Finansplan för 2016 2018 Samverkan för maktskifte 2018 1
Innehåll 1 FINANSPLAN 2016-2108... 3 FINANSPLANENS INNEHÅLL... 3 2 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Skattesats... 3 Befolkningsutveckling... 3 OMVÄRLDEN... 4 Ekonomin nationellt och internationellt... 4 Vårbudgeten... 4 Arbetsgivaravgiften... 4 Läkemedelsförmån... 5 Bidrag till glasögon och läkemedel... 5 Miljö och energi... 6 KÄNSLIGHETSANALYS... 6 LEAN PRODUCTION... 6 3 FINANSIERING... 7 Skatteintäkter... 7 Utjämningssystemet... 7 Generella statsbidrag... 7 4 BUDGETRAMAR PER NÄMND SAMT FINANSIERING 2016-2018... 8 5 FINANSIELLA MÅL... 9 Långsiktigt hållbar ekonomi... 9 6 RESULTAT-, BALANS- OCH FINANSIERINGSBUDGET... 10 RESULTATBUDGET... 10 BALANSBUDGET... 11 FINANSIERINGSBUDGET... 12 TAXOR OCH AVGIFTER... 12 7 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 13 Vad händer vid obalans?... 13 Minskade kostnader och ökade intäkter... 14 2
1 Finansplan 2016-2108 Finansplanens innehåll Finansplanen innehåller budget för 2016 och en plan för åren 2017-2018. Den innehåller också ekonomiska ramar, investeringsplan, taxor och avgifter för 2016. 2 Planeringsförutsättningar Skattesats Skattesatsen för 2016 ska vara oförändrad 11,20 kr. Befolkningsutveckling Prognosen för den framtida befolkningsutvecklingen är en svag ökning. Den demografiska sammansättningen har inneburit att andelen äldre ökat, och med det ett ökat behov av hälso- och sjukvård. Inkomstutjämningsbidraget som fördelas mellan landsting/regioner baseras på antalet invånare 1 november föregående år. En förutsättning för en positiv utveckling av bidraget är att länets befolkning måste procentuellt öka mer än rikets för att inte de invånarrelaterade bidragen ska urholkas. För Region Jämtland Härjedalen bedöms befolkningsökningen bli lägre än genomsnittet för riket vilket innebär en urholkning av bidraget. Inom landstingssektorn konstaterar SKL sambandet mellan befolkningsutveckling och ekonomiskt resultat. Alla landsting som redovisar överskott vart och ett av de senaste tio åren har haft en positiv befolkningsutveckling. 3
Omvärlden Ekonomin nationellt och internationellt (Källa SKL) Det sker en gradvis återhämtning i svensk ekonomi under de närmaste åren. Regeringen räknar med att tillväxten kommer att ligga kring 2,5 procent årligen. Oljepriset har sjunkit mycket dramatiskt med hela 50 procent jämfört med juli 2014. Enligt regeringen har dock detta mindre betydelse för ekonomin än tidigare, eftersom oljeberoendet är mindre. Möjligen kan den stora prisnedgången ha mer positiva effekter på ekonomin än vad man räknat med i kalkylerna. Likaså kan den expansiva penningpolitiken i Europa ge förutsättningar för en starkare utveckling. Den allt mer expansiva europeiska räntepolitiken kontra den amerikanska dito där räntan bör höjas kan dock leda till stora fluktuationer på valutamarknaderna. Dessutom utgör den geopolitiska situationen i Ryssland och mellanöstern orostecken för ekonomin. Vårbudgeten Den 15 april presenterade regeringen vårändringsbudgeten och 2015 års ekonomiska vårproposition. Vårändringsbudgeten anger förändringar i 2015 års budget. Nedan sammanfattas några av de större satsningarna för hela landet: Det generella statsbidraget ökar med 129 miljoner år 2015, 382 miljoner år 2016 och 451 miljoner från 2017 som