TJÄNSTEINDIKATORN, AUGUSTI 2008, RAPPORT: "TILLVÄXTEN I TJÄNSTESEKTORN FORTSÄTTER ATT FALLA TREDJE KVARTALET" Nu tyder tjänsteindikatorn på att tillväxten i tjänstesektorn kommer att falla ytterligare tredje kvartalet. Tillväxten viker ned för samtliga delbranscher. Almegas arbetsmarknadsindikator talar dessutom för att sysselsättningsökningen inom tjänstesektorn fortsätter att mattas av, ett trendbrott som inleddes under andra kvartalet. En klart svagare produktionsökning för både tjänsteproducenter och industrin i år talar för att BNP-tillväxten blir mycket svagare än de flesta räknat med.
Almega är de svenska tjänsteföretagarnas arbetsgivar- och intresseorganisation. Almega har cirka 8 900 medlemsföretag i sju förbund som tillsammans representerar ett 60-tal branscher inom tjänstesektorn. Medlemsföretagen har sammanlagt cirka 400 000 anställda. Förbunden arbetar med de frågor som rör respektive bransch. Arbetsgivarförbunden ingår i Svenskt Näringsliv och bildar tillsammans Almega. Almega Samhallförbundet Almega Tjänsteförbunden Almega Tjänsteföretagen Bemanningsföretagen IT&Telekomföretagen inom Almega Medie- och Informationsarbetsgivarna, MIA Vårdföretagarna Tjänsteindikatorn är en kvartalsbaserad konjunkturindikator som belyser den sammantagna utvecklingen i den växande privata tjänstesektorn. Tjänsteindikatorn består av ett antal delindikatorer som mäter efterfrågan, produktion, företagens anställningsbehov och priser i olika branscher. Från och med andra kvartalet 2006 täcker Tjänsteindikatorn cirka 80 procent av den totala privata tjänstesektorn. Den bygger bland annat på primärdata som samlas in av Konjunkturinstitutet från drygt 3 200 tjänsteföretag. Tjänsteindikatorn har ett högt prognosvärde för den faktiska utvecklingen av såväl produktion som priser och arbetsmarknad och ligger ett till två kvartal före publiceringen av den faktiska statistiken. Den är en snabb och tillförlitlig signal på konjunkturförändringar i branscher som tillsammans utgör nästan hälften av den svenska ekonomin och är därför en tydlig signal i den kortsiktiga konjunkturanalysen och är väl lämpad för att på ett tidigt stadium få reda på vändpunkterna i konjunkturcykeln. Ytterligare upplysningar om Tjänsteindikatorn: Lena Hagman, chefekonom, Almega, tel. 08-762 69 61, 0761-08 52 51, lena.hagman@almega.se 2
Innehåll Sammanfattning...4 Almegas tjänsteindikator...5 Fakta om tjänsteindikatorn...7 Nedgång för flertalet branscher även tredje kvartalet...8 Fallande efterfrågan från exportmarknaden...9 Produktivitetsfallet är tillbaka...15 Allt färre tjänsteföretag planerar att höja sina priser...17 3
Sammanfattning Vår förra tjänsteindikator från juni indikerade att produktionstillväxten i den privata tjänstesektorn skulle falla under andra kvartalet i år. Indikatorn är ledande och bygger på företagens förväntningar om det närmast kommande kvartalet. Utfallet som kom nu i augusti från nationalräkenskaperna visade att indikatorn visat rätt. Tillväxten för tjänsteproducenterna föll, från 3,1 procent första kvartalet till 2 procent andra kvartalet, jämfört med motsvarande kvartal förra året (kalenderkorrigerat). Det kan jämföras med förra årets tillväxttakt för tjänsteproduktionen på 4 procent. Tjänsteindikatorn indikerar nu att tillväxten i tjänstesektorn faller ytterligare under tredje kvartalet. Efterfrågan och produktion mattas nu av för samtliga delbranscher enligt indikatorn. Nedgången talar för att även BNP-tillväxten kommer att dämpas ytterligare under tredje kvartalet. Almegas arbetsmarknadsindikator visade i juni att sysselsättningsökningen inom tjänstesektorn borde börja falla under andra kvartalet i år, vilket också inträffade enligt utfallet som kom senare. Indikatorn har normalt legat ett till tre kvartal före den faktiska utvecklingen. Nu visar arbetsmarknadsindikatorn att avmattningen fortsätter under tredje kvartalet. Eftersom tjänsteproducenterna inom näringslivet svarat