbetsplatsträff eller vid annat lämpligt tillfälle då medarbetarna är samlade. Detta för att dialogen kring barnets rättigheter kan ge en ökad förståelse för hur medarbetarna kan koppla barnets rättigheter till verksamheten. Dialogfrågor I alla delar utom del 1 finns en dialogfråga som gruppen ska samtala kring. I det här dokumentet kan du tydligt se vilka frågor som kommer att dyka upp. Du som sätter igång utbildningen har här möjlighet att vara förberedd på frågorna. Utbildningens sju olika delar 1 - Introduktion 2 - Kunskap 3 - Historik 4 - Artiklarna 5 - Perspektiv 6 - Tillämpning 7 Från ord till handling Del 1 Introduktion Del 1 handlar om utbildningens innehåll och upplägg och syftar till att beskriva varför och hur deltagarna ska genomföra utbildningen. I den här delen finns ingen dialogfråga. 4
Del 2 Kunskap Del 2 handlar om att börja samtala om och reflektera kring hur kunskapen om barnets rättigheter i verksamheten ser ut idag. Att tillämpa Barnkonventionen handlar om kontinuerlig kunskapsutveckling och ett ständigt lärande. Den här utbildningen är en del i den utvecklingen. Del 2 syftar till att börja fundera över på vilket sätt verksamheten tillgodoser barnets rättigheter idag. Kollegorna har olika kunskaper och erfarenheter av Barnkonventionen och det viktiga i samtalet är att utforska frågan med utgångspunkt i verksamhetens och kollegornas egna nulägen. Dialogfråga Hur tillgodoser du och dina kollegor barnets rättigheter idag Del 3 Historik Del 3 ger deltagarna en bakgrund till konventionens framväxt och hur synen på barn har förändrats genom åren. Alla människor bär på erfarenheter som är avgörande för hur vi ser på barn. Den här delen syftar till att deltagarna ska reflektera över sina egna erfarenheter och hur dessa påverkar barnsyn och bemötande. Dialogfråga Fundera över din egen barndom och hur du blev bemött av vuxenvärlden. Hur har det påverkat hur du, i din yrkesroll, möter barn idag 5
Del 4A och 4B Artiklarna Del 4 handlar om de krav som Barnkonventionen ställer på oss i offentlig verksamhet. Själva idén om barnets rättigheter betonar just att barn har rätt att få sina grundläggande behov tillgodosedda, att få skydd mot utnyttjande och diskriminering, att få uttrycka sin mening och bli respekterade. Samhället har en skyldighet att svara på dessa krav. I den här delen får deltagarna chans att bekanta sig med konventionens olika artiklar. Del 4 syftar till att skapa dialog kring vilka artiklar som berör verksamheten och på vilket sätt. Förberedelse Kom ihåg att ha Kortleken om FN:s konvention om barnets rättigheter 54 artiklar till hands (kan beställas). Har verksamheten inte tillgång till kortleken finns dokumentet 54 artiklar för utskrift att ladda ner i Lärplattformen. Det är fördelaktigt om ni är 2-6 personer i varje grupp. Skriv ut ett ex av dokumentet till varje grupp och klipp ut korten innan ni sätter igång övningen. Dialogfråga 4A Plocka ut de artiklar som berör er verksamhet. På vilket sätt gör de det 6
Del 5A och 5B Perspektiv Många gånger kan vi läsa och höra att i vårt arbete utgår vi ifrån ett barnperspektiv. Men vilket barnperspektiv menar vi egentligen Den här delen syftar till att reda ut begreppen barnperspektiv, barnets perspektiv och barnrättsperspektiv. Dialogfråga 5A Hur tar de vuxna hänsyn till barnets perspektiv Del 6 Tillämpning Del 6 handlar om hur vi kan tillämpa Barnkonventionen. Deltagarna får ta del av ett samtal med Elizabeth Englundh, sakkunnig i barnrättsfrågor vid Sveriges Kommuner och Landsting. Englundh har forskat på implementering av Barnkonventionen i ett svenskt landsting. Vad vi har för hållning till Barnkonventionen är avgörande för hur vi omsätter rättigheterna i praktiken. Del 6 syftar till att deltagarna reflekterar och samtalar kring vilken hållning medarbetaren och verksamheten har till konventionen. Dialogfråga Vilken hållning har du Vilken hållning har dina kollegor 7
Del 7 Från ord till handling I den avslutande delen knyter vi ihop säcken och deltagarna får formulera en handling som kan stärka arbetet med barnets mänskliga rättigheter. Syftet med denna sista del är att var och en ska sätta igång tankar kring hur nästa steg i sitt eget arbete skulle kunna se ut. Alla gemensamma handlingar kan bli öppningar till nya vägar och nya idéer om hur arbetet kan utvecklas ännu mer. Om det inte redan finns, kan verksamheten upprätta en egen, lokal handlingsplan så småningom. Kom ihåg att ingen kan göra allting, men alla kan göra någonting! Lycka till! Förberedelse Kom ihåg att ha papper och penna till hands. Övning Formulera en konkret handling. När ska du genomföra den Samtala med dina kollegor om handlingarna. Kontakt och frågor Har du frågor kring utbildningens innehåll, kontakta >> liselott.m.johansson@vgregion.se 8