2014-06-27 LD13/03281 Bilaga förvaltningar Periodrapport april 2014 2014-06-27 LD13/03281 Periodrapport maj 2014 Landstingets samlade prognos per april pekar mot ett resultat på plus 39 mkr (+/- 20 mkr). Det är 89 mkr sämre än budgeterat. Prognosen pekar på att verksamheternas nettokostnader blir 1,4 procent högre än budgeterat 2014, vilket är 99 mkr mer än planerat. Hälso- och sjukvårdens nettokostnader beräknas bli 120 mkr högre än budgeterat. Belastningen på hälso- och sjukvården är mycket hög, genom ökade volymer och bemanningsrelaterad påfrestning. Intäktssidan med skatter, statsbidrag och finansnetto beräknas öka med 10 mkr jämfört med budget. Övergripande prognos Den ekonomiska strategin för perioden 2014-2017 fortsätter att präglas av arbetet med att balansera verksamheten inom de ekonomiska ramarna. Bakgrunden till beslutade besparingsåtgärder är bland annat ett stort ackumulerat underskott som skall återställas (803 mkr efter 2013), behov av strukturella åtgärder samt möjlighet att skapa utrymme för den framtida medicinska och demo grafiska utvecklingen. Landstingets samlade prognos för 2014 pekar mot ett resultat på plus 39 mkr, prognosen är 89 mkr sämre än budgeterat. Osäkerhets marginalen i bedömningarna ligger på +/- 20 mkr. Omvärldsanalys Analyser och bedömningar från SKL visar att BNP i Sverige förväntas öka under 2014 med 3,0 procent. Trots en stark arbetsmarknad ligger arbetslösheten kvar runt 8 procent, förklaringen är en kraftig ökning av både befolkningen i arbetsför ålder och arbetskraftsdeltagandet. Prognosen är ändå att arbetslösheten ska minska till 7,5 procent mot slutet av 2014. Även i fortsättningen finns det långsiktiga problemet med att finansiera välfärden kvar. För att kunna möta ökade förväntningar på den offentliga sektorn, med stora barnkullar och många äldre, måste landstinget fortsätta effektivisera sin verksamhet. Pensionsavgångarna bland landstinget Dalarnas anställda kommer att öka väsentligt inom de närmaste åren, vilket medför ökade kostnader för pensioner. Befolkningsmängden i länet bedöms enligt SKL:s prognos öka något fram till 2018. Andelen äldre, som i Dalarna ligger över riksgenomsnittet, kommer att öka ytterligare. Under första kvartalet 2014 hade Dalarna ett födelseunder skott, men samtidigt ett större positivt flyttnetto. Resultatet blev att Dalarnas befolkning ökade med 272 personer till 277 621 invånare.
Innehållsförteckning Hälso- och sjukvården...3 Central förvaltning...5 Finansförvaltningen...6 Hjälpmedel Landstinget Dalarna...7 Landstingsfastigheter...8 Landstingsservice...10 Kultur- och bildningsförvaltningen...12 Tandvårdsförvaltningen...14 Beställarenhet för tandvård...17 Patientnämnden...18 Kostsamverkan Mora...19 Hjälpmedel Dalarna...21 Revisorerna och tjänstemannabiträde...22 Bilaga förvaltningar maj 2014 2
Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvården Verksamhet Belastningen på hälso- och sjukvården är mycket hög, genom ökade volymer och bemanningsrelaterad påfrestning. De ökade volymerna under årets första del och därmed det ökade trycket på hälso- och sjukvården avser såväl elektiv som akut verksamhet. Under våren 2014 genomförs en organisationsförändring, i form av tillskapande av fyra divisioner och fyra divisionschefer, svarande mot psykiatriska specialiteter, medicinska specialiteter, kirurgiska specialiteter och primärvård. Rekryteringen är klar och divisionscheferna tillträder under våren sommaren 2014. Sommarplaneringen är i gång. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen gjorde en lyckad rekryteringsresa till Tyskland i slutet av förra året. Resan resulterade 11 tyska läkare som påbörjar sitt arbete under sommaren hösten. En arbetsgrupp har arbetat fram en planering för rekrytering av övriga bristyrken (huvudsakligen sjuksköterskor) för 2014. Effekter av bemanningsrelaterade åtgärder i form av förändrade arbetstidsmodeller, överlappningstider och måltidsuppehåll är i prognos värderade till 45 mkr. Utöver det förväntas ytterligare effekter för stafetter/inhyrd personal till ett värde av 20 mkr. I prognos för hälso- och sjukvården finns inräknat 45 mkr i överföring av övrig landstingsintern intäkt, utöver budget, avseende medicinsk utveckling. Externa intäkter i övrigt förväntas bibehålla budgeterad nivå. Förutsättningarna för att prognosen skall infrias innebär ett absolut krav på att åtgärder genomförs i enlighet med beslut om budgetanpassning. Detta har även förtydligats i direktiv LD13/03383 till verksamheterna och är helt avgörande för det prognostiserade resultatet. Fördelning av prognos per division: Division Prognos mkr Medicin -23 Kirurgi -40 Psykiatri -35 Övrig primärvård -2 Hälsoval -20 Totalt -120 Ekonomi, maj Resultaträkning (mkr) Ack utfall Prognos Budget Resultat Intäkter 633,2 1 553,8 1 510,2 1 590,0 Kostnader -2 957,4-6 817,5-6 653,9-6 642,3 varav personalkostnader -1 580,2-3 595,5-3 533,8-3 441,3 Verksamhetens resultat -2 324,2-5 263,7-5 143,7-5 052,3 Landstingsbidrag 2 143,2 5 143,7 5 143,7 4 925,7 Över/ Underskott -181,0-120,0 0,0-126,6 Investeringar -19,2-100,0-100,0-87,8 Sammantaget beräknas en total prognos för hälso- och sjukvården motsvarande -120 Mkr. Kostnadsnivån är i likhet med 2013 fortsatt för hög. Den höga kostnadsnivån avser i all väsentlig del bemanning, dvs lönekostnader och kostnader för stafetter/inhyrd personal. Prognosen förutsätter omfattande effekter av de åtgärder/ budgetanpassningar som är fastställda i driftbudgetbeslutet. 3 Bilaga förvaltningar maj 2014