för hela 80 procent av den totala ökningen av antalet sysselsatta i Sverige under de senaste tre åren, kommer den fortsatta avmattningen inom tjänstesektorn ge klara avtryck på arbetsmarknaden framöver. Inbromsningen av produktionen i tjänstesektorn och industrin har emellertid gått snabbare än inbromsningen av sysselsättningen, vilket ledde till att produktivitetstillväxten i näringslivet åter minskade, med hela 1,9 procent under andra kvartalet. För näringslivets tjänsteproducenter föll den med 1,8 procent. Tjänsteindikatorn visar nu att bristen på arbetskraft viker nedåt för de flesta branscher, vilket tillsammans med den fallande produktiviteten talar för en allt svagare efterfrågan på arbetskraft framöver. En bransch som avviker är datakonsulter, där bristen på arbetskraft steg ytterligare under andra kvartalet, till en nästan lika höga nivå som kring millennieskiftet. Det visar att det föreligger ett allvarligt strukturellt problem, då den bransch som visat sig vara en av de branscher som skapat flest nya jobb under de senaste åren, får allt svårare att hitta den arbetskraft i Sverige som matchar dess kompetenskrav. Nu tyder Almegas prisindikator på att allt färre företag inom olika typer av uppdragsverksamhet planerar att höja sina priser, bland annat bland datakonsulter. Det skulle kunna förklaras av ett ökat internationellt konkurrenstryck, eftersom företagen inom denna bransch fortfarande ser relativt ljust på efterfrågeläget. Fortsatta kapacitetsproblem för att möta efterfrågan på denna typ av tjänster har under det senaste året lett till ökad import av tjänster, vilket också speglar ökad konkurrens från omvärlden på hemmamarknaden. 4
Almegas tjänsteindikator Vår förra tjänsteindikator från juni indikerade att produktionstillväxten i den privata tjänstesektorn skulle falla under andra kvartalet i år. Indikatorn är ledande och bygger på företagens förväntningar om det närmast kommande kvartalet (se faktaruta nedan). Utfallet som kom nu i augusti från nationalräkenskaperna visade att indikatorn visat rätt. Tillväxten för tjänsteproducenterna föll, från 3,1 procent första kvartalet till 2 procent andra kvartalet, jämfört med motsvarande kvartal förra året (kalenderkorrigerat). Det kan jämföras med förra årets tillväxttakt på 4 procent. Tjänsteindikatorn indikerar nu att tillväxten i tjänstesektorn kommer att falla ytterligare under tredje kvartalet. Efterfrågan och produktion mattas nu av för samtliga branscher som täcker in företag som ingår i Almega (se tabell 1). Avmattningen för flertalet branscher inom tjänstesektorn talar för att även BNP-tillväxten kommer att dämpas ytterligare under tredje kvartalet, eftersom tjänstesektorn inom näringslivet utgör drygt 40 procent av BNP. Tabell 1 Tendens för tillväxten inom Almegas delbranscher som ingår i Tjänsteindikatorn, tredje kvartalet 2008 Tjänsteindikatorns branscher med företag inom Almega Tjänsteproducenter landtransport researrangörer och resebyråer post- och telekommunikation egna fastighetsförvaltare uthyrning (exkl. bemanning) datakonsulter och dataservice uppdragsverksamhet juridisk uppdragsverksamhet redovisning, skatterådgivning,bokföring marknads- och opinionsundersökningar organisations- och informationskonsulter arkitekter bygg- och annan teknisk konsultverksamhet reklamverksamhet andra företagstjänster personaluthyrning 5
