GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN

GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN

Dokumenttitel: Gång- och cykelplan Lindesberg Skapat av: Andreas Asp, VAP Kontaktperson: Frida Nilsson, Bergslagens Miljö och Byggförvaltning Dokumentdatum: 2015-09-28 Dokumenttyp: Rapport Version: 0.9

Förord Lindesberg kommunfullmäktige antog 2013 utvecklingsstrategi, Vision 2025. I dokumentet betonas vikten av att satsa på förbättrade gång- och cykelvägar som ett led i att skapa ett mer hållbart samhälle. Som en följd av detta har Lindesbergs kommun upprättat denna kommunövergripande gc-plan (gång-och cykelplan). I dagsläget finns gång-och cykelvägar i kommunens tätorter med varierande kvalité och sträckning. Med denna gc-plan vill Lindesberg kommun utveckla ett mer sammanhängande gc-vägnät (gång-och cykelvägnät) i hela kommunen där trafiksäkerheten förbättras. Detta ska ske genom ett kontinuerligt utvecklande av de befintliga gc-vägarna med underhåll, upprustningar och kompletteringar av trafiksäkra, gena och attraktiva gc-vägar. Möjligheterna för människor att dagligen vara fysiskt aktiva ökar om det finns attraktiva, säkra och trygga gc-vägar till olika resmål. Forskning visar på att en stor del av de resor som görs med bil är under 5 km. Genom ett väl utbyggt gc-vägnät skapas ett fullgott alternativ till att minska bilåkandet för dessa korta sträckor vilket även bidrar till att förbättra miljön lokalt, regionalt och globalt. Syftet för denna gc-plan är att göra det enklare och säkrare att cykla i Lindesberg med målsättningen att antalet cyklister ökar. Vidare ska gc-planen fungera som underlag vid prioriteringar av kommunala investeringar i kommunens budgetarbete. Planen skall också vara ett underlag för den årliga ansökan om statlig medfinansiering ur regionala transportinfrastrukturplanen som kommunen lämnar in varje år. För att kunna genomföra planen krävs en prioritering så att planering och projektering kan ske i god tid före genomförandet. Innehållsförteckning Övergripande riktlinjer och målsättningar 2 Syfte 2 Måluppfyllelse 3 Avgränsningar 3 Aktuell kommunal planering som påverkar gc-planen 3 Nulägesbeskrivning 4 Åtgärdsplan 5 Kommunalt arbete 5 Ökad trygghet och säkerhet för cyklister 5 Utformning 5 Drift och underhåll 7 Cykelvägvisning och skyltning 7 Cykelparkeringar 7 Mellan tätorterna och rekreationscykling 7 Prioritering 8 1

Övergripande riktlinjer och målsättningar Det finns såväl nationella som lokala dokument som anger riktlinjer för cykelplanering. Trafikverkets nationella strategi för ökad och säker cykeltrafik har två övergripande mål vilka denna gc-plan ska ta fasta på. Dessa mål är att cykeltrafiken ska bli säkrare samt att andelen och antalet cyklister ska öka. I Lindesbergs utvecklingsstrategi betonas vikten av att gc-vägnätet måste utvecklas i hela kommunen för att få kommuninvånarna att gå och cykla mer. Målet med cykelplanen är: I Lindesberg ska det finnas ett heltäckande, funktionsenligt, sammanhängande och gent gång- och cykelnät Tillgängligheten för gång- och cykeltrafik till prioriterade målpunkter ska öka Lindesbergs tätort är väl sammankopplad med kringliggande orter via gång- och cykelväg Byten till kollektivtrafik ska vara smidiga och tidseffektiva Syfte Syftet med gc-planen är främst att främja möjligheterna och säkerheten att cykla i Lindesberg kommun. Vidare ska Lindesberg kommun genom denna gc-plan få ett aktuellt planeringsunderlag både för översiktlig och detaljerad planering gällande cykeltrafik. Den ska fungera som ett underlag både för planering av cykelåtgärder och för kommunens investeringsbudget. Gc-planens syfte konkretiseras i följande punkter: Beskriva befintliga gc-vägar och planerade åtgärder. Gc-vägnätet ska binda samman kommunens viktigaste målpunkter såsom skolor, större arbetsplatser, butiker, kollektivtrafik, rekreationsområden, vårdinrättningar, fritids-och idrottsanläggningar med bostadsområdena. 2