Personal, maj Definitioner Antal anställda är antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal faktiska årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsätt ningsgrad minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent är lika med 1 700 arbetade timmar. Valda personalkostnader (mkr) Budget Prognos Resultat Löner exklusive sociala avgifter -2 430-2 470-2 406 Inhyrd personal, läkare -142-148 -160 Antal anställda 31 maj (exkl hemsjukvård) 2012 Antal faktiska årsarbetare 5 731 5 645 5 624 Antal anställda 6 852 6 790 6 721 Antal anställda har ökat med 65 personer och antal faktiska årsarbetare med 86 jämfört med 2013. Den stora ökningen står undersköterskorna för. Däremot har antalet sjuksköterskor och medicinska sekreterare minskat något. Arbetad tid exkl. hemsjukvård januari - april Inhyrd personal, övrig -1-11 -6 Prognosen, som förutsätter effekter av åtgärder, för inhyrda läkare överskrider budgeten med 6 Mkr, inhyrd övrig personal, till största delen specialistsjuksköterskor, 10 Mkr. Lönerna överskrider budgeten med 40Mkr. Det pågår en värdering, utifrån direktiv, att minska stafettnyttjandet. Karin Stikå-Mjöberg Förvaltningschef Hälso och sjukvården Dalarna Ack 2014 Ack 2013 Ack 2012 Arbetad tid timmar, anställda 3 356 468 3 330 660 3 316 937 - varav timanställda 81 299 92 472 83 848 - varav arbete under jour/ beredskap läkare 51 336 53 107 51 186 - varav mertid/övertid 52 051 62 580 49 496 samtlig personal Arbetad tid timmar, 50 173 43 278 35 567 stafettläkare Den totala arbetade tiden har ökat något från 2013 trots att det är en mindre arbetsdag 2014. Däremot har såväl timtid, jour och beredskap samt övertid minskat, för timtid och övertid en rejäl minskning. Minskningen kan hänskjutas till att man anställt andra kategorier istället för specialistsjuksköterskor för att klara bemanningen. Stafettläkarnas arbetstid har ökat med nästan 6 900 timmar, vilket motsvarar ca 16 procent jämfört 2013. Ökningen beror till stor del på bristen av egna allmänläkare inom primärvården samt läkare inom psykiatri. Bilaga förvaltningar maj 2014 4
Landstingsstyrelsen Central förvaltning Central förvaltning har fått en ny enhet, Kommunikationsenhet (fd informationsavdelning inom administrativ enhet) som leds av en kommunikationsdirektör. Enheten för Hjälpmedel har bildat två egna förvaltningar; Hjälpmedel Dalarna, som har en gemensam nämnd med kommunerna och Hjälpmedel Landstinget Dalarna med egen nämnd. Medicinska enheten har bytt namn till Enhet för Medicinsk kvalitet. Lars-Olof Björkqvist tillträdde som biträdande landstingsdirektör tillika biträdande förvaltningschef för Central förvaltning och Hälso- och sjukvården vid årsskiftet. En ny personaldirektör har anställds, Anna Cederlöf. Hon började sin anställning 9 juni 2014. Ett nytt företagshälsoavtal har tecknats med Företagshälsan Falun Borlänge, gäller from 1 maj 2014. Ett personaladministrativt system har upphandlats, Heroma i en ny tappning. Landstinget Dalarna har bytt IT-plattform till eklient. ITarbetplatsen har också uppdaterats till Windows7 och Office 2013. Lilla medarbetarenkäten är nu sammanställd och visar på att medarbetarna upplever - att deras arbete är meningsfullt - att det finns brister med återkopplingen för den egna arbetsinsatsen - att det finns brister med uppföljningsarbetet gällande den egna verksamhetens mål. Ekonomi Resultaträkning 2014 05 2013 (mkr) Ack Prognos Budget Resultat Utfall Intäkter 205 525 525 552 Kostnader -869-2 151-2 144-2 163 varav -137-314 -310-289 personalkostnader Verksamhetens -664-1 626-1 619-1 611 Lanstingsbidrag 675 1 619 1 619 1 620 Över-/underskott 11-7 0 9 Investering 2014 (mkr) Ack Prognos Budget A01 Årets investering 23 75 105 Verksamhetsområde Avvikelse mot budget Prognos 2014-03 Hälsoval, beställarenheten +5 Kollektivtrafik -12 Övrig enheter inom central förvaltning 0 För Beställarenheten hälsoval prognostiseras ett överskott på ca 5 mkr. Momsersättningen beräknas bli högre än budget. Likaså intäkter för utomlänspatienter (Västmanlänningar) som listar sig i Dalarna. På kostnadssidan antas besöksersättning och kvalitetsersättning bli lägre än budgeterat. Kostnaderna för kollektivtrafiken förväntas bli cirka 12 mkr högre än budget, varav 3 mkr avser slutavräkning för 2013. Resterande del är en konsekvens av nytt avtal för trafiken fr o m halvårsskiftet 2014 som innebär kostnadsökningar som inte beaktats i budget. För övriga enheter totalt inom central förvaltning görs bedömningen att utfallet ligger i nivå med budget. Personal Definitioner Antal anställda är antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal faktiska årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsätt ningsgrad minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent är lika med 1 700 arbetade timmar. Antal anställda 31 maj 2012 Antal faktiska årsarbetare 389,85 371,48 356,12 Antal anställda 425 410 390 Faktiska årsarbetare har ökat med 18,37 personer och antal anställda med 15. Den största ökningen finns inom MiT samt Enheten för Medicinsk kvalitet. Ökningen beror till största del på införande av ny IT-plattform och andra verksamhetsnära projekt. Ett antal av dessa projekt drivs av extern finansiering. Arbetad tid januari - april Ack 2014 Ack 2013 Ack 2012 Arbetad tid timmar, anställda 233 318 227 067 215 978 - varav timanställda 427 629 652 - varav mertid/övertid samtlig personal 1356 1585 2521 Arbetad tid följer ökningen av faktiska årsarbetare. Timanställdas arbetade tid har minskat liksom mertid/övertid. Valda personalkostnader (mkr) Budget Prognos Resultat Löner exklusive sociala avgifter -220-220 -200 Lönekostnader följer budgeten. Karin Stikå Mjöberg Landstingsdirektör FV-chef Central förvaltning 5 Bilaga förvaltningar maj 2014
Landstingsstyrelsen Finansförvaltningen Inom finansförvaltningen redovisas kostnader för pensioner, löneskatt på pensioner, premie för patientförsäkringen, interna ränteintäkter samt intäkter och kostnader för specialdestinerade statsbidrag. Verksamhetskostnader och intäkter I budget ingår specialdestinerade statsbidrag med netto 25 mkr. Intäkter för statsbidragen rehabiliteringsgarantin, sjukskrivningsprocessen, psykisk ohälsa, sammanhållen vård för äldre samt ökad patientsäkerhet ingår med totalt 60 mkr. Budgeterade kostnader för insatser att nå kraven för att få statsbidragen uppgår till 35 mkr. Statsbidrag för ökad tillgänglighet, kömiljarden, ingår i budget med netto 10 mkr. Utfallet 2013 för sjukskrivningsprocessen blev bättre än vad som redovisades i bokslutet och ytterligare 9 mkr har erhållits i statsbidrag. Sammantaget prognostiseras att nettoutfallet för statsbidragen och kostnader kopplade till dessa blir i nivå med budget. I prognosen görs bedömning att budgeterade centrala buffertar ger överskott. Även den budgeterade schablonintäkten för pensioner förväntas ge överskott. Pensionskostnader inkl löneskatt och ränta prognostiseras enligt