Diagram 1 Tjänsteindikatorn och den faktiska tillväxten i tjänstesektorn Vi har tidigare noterat att det normalt mycket starka sambandet mellan tjänsteindikatorn och den faktiska produktionen enligt nationalräkenskaperna brutits under de två senaste åren. Medan tjänsteföretagen förväntade sig en fortsatt ökning av efterfrågan och produktion, vände den faktiska produktionstillväxten ned ett år tidigare än tjänsteindikatorn. Efterfrågan på tjänster visade sig också öka under förra året, men produktionstillväxten drogs ändå ned i tjänstesektorn. Vår förklaring till detta motstridiga nya mönster är att tjänstesektorn hamnade i kapacitetsbrist, och särskilt i form av brist på kvalificerad arbetskraft, och kunde därmed inte öka produktionen i takt med efterfrågan. Bristen på arbetskraft viker nu emellertid ned i de flesta av tjänstesektorns delbranscher, i samband med allt svagare efterfrågan, med undantag för datakonsultbranschen. Där steg andelen företag under andra kvartalet som rapporterar ökad personalbrist, till hela 75 procent (se diagram 2). Det är nästan i nivå med de höga topparna kring en motsvarande andel på 80-90 procent under IT-boomen i slutet av 1990-talet. Det visar att det föreligger ett allvarligt strukturellt problem, då den bransch som visat sig vara en av de branscher som skapat flest nya jobb under de senaste åren, får allt svårare att hitta den arbetskraft i Sverige som matchar dess kompetenskrav. Det drar också ner utsikterna för att motverka nedgången på arbetsmarknaden. Det ger också en oroande signal om tillväxtutsikterna för branschens verksamheter i Sverige på längre sikt. Fortsatta kapacitetsproblem för att möta efterfrågan på denna typ av tjänster har under det senaste året lett till ökad import av tjänster. Om kapacitetsproblemen inte rättas till 6
på längre sikt är risken att branschen kommer att flytta alltmer av verksamheten utomlands, där tillgången på den arbetskraft som behövs är större. Diagram 2 Andel företag med brist på arbetskraft Fakta om tjänsteindikatorn Almegas tjänsteindikator har tagits fram och utvecklats sedan år 2001 av Owe Danemar, chefekonom för Almega från samma år. Indikatorn bygger på Konjunkturbarometern från Konjunkturinstitutet, och täcker in cirka 80 procent av den privata tjänstesektorn. Tjänsteindikatorn är ett instrument för kortsiktiga konjunkturanalyser, och för att tidigt förutspå vändpunkter i konjunkturen för tjänstesektorn. Tjänsteindikatorn bygger på långa tidsserier för de flesta delbranscher inom den privata tjänstesektorn, som uppdateras varje kvartal. Utifrån dessa tidsserier över företagens barometersvar har Owe Danemar konstruerat en skattning av produktionen inom tjänstesektorn för det närmast kommande kvartalet. Motsvarande skattning har även gjorts för delbranscher. Skattningen utgår från sambandet mellan företagens förväntningar om det kommande kvartalets efterfråge- och produktionsutveckling och den faktiska utvecklingen av tjänsteproduktionen enligt de svenska nationalräkenskaperna. Tjänsteindikatorn kan anta värden mellan 0 och 100, där värden över 50 anger ökad produktion, och under 50 följaktligen minskad produktion. Även en arbetsmarknads- samt prisindikator har tagits fram av Owe Danemar, som bygger på historiska tidsserier från Konjunkturbarometern. Samtliga tre nämnda indikatorer har visat ett högt prognosvärde ett till tre kvartal framåt. Förutom att ange riktningen för produktion, sysselsättning och priser under det kommande kvartalet, analyseras barometerindikatorerna i relation till den faktiska utvecklingen i kvantitativa termer enligt annan statistik, exempelvis de svenska nationalräkenskaperna. 7
Nedgång för flertalet branscher även tredje kvartalet Tjänsteindikatorn pekar nu mot en svagare efterfrågan och produktionstillväxt för samtliga delbranscher under tredje kvartalet, enligt denna indikator. Nu noteras en klar nedgång även för arkitekter, som tidigare haft en relativt mycket gynnsam utveckling. Arkitekternas uppdragsvolym påverkas naturligtvis starkt av byggkonjunkturen. Bostadsbyggandet har minskat med 7 procent under årets första halvår jämfört med motsvarande period förra året. Enligt den senaste Konjunkturbarometern har andelen byggföretag som räknar med ökad byggproduktion stadigt minskat sedan förra året. Bristen på arbetskraft inom branschen har också fallit från förra hösten. På ett års sikt räknar nu hela hälften av byggföretagen med sämre byggkonjunktur. En bransch, bemanningsföretagen, ser emellertid något ljusare på