Lewy body demens och Parkinsons sjukdom med demens. Elisabet Londos. Överläkare, professor

Relevanta dokument
Lewy body sjukdom. Elisabet Londos. Överläkare, professor. Minnesmottagningen Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus

Lewy body demens och möjlig behandling

Alzheimer och Lewy body sjukdom

Att leva med Lewy body-demens VICTORIA LARSSON

Förstå Lewy body demens. Elisabet Londos

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar

Parkinsons sjukdom. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus

Behandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling. ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR

Svenska demensdagarna maj 2018

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Dagens föreläsning. Parkinson s sjukdom. Gesine Paul-Visse. 15 februari Introduktion till Parkinson s sjukdom. Epidemiologi.

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Parkinsons sjukdom. Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män

Vad är normalt kognitivt åldrande?

Diagnostisk crash course

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI

När minnet sviktar. Erik Stomrud. Spec i allmänmedicin, Med dr. Emmaboda Hälsocentral, landstinget i Kalmar län Minneskliniken SUS, Region Skåne

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Alzheimers demens. Blanddemens (AD/VaD) 75-årig kvinna. Tid rökare. Tilltagande minnesbesvär. Måste ofta påminnas i

Demens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård?

Symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom

Att se människan bakom demenssjukdomen

Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning

DEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare KI

Icke-motoriska symtom

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

INFORMATION OM INVEGA

Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården?

UPPMÄRKSAMHET SOCIAL KOGNITION EXEKUTIVA FUNKTIONER KOGNITION MINNE RUMSUPPFATTNING SPRÅK

Alzheimers och andra demenser. Specialist i Neurologi

Bilaga Läkemedelsbehandling

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling Karin Lind

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

SOVA ELLER SÖVAS? S. Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom

Föreläsare och föreläsningar Skånska demensdagen 2017, den 11 och den 12 oktober

Demenssjukdomar. Utredning, behandling, uppföljning. Västra Götalandsregionen

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

Ortostatisk hypotension en behandlingsingång vid kognitiv sjukdom

Parkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro

Patientfall. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens

Gula Villan Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken

Neuro-PET inom demens och tumördiagnostik

Information om minnessjukdomar Heljä Lotvonen, geriatriker Villa Breda

Parkinsondemens. Johan Lökk Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Karlstads 22/5-18

CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA - AGECAP BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Falldiskussion 1. Navigate PD 1

Läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Sifferkod:.. 1. Utifrån vad du vet nu, ge förslag på fyra diagnoser som bör övervägas initialt och motivera kort varför dessa är rimliga.

Demensutredning inom Primärvården Landstinget Gävleborg

Reseberättelse från 23 Nordiska mötet i Klinisk Neurofysiologi, Helsingör, Danmark, maj 2004

Ångest och nedstämdhet vid Parkinsons sjukdom

Bemötande av person med neurologisk sjukdom, Parkinson, stroke.

Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik

Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen

Funktionell beteendeanalys vid. teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? 5/17/2016

Kort information om demens

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3

Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom

Behandling av Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens (BPSD) ÖL Sibylle Mayer Minneskliniken SUS Malmö

När minnet sviktar. Erik Stomrud ST-läk & Med dr, Emmaboda HC & Minneskliniken SUS. feat. Sibylle Meyer Överläkare Minneskliniken SUS

Äldre och läkemedel LATHUND

Depression, kognition och åldrande. Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland

Riskfaktorer. Orsaken till utveckling av demenssjukdom är inte klarlagd, men vissa riskfaktorer finns:

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Aripiprazole Accord (aripiprazol)

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Lewykroppssjukdomar nya forskningsrön och framtida behandling

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning!

