Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda



Relevanta dokument
Min förskoleresa. Norrbyområdet

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Verksamhetsplan Förskolan Bränningevägen 2015

Kommentarer till kvalitetshjulet

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

HANDLINGSPLAN. Föräldrasamverkan. För Skinnskattebergs kommuns förskolor

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Presentation. Gagnef kommuns vision

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Villekulla. Avdelning/Masken

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Lokal handlingsplan. Läsåret 2013/2014. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN HT 2018/VT2019

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Hällabrottets förskola

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Annikas BarnOmsorg AB Rev Verksamhetsplan/arbetsplan för verksamhetsåret

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete

Solstigensförskola VERKSAMHETSPLAN FÖR SOLSTIGENSFÖRSKOLA VERKSAMHETSÅRET

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

Arbetsplan för Violen

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

Backstugans förskola

Vi erbjuder en förskoleverksamhet som lägger grunden för barnets livslånga lärande

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Avstämning: Kontinuerligt på reflektioner och arbetslagsledarträffar, APT

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Arbetsplan. Killingens förskola

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

LOKAL ARBETSPLAN 2014

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Gemensam Arbetsplan för Förskolan Innehållsförteckning:

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

2.1 Normer och värden

Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17

IGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Verksamhetsplan Duvans förskola

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Förskolan Rödkulla K V A L I T E T S G A R A N T I

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen

för Havgårdens förskola

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Villekulla. Avdelning Svalan

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Arbetsplan för Ängen,

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola

Förskolans Arbetsplan 2016/2017

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Transkript:

Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010

Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara i barnens portfoliopärmar och varför? Ovanstående frågeställningar syftar till att tydliggöra portfolioarbetet för oss pedagoger. Frågeställningarna ska även få oss att kontinuerligt fundera samt reflektera över portfolio som pedagogisk dokumentation. Under arbetets gång kommer sannolikt nya frågor att dyka upp vilket bidrar till att detta kompendium kommer att kompletteras framöver. Varför vi arbetar med portfolio som dokumentation Portfolioarbetet är en metod för oss pedagoger att tydliggöra de mål vi strävar efter samt planera och utvärdera vår verksamhet kontinuerligt. Portfolioarbetet syftar främst till att synliggöra barns lärande, för barnet själva, dennes familj samt för oss pedagoger. Portfolion verkar som ett underlag inför och under utvecklingssamtal och önskas stärka och stimulera ett gynnsamt samarbete mellan hem och förskola. Både pedagoger och föräldrar får genom materialet i portfoliopärmarna kunskap i hur barnet tänker och hur barnet erövrar kunskap. Ett av de mål vi strävar efter att uppnå genom arbetet med portfoliopärmarna är att kunna erbjuda föräldrarna en kontinuerlig återkoppling till vår verksamhet samt ge dem möjlighet att aktivt följa och stödja sitt barns utveckling. Portfolioarbetet ska synliggöra barnet och dennes utveckling och lärande på ett positivt sätt. Dokumentationen ska på ett tydligt vis få barnet att upptäcka, se och följa sin egen utvecklig känna glädje och stolthet över sina kunskaper och sitt arbete stärkas samt synas som individ ta större ansvar för sitt lärande stärka identiteten och självkänslan stimulera lusten till ett livslångt lärande

Portfolioarbetet är även till för att barnet ska få möjlighet att visa, samtala och reflektera över hans/hennes vardag på förskolan, tillsammans med andra (vänner, familj och pedagoger). Därav ska portfolion vara lättillgänglig för barnet och innehålla ett för barnet lättförståligt språk. Hur vi knyter an portfolioarbete med de olika styrdokumenten Vi har utgått från läroplan (Lpfö98) samt aktuell lokal verksamhetsplan (2009/2010) vid utformningen av arbetet med portfolio som pedagogisk dokumentation. Vi har valt ut understående mål ur Lpfö98 samt ur den lokala verksamhetsplanen och beskriver hur vi önskar arbeta utifrån dessa mål. LPFÖ98 Normer och värden Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen - Utveckling och lärande Förskolan skall stäva efter att varje barn: - utvecklar sin identitet och känner trygghet i den - utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga - utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar Barns inflytande Förskolan skall sträva efter att varje barn - utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation

Förskola och hem Alla som arbetar i förskolan skall - visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. Lokal verksamhetsplan 2009/2010 6.1 Delaktiga och engagerade invånare Mål/åtagande: Barnen utövar större inflytande över förskolans verksamhet Mål/åtagande: Föräldrarna känner delaktighet samt utövar ett större inflytande över förskolans verksamhet. Hur vi önskar arbeta utifrån styrdokumenten Vi önskar arbeta utifrån ovanstående mål genom att göra portfoliopärmarna lättillgängliga för barnen samt skapa tillfällen för reflektion tillsammans med det enskilda barnet. Placeringen av portfoliopärmarna ska även skapa möjlighet för barnen att enskilt eller tillsammans med varandra samtala och reflektera över dess innehåll. Kontinuerliga samtal mellan barn och pedagog samt barn emellan är väsentliga för att målen ska uppnås. Samtalet syftar främst till att barnet utvecklar sin identitet och känner trygghet i den utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar (Lpfö98 s.9). Vi pedagoger har i uppgift att stärka och uppmuntra det enskilda barnets utveckling och lärande samt tillsammans med barnet utforma en portfolio som starkt betonar en positiv självbild hos barnet. Portfoliopärmarna ska även vara tillgängliga för barnets familjer och vi önskar på så vis kunna erbjuda dem en kontinuerlig återkoppling till vår verksamhet och deras barns utveckling och lärande. Förhoppningsvis resulterar det i att relationen hem och förskola stärks och utvecklas.

Arbetsmetoder Arbetsmaterialet ska vara lättsamt och genomtänkt utifrån hur den pedagogiska verksamheten här på Regnbågen ser ut och fungerar. Vi har strukturerat upp ett schema för hur portfolioarbetet ska fortlöpa under året och utarbetat så kallade checklistor (se bifogat blad) för att samtliga barn ska få en likvärdig grund i sina pärmar. Vi har även utformat färdiga mallar att utgå ifrån samt använda som stöd vid dokumentation av det enskilda barnets utveckling och lärande. Vi arbetar för att portfoliopärmarna ska ge en positiv bild av barnet. Vi vill att barnet genom materialet/dokumentationen i de individuella pärmarna får möjlighet att uppleva sin egen lärandeprocess, att de kan och att de duger. Genom att dokumentera en positiv utveckling och ett positivt lärande hos det enskilda barnet kan vi uppnå detta. Utöver utveckling och lärande vill vi med portfoliopärmarna även synliggöra och föreviga goda minnen och upplevelser av förskoletiden (exempelvis dokumentation av årliga traditioner och sammankomster, utflykter, kalas och aktiviteter). Vi använder oss av digitalkamera (foto/film) och observationer som verktyg i arbetet med portfoliopärmarna. Kontinuerliga samtal mellan oss kollegor och reflektion av/kring portfolio som pedagogisk dokumentation är enligt oss en förutsättning för ett välfungerande och utvecklingsbart arbete. Därför är portfolio en stående punkt under vår gemensamma planering veckovis. Samarbete oss kollegor emellan är en väsentlig grundsten för att arbetet med portfolio som pedagogisk dokumentation ska fungera. Vi har kommit överrens om att dela på ansvaret över portfolioarbetet. Följande punkter (ståndpunkter) representerar våra nuvarande värderingar om hur vi som arbetslag tillsammans ska arbeta kring portfolio som pedagogisk dokumentation på Regnbågen. (Understående punkter är utvecklingsbara och kommer att kompletteras med tiden utifrån nya synsätt samt utifrån tankar och idéer hos nya medlemmar i arbetslaget). Samarbete (vi ansvarar inte endast för de barn vi har kring vårt bord) Ge varandra tid och utrymme att arbeta med/kring pedagogisk dokumentation Samtal och reflektion kring arbetet med portfoliopärmarna under gemensam planeringstid.