efterfrågeutvecklingen än de flesta övriga branscher. Efterfrågan steg för branschen mellan första och andra kvartalet. Nära hälften av företagen inom branschen räknar med ökad efterfrågan under tredje kvartalet. Även en ungefär lika stor andel av datakonsulterna räknar med att efterfrågan stiger under tredje kvartalet, men branschen har som sagt ökade problem att möta efterfrågan på grund av personalbrist. Här kanske vi kan se ett samband med optimismen inom bemanningsföretagen, som i hög grad säljer tjänster till datakonsultföretag. Den relativt kraftiga nedgången under andra kvartalet för researrangörer och resebyråer samt för fastighetsmäklare och förvaltare ser ut att fortsätta under tredje kvartalet (se diagram 3). Här märks ett klart trendbrott nedåt för tillväxttakten i år jämfört med förra året. Det hör samman med den allt svagare hushållskonsumtionen. Avmattningen i tjänsteproduktionen har också märkts tydligt inom parti- och detaljhandeln, där den senaste månadssiffran visar den största försvagningen bland tjänstebranscherna jämfört med förra året (maj), enligt SCB:s tjänsteproduktionsindex. Tjänsteindikatorn talar för att omsättningen inom parti- och detaljhandeln mattas av ytterligare under tredje kvartalet från andra kvartalet. Hushållen har i år blivit alltmer återhållsamma i sina inköp. Senast i juli visade Konjunkturbarometern från KI att hushållens syn på den egna och landets ekonomi inte varit så dyster på 15 år. Under juni och juli föll hushållens konfidensindikator kraftigare och snabbare än den gjort i någon tidigare mätning sedan 1993. Det avspeglas också i detaljhandeln, som varit ovanligt svag sedan april. Dessutom rasade bilförsäljningen i juli, med den största minskningen under en enskild månad sedan 2001. 8
Diagram 3 Aktiviteten i några delbranscher enligt tjänsteindikatorn Den fortsatta försvagningen av arbetsmarknaden framöver kommer sannolikt att bidra till att hushållen fortsätter att vara mer försiktiga i sin konsumtion. Dessutom är inflationen fortfarande hög, till största delen på grund av den kraftiga prisuppgången på energi- och livsmedelsprodukter samt ökade räntekostnader för egna hem. Riksbanken aviserade dessutom i juli att de räknar med att höja reporäntan ytterligare, med 0,5 procentenheter, till 5 procent i slutet av året. Bolåneräntorna har därutöver stigit mer än vanligt i förhållande till reporäntan sedan oron på de finansiella marknaderna startade förra sommaren. De rörliga bolåneräntorna ligger nu ca 1,3 procentenheter över reporäntans nivå. Fallande efterfrågan från exportmarknaden Förutom av den svagare efterfrågan från hushållen påverkas tillväxten i tjänstesektorn av en svagare efterfrågan från exportmarknaden och industrin. Den långsammare världsmarknadstillväxten startade med en svagare efterfrågan från USA, som har sitt ursprung i krisen på den amerikanska bostadsmarknaden, med de så kallade subprimelånen för hushåll som slår till med kraftigt höjda bolåneräntor efter en viss period. Många hushåll har inte klarat räntekostnaderna och tvingats lämna sina hem, vilket lett till kraftiga prisfall på bostäder. Detta i kombination med ett mycket lågt sparande bland hushållen samt stigande priser på livsmedel och bensin, har bromsat 9
efterfrågan i USA. Följdeffekterna märks i år också i Sverige och övriga EU. Färska siffror visar nu att BNP-tillväxten i euroområdet föll mellan första och andra kvartalet. I Sverige visade den nolltillväxt. Eftersom EU-området är Sveriges största exportmarknad kan vi förutspå att en fortsatt svag utveckling i området kommer att försvaga svensk export ytterligare framöver. En försvagning har redan märkts i år, då Sveriges varuexport föll mellan första och andra kvartalet, säsongrensat. Exportorderingången till svensk industri har hittills i år varit mycket svag, och fallit med drygt 2 procent (första halvåret jämfört med motsvarande period 2007). Den senaste uppgiften avseende juni