KPA:s prognos från april 2014. Totalt ligger prognosen i nivå med budget. Pensionskostnaderna ligger 6 mkr över budget, medan räntekostnaden för värdesäkring av pensionerna beräknas bli 6 mkr lägre. Totalt för finansförvaltningens verksamhetsområde är prognosen +24 mkr. Skatter, statsbidrag mm Prognos Budget Avv. Preliminärskatt 2014 5 704 5 710-6 Avräkning 2014 21-9 30 Avräkning 2013-6 -6 Summa 5 719 5 701 18 Inkomstutjämning 1 050 1 052-2 Regleringsavgift -69-70 1 Strukturbidrag 4 4 0 Kostnadsutjämning 136 137-1 Statsbidrag läkemedel 648 660-12 Summa 1 769 1 783-14 Finansiella intäkter 10 10 0 Finansiella kostnader -51-57 6 Summa -41-47 6 Totalt 7 447 7 437 10 Peter Hansson / Ekonomidirektör Skatteintäkter, statsbidrag och finansiella kostnader och intäkter Prognosen för skatteintäkter och statsbidrag, exkl läkemedelsbidraget, bygger på SKL:s senaste prognos från april, ek.nytt nr 08/2014. Intäkterna är 16 mkr högre än budget. Det finns fortfarande ingen överenskommelse mellan staten och SKL om nivå och inriktning på läkemedelsbidraget. Bidraget minskade åren 2012 och 2013 med 40 respektive 60 mkr jämfört med 2011. Detta som en följd av lägre läkemedelskostnader. Prognosen för 2014 är att statsbidraget blir något högre än 2013 men 12 mkr lägre än årets budget. Finansnettot visare ett överskott på 6 mkr och avser lägre ränta på pensioner jämfört med budget. Bilaga förvaltningar maj 2014 6
Landstingsstyrelsen maj 2014 Hjälpmedel Landstinget Dalarna Verksamhet Ny förvaltning från och med 2014-01-01. Regeringen har lagt fram en proposition 2013/14:67 gällande Mer inflytande för den enskilde i valet av hjälpmedel. I propositionen föreslås att hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen ändras så att det tydligare framgår att sjukvårdshuvudmannen ska erbjuda den enskilde att välja hjälpmedel när det finns olika hjälpmedel tillgängliga inom landstinget eller kommunen. Hjälpmedlet anses vara tillgängligt om sjukvårdshuvudmannens tillhandahållande är förenligt med gällande upphandlingslagstiftning. Den enskildes val ska tillgodoses om det med hänsyn till den enskildes behov och till kostnaderna för hjälpmedlet framstår som befogat. Av ovan nämnda lagar ska det också framgå att vårdgivaren och den som har ansvaret för hälso- och sjukvården av en patient ska se till att patienten ges individuellt anpassad information om de hjälpmedel som finns. Hälso- och sjukvårdspersonalen ska medverka till att en patient ges möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Genom propositionen vill regeringen betona att landsting och kommuner inom ramen för gällande lagstiftning kan välja att erbjuda förskrivning genom fritt val av hjälpmedel med s.k. eget ägande. Den enskilde ges då möjlighet att välja hjälpmedel utanför det ordinarie sortimentet. I de landsting och kommuner där förskrivningsmöjligheten med fritt val har införts är även detta, förutom de olika hjälpmedel som finns i det ordinarie sortimentet, ett tillgängligt alternativ för tillhandahållandet av hjälpmedel, förutsatt att det för den enskilde är lämpligt med fritt val. Lagändringarna är nu beslutad att gälla från den 1 juli 2014. Denna förändring kommer att få stor betydelse för verksamheten i framtiden. Vissa verksamheter i förvaltningen kan komma att flytta ur sina lokaler inom Falu lasarett dels för att kunna samlokaliseras och dels för att specialistsjukvården är trångbodda. Ekonomi Resultaträkning (mkr) Ack utfall Prognos Budget Resultat Intäkter 8 19,3 19,3 Kostnader -29-73,6-74,6 varav personalkostnader Verksamhetens resultat -16-37 -37-22 -54,3-55,3 Landstingsbidrag 23 55,3 55,3 Över/ Underskott +2 +1,0 0 Årets investering 0,2 1,7 1,7 Prognosen visar på ett överskott på en miljon kronor. Detta är beroende av vad som händer med den tidigare nämnda flytten från Falu lasarett. Det finns kostnader i budgeten för ombyggnation av lokaler, det är svårt att bedöma dels storleken på dessa kostnader och när de kommer att inträffa. Rekrytering av en verksamhetschef har påbörjas med planerat tillträde efter sommaren. Personal Definitioner Antal anställda är antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal faktiska årsarbetare beräknas som antal anställda x anställningens sysselsättningsgrad minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent är lika med 1 700 arbetade timmar. Antal anställda 2012 Antal faktiska årsarbetare 62,83 62,96 58,91 Antal anställda 71 72 71 Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag Arbetad tid Ack 2014 Ack 2013 Ack 2012 Arbetad tid timmar, anställda 36 962 35 374 35 493 - varav timanställda* 101 0 127 - varav mertid/övertid samtlig personal* 185 185 120 * T.o.m. 30 april. Valda personalkostnader (mkr) Budget Prognos Resultat Löner exklusive sociala avgifter -25-25 Arne Thuresson Förvaltningschef Hjälpmedel Landstinget Dalarna 7 Bilaga förvaltningar maj 2014
Fastighetsnämnd Landstingsfastigheter Måluppfyllelse Politikens inriktning och uppdrag till fastighetsförvaltningen framgår av landstingets verksamhetsplan för åren 2014-2017. Uppdraget finns sammanfattat under punkterna 1-4 nedan. Kopplat till uppdragen finns även effektmål och utfallsmått angivna. 1. Tillhandahålla lokaler som uppfyller patienternas och verksamheternas behov och förväntan på funktion, patient- och arbetsmiljö, säkerhet, tillgänglighet och komfort. Mål 2014 Prognos 2014 Utfall 2012 Totalindex >57 Nästa mätning Totalindex 57 Hyresgästenkät höst 2014 (2010; 57). genomförs vartannat år 2. Förvalta Landstinget Dalarnas fastigheter kostnadseffektivt. Mål 2014 Prognos 2014 Utfall 2013 Total kostnadseffektivitet = 5,68 % 5,68 % lokalernas andel av landstingets totala kostnadsmassa = < 5,68 % Kostnadseffektivitet = resultat på fastighetsförvaltningen 100 % (18,7 mkr) 107 % (20 mkr) minst enligt budget/plan = 100 % Vakanser = total area för outhyrda 5,0 % 5,6 % lokaler i procent av uthyrningsbar area = < 5 % 3. Genomföra investeringar i fastigheter utifrån patienter och verksamheters behov utifrån givna förutsättningar och med effektivt utnyttjande av egna och tilldelade resurser. Mål 2014 Prognos 2014 Utfall 2013 Fastighetsinvesteringar = 308 mkr 100 % 278 mkr 86 % 274 mkr 4. Landstingsfastigheter ska fortsatt