Måluppfyllelse I dagsläget finns det gc-vägar i Lindesberg tätort av varierande kvalité och sträckning. Gc-vägnätet är relativt omfattande och det finns god potential för ökad och säker cykeltrafik i hela kommunen. För närvarande saknas statistik för hur många som cyklar i Lindesberg kommun, vart man cyklar och varför. Att samla in statistik kan vara ett sätt att synliggöra effekterna av gc-planen. Ett annat sätt att mäta effekterna kan vara att mäta antalet parkerade cyklar på ett antal strategiska platser i kommunen. En sådan plats är exempelvis cykelparkeringen vid Lindesberg station. Följande mått kan användas för att följa upp arbetet med gc-planen: Antalet cyklister i kommunen ska öka. mätning (sträcka/parkering) Utveckla ett sammanhängande och lättöverskådligt gång-och cykelvägnät. km ny cykelväg Förbättra trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. antal döda/svårt skadade oskyddade trafikanter (DSS) Avgränsningar Cykelplanen omfattar Lindesbergs tätort samt landsbygdssträckor mellan Lindesberg-Vedevåg-Frövi-Fellingsbro samt Lindesberg-Storå-Stråssa-Ramsberg. Huvudsakligen är det Lindesbergs kommun och Trafikverket som förvaltar de vägar som finns i kommunen. Kartorna som ingår i denna cykelplan redovisar både Lindesbergs kommuns och Trafikverkets vägar för att ge en sammanhängande uppfattning om hur hela gc-vägnätet är utformat. i Lindesberg kommun och därmed ge en ökad förståelse för de förslag som presenteras. Denna gc-plan kommer både att lyfta fram förslag på gc-vägar som tillhör Lindesberg kommun och Trafikverket, men för att kunna utveckla Trafikverkets vägar bör kontinuerlig dialog ske mellan Lindesberg kommun och Trafikverket. Kommunen har alltid möjlighet att via avtal med Trafikverket själv eller tillsammans finansiera gc-vägar i det statliga vägnätet. I gc-planens prioriteringsordning redovisas därför kostnadsförslag för såväl de vägar som Lindesberg kommun och Trafikverket ansvarar för. Aktuell kommunal planering som påverkar gc-planen Lindesberg kommun arbetar idag med flera olika projekt som påverkar förutsättningarna för denna gc-plan. Ett exempel är framtagandet av en kommunövergripande hastighetsplan (Rätt fart i staden). Där föreslås exempelvis lägre hastigheter på många mindre gator inom bostadsområden och i nära anslutning till skolor. Detta för att bland annat möjliggöra cykling i blandtrafik på dessa vägar som i många fall är glest trafikerade. Därutöver arbetar Lindesberg kommun med att utveckla centrum. Detta utpekade område innehåller både befintliga och planerade gc-vägar. 3

Nulägesbeskrivning Lindesberg tätort har idag ett relativt omfattande gc-nät. På många sträckor förekommer blandtrafik i höga hastigheter med höga trafikflöden, vilket gör att dessa vägar upplevs som otrygga. Ett exempel är Bergslagsvägen där det är otryggt att cykla i dagsläget. Siggebohyttevägen och Djupdalsgatan är exempel på andra sträckor där cyklister hamnar i konflikt med fordonstrafiken. I centrum, utmed Kristinavägen, uppstår ibland konflikter mellan gående och cyklister. Tidigare studier av olycksstatistik från Transportstyrelsens databas STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) visar på att mellan 2003 och 2013 skedde 117 olyckor med personskada i Lindesbergs kommun. Av dessa var 2 dödsolyckor, 14 var olyckor med svårt skadade och resten utgjordes av olyckor med lindrigt skadade. Flest svåra olyckor har skett mellan bil-moped (4 st) och bil-cykel (3 st). Dessa är de vanligaste varianterna av svåra olyckor under hela tioårsperioden 2003-2013. Olyckornas art och lokalisering är dock så varierad att inget särskilt mönster kan urskiljas. Det som är viktigt att poängtera är att det kan föreligga ett stort mörkertal för gång-och cykelolyckor då alla sjukhus inte har varit anslutna till systemet genom åren samt att alla olyckor som sker inte anmäls. För att ge en nulägesbeskrivning avseende trafiksäkerhetsnivån har en klassificering av gatunätet gjorts. Klassificeringen anger vilken standard vad avser trafiksäkerheten olika sträckor/korsningar inom kommunen bedöms ha utifrån nedanstående kriterier: trafiksäkerhetsstandard HÖG MÅTTLIG LÅG Sep. gc Gc i blandtrafik: Gc i blandtrafik GATA blandtrafik 30 km/h under 3000 ådt 30, 40 km/h över 3000 ådt 50 km/h under 500 ådt cykelfält 50 km/h 50 km/h över 500 ådt 70 km/h 30-säkrad (fysiskt) Cykelöverfart Korsning 50 km/h och KORSNING planskild (refuge/avsm./cirk) Signalreglerad (40-50 däröver utan åtg. km/h) I bilaga 3, sid 13, redovisas en kartöversikt som redovisar trafiksäkerhetsstandard vad avser oskyddade trafikanter inom Lindesbergs tätort utifrån dessa kriterier. 4