visar en viss återhämtning, som förklaras av ett fåtal branscher, främst teleproduktindustrin samt transportmedelsindustrin. För de flesta branscher föll emellertid ännu exportorderingången mellan första och andra kvartalet. Den svaga efterfrågeutvecklingen totalt sett i år talar för att den faktiska exporten kan komma att öka långsammare räknat på hela året jämfört med förra årets tillväxttakt, som redan då var svag, endast 3 procent. SCB:s månadsstatistik över industrins exportorderingång samt exportleveranser började visa minustal redan fjärde kvartalet förra året. Dessa är så kallade ledande indikatorer för den faktiska exportutvecklingen jämfört med motsvarande period föregående år, som normalt följer utvecklingen för dessa indikatorer med viss eftersläpning. Eftersom stora delar av tjänstesektorn levererar tjänster till industrin, innebär fallande efterfrågan för industrin normalt även en dämpning av efterfrågan på tjänster. Det här sambandet syns framför allt inom olika typer av företagstjänster. Denna bransch har dessutom ökat sin egen export under senare år, och påverkas därmed också direkt av svagare efterfrågan från omvärlden. Även tjänsteexporten har växlat ned ökningstakten i år. Under första halvåret nära halverades takten jämfört med förra året, som då låg på 14 procent. Viktigt att notera är också att varuexporten visat en fallande trend redan från 2004, se diagram 4. Detta trots att exportmarknaden har växt relativt starkt under de senaste åren. Det innebär att svensk varuexport tappat marknadsandelar. En av förklaringarna har varit brist på kapacitet och ett mycket högt kapacitetsutnyttjande inom stora exportindustrier, men även neddragningar av kapacitet i Sverige i samband med en strukturomvandling, bland annat mot ökad tjänsteproduktion. 10
Diagram 4 Industrins exportorderingång, exportleveranser samt varuexporten 11
Arbetsmarknadsindikatorn signalerar allt svagare sysselsättningstillväxt Almegas arbetsmarknadsindikator i juni indikerade att sysselsättningsökningen inom tjänstesektorn borde börja mattas av under andra kvartalet i år, vilket också blev fallet enligt senare utfallsdata. Nu tyder indikatorn på att sysselsättningen i tjänstesektorn ökar ännu långsammare under tredje kvartalet. Sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn steg med 3,8 procent andra kvartalet i år jämfört med motsvarande kvartal förra året. Det var en något lägre takt jämfört med första kvartalet, men ännu den klart snabbaste ökningstakten inom hela näringslivet. Ökningen motsvarade en uppgång i antalet sysselsatta i tjänstesektorn med 71 000 personer. För industrin låg motsvarande ökning på endast 6000 personer. Sysselsättningen totalt steg med 1,5 procent andra kvartalet, från motsvarande kvartal 2007. Ökningen under 2007 låg något högre, på 2,2 procent. Sysselsättningen minskade för offentliga myndigheter, med 1,6 procent, motsvarande drygt 20 000 personer. Den totala ökningen för sysselsättningen uppgick till 66 000 personer under andra kvartalet jämfört med motsvarande kvartal 2007. Diagram 5 Almegas arbetsmarknadsindikator 12
Arbetsmarknadsindikatorn bygger på uppgifter om företagens anställningsplaner och brist på arbetskraft. För denna indikator anger värdet 100 genomsnittet för hela den observerade period som indikatorn täcker. Indikatorn toppade under tredje kvartalet 2007 på 113. Första kvartalet i år föll den till värdet 107, ännu över det historiska genomsnittet, men under andra kvartalet föll den ned till 100. Indikatorn talar nu alltså för en fortsatt avmattning i sysselsättningstillväxten inom tjänstesektorn under tredje kvartalet och att efterfrågan på arbetskraft svalnat av betydligt. Även den totala sysselsättningstillväxten borde mattas av ytterligare under tredje kvartalet, eftersom tjänsteproducenterna inom näringslivet är den sektor i ekonomin där de flesta jobb skapats under senare år, och har därmed så stor betydelse för