Vegetariskt och veganskt ätande för- och nackdelar, hur löser man det i praktiken? Susanne Fredén leg dietist, Ätstörningsenheten Akademiska sjukhuset Uppsala 20171110
Historik, skäl och förekomst vegetarian/vegan i Sverige I Sverige Emanuel Swedenborg 1688-1772 1800-1900-tal: Religion, hälsa och moral (Graham och Kellogs) 1940- Allnordiska Förbundet för Folkhälsa 1970- solidaritet med värden 1990- djuretik, miljö 2000- etik, miljö/klimat, hälsa(identitet), Inga säkra data, mellan 0.5-10% Enl Djurens rätt 2014, 6 % vegetarianer, 4 % veganer 16-25 år, 20 % vegetarian / vegan, enl Sifo-undersökning som är gjord på beställning av Världsnaturfonden (2016) Axfood 2017: 6% vegetarianer, fler kvinnor än män, flest i Stockholm färre i Norrland
Olika typer av vegetarian/ vegan ( blandkost- allätare) Flexitarianer, äter animaliskt ibland, vegetariskt ibland Demivegetarian/ Pescetarian (stockholmsvegetarian) fisk, ägg, mejeri, vegetabilier Lakto-ovo-vegetarian: ägg, mejeri, vegetabilier Laktovegetarian: mejeri, vegetabilier Vegan: vegetabilier (smink, kläder skor etc) ( levande föda, makrobiotisk kost, frukterian) Slarvvegetarianer/ uteslutare Klimatarian/climatarian
Ätstörning och Vegetarianer/ vegan - Studier visa att upp till 50% av AN patienter som söker vård äter vegetariskt - Vid uppföljning: frisk från ätstörning var i mindre utsträckning vegetarian - Vid uppföljning: De som fortsatt åt restriktivt/ följde diet var i större utsträckning vegetarianer
vegetarisk/ vegansk mat ätstörning Fördelar Att äta en stor andel vegetariska livsmedel är förknippat med hälsosamma matvanor och kan minska risken för olika sjukdomar. Stor andel vegetariska livsmedel är ofta mer miljövänligt jmf stor andel animaliska livsmedel. Nackdelar Låg energitäthet i kosten Stor volym på maten Risk för lågt intag/ brister av vissa näringsämnen. Ett sätt att komma undan vid sociala sammanhang. Låg energitäthet i maten ger sämre utfall jmf högre energitäthet
Vera 23 år Anorexi Vikt 50 kg Längd 167 cm BMI 17.9 Student, aktiv, bor med sambo Nu sjukskriven, depression, Vegetarian, (vegan) Använder ytterst lite olja i matlagning, köper helst krav/ekologiskt Orolig mage Frukost: 1 skiva lingongrova, ½ avokado 1 frukt, 3 dl grönt te Fm (1 skål wokgrönsaker) 3 dl te Lunch 2x3 dl klar grönsakssoppa, 3 dl te Em 1 frukt, 5 mandlar, 3 dl te (1 morot, ½ bönbiff, mer te) Middag hemgjorda bönbiffar, rotsaker i ugn, sallad, 3 dl te Kväll grön smootie,(1/2 avokado, spenat, ingefära, chiafrön, ½ äpple, mandeldryck) 3 dl te
Vera dag 1
Veras mat Lågt energiinnehåll, låg energitäthet Lågt fettinnehåll Lågt proteininnehåll Lågt innehåll av stärkelserika kolhydrater Stor volym, fiberrikt Lågt intag av kalcium, zink, järn, B12, D-vitamin, omega 3
Vad behöver Vera? 2200-2500 kcal (44-50 kcal/kg) Protein, 15E% =82 g protein Fett: 30E% 75 g fett, Kolhydrater: (55 E%) 300 g, Vätskeintag 30 ml/kg Kalcium: 800 mg B12: 2 µg D-vitamin: 10 µg 50 kg x 1.5 g/kg =75 g protein omega 3 rek 2.5-3 gram/dag varav 25 g kostfiber Jod: 150 µg Järn: 15 mg Selen: 50 µg Zink: 7 mg
Protein, rekommendation 10-20E% (0.8-1.5 g protein/kg kroppsvikt) 50 kg x1.5 g protein= 75 g Protein: Kött, fisk ägg, mejeri, innehåller protein av hög kvalitet var för sig Spannmålsprodukter, baljväxter, sojaprodukter, nötter, frön, ris, quinoa, potatis innehåller protein men inte av samma höga kvalitet. För att höja proteinkvaliteten i maten behöver olika vegetariska proteinkällor ingå under dagen. Ju mer varierat man äter - desto bättre! Baljväxter+cerealier- en bra kombination
Paus från det vegetariska/ veganska under behandling?