Åtgärdsplan Kommunalt arbete Genom en ökad kompetens och förståelse för cykelplanering bland kommunens anställda kan cyklandet i kommunen främjas och leda till att fler kommuninvånare väljer cykeln som färdmedel. För att främja cyklandet i kommunen krävs det inte bara ett väl fungerande gc-vägnät, utan det krävs även en medvetenhet hos kommuninvånarna om att gå och cykla är ett bra alternativ till andra färdsätt. Ökad trygghet och säkerhet för cyklister Alla gc-vägar ska kännas trygga och säkra i Lindesberg kommun och med trygga menas att alla ska känna sig trygga på gc-vägarna oavsett tidpunkt, ålder och kön. En viktig aspekt för ökad trygghet är en väl genomtänkt belysning längs gcvägarna. En god belysning gör det möjligt för trafikanter att upptäcka hinder på vägen och även synliggöra sig för andra trafikanter samt förbättrar orienterbarheten i omgivningen. En god belysning är särskilt viktigt vid kritiska punkter som exempelvis överfarter och tunnlar som kan kännas otrygga vid bristfällig belysning. Områden där säkerhetsaspekten är särskilt viktigt är vanligtvis förskolor och skolor där många unga och oerfarna trafikanter befinner sig. Det är viktigt att det finns säkra gc-vägar vid dessa knutpunkter då barn som cyklar eller går till skolan kan lära sig förstå trafiken vilket ökar trafiksäkerheten och tryggheten för dem i framtiden. Utformning Nedan anges förslag till målstandard för befintliga och nya gång- och cykelvägar inom Lindesbergs kommun. GC-vägarna kan delas in i tre grupper: Gc-vägar inom Lindesbergs tätort huvudstråk, 5 m bred, belagd, belyst Gc-vägar inom Lindesbergs tätort övriga, 3 m bred, belagd, belyst Gc-vägar mellan tätorterna och rekreationsstråk bredd kan variera, grus/belagd, ej krav på belysning 5

Figur 1. Målstandard, huvudstråk överst och övriga gc-vägar nederst. Vid korsningspunkter mellan gc-vägar och fordonstrafik bör principer tillämpas: Huvudstråk och skolvägar: Fordonens hastighet skall ej överstiga 30 km/h i korsningspunkten. Korsningen regleras som lämpligen som cykelöverfart. Övriga gc-vägar (ej rekreation): Fordonens hastighet bör ej överstiga 30 km/h i korsningspunkten. Rekreationsstråk/gc-vägar mellan tätorterna: Om möjligt hastighetssäkring till 30 km/h. 6