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Fysioterapi vid Parkinson s sjukdom Breiffni Leavy

Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering

Version 8, OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)

Transkript:

Lewy body demens och Parkinsons sjukdom med demens Elisabet Londos Överläkare, professor Minnesmottagningen Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus

Patienter med Lewy body demens har synhallucinationer men tål inte neuroleptika har parkinsonism men tål ofta inte tilläggsbehandling

Patienter med Lewy body demens har dålig blodtrycksreglering som försämras av mediciner mot samtliga huvudsymtom

Patienter med Lewy body demens upplever dålig livskvalitet kostar samhället mer (per patient) än patienter med Alzheimers sjukdom Boström, Londos 2007

Patienter med Lewy body demens tycks kunna svara bra på antidemensläkemedel

Hur känner man igen Lewy body demens kliniskt?

Fallbeskrivning

Man 80 år Socialt: Pensionerad, arbetat vid SJ Gift Inga barn

Man 80 år Sjukhistoria: Behandling för högt blodtryck och prostatism Sedan ca 2 år tillbaka episoder med förvirring; synhallucinationer och kraftig oro Vårdad inom psykiatrin pga. psykos och depression Orolig sömn ropar, är uppe, slåss och blir jagad av otäcka pälsdjur som biter honom i ansiktet

Man 80 år Remitterad från Medicinkliniken Minnessvårigheter Klarar inte bankomat och räkningar Ramlat i hemmet Hittar dåligt vill alltid att hustrun ska gå först Långsam Hjärnspöken kvällar och nätter pälsdjur som attackerar Neuroleptikaöverkänslig stel av medicinen

Man 80 år Undersökning: Hypofoni (lite svag röst) Stel mimik (maskansikte) Långsam, lite stelhet i kroppen Framåtlutad gångställning, går med rollator, men inga skakningar Parkinsonliknande

Man 80 år Tillståndet varierar: förvirring - klar Faller mycket lätt i sömn Mycket trött, sover 12-14 timmar på natten och >2 timmar på dagen Vakenheten fluktuerar

Man 80 år Har sedan flera år tillbaka orolig sömn ropar, är uppe, slåss Hustrun sover i ett annat rum REM sömnstörning?

Man 80 år Upplever att tavlorna befinner sig inne i rummet Häller utanför Visuospatiala svårigheter

Man 80 år Utredning: CT: lätta periventrikulära vitsubstansförändringar Blodtryck: liggande 170/85, stående 85/60, 95/65 MMT: 23/30 missar baklängesräkning, avbilda figur, minne, orientering Kub: klarar ej AQT: 39-86-113 CSF: T-tau 310, Abeta 400 Normal DATSCAN: sänkt dopamininnehåll i basala ganglier (som vid Parkinsons sjukdom)

Diagnos: Lewy body demens

Kriterier för Lewy body demens 2017 Demensbild 4 Kliniska kärntecken Stödjande kliniska tecken Indikerande biomarkörer Stödjande biomarkörer Uteslutningskriterier

Lewy body demens demensbilden beskriven i kriterierna Progredierande kognitiv nedsättning av tillräcklig omfattning för att påverka normala sociala och arbetsmässiga funktioner eller vardags ADL. Uttalad eller bestående minnesstörning kanske inte finns i tidiga stadier men kommer ofta med sjukdomsprogress. Bristande funktion i tester av uppmärksamhet, exekution och visuoperceptuell förmåga kan vara särskilt uttalad och uppträda tidigt. Minnet ganska gott!

Lewy body demens demensbilden i praktiken Bra orienterad Intellektuellt välbevarad Långsam i tankeförmågan Obekväm med siffror Minnet ganska gott!

Lewy body demens demensbilden i praktiken Svårt att få på sig kläderna rätt Sätter sig snett på stolen Svårt att lägga sig rakt på britsen Häller vattnet utanför glaset Visuospatiala svårigheter

Lewy body demens Den typiska demensprofilen. relativt gott minne visuospatiala svårigheter illustrerat ur en patients synvinkel

MMSE profil MMSE profil Alzheimers sjukdom: Lewy body demens: Tidigt: minne orientering Tidigt: räkning spatial förmåga Senare: spatial förmåga räkning Senare: minne orientering