vara ledande i ett nationellt perspektiv gällande energi/miljöeffektiv drift och all el som köps in, ska komma från förnyelsebara energislag. Mål 2014 Prognos 2014 Utfall 2013 Behålla en tätposition bland landstingen vad gäller; Energiförbrukning Mediakostnader (el, värme o vattten) Skötselkostnader p Driftkostnader (totalt exkl LFU) Energiförbrukning = kwh/kvm = 164 El till 100% från förnyelsebara energislag Redovisas april 2015 Nr 2 2013 Nr 2 2012 Redovisas april 2015 Nr 2 2013 Nr 2 2012 Redovisas april Nr 6 2013 2015 Nr 5 2012 Redovisas april Nr 2 2013 2015 Nr 3 2012 164 168 se kommentar nedan 50% svensk vindkraft 50% vatten 50% vind 50% vatten Den av Fastighetsnämnden i april 2011 fastställda energiplanen tar sikte på en energiförbrukning (värme och el) på 150 kwh per kvm vid utgången av år 2020. Nedbrutet per år är målet att energiförbrukningen ska minska med minst 1,7 procent årligen. Jämförelsetalen för landstingets fastighetsförvaltningar 2013 har nu publicerats. Landstingsfastigheter ligger, glädjande nog, fortsatt mycket bra till. Energiförbrukning, totala kostnader för media (el, värme och vatten) samt driftkostnader ligger vi på en hedrande andraplats i landet. Januari till maj har värmemässigt varit ca 83 % av ett så kallat normalår. Prognosen är att de tuffa förbrukningsmålen kommer att infrias enligt budget och prognos 2014, dvs 164 kwh/kvm. Verksamhet Landstingsfastigheters ansvar är dels lokalförsörjning för landstingets olika verksamheter, dels fastighetsförvaltning av i första hand Landstinget Dalarnas egna fastighetsbestånd. För att tillgodose lokalförsörjningen under kommande planperiod (2014-2017) har Landstingsfastigheter att hantera omfattande fastighetsinvesteringar. Det planeras stora investeringsprojekt på samtliga fyra lasarett i länet. På Falu lasarett pågår t ex ombyggnad akutvårdsavdelning (AVA), ny ambulansstation, patienthotell samt dagkirurgi. I Mora planeras en ny vårdbyggnad för att möte framtidens krav på ändamålsenliga lokaler.även på närsjukhusen i Avesta och Ludvika pågår och planeras omfattande ombyggnader. Vi är i stort behov av verksamheten för att komma igång med projekten. Det är verksamhetens behov som ska styra hur Bilaga förvaltningar maj 2014 8
projekten ska utformas och det är i tidiga skeden som det är viktigt att lägga ner energi och diskussioner. Detta har tex lett till att projektet för patienthotellet på Falu lasarett ännu ej är igång. Det är bra tycker vi att diskussionerna förs nu och inte när bygget är igång eller klart men det kostar i form av tomma lokaler som ingen betalar hyra för. Av landstingets befintliga byggnadsbestånd är cirka 80 procent äldre än 30 år. Det är viktigt att vara observant på när dessa byggnader inte längre stödjer den verksamhet som bedrivs på ett effektivt sätt. I många fall kan alternativet vara att riva och bygga nytt för att ge verksamheten goda lokalmässiga förutsättningar Förutom betydande investeringar så kommer även för en lång period framåt stora planerade underhållsinsatser att behövas. Vid utgången av mars förvaltades totalt 403 000 kvm BRA, varav 384 000 var landstingsägda och 18 000 inhyrda. Dessutom hanterades 145 000 kvm externt inhyrda lokaler. Ekonomi Resultaträkning (mkr) Ack utfall Prognos Budget Resultat Intäkter 213,2 519,4 519,4 495,2 Kostnader -205,5-500,7-500,7-475,2 varav personalkostnader -8,2-20,8-20,8-16,9 Verksamhetens resultat 7,7 18,7 18,7 20,1 Landstingsbidrag 0 0 0 0 Över/ Underskott 7,7 18,7 18,7 20,1 Årets investering 60,0 278 308 274,0 Specificerat på intäkts- och olika kostnadsslag kan resultatet sammanfattas enligt följande: Verksamhetsområde (mkr) Prognos Budget Avvikelse Fastighetsintäkter 516,8 516,8 - Fastighetsdrift -108,3-108,3 - Planerat underhåll -47,0-47,0 - Inhyrda lokaler -136,6-136,6 - Försäkringar, skatt -3,1-3,1 - Avskrivningar -124,8-124,8 - Förvaltningskostnader -15,6-15,6 - Finansiella poster -62,7-62,7 - Resultat 18,7 18,7 - Personal Definitioner Antal anställda är antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal faktiska årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsätt ningsgrad minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent är lika med 1 700 arbetade timmar. Antal anställda 2012 Antal faktiska årsarbetare 26,3 23,7 21,1 Antal anställda 28 24 22 Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag Arbetad tid Ack 2014 Ack 2013 Ack 2012 Arbetad tid timmar, anställda 18 936 17 279 16 813 - varav mertid/övertid samtlig personal* 45 66 79 * Preliminära värden för innevarande år. Nu är våra vakanser återbesatta för tillfället men arbete kvarstår då vi är mitt uppe i en omfattande generationsväxling som vi har gemensam med hela fastighetsbranschen. Det gäller att vi värnar om vår personal då konkurrensen är hård. Dessutom i en tid då vi ska genomföra investeringar i en omfattning som aldrig tidigare. Valda personalkostnader (mkr) Budget Prognos Resultat Löner exklusive sociala avgifter 13,9 13,9 11,7 Inhyrd personal 0 0 0,4 Jan Sjöberg Förvaltningschef Landstingsfastigheter Landstingsfastigheter intäkter och kostnader har bra följsamhet mot budget. Flera av våra stora kostnadsposter är baktunga och ökar mot slutet av året, t ex planerat underhåll, avskrivningar och räntekostnader. 9 Bilaga förvaltningar maj 2014