Drift och underhåll God drift och underhåll är en annan viktig aspekt för gc-vägar. Detta är viktigt för att främja den positiva upplevelsen av gc-vägarna. Detta innebär exempelvis att potthål på gc-vägar ska åtgärdas skyndsamt då de utgör en säkerhetsrisk för oskyddade trafikanter. Andra exempel på underhåll är siktröjning av skymmande växtlighet, sopa rent gc-vägar från sand, grus, grenar, löv och glassplitter med mera. Under vintertid bör utpekade gc-vägar snöröjas före bilvägarna. Anledningen till detta är att gång-och cykeltrafikanters framkomlighet påverkas betydligt mer än bilisternas framkomlighet vid snöfall. I takt med att gc-nätet byggs ut måste också budgeten för drift och underhåll utökas i samma omfattning för att säkerställa en god kvalité och för att undvika kapitalförstöring. Cykelvägvisning och skyltning Genom en snygg och enhetlig skyltning ökar gc-vägarnas status. Det är viktigt att de befintliga gc-vägarna tydligt märks ut. Detta kan göras genom skyltar och/eller markering på gc-vägarna. Vidare är det viktigt att det finns en bra cykelvägvisning vilket leder till att cyklister på ett enklare sätt hittar dit de ska även i sådana lägen där gc-vägarna är skilda från det övriga vägnätet och dess vägvisning. Cykelvägvisning uppmärksammar även möjligheterna till att cykla genom att de visar de möjliga cykelförbindelserna samt att avståndet kanske inte är så långt som man tror. Cykelparkeringar Vid knutpunkter som skolor, tätorternas centrum, stationer med mera är det viktigt med möjligheten till cykelparkering. Det som är mest avgörande för i vilken utsträckning en cykelparkering kommer att användas är dess lokalisering. En cykelparkering bör vara i direkt anslutning till målpunkten och i närhet till en gc-väg. Vid korttidsparkeringar upp till 30 minuter bör cykeln kunna ställas på stöd eller ställ och viss möjlighet till ramlåsning bör finnas. För längre parkering vid exempelvis skolor, arbetsplatser och andra knutpunkter bör cykelparkeringen vara försedd med tak och ramlåsning. Vidare är det viktigt att alla cykelparkeringar är synligt placerade för att den informella och sociala övervakningen ska kunna minimera stöldrisken. Mellan tätorterna och rekreationscykling För följande förbindelser mellan orter på landbygden bör det på sikt finnas sammanhängande förbindelser (se även tabell på sida 11 och karta bilaga 2, sid 12). Lindesberg-Fanthyttan-Guldsmedshyttan-Storå-Stråssa-Ramsberg Lindesberg-Vedevåg-Frövi-Rockhammar-Fellingsbro De gc-vägar som är av mer rekreativ funktion bör knyta ihop naturområden och kulturmiljöer som angränsar till övrig bebyggelse. Dessa stråk kan i vissa fall ges en enklare standard och syfta till att öka tillgängligheten till olika rekreationsområden i kommunen. 7

Prioritering De vägar som bör prioriteras för Lindesberg tätort ska syfta till att knyta ihop befintligt gc-nät och sammanbinda prioriterade knutpunkter. De viktigaste knutpunkterna är centrum, resecentrum samt skolor och förskolor där barn rör sig. Här är det särskilt viktigt att det finns säkra och gena vägar. Andra viktiga knutpunkter är exempelvis arbetsplatser, butiker, service, vårdinrättningar, fritidsoch idrottsanläggningar samt rekreationsområden. Vidare bör befintliga gc-vägar och parkvägar ses över och kompletteras med skyltar, belysning, markunderhåll mm. Därefter ska prioriteringen vara att knyta ihop Lindesbergs tätorter. Avstånden mellan Lindesbergs tätorter är relativt stora och högsta prioritet är sträckan Fornaboda-Rya där avståndet är som kortast. På sikt bör också möjligheten utredas att knyta ihop orterna på landsbygden. I denna cykelplan redovisas endast en schablonkostad och mer exakta kostnader, utformningar och lokaliseringar kommer att projekteras först då en åtgärd blir aktuell. Prioriteringsordning Syftet med prioritetsordningen är att ge förvaltningen ett underlag för att mer i detalj utreda och planera ett genomförande, och även vara ett underlag för investeringsbudgeten. För att kunna göra en prioritering bör följande utgångspunkter användas: 1. Åtgärder där man kan förvänta sig många gående och cyklande. 2. Sträckor med stora trafikmängder. 3. Sträckor med låg trafiksäkerhetsstandard. 3. Knutpunkter såsom skolor och förskolor där barn-och ungdomar rör sig 4. Åtgärder som knyter ihop redan utbyggt gc-nät. 5. Andra knutpunkter såsom exempelvis tätorternas centrum, butiker/service och tågstation med mera. 7. Knyta ihop tätorterna. 8. Rekreationsstråk. På nästa sida redovisas en lista över föreslagna gång- och cykelsträckor inom tätorten. Objekten är inte redovisade i prioriteringsordning och listan kan komma att ändras beroende på andra kommunala projekt, exploateringar mm för att gcvägnätets fortsatta utvidgning ska vara effektiv och kostnadseffektiv. I tabellen på nästa sida beskrivs även vilken funktion (skolväg, arbetspendling eller rekreation) som varje gc-objekt bedöms fylla, liksom bedömd trafiksäkerhetsstandard i nuläget. Sträckorna finns även redovisade i karta, bilaga 1, sid 10. 8