Lewy body demens 4 kärntecken De första 3 kommer vanligen tidigt och kan finnas genom hela sjukdomsförloppet 1. Fluktuerande kognition med uttalade variationer i uppmärksamhet och vakenhet. 2. Återkommande synhallucinationer som typiskt är välformade och detaljerade. 3. REM sömn störning, som kan föregå de kognitiva symptomen. 4. Ett eller flera spontana kardinalsymptom på parkinsonism; bradykinesi, vilotremor, rigiditet (Bradykinesi=långsamhet i rörelser och minskad amplitud och hastighet)

Lewy body demens - kärntecken Hypofoni (lite svag röst) Stel mimik (maskansikte) Långsam, stelhet i kroppen, Framåtlutad gångställning men inga skakningar Parkinsonliknande

Lewy body demens - kärntecken Tillståndet varierar: förvirring - klar Faller mycket lätt i sömn Mycket trött, sover >2 timmar på dagen Vakenheten fluktuerar

Lewy body demens - kärntecken Personer som tycks ha flyttat in hos patienten hjärnspöken, gasgubbar, dubletter av maken/makan Synhallucinationer vet att de inte är verkliga!

Lewy body demens kärntecken Ramlar ur sängen, är uppe, vandrar, jagar inkräktare, ropar, skrattar, pratar, agerar sina drömmar Störd drömsömn Kan föregå demenssymptomen med upp till 10 år (Boeve et al 1998) Farligt för patienten och närstående Synucleinopati (Boeve et al 2003) Jmfr PD, PDD, MSA Nästan alltid obehagliga mardrömmar

Reviderade kriterier för klinisk Lewy body demens diagnos 2017 Lewy body demens stödjande kliniska tecken Svår känslighet för antipsykotiska läkemedel OBS! Postural instabilitet Upprepade fall Svimning eller övergående episoder med okontaktbarhet Svår autonom dysfunktion som förstoppning, ortostatisk hypotension, urininkontinens Hypersomni Hypoosmi Hallucinationer av andra modaliteter Systematiserade vanföreställningar Apati, oro, depression

Lewy body demens stödjande kliniskt tecken Blir stel av medicinen, sämre motoriskt riskerar svår överkänslighetsreaktion Neuroleptikaöverkänslighet Associerat med ökad mortalitet (McKeith et al 1992, Ballard et al 1998) Parkinsonism Malignt neuroleptikasyndrom Primärt typiska NL men även vissa atypiska

Reviderade kriterier för klinisk Lewy body demens diagnos 2017 Lewy body demens indikerande biomarkörer Nedsatt dopamintransportupptag i basala ganglier visat med SPECT eller PET Normal Onormal (lågt upptag) av 123 iodine-mibg myokardskintigrafi Polysomnografiverifierad REM sömnstörning utan atoni

Reviderade kriterier för klinisk Lewy body demens diagnos 2017 Lewy body demens stödjande biomarkörer Relativt bevarade mediala temporallober på CT/MR Generellt lågt upptag på SPECT/PET perfusion/metabolism scan med reducerad occipital aktivitet, cingulate island sign på FDG-PET. Uttalad långsam EEG aktivitet posteriort med periodiska fluktuationer i prealpha/theta området.

PET Cingulate island sign

Reviderade kriterier för klinisk Lewy body demens diagnos 2017 Lewy body demens uteslutningskriterier DLB diagnosen är mindre sannolik om 1. Annan sjukdom, sk vaskulär skada, kan förklara sjukdomsbilden helt eller delvis. Utesluter inte DLB men indikerar kanske blandad patologi. 2. Om parkinsonismen kommer sent i ett demensförlopp

Reviderade kriterier för klinisk Lewy body demens diagnos 2017 Lewy body demens tolkning Sannolik (probable) DLB: 2 eller fler kärntecken eller 1 kärntecken + 1 eller fler indikativa biomarkörer (Möjlig (possible) DLB: 1 eller fler kärntecken eller 1 eller fler indikativa biomarkörer)

Begrepp Hur skiljer vi Lewy body demens från Parkinsons sjukdom med demens?

