En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor

Relevanta dokument
MANUAL. En frisk skolstart ett program för att främja bra mat- och rörelsevanor hos barn i förskoleklass

FYSISK AKTIVITET FÖR BARN OCH UNGDOMAR (0-17 ÅR)

Prevention före skolåldern riktad och generell

Hälsofrämjande gruppbostad en utvärderad metod

En frisk skolstart. Föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor i förskoleklass RAPPORT 2014:8

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

WHO: Barnfetman på alarmerande nivåer

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Föräldrastöd vid barnfetma hos förskolebarn. Mer och Mindre-studien

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC

Parental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: Quantitative and Qualitative aspects

Hur arbetar personal på BVC med att främja hälsosamma levnadsvanor?

Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss

Goda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Mall för hälsosamtal. 1 Hälsa

De små barnen - Vad vet vi om behandling i åldersgruppen 4-6 år? Preliminära data från Mer och Mindre

Kraftsamling för en mer hälsosam livsmedelskonsumtion

Kraftsamling för en mer hälsosam livsmedelskonsumtion

Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss

Välkommen till en ny Salut-dag!

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

Vilket föräldrastöd kan vi ge i behandling av fetma hos förskolebarn och vad tycker föräldrarna? Mer och Mindre-studien

Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen. Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården


Övervikt och fetma bland barn vad kan och bör elevhälsan göra?

Stadens sociala samband

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

FÖREBYGGA OCH BEHANDLA FETMA

Sjukdomen fetma. Bild: Canadian obesity network

BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER

HFS Konferens Utvecklingskraft 30 maj Regeringsuppdrag om hälsofrämjande insatser rörande mat och fysisk aktivitet vad blev resultatet?

HT 2012, T2, Sjukgymnastik Att främja fysisk aktivitet på samhällsnivå

Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL. - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd?

Varför har vi en cafeteriapolicy?

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet

Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet april, Häng på!

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. Åse Blomqvist & Anna Orwallius sjukgymnaster FaR-teamet

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Behov av hälsofrämjande insatser för unga vuxna med utvecklingsstörning - hur kommer vi vidare? Eva Flygare Wallén, PhD Karolinska Institutet

Hälsoläget i Gävleborgs län

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR

Lars Gelander. Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus

Främja hälsosamma matvanor TIDIGT! Bilder: Livsmedelsverket

Arbetsverktyg för skolsköterskor i arbetet med prevention av överviktiga barn och ungdomar

Utbildning för samtal om bra matvanor

Till lärarna! Uppföljning i klasserna 6 och 9

HÄLSA på wikipedia. Välkomna! 1948 WHO:s definition av HÄLSA. HÄLSA ur biomedicinskt perspektiv. Antingen är du frisk eller så är du sjuk!

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

LÄRARHANDLEDNING. En frisk skolstart

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten

Torsdag 12 november 2015 Folkhälsoarbete för att främja bra matvanor Abstract och kontaktuppgifter till föredragshållare

Hälsosamma levnadsvanor

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Befolkningsinriktade hälsosamtal

Hur kan hälso-och sjukvården främja fysisk aktivitet hos barn och unga? Åse Blomqvist, Anna Orwallius Centrum för fysisk aktivitet Göteborg

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Hur aktiva är vuxna?

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv?

Hälsosamma Matvanor. Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Motivation till hälsa

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

IDAG är kunskapen om hälsa stor. Det finns närmare TRE MILJONER forskningsstudier kring hälsa och livstil. Ändå ÖKAR OHÄLSAN!

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

evidensbaserade riktlinjer för hälsoundersökningar via arbetsplatsen 2. Hur man med stöd av arbetsmodellen genomför en

Jämlikhet i hälsa är det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik. Det innebär att alla människor ska ha likvärdiga möjligheter att uppnå bästa

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma i Stockholms läns landsting

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande. Regeringsuppdrag

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Transkript:

En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor Mat och cancer 25 januari 2017 Liselotte Schäfer Elinder, docent Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL Institutionen för folkhälsovetenskap, KI

Bakgrund Ohälsosamma matvanor, fysisk inaktivitet och fetma är bland de viktigaste riskfaktorerna för kroniska sjukdomar inklusive cancer Fetma är ett stort och växande hälsoproblem globalt Ohälsosamma matvanor, fysisk inaktiviter och fetma bidrar starkt till social ojämlikhet i hälsa i Sverige WHO initiativ: Ending childhood obesity starkt fokus på skola och barnomsorg Saknas effektiva förebyggande program inom elevhälsan En frisk skolstart 2012-09-05