kompensation för att nedsättning av socialavgifterna för unga slopas Kvinnosjukvården förstärks med 200 miljoner i år 400 miljoner årligen för perioden 2016 2018 Barn i åldern 8 19 år får bidrag till glasögon och 120 miljoner avsätts årligen från år 2016 Klimatinvesteringar i kommuner och regioner anslås med 125 miljoner i år och därefter 600 miljoner Satsning på ungdomar i jobb år 2015 178 miljoner för att uppgå till 3,5 miljarder år 2019 Arbetsgivaravgiften Arbetsgivaravgifter för ungdomar När det gäller ungdomars nedsatta arbetsgivaravgifter sker det förändringar 1 maj 2015 och eventuellt ytterligare förändringar augusti 2015 och 2016. De nya arbetsgivaravgifterna gäller från 1 maj 2015: för ungdomar födda 1992 och senare 10,21 procent för ungdomar födda 1990 1991 15,49 procent för ungdomar födda 1989 utgår full arbetsgivaravgift 4
Dels föreslår regeringen nu i vårändringsbudgeten att den sänkta arbetsgivaravgiften för ungdomar som inte fyllt 25 år vid årets ingång tas bort. De föreslår ett avskaffande i två steg: En minskad nedsättning från augusti 2015 och ingen rabatt alls för ungdomar från den 1 juli 2016. Om riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag blir den lagstadgade arbetsgivaravgiften för ungdomar 25,46 procent från augusti 2015. Från 1 juli 2016 blir det enligt regeringens förslag full arbetsgivaravgift även för ungdomar. Vad beslutet får för konsekvenser för Region Jämtland Härjedalen som arbetsgivare kan vi inte överblicka. Vi får se hur långt det generella statsbidraget på 13 kr per innevånare som delas ut till kommuner och landsting som kompensation från och med den 1 aug 2015 räcker. Läkemedelsförmån Bidrag till läkemedelsförmånen ska ökas med 1,7 miljarder kronor. Landstingen hade i slutet av 2014 högre kostnader för läkemedel än vad som tidigare beräknats p.g.a. att flera nya läkemedel introducerats för nya patientgrupper. Dessa kostnader påverkade kostnadsutvecklingen i slutet av 2014 och kommer att påverka under 2015. Förslaget om kostnadsfria läkemedel till barn skjuts upp. Regeringen vill genomföra förslaget från 1 januari 2016 och återkommer i frågan i BP 2016. Från 2016 beräknas bidraget till läkemedelsförmånerna successivt minska med anledning av regeringens ingångna överenskommelse med Läkemedelsindustriföreningen om att utveckla takprismodell för äldre läkemedel. Kostnaderna beräknas minska med 0,3 miljarder 2015, 0,2 miljarder 2016 och 0,2 miljarder 2017 jämfört med föregående år. Bidrag till glasögon och läkemedel Alla barn och unga i åldern 8 19 år ska få bidrag till glasögon på motsvarande sätt som barn 0 7 år, 120 miljoner avsätts för perioden 2016 2019. Personer under 18 år ska få läkemedel och andra förmånsberättigade varor inom läkemedelsförmånen kostnadsfritt från 2016. Idrott och integration Regeringens anslag till idrottsrörelsen ökas med 32 miljoner kronor med hänsyn till att nyanlända som fått uppehållstillstånd i Sverige ska ges goda förutsättningar att bli delaktiga i det svenska samhället och att ett engagemang i idrottsverksamhet kan underlätta detta. För 2016 och framåt bedöms anslagen till idrottsrörelsen öka med 64 miljoner per år. 5