Servicenämnden Landstingsservice Verksamhet Landstingsservice uppdrag är att ansvara för och utveckla sjukvårdsspecifik service till landstingets kärnverksamhet. De viktigaste händelserna i och omkring verksamheten för årets första fem månader anges nedan i punktform: Ett förvaltningsövergripande projekt har startats upp där huvuduppdraget är att tillskapa Mer tid för patienten genom att frigöra vårdtid inom Hälso- och sjukvården. För Landstingsservice del innebär uppdraget att undersöka möjligheterna att införa vårdnära servicetjänster i vården och att utreda förutsättningarna för att implementera ett FM-koncept (Facility Management). Landstingsservice har påbörjat förberedelserna inför stundande Skid-VM 2015. Evenemanget kommer exempelvis påverka våra tjänster och uppdrag inom parkering, bevakning och logistiskt in- och utflöde av gods till våra sjukhus. Upphandlingen av gas avslutades under våren, de kostnadsekonomiska effekterna ser gynnsamma ut för koncernen. Det nya avtalet innebär att Landstingsservice ansvarar för distributionen av den medicinska gasen. Detta är en del av förvaltningens arbete med att nå största möjliga samordning av koncernens gods. Benchmarkingen inom det nationella servicenätverket Best service intensifieras och breddas. Arbetet är i full gång och inte mindre än sex serviceprocesser är föremål för benchmarking under 2014 där både Falu och Mora lasarett deltar i de nationella jämförelserna. Nuvarande kostlösning med att transportera mat till Ludvika lasarett från Aromköket i Mora är dyr. Landstingsservice utreder nu om förutsättningarna för att upprätta ett mindre produktionskök på lasarettet i Ludvika skulle vara kostnadseffektivare. Förändringsarbetet fortsätter med att utforma en transportorganisation som samtransporterar vårt gods inom koncernen på ett än mer kostnads- och miljöeffektivt sätt. I dagsläget implementeras en handlingsplan som upprättades vid årsskiftet, exempelvis förändras rutter, fordon och servicenivåer. Förvaltningens serviceuppdrag har utökats genom driften av det Dahlska huset i Falun. Landstingsservice har implementerat fullservice avseende materielförsörjning och övriga servicetjänster i byggnaden. Landstingsservice HR-enhet har tillsammans med medverkande från driftsverksamheten, fackliga organisationer och representanter från central förvaltning utarbetat nya riktlinjer för mål och utvecklingssamtal. De nya riktlinjerna innefattar även implementering av nya lönekriterier samt uppföljning under året. Landstingsservice förvaltningschef Anders Roos avslutade sitt chefsförordnande 2014-03-31. Martin Ekberg är tillförordnad förvaltningschef t.o.m. 2014-08-31. Samtliga tidsbegränsade chefsförordnanden utvärderas under 2014. P.g.a. chefsvakanser kommer en del tjänster tillförordnas under året. Måluppföljning Perspektiv Mål Utfall Måluppfyllelse Personal Sjukfrånvaro (total) Sjukfrånvaro (korttid) Nöjdmedarbetarindex 5,0% 3,2% 75% 7,8% 3,3% 76% Ekonomi Resultatindex 1,01 1,00 Kund Nöjdkundindex 90% 71% Produktion Städ, avverkningsgrad (kvm/h) Tvätt, leveranssäkerhet Kost, totalkostnad per portion Fastighetsteknik, förebyggande underhåll/totalt antal uppdrag Yttre transport, minskade körmil (jmf 2013) Andel miljömärkta livsmedel 347 98,0% 68,00 kr 50,0% 10,0% 25% 347 97,0% 70,78 48,0% 10,0% 30% Uppföljning besparingsåtgärder Förvaltningen fortsätter arbetet med att utveckla synergier mellan olika verksamhetsområden i syfte att bli kostnadseffektivare. Avkastningskravet på Landstingsservice uppgår 2014 till 2,0 Mkr. Landstingsservice är en intäktsfinansierad förvaltning och är därmed beroende av kundens efterfrågan. Det ställer krav på förvaltningen att kunna uppvisa effektiva produktions-lösningar för våra kunder. Transparens och hög grad av intäkts- och kostnadskontroll är av största vikt för att upprätthålla förtroliga och goda kundrelationer. Ett nära samarbete med våra kunder sker förutom i det inrättade Servicerådet i respektive styrgrupp för Tandvård, Landstingsfastigheter och Hjälpmedel. Under året sker kontinuerlig uppföljning och avstämning av våra servicetjänster. Bilaga förvaltningar maj 2014 10
Ekonomi Resultaträkning (mkr) Ack utfall Prognos Budget Resultat Intäkter 127,1 295,0 295,0 300,9 Kostnader -126,9-293,0-293,0-287,9 varav personalkostnader -79,5-181,1-181,1-172,1 Verksamhetens resultat 0,1 2,0 2,0 13,0 Landstingsbidrag 0,0 0,0 0,0-11,0* Över/ Underskott 0,1 2,0 2,0 2,0 Investeringar -0,2-3,1-3,1-3,2 *I samband med bokslut gjordes en överskottsöverföring till Central förvaltning på överskjutande del av Landstingsservice avkastningskrav. Verksamhetens ackumulerade resultat på 0,1 mkr efter årets första fem månader är inte helt rättvisande. I samband med gasupphandlingen som avslutades under maj månad uppstod ett glapp i intäktsdebiteringen som kommer korrigeras retroaktivt under juni månad. Den uteblivna intäkten uppgår till ca 0,5 mkr. Efterfrågan på förvaltningens servicetjänster ökade på bred front under 2013, betydande volymökningar skedde inom funktionerna lokalvård, kost, materielförsörjning och tvätt. De inledande månaderna under 2014 visar att trenden fortsätter med hög efterfrågan. Landstingsservice arbete med en detaljerad budget och ekonomisk uppföljning på kostnadsställenivå ger klara indikationer på funktioner och verksamheter som kan bli föremål för alternativa driftsformer. När volymtalen ökar i kombination med att nya uppdrag och servicetjänster utvecklas och avropas är det av största vikt att prissättning och resursutnyttjande utvärderas. Den processen kommer fortsätta och intensifieras under 2014. Personal Definitioner Antal anställda är antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal faktiska årsarbetare beräknas som antal anställda x anställningens sysselsättningsgrad minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent är lika med 1 700 arbetade timmar. Antal anställda 2012 Antal faktiska årsarbetare 390,10 376,43 359,99 Antal anställda 447 433 423 Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag Arbetad tid Ack 2014 Ack 2013 Ack 2012 Arbetad tid timmar, anställda 305923 286284 279469 - varav timanställda* 24923 16173 14409 - varav mertid/övertid 4183 4534 3677 samtlig personal* * Preliminära värden för innevarande år. Hög korttidssjukfrånvaro under årets första kvartal har medfört att timanställda och mertid/övertid har ökat för att säkra den dagliga driften. Att arbetade timmar har ökat i jämförelse med tidigare år beror i huvudsak på övertagandet av driften av Café Oasen vid Säters sjukhus, utökade uppdrag i samband med byggnationen och driftsättandet av Dahlska huset samt kostförsörjningen på Ludvika lasarett. Det ovannämnda tillsammans med utökade uppdrag på flera orter i länet, tillsättning efter pensionsavgångar, konverteringar av visstidsanställningar och rätten till heltid, påverkar även det förvaltningens bemanning och arbetad tid. Rekrytering av ny Logistikchef har genomförts, föreslagen kandidat påbörjar sin anställning i september. Årets semesteransökningar var rekordmånga, 699 stycken, av dessa så fick 25 personer semestervikariat för sommaren 2014. Valda personalkostnader (mkr) Budget Prognos Resultat Löner exklusive sociala avgifter -127,7-127,7-121,9 Martin Ekberg T.F. Förvaltningschef Landstingsservice 11 Bilaga förvaltningar maj 2014