Insatser på global, nationell, regional och lokal nivå WHO rekommendarer: Skatt på sötade drycker! 3

Övervikt och fetma bland 4-åringar födda 2006 i Stockholms län Barnhälsovårdsrapporten 2011. Stockholms läns landsting

Prevalens av fetma per område bland 4-åringar i Stockholms län i relation till andelen familjer med låg köpkraft - ett tydligt exempel på social ojämlikhet i hälsa R=0.91 Barnhälsovårdens årsrapport 2011, Stockholms läns landsting

För mycket Vad är problemet? Barns matvanor För lite 2011-03-11

Vad är problemet? Barns rörelsevanor För mycket För lite 2011-03-11

Vilken evidens finns för effektiva insatser för barn? Interventioner som syftar till att förbättra mat- och rörelsevanor bland barn bör inkludera och engagera föräldrar, oavsett om interventionen genomförs i barnhälsovården, förskolan, skolan eller lokalsamhället. Ref: M Kader, E Sundblom, LS Elinder. Effectiveness of parental support interventions adressing children s dietary habits, physical activity and bodyweight. Preventive Medicine 77 (2015) 52-67. En frisk skolstart 2012-09-05

En frisk skolstart II - föräldrastöd för goda mat- och rörelsevanor Mål: Att främja goda matvanor, fysisk aktivitet och en normal viktutveckling Tidplan: 2012-2013 Arena: Skola och hemmet Deltagare: 378 barn med föräldrar från 13 skolor Liselotte Schäfer Elinder 26 januari 20172009-04-02 9

En frisk skolstart Ett skolbaserat universellt föräldrastödsprogram för främjande av bra matvanor och fysisk aktivitet och förebyggande av ohälsosam viktutveckling bland barn i resurssvaga områden Baserat på Social kognitiv teori I förskoleklass (6-åringar) 6-månaders interventionen, 2012-2013 Uppföljning 5 månader efter interventionens slut En kluster-randomiserad kontrollerad studie

Programteori Kontext Föräldrars omsorg o kontroll Familjens inkomst & utbildning Föräldrars kunskap, attityder o preferenser Parental self-efficacy and Föräldrars willingness self-efficacy to o change förändringsbenägenhet Föräldrar som förebilder C Barnets kunskap, attityder o preferenser Barnets matvanor Barnets fysiska aktivitet Barnets kroppsvikt Interventions komponenter Informations material Motiverande samtal Klassrumsaktiviteter En frisk skolstart 2012-09-05

Tre interventionskomponenter 1. Information till föräldrar 2. Lärarledda klassrumsaktiviteter för barn i förskoleklass 3. Två motiverande samtal med föräldrar av expert på MI En frisk skolstart 2012-09-05

Informationsmaterial kring 6 teman: 1. Mat och måltider 2. Rörelse 3. Godis, snacks, glass och läsk 4. Frukt och grönsaker 5. Inaktivitet, reklam, TV och annan media 6. Sömn Fakta baseras på kunskapsöversikten Föräldrastöd till hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet, KFA rapport 2009:27 En frisk skolstart 2012-09-05

Del 2: I klassen Läraren jobbar med teman under 10 tillfällen enligt lärarhandledning Eleven får hemuppgifter som sammanställs i en arbetsbok Verktygslåda Matbitar i papp, stickers, broschyrer mm En frisk skolstart 2012-09-05

En frisk skolstart 2012-09-05

En frisk skolstart 2012-09-05

Del 3: Motiverande samtal MI Samtalsmetod för att öka den egna motivationen till förändring Föräldrar utan barn, ca 45 minuter Kallas genom personligt telefonsamtal Uppföljande samtal efter 3 månader En frisk skolstart 2012-09-05

Motiverande samtal - MI Utforska egna tankar kring mat- och rörelse i familjen Stöttande i fokus på det egna målet istället för rådgivande En frisk skolstart 2012-09-05

Mall för samtal Kort introduktion kring samtalet samt eventuella frågor kring projektet Utgångspunkt i broschyr Meny (agenda) Nedskrivet mål Vila, sömn Vad äter och dricker vi? Stress Godis, snacks Rörelse, aktivitet TV, dator Inaktivitet Frukt och grönsaker Hur påverkar jag mitt barn? Var/när äter vi? Hur äter vi? En frisk skolstart 2012-09-05

Matvanor self-efficacy Enkät Indikatorlivsmedel: Grönsaker, frukt, godis, läsk, mjölksort mm Föräldrars self-efficacy En frisk skolstart 2012-09-05