Miljö och energi Klimatinvesteringar i kommuner och regioner anslås 125 miljoner kronor i år, med sikte på 600 miljoner kronor per år 2016-2018. Bidraget ska gå till investeringar med störst klimateffekt. Det får även användas för installation av laddinfrastruktur för elfordon, samt berörda myndigheters arbete för att genomföra insatserna. Regeringen ska återkomma med en förordning. Känslighetsanalys Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa kan påverkas av regionen, medan andra ligger utanför regionens kontroll. Ett sätt att visa beroendet av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. I nedanstående tabell redovisas hur ett antal händelser kan påverka Region Jämtland Härjedalens ekonomi. KÄNSLIGHETSANALYS Förändring Mnkr Löneökning med 1 procent, inklusive arbetsgivaravgift 22 Arbetsgivaravgiften höjs med 1 procentenhet 7 Läkemedelskostnaderna ökar med 1 procent 3 Patientavgifterna höjs med 10 procent 1) 6,3 mkr sjukvård, 5,7 mkr tandvård 12 Förändrad utdebitering med 10 öre 25 1) Inom sjukvård och tandvård exklusive ökade kostnader för högkostnadsskyddet Lean Production Lean Production är en filosofi om hur man hanterar resurser. Syftet med Lean är att identifiera och eliminera alla faktorer i en process som inte skapar värde för slutkunden. Enkelt uttryckt handlar det om 'Mer värde för mindre arbete'. Regionen har påbörjat ett arbete enligt den filosofin. För att systemet Lean Production ska fungera korrekt så måste hela organisationen vara med. Det finns inga genvägar. De tänkta förbättringarna ska möjliggöra att fler patienter kan komma till behandling snabbare och att det ska bli högre kvalitet i vårdprocesserna. Förbättrad genomströmning av patienter och reducerade kötider är ett uppnått resultat vid de försök att applicera industriella principer som har förekommit, vilket är en kvalitetseffekt både för individen och för hela samhället. Det står dock klart att filosofier och metoder för processförbättringar behöver modifieras för att passa i vård- och omsorgsmiljön. Ett problem ligger i att organiseringen och framför allt styrningen av sjukvården, försvårar införandet av nödvändiga organisatoriska förändringar och bromsar effekterna av genomförda förändringar. Detta är starkt relaterat till styrning av vården med riktlinjer, ersättningssystem och nationella rekommendationer. Huvudsyftet är att få ut mer kvalitetssäkrad produktion med mindre ekonomiska resurser. 6
3 Finansiering Skatteintäkter Skatteintäkterna motsvarar ca 64 % av Region Jämtland Härjedalens totala intäkter. Skatterna är beroende av samhällsekonomins utveckling samt den skattesats som fastställs av regionens förtroendevalda. För att uppfylla regionfullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning och genomföra planerade investeringsvolymer krävs en resultatnivå på ca 60-70 miljoner kronor. Preliminär skatt för 2016 budgeteras enligt prognos för det slutliga skatteunderlaget 2014, uppräknat till 2016 års nivå. Budget för preliminärskatt och avräkning utgår från SKL:s prognos i april. Skattesatsen för 2016 föreslås vara 11:20 vilket är oförändrat jämfört med 2015. I beräkningarna har antagits att länets befolkning är oförändrad i antal jämfört med 1/11 2014. Finansiering (miljoner kronor) Utfall 2014* Prognos 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Skatteintäkter 2 427 2 619 2 739 2 831 2 924 varav Preliminärskatt 2 431 2 612 2 739 2 831 2 924 Avräkning skatteintäkter -4 7 0 0 0 Utjämningssystemet 646 