utvecklingen på arbetsmarknaden. Tjänsteproducenterna har under de senaste tre årens högkonjunktur svarat för hela 80 procent av den totala ökningen av antalet sysselsatta i Sverige. Totalt sysselsätts cirka 1,9 miljoner personer inom näringslivets tjänsteproducenter, alltså 43 procent av den totala sysselsättningen. En stor del av sysselsättningsökningen sett över ett år förklaras av den kraftiga tillväxten som inträffade redan under förra året. Mellan första och andra kvartalet i år började sysselsättningen att vika nedåt, räknat i säsongrensade termer, se diagram 6. Diagram 6 Sysselsättningen i tjänstesektorn och totalt, tusentals personer, säsongrensad förändring 13
Ett tecken på att efterfrågan på arbetskraft nu mattas av är att bristen på arbetskraft inom tjänstesektorn nu minskar. Tendensen nedåt från och med andra kvartalet är tydlig för de flesta branscher, med ett undantag. För datakonsulter stiger fortfarande andelen företag som har brist på arbetskraft (se diagram 2). Bristen bland tjänsteproducenterna är fortfarande högst för datakonsulter, redovisnings- och bokföringsbyråer samt tekniska konsulter. Det är alltså branscher som har stort behov av högkvalificerad arbetskraft, som klassas som kunskapsintensiva branscher. Tidigare har även en mycket stor andel av arkitektföretagen rapporterat brist på personal, men nu minskar den andelen något för dem andra kvartalet. Inom andra branscher, exempelvis inom handeln, är bristtalen relativt låga. De branscher som trots allt planerar att öka antalet anställda i högre grad än andra finns fortfarande inom olika typer av företagstjänster, som exempelvis datakonsulter, juridiska byråer, redovisning och bokföringsbyråer samt tekniska konsulter. Däremot är planerna på att nyanställa relativt låga inom dagligvaruhandeln, hotell och restauranger, resebyråer, fastighetsförvaltare och fastighetsmäklare och inte minst postoch telekommunikation där inget företag anger att de tänker öka personalstyrkan under tredje kvartalet (se tabell 2). Tabell 2 Andelen företag i respektive bransch som planerar att nyanställa under det kommande kvartalet Andelar i procent 1 kv 2008 2kv 2008 Dagligvaruhandel 22 15 Hotell & restauranger 32 7 Transporter 19 21 Resebyråer 7 2 Post- och telekommunikation 10 0 Fastighetsförvaltare och mäklare 47 10 Uthyrningsföretag (exkl. bemanning) 33 22 Datakonsulter 67 60 Juridiska byråer 45 50 Redovisning- och bokföring 17 72 Marknadsundersökning 67 36 Organisation o information 42 45 Arkitekter 61 43 Tekniska konsulter 53 56 Reklam 53 30 Personaluthyrning 76 50 Privata tjänster exkl. handel 36 Källa: Konjunkturbarometern, KI. 25 14
Produktivitetsfallet är tillbaka Inbromsningen av produktionen i tjänstesektorn och industrin har gått snabbare än inbromsningen av sysselsättningen, vilket lett till att produktivitetstillväxten åter visade minustal under andra kvartalet. Den föll kraftigt för näringslivets tjänsteproducenter, med 1,8 procent, se diagram 7. Under årets första kvartal däremot gjorde produktivitetsfallet en kort paus, då antalet arbetade timmar ökade något långsammare än BNP-tillväxten. Samtidigt började antalet arbetade timmar per sysselsatt, det vill säga medelarbetstiden, falla inom tjänstesektorn, vilket är ett typiskt tecken på att konjunkturen bromsar in. Nu, då produktionstillväxten fortsätter att mattas av och produktivitetstillväxten åter faller, borde efterfrågan på arbetskraft svalna ännu snabbare framöver. I det korta perspektivet, då investeringarna bromsar in i samband med den svagare konjunkturen och det högre ränteläget, ser utsikterna för ett lyft i produktiviteten mörka ut. För att åter kunna lyfta produktivitetstillväxten krävs bland annat ökad kapacitet inom tillväxtsektorer, exempelvis inom de kunskapsintensiva företagstjänstbranscherna som vi pekat på, där det i dag råder stor brist på arbetskraft. Om kapacitetsproblemen inte rättas till kan en fortsatt svag produktivitetsutveckling förutses, vilket försämrar tjänstesektorns konkurrenskraft och tillväxtutsikter. Diagram 7 Produktivitetsutvecklingen i svensk ekonomi 15