Kultur- och bildningsnämnd Kultur- och bildningsförvaltningen Verksamhet Kultur- och bildningsförvaltningens arbete pågår fortfarande i högt tempo. Den nya samverkansmodellen innebär ett förändrat arbetssätt där dialogen står i fokus men också att statens styrningssätt har förändrats. Under våren har många varit inblandade i att lämna både kvantitativa och kvalitativa redovisningar till kansliet för sammanställning innan det lämnas till Kulturrådet. I samband med nämndens sammanträde i maj inbjöd kansliet till en dialog om Mera gjort med bättre samspel där länets studieförbund samt kommuner tillsammans med landstinget workshoppade om framtidsfrågor. Konkreta förslag på bättre samspel finns att läsa på landstingets hemsida under Kultur och bildnings dialogsida. Dagen inbjöd till fortsatta dialoger. En inspirationskonferens Prioriterat: Barn och unga hålls i juni. Landstinget Dalarna är nu också medlem i ICORN och arbetet med att ta emot en Fristadsförfattare till hösten pågår. Tankar och riktlinjer för att ta fram en Regional bildningsplan tillsammans med den Regionala kulturplanen från 2016 har börjat ta form. Den nye samverkansstrategen har rekryterats och börjar sin anställning i augusti. Efter en välkommen skön sommarledighet fortsätter hösten med spännande arbete med utveckling av verksamheten. September är ansökningsmånad för både ansökningsomgång två av det nya projektbidraget samt för studieförbund, ideella, idéburna organisationer och politiska ungdomsförbund. Organisationer där närmare 100.000 personer i Dalarna engageras varje år. Arbete med att utveckla ett digitalt ansökningssystem för att både underlätta för de sökande och för administrationen och redovisning av ansökningar pågår. Folkrörelseberedningen genomför dialoger i november. Arbete med Prioriterat; Barn och unga fortsätter. Kansliet kommer också att förändra sitt arbetssätt med dialoger på tjänstemannanivå inför budgetarbetet 2015. Personalen vid skolorna återgår till höstterminen och får nya elever och studerande. Ekonomi Resultaträkning (mkr) Ack utfall Prognos Budget Resultat Intäkter 39,5 92,9 92,9 101,8 Kostnader -98,1-229,1-229,8-233,5 varav personalkostnader -35,5-80,04-79,9-75,8 Verksamhetens resultat -58,6-136,3-136,9-131,6 Landstingsbidrag 57,0 136,3 136,9 133,0 Över/ Underskott -1,5 0 0 +1,4 Investeringar -0,5-1,7-2,4-1,7 Förvaltningen visar per maj ett underskott om 1,5 mkr. En del av det underskottet beror på högre kostnader för intjänad semester och uppehållslön, något som regleras under sommaren. En del kostnader är också av engångskaraktär och kommer att intjänas under hösten. Enheten Scen, dans, konst redovisar ett underskott för året dels beroende på rehabiliteringskostnader samt att statsbidraget för Anoda bokades i sin helhet på 2013. Dessa kostnader möts i prognosen av ett överskott hos stödet till de politiska ungdomsförbunden samt medel för oförutsett. Anslaget för utvecklingsprojekt har i prognosen tagit upp i sin helhet trots att beslut ännu ej tagits för alla 1,2 mkr. Nedanstående tabell visar utfall respektive prognos för varje enhet. Verksamhetsområde (mkr) Ack utfall janmaj Prognos Resultat 2013 Fornby fhsk -1,0 0 0,6 Mora fhsk 0 0 0,1 Malungs fhsk -0,3 0-0,1 Musikkonservatoriet -1,0 0-1,7 Folkrörelser och 0,2 studieförbund 0,2 0,2 Interkommunal 0 0,2 ersättning fhsk 0 Film i Dalarna -0,3 0-0,1 Länsbibliotek Dalarna 0,3 0 0,3 Mentalvårdsmuseet 0 0 0,1 Scen, dans, konst -0,3-0,6 0,1 Stiftelser och bidrag 1,0 0 0,8 Kansli, oförutsett samt 0,4-0,1 nämnden 1,1 Resultat -1,5 0 1,4 Bilaga förvaltningar maj 2014 12
Personal Definitioner Antal anställda är antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal faktiska årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsätt ningsgrad minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent är lika med 1 700 arbetade timmar. Antal anställda 2012 Antal faktiska årsarbetare 139,52 139,24 129,68 Antal anställda 178 173 165 Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag Arbetad tid Ack 2014 Ack 2013 Ack 2012 Arbetad tid timmar, anställda 104 814 105 913 103 542 - varav timanställda* 1 514 2 538 2 390 - varav mertid/övertid samtlig personal* 1 084 1 409 1 561 * Preliminära värden för innevarande år. Valda personalkostnader (mkr) Budget Prognos Resultat Löner exklusive sociala avgifter 56,1 56,1 52,9 Inhyrd personal 0,1 0,1 0,1 Jämfört med samma period föregående år har antalet anställda ökat något inom förvaltningen. Malin Lagergren Förvaltningschef Kultur- och bildningsnämnd 13 Bilaga förvaltningar maj 2014
Tandvårdsnämnden maj 2014 Tandvårdsförvaltningen Verksamhet Folktandvårdens verksamhet har så här långt löpt i stort enligt plan. Vakansläget har förbättrats avsevärt och i stort sett alla tidigare vakanta tandläkartjänster är nu bemannade med egen fast anställd personal. De rekryteringar som gjorts utgörs nästan uteslutande av tandläkare utan yrkes erfarenhet varför omfattande handlednings- och inskolningsinsatser krävs. Detta påverkar Folktandvårdens ekonomi negativt p g a minskad produktivitet. Det produktionsbortfall som uppkommer vid denna omfattande utväxling av erfarna kollegor mot mindre erfarna har därför ett tydligt pris men är också en förutsättning för att verksamheten på sikt skall klara de åtagande som finns kopplat till landstingets planeringsansvar. Generationsväxlingen får också verksamhetsmässiga konsekvenser. Vi kommer sannolikt att klara våra obligatoriska åtaganden gällande barn- och ungdomstandvård, akuttandvård och vård till särskilda patientgrupper men vi kommer inte att kunna erbjuda vuxna patienter den vård som dessa efterfrågar. En kraftigt bidragande annan orsak till denna utveckling är det stora antalet asylsökande som vi utgår ifrån kommer att kommunplaceras i Dalarna. Vård skall ges till dessa enligt nationella överenskommelser och de asylsökande utgör en prioriterad grupp inom Folktandvårdens ansvarsområde. Då vårdbehovet är mycket stort krävs omfattande resurser för detta omhändertagande vilket försvårar Folktandvårdens möjligheter