659 657 660 665 varav Inkomstutjämningsbidrag 529 564 579 594 612 Kostnadsutjämningsbidrag 48 49 49 50 52 Strukturbidrag 101 101 101 101 101 Regleringsavgift -32-55 -72-85 -100 Läkemedelsbidrag 287 305 292 292 292 *Avser endast Jämtlands läns landsting 2014 Utjämningssystemet Beloppen i utjämningssystemet baseras på preliminära uppgifter enligt SKL:s prognos i april 2015. Det slutliga utfallet av utjämningen 2016 fastställs i december 2015. Totalt för 2016 erhålls preliminärt 657 mkr för utjämningen. Utjämningen för 2016 påverkas av Region Jämtland Härjedalens förändringar i skatteunderlag samt kostnadsstruktur. Generella statsbidrag I mars 2015 godkände Sveriges Kommuner och Landstings styrelse en överenskommelse om statens bidrag till landstingen för läkemedelsförmånerna m.m. Överenskommelsen gäller för år 2015. I bidraget ingår bl.a. ersättning för 70 % av den beräknade kostnaden för hepatitläkemedel 2015 (för regionen ca 11 mkr). Överenskommelsen innehåller en vinst- och förlustdelningsmodell där återbetalning eller ytterligare statlig finansiering kan komma ifråga om kostnaderna avviker mer än 3 % av överenskommet belopp. Detta gäller landstingens kostnad som helhet. För 2016 och framåt finns ingen överenskommelse och därför budgeteras läkemedelsbidraget till Region Jämtland Härjedalen på samma nivå som överenskommits 2015. 7
4 Budgetramar per nämnd samt finansiering 2016-2018 I avsnittet redovisas hur regionens ekonomiska ramar fördelats mellan nämnderna. Budgetramar miljoner kronor Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 Regionstyrelsen 2 423,9 2 413,1 2 473,8 2 551,6 Regionala utvecklingsnämnden 300,7 306,8 314,6 325,2 Vårdvalsnämnden 648,6 661,4 673,2 688,2 Revision 5,1 5,1 5,3 5,4 Patientnämnden 3,0 2,7 2,7 2,8 Förtroendevalde politiker 25,3 22,3 22,5 22,9 Finansförvaltningen 264,4 166,5 163,1 140,2 SUMMA BUDGETRAM 3 671 3 578 3 655 3 736 Finansiering Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 Skatteintäkter 2 615 2 738 2 830 2 923 Inkomstutjämning 562 582 598 616 Kostnadsutjämning 55 46 47 49 Regleringsavgift/bidrag -44-72 -85-100 Strukturbidrag 101 101 101 101 Läkemedelsbidrag 288 292 292 292 Finansiella intäkter 18 15 15 15 Finansiella kostnader -20-16 -34-51 Ökade intäkter Alliansförslag 12 12 12 SUMMA FINANSIERING 3 575 3 698 3 776 3 857 RESULTAT -96 120 120 120 8
Utgångsläget för budgetramarna är en generell besparing på 2,5 % för samtliga verksamheter utom vårdvalsnämnden. Den politiska organisationen har utöver styrelsens besparingsförslag fått ett sparkrav på ytterligare10 %. Vårdvalsnämnden har fått en ramförstärkning på 15 miljoner jämfört med regionstyrelsens förslag. Regionala utvecklingsnämndens område är ett prioriterat utvecklingsområde för Alliansen, ett utvecklingsarbete som inte får stanna av, därför har den generella besparingen på 2,5 % (7,6 mnkr) återställts. Summan blir en resultatförstärkning på 360 miljoner under planperioden. Det innebär att den upplåning på 100 miljoner per år som är planerad kan reduceras till endast år ett i planperioden. Det innebär också att det ackumulerade underskott som finns sedan tidigare år kan återställas i en betydligt snabbare takt. I övrigt gäller den fastighetsinvesteringsplan, det investeringstak och de förändringar av budgetramarna, avkastningskrav och resultatförbättrande åtgärder som regionstyrelsen föreslår. 