Strukturen i portfoliopärmarna Portfoliopärmarna bygger alla på följande struktur: Första sida Syrenens förskola En kortare text som berättar om hur det ser ut på Syrenens förskola i nuläget (var förskolan är belägen, hur stora barngrupperna är, ålder på barnen, en beskrivning av både inomhus- och utomhus miljön samt en bild på förskolan tagen utifrån). Fliken Jag Här är det tänkt att samla material/bilder som representerar det enskilda barnet. Exempelvis fotografier på barnet, självporträtt, handavtryck, längdraketerna. Fliken Jag tycker Här är det tänkt att samla material i form av barnets kommentar, tankar, åsikter, funderingar. (Även observationer och barnintervjuer) Fliken Jag kan Här är det tänkt att samla material/bilder som visar på vad det enskilda barnet kan, dennes förmågor, kunskaper, färdigheter (utveckling och lärande inom samtliga områden). Detta för att synliggöra barnets utveckling och lärande för främst barnet själv men även för barnets familjer samt för oss pedagoger. Fliken Jag och mina vänner Innehållet bakom denna flik har i syfte att synliggöra barnet och dennes vänner i vår dagliga verksamhet på förskolan. (Hur/när barnet interagerar/leker med andra barn, hur olika situationer i vardagen ser ut tillsammans med andra). Fliken Vad vi gör Här är det tänkt att samla material/bilder som synliggör vår verksamhet på Regnbågen, för barnet och dennes familj (vår dagliga verksamhet, traditioner, utflykter samt firanden av olika slag). Vi önskar förmedla positiva och för barnet stärkande minnen. Vi vill ge barnet möjlighet att kunna se tillbaka på tiden hos oss och förhoppningsvis minnas den med glädje. Fliken Mina konstverk Under denna flik samlas barnets teckningar/målningar under årens gång som de i samråd med oss pedagoger har valt att spara i sin pärm. Detta för att bland annat illustrera den estetiska utvecklingen hos barnet, för barnet själv, dennes familj och för oss pedagoger. Här samlar vi även barnets måndagsteckningar (cirka 5 teckningar/år).

Årliga avstamp Varje år genomförs olika aktiviteter som bygger på dokumentation och insamling av material till portfoliopärmarna. Handavtryck Mätning av barnets längd Månadsbilder Självporträtt Barnintervjuer Observationer Fotografering och filmning Handavtryck En gång om året gör vi ett avtryck av barnets hand på ett papper. I samband med detta pratar vi om hur vi växer, genom att bland annat titta på tidigare handavtryck och se en förändring. Barnet får möjlighet att reflektera och fundera över denna utveckling tillsammans med oss pedagoger och kamrater. Mätning av barnets längd Vid två tillfällen årligen (en gång/termin) mäter vi barnets längd, från topp till tå. Vi samtalar om mått och mätning och relaterar längden till ting i vår omgivning samt jämför med tidigare mätningar. (Exempelvis Jag är lika lång som mattan på golvet. Pelle och Kalle har tillsammans en längd som motsvarar vår soffas bredd). Tillsammans genomför vi aktiviteter som bygger på mått och mätning. Vi experimenterar och funderar. Varje barn har varsin längdraket uppsatt på väggen i målarrummet. Raketen representerar barnets längdutveckling. Vi använder oss av textiltejp i olika färger att fästa på väggen under varje barns raket. Tejpen representerar barnets längd och varje termin visar en ny färg hur mycket barnet har växt. Vi dokumenterar denna utveckling i portfoliopärmarna. Vi fotograferar och dokumenterar eventuella kommentarer/tankar/funderingar från barnen. Vi klipper även av plastband i samma längd som barnet (en färg för varje termin) som även de sparas i pärmarna.

Månadsbild Vid olika tillfällen varje år ritar barnen teckningar (valfritt motiv) under organiserade tillfällen. Teckningarna sparas i portfoliopärmarna och har i syfte att synliggöra barnets estetiska utveckling för barnet själv, oss pedagoger och barnets familjer. Teckningarna kan även visa på sinnestämning, intressen, tankar och funderingar hos det enskilda barnet. Dessa tillfällen sker under följande månader: januari, mars, maj, september och november. Vi fotograferar och skriver ned vad barnet berättar om sin teckning. Barnet ritar på finare ritpapper och använder nya tuschpennor med smal udd. Självporträtt En gång per termin ritar barnet ett självporträtt. Vi samtalar om hur vi ser ut (mänskliga och personliga drag), likheter och olikheter. Barnet börjar med att studera sin spegelbild och ritar sedan av sig på ett ritpapper. Vi fotograferar och dokumenterar eventuella kommentarer, tankar samt funderingar som barnet uttrycker under tiden de ritar. Barnet ritar på finare ritpapper och använder nya tuschpennor med smal udd. Barnintervjuer Vi använder oss av mallarna i portfoliopärmen för oss pedagoger och intervjuar det enskilda barnet inför utvecklingssamtalet. Intervjuerna sker enskilt (barn och pedagog). Vi ger varje barn samtalstid och visar intresse för deras åsikter och tankar. Tillsammans med barnet tittar vi på vad barnet svarade året innan. Observationer Vi använder oss av mallarna i portfoliopärmen för oss pedagoger och observerar det enskilda barnet inför utvecklingssamtalet. Syftet är att observationen ska fungera som underlag under samtalet med föräldrarna samt för att vi pedagoger ska få en större inblick i det enskilda barnets vardag. Fotografering/filmning Vi fotograferar och filmar barnen kontinuerligt i den dagliga verksamheten.