att ta emot nya vuxna patienter och också ge vård till befintliga vuxna kunder inom Folktandvården Dalarna.. Nya krav på konkurrensneutralitet och krav om att inga fria nyttigheter skall finnas och att avdrag för ingående moms ej får göras inom den offentliga tandvården medförde att tandvårdstaxan höjdes 2013-09-01. En justering av nu gällande priser kan bli aktuell i samband med justeringen av de sk referenspriserna, vilket kommer att ske fr o m 2014-09- 01 Uppföljning besparingsåtgärder För 2014 har Folktandvården erhållit en uppräknad landstingsersättning jämfört med 2013. Ersättningen räknades upp med 2,9 % men sänktes härefter med 1 Mkr i form av ett generellt besparingskrav. Utöver detta besparingskrav infördes ett avkastningskrav om 5 Mkr som budgetmässigt medförde att landstingsersättningen sänktes med motsvarande summa. Denna minskning medför att det blir svårare för landstinget att klara sina åtagande utifrån sitt planeringsansvar då landstingsersättningen skall ge kostnadstäckning för exempelvis den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården för vilken landstinget är huvudman. Man kan ej heller med gott samvete sänka ersättningen för det som landstinget skall ansvara för och kompensera detta genom ökade externa intäkter inom vuxentandvården då denna korssubventionering enligt lag inte får ske. Tandvårdstaxan höjdes som tidigare nämnts fr.o.m. 2013-09-01 på goda grunder och vår prislista ligger nu på gällande nationell referensprisnivå och skall så göra enligt landstingsbeslut. Likt föregående år kommer vi att tillämpa en mycket strikt kostnadskontroll och åtgärder kommer kontinuerligt att vidtas för att om möjligt minska kostnaderna. En viss återhållsamhet på utbildningssidan kommer att gälla under hela året samtidigt som vissa strategiskt viktiga utbildningar kommer att genomföras. Verksamhetscheferna måste nu i mycket hög grad använda de uppföljningsverktyg som Folktandvården har och hela tiden poängtera värdet av en rimlig resursförbrukning i relation till de åtgärder man utför och kan ta betalt för. Sannolikt kommer dock ej detta räcka för att nå ett ekonomiskt 0-resultat för verksamhetsåret då de s k landstingsspecifika kostnaderna trots allt finns och i stor utsträckning inte kan påverkas. Vår bedömning är därför att verksamheten sannolikt kommer att redovisa ett underskott för 2014. Vi skall försöka klara besparingskravet men sannolikheten för detta är liten då det kommer att krävas en omfattande intäktsökning i vuxentandvården för att kompensera ökade utgifter inom framförallt landstingsfinansierade delen. Sannolikheten för att detta sker är begränsad då annan verksamhet utifrån landstingets planeringsansvar måste prioriteras och vuxentandvård enbart skall bedrivas i mån av resurser. Vi kommer också även fortsättningsvis att se över våra lokaliteter som ett led i att minska våra kostnader. Vår bedömning är också att vårt nuvarande teknikstöd kommer att behöva utvecklas ytterligare under 2014 för att klara nya redovisnings- och besparingskrav. Den minskning som skett av landstingsersättningen kommer därmed att vara svår att hantera då stora delar av de kostnader som landstingersättningen används till och skall användas till ej är påverkansbara i någon större omfattning. Detta förutsätter en kraftigt ökad produktivitets- och effektivitetsökning inom vuxentandvården då bland annat personalkostnaderna kommer att öka. Vi ser också med stor glädje att ett första steg tagits lokalt för att anpassa tandvården i Dalarnas verksamhet till de marknadsmässiga villkor som skall gälla för svensk tandvård genom att beslut fattats om över- och underskottshantering. Oroväckande är dock att landstingsersättningen minskar från år till år i reella termer vilket gör det allt svårare för landstinget att klara av sitt planeringsansvar för tandvården och också för Folktandvården att klara sin budget. Bilaga förvaltningar maj 2014 14
Ekonomi Resultaträkning (mkr) Ack utfall Prognos Budget Resultat Intäkter 95,5 224,0 224,5 214,2 Kostnader -167,7-394,1-392,6-378,7 varav personalkostnader -109,4-250,0-247,0-235,0 Verksamhetens resultat -72,2-168,1-168,1-164,5 Landstingsbidrag 70,0 168,1 168,1 169,2 Över/ Underskott -2,2-2,0 0 4,7 Årets investering 0,8 5,0 5,0 3,5 Folktandvårdens ekonomi är höggradigt beroende av löpande patientintäkter baserade på egen produktivitet. Mot denna bakgrund är det mycket svårt att göra en prognos vid denna tidpunkt av året. Ökade personalkostnader kommer att medföra krav om högre rörliga intäkter samtidigt som övriga kostnader måste hållas på en så låg nivå som möjligt. Genom att det nya tandvårdsstödet hela tiden genomgår vissa förändringar uppstår hela tiden tolkningsproblem och krav på utbildningsinsatser. Detta medför produktionsbortfall och ständig inskolning i helt nya rutiner. Sannolikt får vi därför leva med detta även fortsättningsvis och då i första hand problem gällande vad som är ersättningsberättigad vård eller inte. Trots detta skall vi via bra uppföljning, bra kostnadskontroll, nya arbetsorganisationer m m försöka öka våra externa intäkter på ett sådant sätt att ekonomisk balans kan uppnås. Otydligheter i regelverket kring tandvårdsstödet och återkommande förändringar i detsamma leder till ständiga tolkningsproblem för såväl vårdgivarna som Försäkringskassan, något som riskerar leda till ökade kundförluster. Det komplicerade tandvårdsstödet medför också en omfattande administration och det är alldeles uppenbart att den patientrelaterade administrationen ökat samtidigt som vi har svårt att debitera patienten för densamma. Detta påverkar intäkterna negativt och stora ansträngningar måste vidtas för att minimera administrationen kring den enskilde patienten. En annan konsekvens av detta har blivit att vi tvingats förstärka vår egen support kring det nya tandvårdstödet med ökade kostnader som följd. Vi kan nu konstatera att utifrån den tydliga ekonomistyrning som måste gälla inom ramen för tandvårdens regelverk så har våra aktiviteter och fortlöpande åtgärder varit effektiva för att åstadkomma ekonomisk balans och vi kommer att fortsätta med detta även om det finns gränser för vad vi kan åstadkomma. Dessa åtgärder har inte nödvändigtvis varit