Nr Objekt Längd [m] Kostnad [kr] Låg trafiksäkerhet Funktion Skolväg Arbete Rekreation 1 Köpingsvägen 420 600 000 x (x) 2 Bondskogsvägen 970 2 000 000 x x 3 Björkhagaskolan 80 250 000 skolgård x 4 Björkhyttevägen 1 100 2 200 000 x x 5 Genom Hagaberg 540 1 600 000 x 6 Lövstavägen 920 1 400 000 x x 7 Hallonvägen-Lövstavägen 100 300 000 x 8 Gusselbyvägen 1 300 100 000** x x 9 Hagaberg-Stadsskogen 450 9 400 000*** x 10 Jätteåkersvägen 150 250 000 x 11 Stafettgatan N 1 150 3 500 000 x x 12 Bergslagsvägen etapp 3 530 250 000* (x) x 13 Bergslagsvägen etapp 2 860 2 600 000 (x) (x) x 14 Bergslagsvägen etapp 1 720 600 000 x x x 15 Kristinavägen, befintliga str. 300 100 000** x x 16 Ruddammsgatan 190 400 000 x 17 Siggebohyttevägen 1 150 2 300 000 x (x) x 18 Stafettgatan S 400 1 200 000 x x 19 Ny koppling Fotbollspl. 180 550 000 (x) 20 Persbäcken-Lindesby 900 2 700 000 x 21 Värmeverket-Lindesby 750 2 300 000 x 22 Djupdalsgatan 840 1 700 000 x x x 23 Torphyttevägen 440 900 000 x (x) 24 Nyborgsgatan 430 900 000 x (x) 25 Ny bro Loppholmarna 300 9 000 000*** x 26 Bytesgatan-Kungsgatan 380 1 200 000 x x 27 Kristinav, felande länk, inkl RC 150 600 000 x x 28 Banvägen 810 2 400 000 x x 29 Järnvägsgatan 300 900 000 x 30 Bergsmansgatan 150 300 000 x x 31 Schröders backe 440 1 300 000 x x 32 Stentäppsgatan 330 1 000 000 x x 33 Ånäsvägen 200 600 000 x x * Avser enbart beläggning ** Avser enbart målning *** Inkluderar ny bro, osäker kostnad Tabell 1, Lista över föreslagna tätortssträckor, Lindesberg (ej i prioriteringsordning). 9

10

Nr Objekt Längd [km] Väg nr Kostnad [Mkr] Kommentar 1 (Lindesberg) Rya-Vedevåg 4-6 845/249 3-12 Alt. sträckningar 2 Genom Vedevåg 2 249 4 Gångbana finns delvis 3 Vedevåg Frövi 7,5 249/831 15-4 Väg 249 Rockhammar 5,6 846 11-5 Frövi-Ullersätter-Fellingsbro 15 842/249 30 Frövi-Ullers. 5 km 6 Frövi-Ervalla 6,8 831 14-7 Lindesberg-Gusselby 3 864/68 6 Svår passage vid bro 8 Lindesberg-Fornaboda 2,6 860/50 6-9 Fornaboda-Guldsmedshyttan 7,9 50 16-10 Genom Guldsmedshyttan 3,7 50 7 Gångbana finns delvis 11 Storåskolan-Hagabacksskolan 3,1-6 - 12 Storå-Stråssa 4,6 871/enskild 9 Alt. sträckningar 13 Stråssa-Ramsberg 7,4 871 15 - Tabell 2, Lista över föreslagna landsbygdssträckor (ej i prioriteringsordning). 11

12

13