Lewy body demens eller Parkinsondemens? Kommer parkinsonismen före (>1år) demenssymtomen = Parkinsondemens Parkinsonism och demens samtidigt= Lewy body demens

Begrepp Parkinsonism Demens Parkinsons sjukdom: Lewy body demens och Parkinsons sjukdom med demens Alzheimers sjukdom:

Bakomliggande patologi Patienterna med Lewy body demens har Lewy bodies i hjärnan (hjärnstam, limbiska systemet, hjärnbark, sympatiska nerver, parasympatiska ganglier, ryggmärg) Lewy bodies innehåller alfa-synuklein

Bakomliggande patologi Alfa-synuklein skadar celler i substantia nigra, locus coeruleus, nucleus basalis med resultatet att det blir brist på dopamin, noradrenalin och ffa acetylkolin

Behandling av patienter med Lewy body demens Hushålla med kemiska budbärarna Acetylkolin: brist som vid Alzheimers sjukdom Dopamin: som vid Parkinsons sjukdom mm

Behandling av patienter med Lewy body demens 1.Förstahands behandling: Acetylkolinesterashämmare RCT studie: Rivastigmine

Behandling av patienter med Lewy body demens 2. Behandla efter värsta symtom Klinisk erfarenhet: Parkinsonismen L-dopa Drömsömnen Mirtazapin, Melatonin, Klonazepam Hallucinationerna Öka kolinesterashämmare, (Quetiapin, Klozapin) Depression tänk NA Dysfagi mm

Det finns idag inget registrerat läkemedel med Indikationen Lewy body demens! Det finns stort behov av att utöka behandlingsmöjligheterna!

Behandling med memantine Fallbeskrivningar Ridha et al 2005: Delusions and hallucinations in dementia with Lewy bodies: worsening with memantine Lichter et al 2006: Memantine may alleviate psychosis and cognitive dysfunction in dementia with Lewy bodies

Vår Lewy body forskning Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö Enheten för klinisk minnesforskning Läkemedelsprövning i Malmö: Memantin vid Parkinsondemens/Lewy body demens Klinikinitierad Placebo/aktivt läkemedel 24veckor Samarbete med London och Stavanger

Vår Lewy body forskning Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö Enheten för klinisk minnesforskning Memantin vid Parkinsondemens/Lewy body demens: Effektivt: förbättrar patienterna globalt Säkert: Inte mer avbrott eller biverkningar i behandlingsgruppen än i placebogruppen Aarsland, Londos et al Lancet Neurology 2009

Vår Lewy body forskning Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö Enheten för klinisk minnesforskning RESULTAT: Fysisk aktivitet under sömn minskade med memantinbehandling (REM sömn störning) Larsson, Londos et al 2010

Vår Lewy body forskning Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö Enheten för klinisk minnesforskning RESULTAT Livskvaliteten förbättrades med memantinbehandling Larsson, Londos et al 2011

Vår Lewy body forskning Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö Enheten för klinisk minnesforskning RESULTAT Kognitionen förbättrades med memantinbehandling Wesnes, Londos et al 2014

Patienter med Lewy body demens är missförstådda och hamnar inte rätt i sjukvården

Patienter med Lewy body demens hamnar på neurologmottagningen - parkinsonism medicinakuten - förvirring psykakuten - synhallucinationer eller direkt på demensboende?

Hur vanligt är DLB? I neuropatologiska material: 10-20% I kliniska material: 0-24% I epidemiologiska material:? I SWEDEM: 3% På Malmös demensboenden: 16-20% (har 2-4 DLB symptom)

Vi missar Lewy body demens pgav Parkinsonism utan tremor Hallucinationer med god insikt Frågar inte om dagtrötthet Frågar inte efter tecken på REM sömnstörning Patienterna verkar intellektuellt välbevarade vi misstänker inte demens

TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN!! Elisabet Londos, öl, professor VE Minnessjukdomar Malmö Skånes universitetssjukhus