desamma som landstinget i övrigt ansett varit de rätta. Den nödvändiga intäktsökningen kan ej heller enbart komma via externa intäkter från vuxentandvården utan landstinget måste också ta sitt ansvar för de delar man själv skall finansiera. Det viktiga är att intäkterna ökar i den omfattning som krävs för att balansera kostnadsutvecklingen, vilket kräver fortlöpande tandvårdsspecifika åtgärder i olika situationer. Utvecklade uppföljningsverktyg finns för ekonomi- och verksamhetsuppföljning samt också ett ledningssystem för ledning och styrning. En totalt sett förbättrad ekonomiredovisning av landstingens kostnader för tandvård utifrån landstingets planeringsansvar för all tandvård måste också åstadkommas då dagens redovisning inte är tillräckligt objektiv och leder till felaktiga slutsatser. Personalkostnaderna kommer att öka under året p g a 2014 års löneöversyn.. Samtidigt kommer personalkostnaderna att påverkas av att unga personer anställs med lägre löner än de erfarna som de ersätter varför den totala personalkostnadsutvecklingen beräknas kunna hållas inom rimliga gränser. En extra kostnad kommer att uppkomma under året till följd av uppstartandet av en tandsköterskeutbildning. Det trainee program som varit en del i denna satsning kommer att generera personalkostnader motsvarande ca 2 Mkr, kostnader som inte är budgeterade och för vilka extra landstingsersättning borde tilldelats. De övriga kostnaderna kommer att öka på grund av den allmänna kostnadsutvecklingen men kommer att kunna hållas inom rimliga gränser såvida inget oförutsett inträffar. Då rekryteringsläget avsevärt förbättrats råder ej heller samma osäkerhet vad avser möjliga intäkter och personalkostnader. En viss trygghet finns också genom den arbetsorganisatoriska utveckling och växling av personal som skett där allt mera tandvård utförs av personal som inte är tandläkare. Genom att renodling skett kring på vilket sätt var och en skall arbeta på toppen av sin kompetens, har en större effektivitet i vården kunnat uppnås. Kommer våra nyanställda att stanna kvar hos oss och utvecklas i den omfattning vi tror är möjlig, kan resultatet för 2014 trots allt bli hyggligt. Genom väl valda strategier gällande såväl intäkter som utgifter prognostiseras, om inget oförutsett inträffar, ett underskott motsvarande -2 mkr i förhållande till budget och nu kända förutsättningar. Oroväckande är dock att årets utfall efter fem månader är negativt och väsentligt sämre än vid motsvarande tidpunkt förra året. Skulle denna utveckling fortsätta kommer det att vara mycket svårt att uppnå ett positivt resultat för 2014. De ökade personalkostnader som uppkommit till följd av 2014 års lönerörelse har inkluderats i prognosen. 15 Bilaga förvaltningar maj 2014
Personal Definitioner Antal anställda är antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal faktiska årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsätt ningsgrad minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent är lika med 1 700 arbetade timmar. Antal anställda 2012 Antal faktiska årsarbetare 451 427 409 Antal anställda 527 508 505 Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag Arbetad tid Ack 2014 Ack 2013 Ack 2012 Arbetad tid timmar, anställda 317658 310272 298774 - varav timanställda* 709 1825 923 - varav mertid/övertid samtlig personal* 2499 2244 2728 * Preliminära värden för innevarande år. Valda personalkostnader (mkr) Budget Prognos Resultat Löner exklusive sociala avgifter 162,0 161,5 160,3 Antalet anställda ökar huvudsakligen på grund av vår omfattande trainee satsning som pågår under tiden februari till juli 2014. De utgör 16 medarbetare. Det är glädjande att antalet distriktstandläkare ökar eftersom vi där har haft rekryteringssvårigheter historiskt. I dagsläget är det svårt att rekrytera tandsköterskor istället. Genom att utveckla större chefsområden har vi också minskat antalet chefer som är tandläkare men även det totala antalet chefer. Genom att arbeta i team har vi kunnat klara av en ganska besvärlig vakanssituation gällande tandläkare via en kompensation av ett ökat antal tandhygienister. Detta är även ett led i att stärka förvaltningens förebyggande arbete. Vi har en tämligen god balans mellan tandhygienister och tandläkare som i det närmaste är ett till ett. Den arbetade tiden ökar kraftigt som ett resultat av en lyckad nyrekrytering och besättande av vakanser samt vår trainee satsning. Rekryteringsinsatser har varit lyckosamma och vi närmar oss ett läge med full bemanning. Detta är en konsekvens av ett långsiktigt arbete som nu i allt större omfattning leder till positiva resultat och minskade vakanser. Det är idag svårt att rekrytera tandsköterskor varför vi engagerat oss i att starta en tandsköterskeutbildning i Falun och även investerat i ett traineeprogram med inriktning mot tandsköterska. Conny Konradsson Förvaltningschef Tandvårdsförvaltningen Bilaga förvaltningar maj 2014 16
Tandvårdsnämnden Beställarenhet för tandvård Verksamhet Den uppsökande verksamheten och tandvårdsinsatserna för personer som är berättigade till tandvårdsstöd fungerar bra. Kännedomen om det nya tandvårdsstödet för personer med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning (F-tandvård) ökar successivt hos allmänheten, tandvården och sjukvården. Den beräknade nivån på antalet länsinnevånare som godkänts för den nya F-tandvården är dock ännu långt ifrån uppnådd vilket resulterar i det prognostiserade överskottet gentemot budget (se nedan). Ekonomi Resultaträkning 2014 05 2013 (Tkr) Ack Utfall Prognos Budget Resultat Intäkter 114 264 264 302 Kostnader -12 797-31 583-31 583-28 107 varav personalkostnader -812-1 884-1 884-1 649 Verksamhetens resultat -12 684-31 320-31 320-27 805 Lanstingsbidrag 13 817 33 160 33 160 28 930 Över-/underskott 1 133 1 840 1 840 1 125 Investering (Tkr) Prognosen för 2014 är ett överskott mot budget på ca 1840 Tkr Personal Valda personalkostnader (mkr) Budget Prognos Resultat Löner exklusive sociala avgifter - 1,3-1,3-1,1 Personalen består av två assistenter på heltid, en förvaltningschef (75 %) samt två timanställda bedömningstandläkare. Anna-Kari Rynoson Förvaltningschef Beställarenhet för tandvård 17 Bilaga förvaltningar maj 2014