Veras mat: Frukost: 2 dl veg mejeri, 1 dl musli/ gryn till gröt, ev sylt, 1 mjuk smörgås, veg margarin, veg pålägg typ vegopastej, 1 glas juice/ frukt Fm lunch Em Middag Kväll 1 skiva hårt bröd, veg margarin, veg mjukost, te veg biff av soja, potatis+rotsaker i ugn, hummus/ tzatsiki, sallad+dressing 2 dl veg mejeri, 1 dl musli med torkad frukt och nötter 1 port pasta, vegofärssås, broccoli veg smootie, 1 mjuk smörgås, veg margarin, veg pålägg
Vera dag 2
Linsbiffar, rotsaker i ugn, sallad, 250 kcal
Sojabiff, potatis och rotsaker i ugn, hummus, sallat med dressing, 520 kcal
Mjölk 1.5%fett Oatly 1.5 % fett Oatly, 0.5 ekologisk Sojamjölk färsk Alpro Mandelmjöl k Alpro Mandeldryc k Gogreen Kokosmjöl/ dryck Alpro Rismjölk, eko kalcuim Jämförelse mejeri/ mjölk produkter 100g Energi kcal Fett gram Protein gram D-vit (10µg) Ca (800mg) B 12 (2 µg) 45 1.5 3.5 1,0 120 0,6 45 1.5 1.1 1.5 120 0,38 40 0.5 1.0-5 - 38 0.3 3.0 0.75 120 0.38 22 1.1 0.4 0.75 120 0.38 20 1.1 0.4 - - - 20 0.9 0.1 0.75 120 0.38 50 1,1 0,1-120 -
Matfett/olja till matlagning /100g Kcal Fett % Protein g Omega 3 (2,5-3 g) Rapsolja 900 100 0 10 0 olivolja 900 100 0 1 0 Kokosolja/ fett Mjölkfritt margarin - flytande Mjölkfritt bordsmargarin Jordnötssmör 900 100 0 0 0 720 80 0 8 7.5 630 70 0 5 20 605 48 32 0.1 0 smör 739 82 0.6 0.6 0.5 D-vitamin (10µg)
Samma sak olika livsmedel Vår bönpasta görs direkt av sojabönor vilket ger den alla nyttigheter som finns i bönor. Bönpastan innehåller rikligt med proteiner och fiber men är samtidigt snål på kolhydrater. Detta gör att bönpastan är väldigt mättande och ger energi länge. Dessutom är den precis som bönor rik på nyttiga vitaminer och mineraler, helt glutenfri och ekologiskt producerad. Innehåll bönpasta 100g 360 kcal Fett 9g Kolhydrater 18 g Fiber 15 g Protein 44 g Innehåll vanlig pasta 100g 359 kcal Fett 2 g Kolhydrater 72 g Fiber 3 g Protein 12 g
Samma sak olika innehåll Vanlig ost 100 g - Protein 27 g - Kolhydrat 1.4 g - Fett 28 g - Ca 750 mg Veganost 100 g - Protein 3.5 g - Kolhydrat 19 g - Fett 17 g - Ca? Yoghurt, naturell 100 g - Protein 3.4 - Kolhydrat 4.8 - Fett 3.0 - Ca 116 mg Lupinghurt Naturell 100 g - Protein 1.8 g - Kolhydrat 9 g - Fett 6 g - Ca?
Råd till vegetarianer (veganer) - Paus i det vegetariska (veganska) - Tillräckligt med energi, lagom med protein - Använd vegetariska proteinrika livsmedel - Använd berikade veg mejeriprodukter och bordsflytande margariner - Tillskott av B-12 och D-vitamin, ev järn - Begränsa fiberintaget - Ät varierat - Dietist!!
susanne.freden@akademiska.se