Mätningar vid tre tillfällen Accelerometer Counts per minut medelvärde Intensitet MVPA Tid i stillasittande En frisk skolstart 2012-09-05

Barnets viktutveckling (vikt, längd, midjemått) En frisk skolstart 2012-09-05

Processutvärdering för att få en ökad förståelse för vad som fungerar och inte fungerar i interventionen Uppfattning, hinder, möjligheter mm genom gruppintervju med lärare och intervjuer med föräldrar En frisk skolstart 2012-09-05

% skillnad i intag Resultat - kost direkt efter intervention 80 60 40 20 0-20 -40-60 -80-100

% difference average intake Resultat kost vid 5-månaders uppföljning 120 100 80 60 40 20 0-20 -40-60 -80

Resultat BMI sds Viktkategori vid baslinjen T1 BMI-sds T2 BMI-sds T3 n b p n b p Alla 332-0.03 0.5 318 0.013 0.8 Övervikt 47 0.12 0.2 47 0.13 0.2 Fetma 37-0.21 0.03 35-0.05 0.8

Andelen barn som når rekommendationen om 60 min/dag måttlig till hög fysisk aktivitet T1 T2 T3 Hela veckan Mån-Sön 88.4 % n=237 94.1 % n=222 85.8 % n=193 Helg Lör-Sön 57.9 % n=113 59.7 n=141 56.9 n=128 T2: intervention: 93.3 %, kontroll: 93.4 %

Processutvärdering Programmet var: Uppskattat bland både lärare och föräldrar Innehåll uppfattades som enkelt, flexibelt, meningsfullt och tydligt Genomförandet skulle kunna förbättras genom en ännu bättre fungerande kontakt mellan skola och föräldrar

Slutsatser Detta universella föräldrastödsprogram verkar vara effektivt för att förbättra matvanor och delvis BMI Fysisk aktivitet påverkades inte men barnen var ganska aktiva vid baslinjen förutom på helgen Effekterna avtog vid uppföljningen Programmet behöver förstärkas för att ge bättre effekt

Publikationer på Folkhälsoguiden Faktablad: 1. En frisk skolstart ett föräldrastödsprogram för att främja bra mat- och rörelsevanor i förskoleklass 2014:11 2. Vad är viktigt när man genomför ett föräldrastödsprogram i skolan? 2014:12 3. En frisk skolstart att främja bra mat- och rörelsevanor hos barn i utsatta områden 2016:5

Vetenskaplig artikel och avhandling

Betydelse Skolprojekt som involverar hemmet Metod med fokus på socioekonomi och ojämlikhet i hälsa Kan integreras i skolans vardag Hälsa ingår som en del av undervisningen Elevhälsan ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande Stort intresse för samtalsmetoden MI En frisk skolstart 2012-09-05

Vad händer nu? Vidareutvecklar programmet, justerar och anpassar Testar programmet En frisk skolstart Plus i områden med stort behov under 2017-2019 i en studie med 600 familjer Mer fokus på samspel i familjen Elevhälsan utbildas i MI och genomför samtalen Var så god att intresseanmäla! En frisk skolstart 2012-09-05

Programteori: En frisk skolstart Plus Kontext Föräldrars omsorg o kontroll Familjens inkomst & utbildning Föräldrars kunskap, attityder o preferenser Parental self-efficacy and Föräldrars willingness self-efficacy to o change förändringsbenägenhet Föräldrar som förebilder C Barnets kunskap, attityder o preferenser Barnets matvanor Barnets fysiska aktivitet Barnets kroppsvikt Föräldrar: Typ- 2 diabetestest Informations material Motiverande samtal Klassrumsaktiviteter En frisk skolstart 2012-09-05

En frisk skolstart kriterier för hälsofrämjande arbete Kriterier Vara kunskapsbaserat Vara långsiktigt Bygga på samverkan Innefatta delaktighet och empowerment Strävan efter att minska ojämlikhet i hälsa Hur det uppfylles Bygger på teori och tidigare forskning Interventionen 6 mdr, ska förankras i skolans verksamhet Mellan kommunen, skolan och föräldrar Föräldrar involveras och stärks genom motiverande samtal, barnen genom klassrumskomponent, lärare delaktiga Äger rum i resurssvaga områden Liselotte Schäfer Elinder 26 januari 2017 36

liselotte.schafer-elinder@ki.se Tack! Liselotte Schäfer Elinder 26 januari 2017 37