5 Finansiella mål I fullmäktiges uppgifter ingår enligt kommunallagen, 8 kap 5, att för ekonomin ange de finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Långsiktigt hållbar ekonomi För att uppnå det övergripande målet om en långsiktigt hållbar ekonomi krävs redan nu rejäla överskott i ekonomin för att klara av att återställa det ackumulerade underskottet från tidigare år. Mätetal Mål för planperioden Mål på längre sikt Ekonomiskt resultat efter finansnetto som procentandel av verksamhetens 3,5 % 2,0 % samlade skatter och generella stadsbidrag 9
6 Resultat-, balans- och finansieringsbudget Resultatbudget Miljoner kronor Resultat Budget Prognos Budget Plan Plan 2014 2015 2015 2016 2017 2018 Verksamhetens intäkter 519,0 578,0 590,4 597,6 609,5 621,6 Verksamhetens kostnader -3 939,7-4 138,0-4 316,9-4 054,8-4 144,1-4 237,2 Avskrivningar -105,2-109,0-118,1-109,0-109,0-109,0 Verksamhetens nettokostnader -3 525,9-3 669,0-3 844,6-3 566,2-3 643,6-3 724,6 Skatteintäkter 2 427,1 2 615,4 2 619,0 2 737,7 2 829,7 2 923,2 Statsbidrag läkemedel 287,3 287,9 304,6 292,0 292,0 292,0 Finansiella intäkter 19,0 17,9 18,2 15,0 15,0 15,0 Finansiella kostnader -14,9-20,0-21,5-15,7-34,0-50,7 Generella statsbidrag varav 645,6 671,8 659,3 657,2 660,9 665,1 Inkomstutjämning 582,6 597,8 615,9 Kostnadsutjämning 48,7 50,0 51,5 Regleringsavgift/bidrag -72,3-85,1-100,5 Strukturbidrag 101,1 101,1 101,1 Överföring statsbidrag till kommunerna -4,1-4,1-4,1 LSS statsbidrag/barnhabilitering 1,2 1,2 1,2 Årets resultat -161,8-96,0-265,0 120,0 120,0 120,0 10
Balansbudget I plan 2016-2018 förutsätts att avsättningar görs till pensionsportföljen för att på sikt motsvara avsättningen till kommande utbetalningar av pensioner (exklusive ansvarsförbindelsen för pensioner). Miljoner kronor Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Tillgångar Anläggningstillgångar Fastighet och inventarier 897,1 886,1 877,1 Värdepapper, andelar mm 53,8 53,8 53,8 Långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 Summa anläggningstillgångar 950,9 939,9 930,9 Omsättningstillgångar Förråd 14,0 14,0 14,0 Kortfristiga fordringar 52,7 27,7 52,7 Kortfristiga placeringar 302,7 302,7 302,7 Pensionsportföljen 821,0 1 046,0 1 271,0 Likvida medel 78,6 93,8 102,9 Summa omsättningstillgångar 1 269,0 1 484,2 1 743,3 SUMMA TILLGÅNGAR 2 219,9 2 424,1 2 674,2 SKULDER Eget kapital Eget kapital 263,4 383,4 503,4 Årets resultat 120,0 120,0 120,0 Summa eget kapital 383,4 503,4 623,4 Avsättningar Avsättning pensioner 1 186,8 1 291,1 1 441,1 Summa avsättningar 1 186,8 1 291,1 1 441,1 Skulder Långfristiga skulder 104,0 104,0 104,0 Kortfristiga skulder 665,7 665,8 665,8 Summa skulder 769,7 769,8 769,8 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 2 339,9 2 564,3 2 834,3 Ansvarsförbindelse pensioner 1 920,0 1 899,0 1 895,0 Ansvarsförbindelse löneskatt 466,0 461,0 460,0 11