En viktig förklaring till produktivitetsfallet förra året är att både tjänsteproducenter och industrin hamnade i kapacitetsbrist. Dessutom ökade sysselsättningen kraftigt, också ett tecken på det höga kapacitetsutnyttjandet. Andelen tjänsteföretag med fullt kapacitetsutnyttjande ökade snabbt under förra året, särskilt för konsulter på olika områden. Kapacitetsutnyttjandet var fortfarande högt under andra kvartalet i år för de flesta av tjänstesektorns delbranscher, men en nedgång märks för flera branscher, se tabellen nedan. Särskilt för branscherna organisation och information, reklamverksamhet, resebyråer, hotell och restaurang, bemanningsföretag samt övriga företagstjänster 1 märks en nedgång jämfört med fjärde kvartalet 2007. Tabell 3 Andel företag med fullt kapacitetsutnyttjande 4 kv 2007 1 kv 2008 2kv 2008 Privata tjänster, exkl. handel 67 56 61 Uppdragsverksamhet totalt 73 51 60 Arkitekter 91 91 92 Datakonsulter 79 73 75 Juridisk uppdragsverksamhet 65 64 61 Organisation & information 69 65 58 Marknadsundersökningar 63 72 58 Transporter 57 55 56 Övriga företagstjänster 71 35 45 Uthyrning 52 60 66 Fastighetsförvaltning 67 83 69 Bygg- o tekniska konsulter 81 71 81 Redovisning, skatterådgivning 75 35 70 Reklamverksamhet 60 48 52 Resebyråer 36 43 26 Hotell & restauranger 50 39 35 Bemanningsföretag 79 34 Källa: Konjunkturbarometern, KI. 30 Det höga kapacitetsutnyttjandet och ökade flaskhalsar inom tjänstesektorn under 2007 ledde till ökad import av tjänster. Den totala importen av tjänster ökade förra året med hela 9 procent. Ökningstakten hittills i år är fortfarande hög, nära 8 procent första halvåret. Det speglar det höga kapacitetsutnyttjandet och även fortsatt brist på kapacitet i flera branscher, trots att investeringarna tog fart förra året, och steg särskilt inom uthyrning, data- och andra företagstjänster. Den nu vikande konjunkturen har alltså ännu inte satt sina spår i form av svagare tjänsteimport, vilket kan förklaras av fortsatt högt kapacitetsutnyttjande och relativt god efterfrågan i vissa branscher. Det bör 1 I övriga företagstjänster ingår bland annat arbetsförmedling, rekrytering, kontorsservice, översättningsverksamhet, bokföring, databasverksamhet, callcenters och grafisk formgivning. 16
emellertid vara en tidsfråga innan det vikande kapacitetsutnyttjandet inom tjänstesektorn och i övrigt näringsliv sätter sina spår även i importen. Allt färre tjänsteföretag planerar att höja sina priser Almegas prisindikator för andra kvartalet i år planade ut, vilket tyder på att en mindre andel av företagen nu planerar att höja priserna ytterligare jämfört med tidigare. Det kan vara ett trendbrott, efter den stadigt accelererande prisuppgången från och med andra halvåret 2006, se diagram 8. Den tidigare uppgången förklaras främst av de stigande priserna inom dagligvaruhandeln (främst livsmedel). Nu tyder prisindikatorn på att allt färre företag inom olika typer av uppdragsverksamhet planerar att höja sina priser, bland annat datakonsulter. Det skulle kunna förklaras av ett ökat internationellt konkurrenstryck, eftersom företagen inom denna bransch fortfarande ser relativt ljust på efterfrågeläget. Almegas prisindikator mäter tjänsteföretagens planer att ändra sina försäljningspriser. I likhet med tjänsteindikatorn kan prisindikatorn anta ett värde mellan 0 och 100. Ett värde på 100 betyder att samtliga företag planerar att höja priserna. Ett värde över 50 innebär alltså att en övervägande majoritet av företagen planerar att höja priserna, och tvärtom om värdet ligger under 50. Ett värde kring 50 kan grovt tolkas som att prisförändringarna totalt sett kommer att vara närmast oförändrade. (Prisindikatorn finns för perioden från mitten av 1995). 17
Diagram 8 Almegas prisindikator, planerade prisförändringar 18