Finansieringsbudget Miljoner kronor Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Tillförda medel Internt tillförda medel 185,9 333,3 379,0 Förändring av kortfristiga placeringar 0,0 0,0 0,0 Förändringar av kortfristiga fordringar 50,0 25,0-25,0 Minskning av långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 Ökning av långfristiga skulder 100,0 0,0 0,0 Summa tillförda medel 335,9 358,3 354,0 Använda medel Nettoinvesteringar -96,0-98,0-100,0 Köp av värdepapper -225,0-225,0-225,0 Minskning av långfristiga skulder 0,0 0,0 0,0 Summa använda medel -321,0-323,0-325,0 Förändring likvida medel 14,9 35,3 29,0 Internt tillförda medel, år 2015 Årets resultat 0,0 Avskrivningar 109,0 Ökning pensionsskuld inkl räntekostnader 76,9 Summa 185,9 Taxor och avgifter Samtliga taxor och avgifter justeras upp 10 % utifrån styrelsens förslag. 12
7 God ekonomisk hushållning Kommunallagen 8 kap 1 Kommuner och landsting skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer Vad händer vid obalans? Lyckas inte detta, urholkas likviditeten och både den kort- och långsiktiga betalningsberedskapen att försvagas, vilket innebär en belastning i framtiden. Framtida regioninvånares konsumtionsval kommer att begränsas på grund av att man tvingas finansiera vad vi har konsumerat. Hur har det då gått för oss, vad har hänt den senaste mandatperioden? Befolkningen har minskat Ekonomin har urholkats Skatten har höjts Pensionsskulden är nu större än regionens balansomslutning Borgensåtagandena har accelererat De finansiella kostnaderna skenar vissa år Långsiktiga skulder har dykt upp Likviditeten krymper Region Jämtland Härjedalen befinner sig i ett allvarligt ekonomiskt läge. Det är nödvändigt med kraftfulla åtgärder redan nu för att få en ekonomi i balans under den kommande mandatperioden. Om ingenting görs, tar det egna kapitalet slut i april 2016 Vilka verktyg har då politiken till sitt förfogande? Vi kan Höja de verksamhetsrelaterade intäkterna Öka effektiviteten i verksamheten Genomföra besparingar i verksamheten genom att sänka kvantitet och/eller kvalitet, eller att verksamhet som inte är lagstadgad tas bort Påverka staten att öka statsbidragen Höja skatten 13
Minskade kostnader och ökade intäkter Våra förslag på minskade kostnader och ökade intäkter finns i nedanstående tabell: Miljoner kronor Ökade intäkter Minskade kostnader Besparing 2,5 % Allmänt sparbeting med 2,5 % (utom Vårdvalsnämnden) 75,4 Krav på samordnad provtagning 10,0 Ytterligare översyn av regionens administration och org. 30,0 Ökning av patientavgifterna med 10 % 5,0 Fri sjukvård fram till myndig ålder (t.o.m. 17 år) 1,0 Sälja tjänster inom specialistsjukvården 3,0 Hyra ut lediga lokaler till externa hyresgäster 2,0 Ta betalt för journalutskrifter (t.ex. privata försäkringsbolag) 0,5 Restriktioner resor (ej sjukvårdsrelaterade) 7,5 Samordnade sjukresor 2,5 Minska antalet medlemskap i org. och nätverk 1,0 Dubbel taxa vid uteblivet besök 1,0 Besparing på politisk organisation (10 %) 2,5 Minskning vårdrelaterade infektioner (med 2 %) 1,2 Summa 11,5 55,7 75,4 Summa Besparingar och minskade kostnader 131,1 Summa ökade intäkter och minskade kostnader 142,6 Satsning på primärvården (ramökning vårdvalsnämnden) -15,0 Ramökning regionala utvecklingsnämnden (återställning besp.) -7,6 Att läggas till årets resultat 120,0 Vi menar att vi måste ha fokus på lagstadgad verksamhet, ekonomi i balans och en god arbetsmiljö. - Dessutom måste vi börja ta pensionsskulden på allvar och vidta nödvändiga åtgärder! För att tydliggöra pensionsskuldens storlek, och för att få förståelse för vilket stort åtagande den innebär, föreslår vi att regionen gör avsteg från gällande regelverk och lyfter in pensionsskulden i balansräkningen. 14